Bokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola

Relevanta dokument
Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Fjäderns Bokslut 2015

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Akvarellens förskola Helsingborg

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus.

Lärande & utveckling.

Kvalitetsdokument

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSRAPPORT 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Borgens förskola. Verksamhetsplan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Sagor och berättelser

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Tranbärets månadsbrev september 2015

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

På jakt med geocaching

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Kvalitetsarbete Myran

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret

Verksamhetsbeskrivning Smedjans förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Avdelningen Blåbäret

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Lärande & utveckling.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan

Lokala arbetsplan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Trimsarvets förskola

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Kvalitetsrapport Så här går det

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Föräldramöte Gläntan. November 2015

Kvalitetsredovisning 2011

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Transkript:

Myrstackens kvalitetsarbete Bokstäver Hällevadsholms förskola 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Yvonne Frisk Helena Halla Helena Eriksson Tina Lundgren Lotta Dahl

Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 4 Arbetets gång/uppföljning... 5 Utvärdering... 9 Pedagogernas insatser... 9 Barnens upplevelser... 9 Barnens utveckling... 9 Måluppfyllelse... 10 Koppling till forskning... 10 Analys av utvärderingen... 10 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 11 Referenser... 11 2

Grundfakta och förutsättningar Myrstackens barngrupp består av 21 barn i ålder 1-5 år: var av 6 femåringar, 6 fyraåringar, 1 treåring, 4 tvååringar och 4 ettåringar. Personalgruppen består av en förskollärare 100 %, en barnskötare 100 %, en gymnasielärare som studerar till förskollärare 100 %, en barnskötare 50 % och en outbildad förskollärare 40 %(resurstjänst). Lokal och miljö: Hällevadsholms förskola har två avdelningar. Avdelningarna ligger i skolans lokaler och är nyrenoverade/nybyggda 2013. Lokalerna är ljusa och fräscha men flera av rummen saknar fönster. Utemiljön är funktionell och vi har nära till skogen. Kartläggning av barnens intressen Vi har uppmärksammat ett stort intresse för bokstäver, hos många av barnen. Några av barnen som inte kan skriva sitt eget namn uttrycker en vilja om att lära sig detta. Vid intervjuerna kom det fram att flera barn inte visste vad ett ord, bokstav eller siffra var. Mål Eget formulerat mål Att alla barn känner igen sitt eget namn. Att väcka intresse för skriftspråket. Att barnen får kunskap om begreppet ord och bokstav. Läroplanens mål I läroplanen för förskolan, (reviderad 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Skolverket, 2010). Förskolan skall även sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. 3

Barnens utveckling Många av barnen känner igen och kan skriva bokstäver, flera av dem skriver också sitt namn. En del vet att man använder bokstäver för att skriva. Vi har alfabetet uppsatt i två av våra rum, och vi diskuterar mycket med barnen om detta. Koppling till forskning Skriftspråkets utveckling börjar med att skriva sitt namn och leder till att skriva meddelanden och brev. Förståelsen för skriftspråkets användningsområden är en viktig del i barns kommunikativa fas (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson, 2013). Pedagogernas bemötande är viktigt vid barns skrivinlärning för att motivera dem till att få lust till att lära sig mer. Alla barns förkunskaper och förförståelse ska tillgodoses och alla barn ska bemötas på deras nivå. Barns självförtroende är nära kopplat med deras förmåga och lusten till att lära, därför måste pedagogen vara noga med att bemötandet är positivt och på ett bra sätt (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson, 2013). Dokumentation Vi dokumenterar arbetet i barnens portfolio. I hallen sätter vi upp en del av barnens arbete så de tillsammans med föräldrarna kan reflektera över vad de gjort. Information till vårdnadshavare Den 11 februari skickade vi hem ett brev till vårdnadshavarna om att vi börjar med ett nytt tema om bokstäver denna vecka. 4

Arbetets gång/uppföljning 11/2 Vi startade vårt tema genom att berätta att vi ska arbeta med bokstäver. Vi frågade: Varför tror du att det är bra att lära sig bokstäver? Någon svarade att det är för att kunna skriva namn och ord. Sedan spred vi ut en massa olika bokstäver på mattan i samlingen. Barnen blev väldigt intresserade av alla dessa bokstäver och började plocka till sig de bokstäver de kände igen. Antingen tog de bokstäver de hade i sitt eget namn eller sina syskons. Vi frågade barnen varför de trodde att vi tagit fram alla dessa bokstäver, och de svarade för att skriva våra namn. Senare under dagen fick barnen färglägga den bokstav deras namn börjar på och en bild med något som också börjar på den bokstaven. 5

23/2 Det hade kommit lite snö ute under natten. Då kom ett barn på att han kunde skriva i snön med en sop. Direkt hängde kompisarna på och de började skriva sina namn över hela skolgården. 24/3 Skogsdag. När vi kom till skogen frågade en pedagog om någon kunde göra någon bokstav av pinnar. Genast satte flera av barnen igång att skapa. Alla valde att göra sin första bokstav i namnet. 6

