Riktlinjer för utredning av nodulus i tyreoidea
|
|
- Per Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Riktlinjer för utredning av nodulus i tyreoidea Utarbetade av arbetsgrupp 1 inom nätverksgruppen i Södra sjukvårdsregionen för sjukdomar i tyreoidea, paratyreoidea, binjurar och endokrina buktumörer. Stadfäst av nätverksgruppen och slutligt reviderad Målgrupp: Läkare som utreder misstänkt tyreoidearelaterad nodulus. Differentialdiagnostiska möjligheter vid knuta på halsen: Kolloidstruma Tyreoidit Tyreoideatumör Lymfkörtelförstoring -Benign infektiös / icke infektiös -Malign: lymfom, metastas Median halscysta, längs ductus tyreoglossus Lateral halscysta Paratyreoideaexpansivitet (cysta, adenom, cancer) Dermoid Neurofibrom Paragangliom/kemodectom En algoritm för utredning av tyreoideanodulus har publicerats i ett europeiskt consensusdokument om tyreoideacancer (Pacini et al European Journal of Endocrinology 2006;154: ). Nedanstående rekommendationer och kommentarer ansluter sig i stort sett till detta dokument samt till ATA:s reviderade guidelines (Cooper et al Thyroid 2009;19: ). Siffror i figuren hänvisar till kommentarer i supplement. 1) I arbetsgruppen har ingått Bengt Hallengren (sammankallande), Lena Luts, Zoran Mijovic, Erik Nordenström, Ulf Nyman, Jan Tennvall, Stig Valdemarsson, Johan Wennerberg.
2 2 Nyupptäckt nodulus i tyreoidea 1) Anamnes Status TSH, FT4 2) TSH normalt el högt (TPO-ak) Ev kalcitonin 3) TSH lågt 3) Skintigrafi 4) Ultraljud 4) FNP vid diameter >1cm 5) Ultraljudsledd FNP om <1cm och ultraljud malignitetssusp Kall eller varm knuta Het knuta Överväg radiojod el kirurgi 5) Benign Malign eller Follikulär tumör Icke diagnostisk Uppföljning Ev terapi 6) Kirurgi Ny FNP ev ultraljudsledd Kirurgi alt fortsatt kontroll Icke diagnostisk el tveksamt fynd
3 3 Supplement Hur skilja mellan benign och malign tyreoideanodulus? ad 1.Kliniska överväganden Nytillkommen nodulus eller relativt hastig (veckor månader) tillväxt kan tala för malign förändring. Mycket hastigt uppträdande knuta, inom något dygn, talar dock för blödning i adenom eller cysta. Heshet, dysfagi samt tilltagande dyspné talar för infiltrativ växt och malignitet. Förstorad/e lymfkörtel/lar stärker misstanken om malign förändring. Tillväxt av nodulus trots tyroxinbehandling är ett observandum för malignitet. Risken för malignitet är lika hög i en storleksdominant knuta i en multinodös struma som i en solitär knuta. Hos män är risken att en isolerad nodulus är malign större än hos kvinnor eftersom atoxisk nodös struma är mindre vanlig hos män och därför mer sällan är den bakomliggande orsaken. ad 2. Vad bör särskilt uppmärksammas i anamnes och status? Hereditet för struma och tyreoideacancer penetreras. Papillär tyreoideacancer förekommer i en hereditär form, men ingår också i sällsynta tillstånd som Gardners syndrom (colonpolypos) och Cowdens syndrom (multipla hamartom). Medullär tyreoideacancer förekommer sporadiskt (c:a 75 % ) men också som del i multipel endokrin neoplasi typ 2. Tidigare extern strålbehandling ökar risken för att en nodulus kan vara malign. Vid exponering för 5-10 Gy hos unga individer utvecklar 20-30% av patienterna noduli i tyreoidea, varav % är maligna. Vid Gy minskar relativ risk för cancer, medan risken för hypotyreos ökar, speciellt om patienten har TPO-antikroppar. I den kliniska bedömningen ingår uppgifter om symptom och tecken på hyper-eller hypotyreos, lokala trycksymptom (andningsbesvär, sväljningssvårigheter, heshet, kompression av venöst avflöde), smärtor, hur länge en nodulus noterats och eventuell tillväxt. Utöver somatiskt rutinstatus bedömer man storlek av nodulus, konsistens, fixering till omgivande strukturer, ömhet och om tyreoidea i övrigt är förstorad, med eller utan andra noduli. Noggrann palpation av lymfkörtelstationerna är väsentlig. Vid röstförändring eller heshet bör indirekt laryngoskopi (stämbandsstatus) utföras. ad 2 och 3.Vilka prover bör kontrolleras? TSH, fritt T4, fritt T3 ger säkrast information om tyreoideas funktion. TPO-antikroppar med tanke på autoimmun genes bör tas vid förhöjt TSH. P-Kalcitonin kan övervägas. Högt värde på kalcitonin indikerar medullär tyreoideacancer och motiverar remiss till specialistklinik samt ställningstagande till vidare utredning med pentagastrinbelastning. På alla patienter med nodulus, där operation planeras och diagnosen inte är säkerställd, bör kalcitonin kontrolleras senast preoperativt.
