Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar



Relevanta dokument
Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Adrenala incidentalom (AI)

Metoder för reducerad kontrastmedelsdos. Monica Segelsjö, Akademiska Sjukhuset Uppsala

Adrenala incidentalom (AI)

Sekundär hypertoni och adrenala incidentalom

Adrenal imaging. Mikael Hellström. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Binjurar. Mikael Hellström. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Adrenalt incidentalom

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Binjure. Aldosteron (mineralkortikoid) Kortisol (glukokortikoid) Dehydroepiandrosteron. Aldosteron. Kortisol. Dehydroepiandrosteron.

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete 7,5 hp VT 2009 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet

Nationellt vårdprogram för adrenala incidentalom

Bilaga 4 till rapport 1 (6)

ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK

Sensitivitet per antal polyper. Polypstorlek

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Radiologisk utredning av makroskopisk hematuri och njurcancer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

ENDOKRINKIRURGI. Erik Nordenström MD PhD

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m

De senaste decenniernas utveckling

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

Anders Vikström ST dag Lungcancer

Thyroideasjukdomar - diagnostik och behandling

Uppstart DT kranskärl. K Rosenqvist, I Flores Avalos. Västmanlands sjukhus Västerås

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Mammografi. Bröstcancer. Etiologi. Kommer till mammografi för. Trippeldiagnostik. Klinisk mammografi. Hälsokontroll screening

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Riktlinjer för utredning av nodulus i tyreoidea

Datum: Händelseanalys. Sex patienter som fått fördröjd röntgenundersökning. Lex Maria anmälan Lex Maria anmälan

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Njurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7

CRF för SAMS Version

- Nya numret av Imago Medica äntligen här!

Man gör ett labstatus på akutintaget. Vilken kombination av fynd är mest sannolik (1 P)?

HCC-övervakning (surveillance)

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Urologi en introduktion

Levertumörer. Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

T E N TA M E N RSJD14-delkurs2 Patologi, omvårdnad, behandling, diagnostik II, 5,5 hp

DEN 25 MAJ radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Indikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik Expansivitet.

Tomosyntes & Noduli. Jenny Vikgren. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi

Spirometri-skola på 20 minuter

Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Två radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk resonans

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Screening för bröstcancer

Struma och Graves. Per Hellman. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Del 6_9 sidor_13 poäng

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Urogenital PET/CT. SK-kurs i Urogenital Radiologi. Martijn van Essen, Nuklearmedicin, Sahlgrenska

Del 2_5 sidor_14 poäng. Sida 1 av 5

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Del 4_5 sidor_13 poäng

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Tertiary Trauma Survey (TTS)

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Transkript:

Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar Anders Sundin Prof. Öl. Radiolog Per Hellman Prof. Öl. Endokrinkirurg Akademiska Sjukhuset, Uppsala Danica Gubrianska Specialistläkare, Endokrinolog Södersjukhuset, Stockholm

Adrenala incidentalom Accidentellt fynd av binjuretumör 5-8% vid CT d.v.s. var 20:e-25:e CT u.s. Ökar i frekvens med stigande ålder Kliniska mål: Diagnostisera ev. hormonell aktivitet och lateralisera (kateterisering) Diagnostisera maligna tumörer

145mm

Adrenala incidentalom Patienter utan känd cancer Adenom 50-80% Benigna Myelolipom 5-10% Benigna Pheochromocytom 5% Maligna i 10% Cysta 1% Benigna Haematom 1% Benigna Binjurebarkscancer Maligna Dussintal fall per år i Sverige

Radiologiskt benignt utseende: rundad/lobulerad skarp/oskarp homogen/heterogen intern struktur

Gamla undersökningar? Undersökningskvalitet? Granska tidigare undersökning CT/MRT buk/thorax där binjurarna inkluderats Är aktuell undersökning CT/MRT bedömbar CT - finns undersökning nativt? Behövs ny binjureinriktad CT MRT - finns i- / ur-fas sekvenser?

-1000-100 0 30-70 Luft Fett H 2 O Njure Mjälte Lever Attenuering (HU) 2 HU

54 HU

4HU

7HU

Adrenala incidentalom Attenueringsmätning utan i.v. kontrastförstärkning för att avgöra om benignt eller malignt binjureincidentalom 10 HU adenom (benign binjurebarksnodulus) Sensitivitet 71% Specificitet 98%

Wash-out Barkadenom har snabbare ursköljning wash-out av kontrastmedlet vid i.v. kontrastförstärkning (Korobkin 1998, Caoili 2000 & 2002, Pena 2000, Kebapci 2003, Boland 2008) 120-150 ml av 300-370 mgi/ml, 2-3 ml/sekund 60-90 sekunder delay Nativ N Venfas V Utsöndringsfas efter 15 minuter U