25/2 På dagens temasamling började vi med att sjunga ABC-sången. Många av barnen kunde den eftersom de hört den på tv. Sedan började vi att göra bokstäver av barnen. En av pedagogerna höll upp bilden av en enkel bokstav och så fick ett barn berätta och visa hur de andra skulle placera sig för att likna bokstaven. J: Det ska vara tre stycken. Jag vill att L och W ska vara med. K visar: L ligg här. W lägg dig ett snett streck vid huvudet. J ett rakt streck på magen. 11/3 På samlingen la vi ut allas namn på golvet och alla barn fick hämta sitt namn, vilket alla barn klarade av bra. Sedan la vi ut allas efternamn, men det var inte många som kände igen sina efternamn. Två såg sina efternamn och de andra behövde få dem upplästa först. Barnen började räkna sina bokstäver i både föroch efternamnet. Sedan lades alla bokstäver ut i mitten av ringen och alla barn valde varsin bokstav. Alla barn fick säga något som började på den bokstaven och dessa ord sa barnen: I: Igelkott, isbit M: Mamma O: Ozo B: Boll H: Hansson J: Jordgubbe A: Adam, apa Ö: Ödla U: Uggla K: Kewin 25/3 Idag fick barnen se Fem myror är fler än fyra elefanter via kanonen. Vi såg A- sången och O-sången, samt alfabetssången. Barnen var med och pekade ut sin bokstav i sången. De reflekterade över att W inte var med, så vi kommer att fortsätta med vår andra alfabetssång, där alla bokstäver är med. Tyvärr missade vi att fråga dem vad de tyckte om programmet och om de vill se fler avsnitt 7

7/4 Vi gick på bokstavsvandring med barnen i olika smågrupper. Barnen fick leta efter bokstäver ute som de fick fotografera. När de upptäckte att det finns bokstäver överallt, så hittade de massor. När vi kom tillbaka till förskolan fick barnen själva göra sin dokumentation på ipaden. 15/4 På denna samling hade en pedagog gjort iordning en låda med olika ord och barnens namn. På varje lapp fanns ett gem så att orden gick att fiska. Barnen fick sedan, en i taget, fiska i lådan och se om det var ett ors eller ett namn som de kände igen. De flesta av barnen kände igen kompisarnas namn så då blev slutsatsen att de andra lapparna var ord. Pedagogen läste vad det stod på lappen och tillsammans kollade vi om det var ett långt eller kort ord. 6/5 När vi idag samlades till temaarbete lade vi ut lappar med bokstäver, stora och små, siffror och ord. Pedagogen uppmanade barnen en och en att välja en specifik lapp t.ex. en bokstav. Vi gjorde det flera varv så att alla till slut hade en bokstav, ett ord och en siffra framför sig. Detta kunde barnen jättebra. 8

27/5 Vi avslutar vårt tema på samlingen genom att barnen återigen får plocka ord, siffror och bokstäver. De flesta barnen vet vad som är vad, och de får berätta vad de lärt sig under arbetet. Den här dagen hade vi besök på samlingen, och hen var mycket imponerad över barnens kunskaper! Utvärdering Pedagogernas insatser Vi tycker alla att vi varit engagerade och strävat mot samma mål. I detta arbete har vi pedagoger gjort planeringen utefter barnens utveckling och vi har vid flera tillfällen delat barnen i mindre grupper. Tack vare att vi har alfabet uppsatta i båda matrummen, har vi haft utvecklande samtal vid t.ex. matsituationerna. Det vi planerade har vi genomfört. Alla pedagoger har känt sig delaktiga. Vi har fått bra respons från föräldrarna som tycker att barnen visat stor utveckling. Barnens upplevelser Vi intervjuade barnen med några av de frågorna som vi ställde första gången och några nya. Barnen uttryckte att det var roligt att jämföra ord, leta efter bokstäver, att läsa och skriva samt när de fick välja och skriva sina namn. Barnens utveckling Intervjuerna visade att de större barnen har lärt sig fler bokstäver och att alla känner igen sina namn. De flesta känner till vad ett ord är och många har lärt sig att skilja på siffra, bokstav och ord. I den fria leken lekskriver barnen och gör böcker. De har även jobbat med appen Ordens magi, där de drar bokstäver och skriver ord som sedan en röst läser. De små barnen har fått se och känna på sina namnbilder, men vi kan inte avgöra om det har skett någon utveckling. Några av de små känner igen bokstäver och sina namn. 9

Måluppfyllelse Förutom de allra yngsta baren, så känner alla igen sitt namn. Ett stort intresse för skriftspråket har väckts. Det ser vi genom att de lekskriver, gör böcker att skriva i, skriver sina namn i större utsträckning än tidigare och jobbar med Ordens magi på ipaden. När vi pratar om ord och bokstäver ser vi att de fått kunskap om begreppens betydelse Koppling till forskning Det stämmer att skriftspråkets utveckling börjar med barnets eget namn. När vi ber barnen skriva någon bokstav, så är det nästan alltid deras eget namn eller delar av det som de skriver. När vi intervjuade barnen andra gången har de med fler av sina bokstäver och de har även lärt sig nya. Vi har märkt tydligt på några av barnen att när de känner sig trygga i det de gör och att det är på deras nivå, så ökar lusten att lära. Genom pedagogernas positiva bemötande lyfter och stärker vi dem ytterligare. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att bokstäver var ett område som barnen var intresserade av, där de själva tog initiativ till lärande aktiviteter. De har upptäckt att man kan göra och se bokstäver i naturen, i snön, med hjälp av kroppen, kaplastavar, knappar och mycket annat. Många vårdnadshavare har påpekat att de sett ett ökat intresse hos barnen och att de har lärt sig mycket. Vi har erfarit att om vi har ett tema som både barn och pedagoger är intresserade av blir arbetet lättare, roligare och mer lärorikt för alla. 10

Resultatets betydelse för fortsatt arbete Inför detta arbete delade vi på gruppen utefter ålder för att de större barnen skulle kunna få ett fördjupat lärande på sin nivå, vilket har fungerat bra och är något vi kommer att fortsätta med. Även de små kunde då få lära sig utefter sin mognad. Det är svårare att se deras utveckling, men vi tror att de får en bra grund för sin vidare språkutveckling. Även att vi nu avslutar vårt kvalitetsarbete om bokstäver, så jobbar vi vidare med språket i det dagliga arbetet med barnen. Referenser Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2010. 11