4 4 ad 4 och 5. Vilken diagnostisk morfologisk undersökning bör göras? Finnålspunktion och ultraljud är förstahandsundersökningar (undantag lågt TSH) för att morfologiskt kartlägga en nyupptäckt nodulus. Vid lågt TSH, eller sjunkande TSH till nedre referensområdesgränsen, är skintigrafisk undersökning motiverad för att klargöra om en nodulus är autonom. Skintigrafi kan också vara motiverad vid multinodös struma med normalt TSH. ad 4. Ultraljudsundersökning Indikationer för ultraljudsundersökning av tyreoidea: Evaluering av lokalisation och egenskaper av palpabla resistenser på halsen Evaluering av förändringar upptäckta av andra diagnostiska metoder Evaluering av tyreoidea (lokalisation, storlek, struktur) Evaluering av tyreoidea och regionala lymfkörtlar hos patienter med hög risk för, misstänkt eller bekräftad tyreoideamalignitet Uppföljning av tyreoideanoduli Ultraljudsvägledd biopsi Ultraljudstecken som kan tyda på malignitet i tyreoideanodulus: Hypoekogenicitet i solida noduli Oregelbunden kontur och avsaknad av hypoekogen kapsel Punktformiga hyperekogena foci (mikroförkalkningar) särskilt snöstormutseende inom ett hypoekogent tyreoideanodulus. Stor sannolikhet för papillär cancer! Grova förkalkningar belägna centralt i ett hypoekogent nodulus. Medullär eller papillär cancer bör misstänkas Refraktionsskugga från kanten (desmoplastisk reaktion) på en solid nodulus Ökad genomblödning intranodulärt Det är önskvärt att ultraljudsundersökaren ger klinikern en vägledning om ultraljudsfyndens betydelse. Ultraljud kan ge besked om det är en solitär nodulus, om storlek, om den är cystisk och kan visa tecken misstänkta för malignitet. Ultraljud ensamt kan dock inte avgöra om det är en malign förändring utan fordrar även finnålspunktion med cytologisk undersökning. ad 4 Skintigrafi Vid diagnostisk skintigrafisk undersökning av sköldkörtelknuta användes oftast teknetium, 99 Tc m -pertechnetat, som ger en låg stråldos och lämpar sig väl för skintigrafi. En intravenös injektion gives och undersökning göres cirka 15 minuter senare. Med denna undersökning erhålles information om både morfologi och funktion, dvs. om radioisotopens fördelning respektive upptag i sköldkörteln. I föreslagen algoritm utföres tyreoidea-skintigrafi vid ett lågt TSH eller vid sjunkande TSH till nedre referensområdesgränsen.. Vid ett lågt TSH kan skintigrafin ge vägledning om orsak, dvs. om det rör sig om en hypertyreos (högt upptag) eller destruktiv tyreoidit (generellt lågt/inget upptag). Utgörs den palpabla knutan av ett autonomt nodulus, dvs. högt radionuklidupptag jämfört med övrig sköldkörtelvävnad föreligger vanligen ingen indikation att vidare utreda knutan ur malignitetsynvinkel. Om den palpabla knutan motsvaras av lågt upptag eller upptag ekvivalent med omkringliggande
5 5 sköldkörtelvävnad utförs finnålspunktion. Om det föreligger önskemål om radiojodbehandling, kan det vara praktiskt att samtidigt utföra upptagsmätningar med radiojod ( 131 I), som gives per os direkt efter skintigrafin. Då utgör skintigrammet tillsammans med upptagsmätningarna underlag för en dosberäkning inför radiojodbehandling. ad 5. Vilka noduli bör genomgå finnålspunktion (FNP)? Finnålspunktion skall utföras på vida indikationer vid solitär knuta och vid nodulus > 1 cm i nodös struma. Knutor <1 cm i diameter behöver endast finnålspunkteras om ultraljudsundersökning eller