Wash-out Absolut Wash-out : V - U V - N 0,6 Adenom 86-89% sensitivitet 87-95% specificitet (Caoili, Kabapci)

Wash-out Relativ wash-out : V - U V 0,4 Adenom 82% sensitivitet, 92% specificitet (Caioli) 0,5 Adenom 87-100% sensitivitet, 100% specificitet (Kabapci, Pena)

Wash-out Malignitet Inkonklusivt Adenom Absolut < 0,5 0,5-0,6 0,6 Relativ < 0,4 0,4-0,5 0,5 I praktiken används i regel gränserna: Absolut wash-out 0,6 Relativ wash-out 0,4

Rekommendationer Prevalensen av maligna AI 1%- 5% Många rapporter är selekterade och inkluderar även patienter med känd cancer Prevalensen torde vara mindre än 1% hos patienter utan känd cancer [Song AJR 2007, 2008].

Rekommendationer Med 90%/95% sensitivitet/specificitet för adenom med washout-teknik [Blake AJR 2003] och 1% respektive 5% prevalens för maligna förändringar erhålls följande prediktiva värden för adenom och malignitet

Rekommendationer 5% prevalens maligna förändringar och AWO 60%: 99,7% säkerhet för adenom AWO < 60%: 33% risk för malignitet 1% prevalens maligna förändringar och AWO 60%: 99,9% säkerhet för adenom AWO < 60%: 9% risk för malignitet

Rekommendationer Ingen vidare radiologiskt kontroll: Morfologiskt benigna binjuretumörer med maximalt 4 cm längsta diameter med a) Nativ attenuering 10 HU eller b) Chemical shift vid MRT eller c) Benign kontrastmedels wash-out Övriga tumörer följs med CT eller MRT (unga) om 3-6 månader och slutkontroll 1 år efter initial upptäckt

Fall 1 56-årig man som genomgått CT buk p.g.a. diffusa buksymptom. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd var 2 x 3cm tumör i höger binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog?

Fall 1 56-årig man som genomgått CT buk p.g.a. diffusa buksymptom. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd var 2 x 3cm tumör i höger binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog? - Det finns ingen tidigare undersökning för jämförelse. Befintlig CT utförd i venfas. Vad är nästa steg?

Fall 1 56-årig man som genomgått CT buk p.g.a. diffusa buksymptom. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd var 2 x 3cm tumör i höger binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog? - Det finns ingen tidigare undersökning för jämförelse. Befintlig CT utförd i venfas. Vad är nästa steg? -Tumören är morfologiskt benign. Nästa steg?

Fall 1 56-årig man som genomgått CT buk p.g.a. diffusa buksymptom. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd var 2 x 3cm tumör i höger binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog? - Det finns ingen tidigare undersökning för jämförelse. Befintlig CT utförd i venfas. Vad är nästa steg? -Tumören är morfologiskt benign. Nästa steg? - Binjureinriktad CT a) utan kontrast, b) venfas, c) utsöndringsfas 15 min

Nativ CT 4 HU

Fall 1 56-årig man som genomgått CT buk p.g.a. diffusa buksymptom. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd var 2 x 3cm tumör i höger binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog? - Det finns ingen tidigare undersökning för jämförelse. Befintlig CT utförd i venfas. Vad är nästa steg? -Tumören är morfologiskt benign. Nästa steg? - Binjureinriktad CT nativ attenuering 4HU -Slutsats?

Fall 2 62-årig man som genomgått CT buk p.g.a. Misstänkt divertikulit. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd 1,5 x 2,5 cm tumör i vänster binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog? - Det finns ingen tidigare undersökning för jämförelse. Befintlig CT utförd i venfas. Vad är nästa steg? - Binjureinriktad CT a) utan kontrast, b) venfas, c) utsöndringsfas 15 min - Nativ attenuering 15 HU. Nästa steg?

Nativ Venfas Binjureinriktad CT Utsöndringsfas Nativ Venfas 60-90 sekunder Utsöndringsfas 15 min

15 HU 88 HU 42 HU 88-42 88-15 = 46 73 = 0,63

Fall 2 62-årig man som genomgått CT buk p.g.a. Misstänkt divertikulit. CT under i.v. kontrastförstärkning i venfas Enda fynd 1,5 x 2,5 cm tumör i vänster binjure Vad är första åtgärd i egenskapen av radiolog? - Det finns ingen tidigare undersökning för jämförelse. Befintlig CT utförd i venfas. Vad är nästa steg? - Binjureinriktad CT a) utan kontrast, b) venfas, c) utsöndringsfas 15 min - Nativ attenuering=15hu, V=88HU, U=42HU Ursköljningskvot 0,63. Slutsats?