anamnes är suspekt för malignitet. Nedre gräns för FNP är 5 mm. Under 5 mm är det svårt att få adekvat utbyte och uppföljande ultraljudsundersökning efter 6 månader i dessa fall rekommenderas. Vid autonom nodulus (het på skintigrafi) med lågt TSH är malignitetsrisken mycket låg och finnålspunktion är som regel inte nödvändig. FNP utförs med ledning av palpationsfynd, ultraljudsundersökning eller skintigrafi (varm/kall förändring). Vid icke diagnostiskt material upprepas FNP ev ultraljudsledd. Vid icke diagnostiskt material efter förnyad FNP överväges kirurgi alternativt fortsatt noggrann uppföljning. Om cysta föreligger ska denna tömmas och aspiratet skickas för cytologi. Noduli med cystisk och solid komponent punkteras så att även den solida komponenten blir undersökt (för utförligare anvisningar v.g se särskilt avsnitt om cytologi). ad 6. Uppföljning Vid benignt fynd vid FNP och om inget annat talar för malignitet bör pat följas upp med förnyad palpation och/eller ultraljud samt TSH om 6-12 och 24 mån. Vid tillväxt (uppenbar/signifikant storleksökning) upprepas FNP. Vid stationär storlek kan kontrollerna avslutas vid 24 månader och patienten bör då uppmanas att kontakta läkare på nytt vid tillväxt. Finns det indikation för radiologiska undersökningar, MRT eller spirometri? Vid struma, särskilt hos patient med trycksymtom, kan radiologisk utredning ge upplysning om dislokation och/eller kompression. Datortomografi (DT; med låg stråldos!) ger bäst information och bör ersätta konventionell röntgen av trakea. För att kartlägga utbredning av intratorakal struma är DT eller magnetresonanstomografi (MRT) av värde. DT skall (bör) genomföras utan jodkontrastmedel, då patienten samtidigt kan bli föremål för skintigrafi, spårjodsundersökning och eventuell radiojodbehandling, vilket tillfälligt, 2 månader eller längre, kan omöjliggöras. På patienter under 30 år kan MRT vara att föredra för att undvika bestrålning av unga individer. MRT kan också vara att föredra om DT inte kan utföras utan jodkontrastmedel för att besvara specifika frågeställningar. Spirometri är indicerad vid andningsbesvär.
6 6 Fynd av nodulus vid datortomografi Incidentalom i form av nodulus och struma förekommer i cirka 15% av individer som undersöks med datortomografi. Falskt positiva fynd är sällsynt (<5%). Fortsatt utredning bör i första hand individualiseras beroende av fyndets art, tidigare tyreoideahistoria, ålder och grundsjukdom. Nodulus >1 cm, som ej tidigare utretts, bör handläggas enligt detta vårdprogram. Upptag i tyreoidea vid FDG-PET Vid fokalt upptag i tyreoidea har hög risk för malignitet rapporterats. Fyndet skall bekräftas med ultraljud och ultraljudsledd FNP. Diffust upptag i tyreoidea ses bl.a vid autoimmun tyreoidit och individuell bedömning föreslås om fyndet skall föranleda fortsatt utredning. Addendum PUNKTIONSCYTOLOGI TYREOIDEA Vad kan man förvänta sig av svaret? Riktlinjer för punktion och cytologisk diagnostik av tyreoideaförändringar. 1. Remiss: En remiss bör innehålla uppgifter om I: Anamnes; ex accidentellt funnen resistens, snabbt tillväxande nodulus, knölstruma sedan många år, öm och fast lob, trötthet, opererad pga., etc. II: Kliniska fynd; ex diffus bilateral förstoring, multiloberad tyreoidea, distinkt resistens, heshet, hosta etc. III: Tidigare undersökningar; ex ultraljudsundersökning, tidigare punktionscytologi, funktionsprover, TSH, TPO-ak etc. IV: Vad skall punkteras? palpabel resistens, icke palpabel förändring etc. 2. Punktion: Ett flertal studier har visat att punktioner som utföres av cytopatolog eller radiolog assisterad av cytopatolog, har lägre andel av icke diagnostiska prover jfrt med de där kliniker eller radiologer punkterat. Det är således eftersträvansvärt att cytopatologer utför provtagning. Härigenom möjliggöres att cytopatologen kan göra en klinisk bedömning, utvärdera materialet (ex med snabbfärgning) samt tillvarataga material för specialanalyser. Palpabla förändringar punkteras palpationslett. Vid tveksamt palpationsfynd samt vid ultraljudsupptäckta förändringar bör punktion utföras ultraljudslett. Punktionsnål: mm (27-23 G) nålar bör användas. Grövre nålar ger vanligen ej mer material utan endast mer blod och mer obehag för patienten. Punktion vid cystisk förändring evakueras cystvätskan. Vid stora cystor låt nålen sitta kvar och byt den fyllda sprutan. Allt material centrifugeras och används för utstryk, cell block eller cytocentrifugering. 3. Utlåtande: Kortfattad information om följande skall ingå. I. Palpationsfynd ex. diffust förstorad lob, solitär resistens, multiloberad etc. Ev. korrelation till ultraljudsfynd. II. Vad har punkterats ex. nodulus övre delen hö lob, multipla noduli numreras, etc.
7 7 III. Aspiratets makrokaraktär ex. cystvätska, kolloid, blodrikt med vävnadsfragment etc. IV. Cytologisk bedömning ex. cellfri cystvätska, tjock kolloid och fåtal follikelepitelceller, blodrikt material med atypiskt follikelepitel, lymfocyter med mångkärniga jätteceller etc. Om materialet är icke diagnostiskt anges orsaken; ex. enbart blod, fåtal epitelceller etc. V. Cytologisk diagnos. Alla utlåtanden skall avslutas med en CYTOLOGISK KONKLUSION, ex. kolloidnodulus, lymfocytär thyreoidit, papillär cancer etc. Merparten av utlåtandena skall leda till en diagnos enligt ovan. En erkänd svårighet är differentialdiagnostiken mellan hyperplastiskt nodulus och follikulär tumör. Detta diagnostiska dilemma skall förmedlas i slutdiagnosen ex.; Misstanke på follikulär tumör, hyperplastiskt nodulus kan dock ej säkert uteslutas, misstanke på hyperplastiskt nodulus, follikulär tumör kan dock ej säkert uteslutas. För mer utförlig information hänvisas till Svensk Förening för Patologi- Svensk Förening för Klinisk Cytologi
Riktlinjer för utredning av palpabel nodulus i tyreoidea
1 Riktlinjer för utredning av palpabel nodulus i tyreoidea Utarbetade av arbetsgrupp 1 inom nätverksgruppen i Södra sjukvårdsregionen för sjukdomar i tyreoidea, paratyreoidea, binjurar och endokrina buktumörer.
Läs merStruma och Graves. Per Hellman. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Struma och Graves Per Hellman Struma - Debutsymtom ofta knöl på halsen Struma betyder egentligen stor tyroidea Multinodös struma är EN (av flera) orssaker till struma Olika orsaker till struma tyreotoxicos
Läs merTyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel
Läs merSvensk Förening för Patologi Svensk Förening för Klinisk Cytologi
Dokumentnamn Punktionscytologi thyreoidea Dok.nr E3 Framtagen av Punktionscytologi-KVAST/ Lambert Skoog Utgåva 1.0 Fastställt 2009-05-14 Sida 1(7) PUNKTIONSCYTOLOGI THYREOIDEA Riktlinjer för punktion och
Läs merKnöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken
Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?
Läs merTHYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34
THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll
Läs merDel 3_6 sidor_14 poäng 1.1
1.1 En 23-årig kvinna söker på mottagningen för en knöl till höger på halsen. Beskriv vad du vill veta angående denna knöl ur anamnes och status. (2p) 1 En 23-årig kvinna söker på mottagningen för en knöl
Läs merLars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå
Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Palpation Inspektion Skopi Konventionell röntgen Datortomografi - DT Magnetresonanstomografi - MRI Ultraljud - UL PositionsEmissionsTomografiComputed
Läs merInstitutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern
En 42 årig man kommer på remiss från en kirurgkollega pga av en misstänkt 2 cm stor förändring i höger thyroidealob efter en trauma-ct gjord pga av en trafikolycka en vecka tidigare. 1.1 Vad vill du veta
Läs merDel 3_5 sidor_12 poäng
En 27-årig kvinna är remitterad till endokrinkirurgmottagning från hennes familjeläkare pga en knöl till höger på halsen. Patienten är orolig pga knölen, som upptäcktes för 3 månader sedan och som nu har
Läs merENDOKRINKIRURGI. Martin Almquist. Endokrin-sarkomsektionen, kirurgiska kliniken, SUS Lund 2013-11-22
ENDOKRINKIRURGI Martin Almquist Endokrin-sarkomsektionen, kirurgiska kliniken, SUS Lund 2013-11-22 Ämnesområden inom endokrinkirurgin Sköldkörtel Bisköldkörtel Endokrina buktumörer: -binjure, NET 2 Keep
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan
Läs merTYREOIDEASJUKDOMAR. Diagnos och behandling HELSINGBORGS SJUKVÅRDSDISTRIKT
TYREOIDEASJUKDOMAR Diagnos och behandling HELSINGBORGS SJUKVÅRDSDISTRIKT bäst före år 2000 INLEDNING De nedan angivna synpunkterna på behandling av tyreoideasjukdom bör ses som råd och anvisningar att
Läs merTyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?
Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos
Läs merThyroideasjukdomar - diagnostik och behandling
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tyroidea Giltig fr.o.m: 2012-09-24 Faktaägare: Maria Thunander, Överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet
Läs merIndelning. Mammografi. Radiologiska metoder. Trippeldiagnostik! Projektioner. Ductografi. Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009
Indelning Mammografi Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009 - Klinisk mammografi: Symptom, oro, kontroll efter behandling t.ex operation, malignitetsutredning, hereditet, hälsokontroll
Läs merENDOKRINKIRURGISKT KOMPENDIUM
ENDOKRINKIRURGISKT KOMPENDIUM 1 Innehållsförteckning TYREOIDEA... 4 UNDERSÖKNINGAR... 4 Anamnes... 4 Palpation... 4 Ultraljud... 4 Radiologi... 5 Scintigrafi... 5 Biokemi... 5 Cytologi... 5 TYREOIDEASJUKDOMAR...
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merGränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,
Läs merHandfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar
Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar Anders Sundin Prof. Öl. Radiolog Per Hellman Prof. Öl. Endokrinkirurg Akademiska Sjukhuset, Uppsala Danica Gubrianska Specialistläkare,
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs merPostpartum tyreoidit och subakut tyreoidit. Tereza Planck, Specialistläkare, Med Dr. Endokrinologen, SUS
Postpartum tyreoidit och subakut tyreoidit Tereza Planck, Specialistläkare, Med Dr. Endokrinologen, SUS Postpartum tyreoidit Postpartum tyreoidit: definition och epidemiologi Autoimmunt tillstånd
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merInformation till primärvården. Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom
Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom Information till primärvården Skelett- och Mjukdelssarkom I Sverige upptäcks ca 250 nya fall av skelett- och mjukdelssarkom/år varav skelettsarkom
Läs merMammografi. Bröstcancer. Etiologi. Kommer till mammografi för. Trippeldiagnostik. Klinisk mammografi. Hälsokontroll screening
Mammografi Bröstcancer Ungefär var nionde kvinna kommer att drabbas av bröstcancer. Katarina Rönnow,öl Helsingborgs Lasarett 23 okt 2013 Det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen
Läs merENDOKRINKIRURGI. Erik Nordenström MD PhD
ENDOKRINKIRURGI Erik Nordenström MD PhD 2 3 Ämnesområden inom endokrinkirurgin Thyroidea Parathyroidea Endokrina buktumörer: -binjure, NET (Sarkom) 4 THYROIDEA 5 Utredning Ultraljud + FNP TSH TSH högt
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merThyroideasjukdomar - diagnostik och behandling
Riktlinje Process: 3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Tyroidea Giltig fr.o.m: 2018-02-26 Faktaägare: Maria Thunander, Överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merInnehållsförteckning
ENDOKRINKIRURGISKT KOMPENDIUM 1 Innehållsförteckning TYREOIDEA... 4 UNDERSÖKNINGAR... 4 Anamnes... 4 Palpation... 4 Ultraljud... 4 Radiologi... 5 Scintigrafi... 5 Biokemi... 5 Cytologi... 5 TYREOIDEASJUKDOMAR...
Läs merRadiojodbehandling - enkätsvar Mattias Nickel, sjukhusfysiker
Radiojodbehandling - enkätsvar Mattias Nickel, sjukhusfysiker Radiojod - enkätsvar Läget i landet hur gör vi egentligen? Enkät skickades ut till samtliga sjukhus som ger radiojodbehandling mot tyreotoxikos
Läs merRYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR
Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt
Läs merFinns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550
Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs merDUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merSVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg
SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Sköldkörtelcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Sköldkörtelcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2016 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2016-11-21
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merIndikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.
Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK
ABVS ultraljud Automated Breast Volume Scanner ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Irena Kostolny MD,PhD Fredrik Gross MD Västerviks sjukhus Röntgenavdelning Mammografi Sverige ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Mammografi Västervik-Oskarshamn
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merSVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV
SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merThyroidea och kalkrubbningar. 141016 Anna von Döbeln
Thyroidea och kalkrubbningar 141016 Anna von Döbeln Hypothyreos - Varför? Primär (i thyroidea) Autoimmun thyroidit (Hashimoto) Tidigare radiojod / operation Annat, tex jodbrist, medfödd rubbning, läkemedel
Läs merHerman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,
Läs merRadiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning
Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,
Läs merDiagnostik med mammografi och ultraljud. mammografi och ultraljud. Trippeldiagnostik. Fettvävnad ser mörk ut på. mammografi och ultraljud
Diagnostik med mammografi och ultraljud Roland Johansson Fettvävnad ser mörk ut på mammografi och ultraljud Klinik Radiologi Cytologi Trippeldiagnostik Mammografi Sonografi Körtelvävnad ser ljus ut på
Läs merCANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)
CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna
Läs merStandardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (6) Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer Bakgrund Ca 300 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i gallblåsa eller gallgång,
Läs merInformation angående operation av thyreoidea, sköldkörteln
Information angående operation av thyreoidea, sköldkörteln Sköldkörteln (tyreoidea) Tyreoidea är en fjärilsformad körtel på framsidan och vid sidan av luftstrupen nedom struphuvudet. Sköldkörteln producerar
Läs merGuidelines för radiojodbehandling. Cecilia Hindorf Strålningsfysik, Isotopterapi SUS Lund
Guidelines för radiojodbehandling Cecilia Hindorf Strålningsfysik, Isotopterapi SUS Lund Nya strålbehandlingshuset, SUS Lund Extern strålbehandling Brachyterapi Isotopterapi Dosplanering (CT, MR) Behandling
Läs merBRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN
BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi
Läs merTillämpning av Nationellt vårdprogram för Sköldkörtelcancer
Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram för Sköldkörtelcancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00984) giltig till november 2020. Utarbetad av Regional vårdprocessgrupp
Läs merDiagnostiken av knöl i tyreoidea uppvisar kvalitetsbrister
klinisk översikt Diagnostiken av knöl i tyreoidea uppvisar kvalitetsbrister Nationella riktlinjer bör införas Svante Jansson, docent, överläkare, kirurgkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, svante.jansson@vgregion.se
Läs merENDOKRINKIRURGI M A R K T H I E R K I R U R G I S K A K L I N I K E N S K Å N E U N I V E R S I T E T S S J U K H U S L U N D
ENDOKRINKIRURGI M A R K T H I E R K I R U R G I S K A K L I N I K E N S K Å N E U N I V E R S I T E T S S J U K H U S L U N D Endokrin och Sarkomteam Lund Thyroidea: Thyroideacancer samt oklara tumörer
Läs merSCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska
SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation
Läs merStandardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer Bakgrund Cirka 1500 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i exokrina pankreas, periampullärt, (i distal gallgång),
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merLena Gordon Murkes Barnröntgen ALB
Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB Hur gör man? Hur ska man tänka? Akuta frågeställningar exempelvis infektion eller trauma Utredning skalle, thorax buk och skelett Kartläggning av anomali, skada angiografier
Läs merMichael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken
Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-08-31 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Faktaägare:
Läs merThyroideasjukdomar. Birgitta Wagrell 2014 10 09
Thyroideasjukdomar Birgitta Wagrell 2014 10 09 Hypothalamus-hypofysthyroideaaxeln Thyroideahormonsyntes Hormoner TSH hypofysens thyroideastimulerande hormon. Stimulerar jodupptaget i thyroidea. TSH-receptor
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Sköldkörtelcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Sköldkörtelcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp September 2016 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2016-03-01
Läs merRTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.
Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs merTyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn. Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019
Tyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019 Tyreoidea-påverkan efter barncancer - disposition Allmänt Hypotyreos
Läs merA) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)
, totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin
Läs merÖversikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar
Översikt malign hematologi Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar 2013-11-05 Grundprinciper Klonalitet Ursprungscell Allvarlighetsgrad Lokal Lena von Bahr 4 april 2016 2 Grundprinciper Klonalitet Akut myeloid
Läs merStudiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand
Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen
Läs merPET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merHypertyreos. Hög ämnesomsättning
Hypertyreos Hög ämnesomsättning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merSamtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan
Läs merTNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Läs merLivmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Läs merOvarialcystor handläggning
Dok-nr 12300 Författare Version Guillermo Forfait, överläkare, Kvinnokliniken US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2019-02-15 Länsövergripande Kvinnokliniken
Läs merNjurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt
Njurcancer Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt Ann-Hélèn Scherman Plogell Urolog Överläkare Södersjukhuset Stockholm, Processledare för njurcancer RCC Agenda Vad är njurcancer Kirurgi Kartläggning
Läs merTyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2013 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Tyreoideacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 213 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer september
Läs merOÖ kar sko ldko rtelcancer i Halland?
OÖ kar sko ldko rtelcancer i Halland? Examensarbete Kirurgkliniken, Hallands sjukhus, Varberg Ökar sköldkörtelcancer i Halland? Examensarbete Tanya Malmberg Handledare: Stefan Lindskog Kirurgkliniken,
Läs merDyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Läs merSka man använda ultraljud och/eller finnålsaspirationscytologi för att prediktera malignitet vid knölar i tyreoidea?
Ska man använda ultraljud och/eller finnålsaspirationscytologi för att prediktera malignitet vid knölar i tyreoidea? Eir Löfgren Handledare: Peter Stålberg Bihandledare: Olle Norlén Datum: 15 april 2018
Läs merCancer i gallblåsan och perihilär gallgång
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merTentamen VT09 Fråga A Kodnr:
1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:
Läs merSylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merTYREOIDEASJUKDOMAR I KLINIKEN JAN CALISSENDORFF, ÖVERLÄKARE, KLINIKEN FÖR ENDOKRINOLOGI, METABOLISM OCH DIABETES. EQUALIS MÖTE I STOCKHOLM 18/9 2018
TYREOIDEASJUKDOMAR I KLINIKEN JAN CALISSENDORFF, ÖVERLÄKARE, KLINIKEN FÖR ENDOKRINOLOGI, METABOLISM OCH DIABETES. EQUALIS MÖTE I STOCKHOLM 18/9 2018 Tyreoideasjukdomar Hypotyreos Hypertyreos, tyreoditer
Läs merDu hittar en knöl vad händer sen?
Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På
Läs merUtredningsfall. Equalis användarmöte 2015
Utredningsfall Equalis användarmöte 2015 1 Utredningsfall 2014:01 Sjukhistoria/Frågeställning Patient med förhöjt TSH, T3 och T4. Upplever tryckkänsla på halsen men har ingen uttalad struma. Tyreotoxikos?
Läs merStandardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer Symtom och tecken som ger misstanke DIFFUSA SYMTOM Järnbristanemi Ofrivillig viktnedgång Tidig mättnad >3v Gastrointestinal blödning Nytillkomna
Läs mer