Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning



Relevanta dokument
Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Rapport skolutveckling och digitalisering

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Matematikstrategi

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Kvalitetsredovisning. Förskola

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Planera och organisera för Matematiklyftet

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Bakgrund och förutsättningar

REKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Verksamhetsplan Arbetsåren

Verksamhetsplan Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret

Bedömningsunderlag förskola

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Årsberättelse 2012 Stigslund/Strömsbro förskoleområde

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

KVALITETSRAPPORT 2014

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kollegialt lärande i skolan

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola läsåret 2015/2016. Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Beslut för fritidshem

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Bilaga 1. Rapport Dnr :3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Beslut för gymnasiesärskola

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Att arbeta i förskola och skola i Kalmar

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Strategi för nästa generations lärande

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Varje elev till nästa nivå

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Deltagare från Umeå, Sverige, i det nordiska projektet om utbildning för hållbar utveckling:

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Avdelningens verksamhetsplan Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Transkript:

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning 2013-2016 mellan Ängelholms kommun och Statens skolverk Bakgrund Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ansvara för utvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik mellan år 2012-2016, den så kallade Naturvetenskapsoch tekniksatsningen. Syftet är att genomföra utvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik med elevernas måluppfyllelse i fokus. Insatserna syftar också till att öka elevernas intresse för vidare studier inom dessa ämnesområden. Inom ramen för uppdraget erbjuder Skolverket pedagoger att med start hösten 2013 delta i ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och utbildning, NT-utvecklarutbildningen. Utbildningen pågår under tre år, både på distans och genom fysiska träffar, med en omfattning på en dag i veckan. NT-utvecklarna kommer kontinuerligt att utbildas, genomföra handledning och utbyta erfarenheter verksamheter emellan. Den store kinesiske filosofen Konfucius sa att Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag minns. Jag gör och jag förstår. Även om detta citat är väl använt så är det icke desto mindre en väldigt klok insikt, och värt att leva efter inom skolans värld. Detta bör inte endast vara ledord för undervisningen inom NT-ämnena i Ängelholms kommun, utan även genomsyra utvecklingsinsatserna riktade mot förskollärarna och lärarna. Därför ska inte insatserna endast vara i form av samtal, föreläsningar och förvisningar utan dessa ska utgå från olika former av utvalda skolutvecklingsprojekt och - processer, innehållande både arbetsuppgifter och undervisningsmetoder som utvecklar undervisningen inom NT. Kring dessa konkreta delar sker sedan parallellt kollegialt lärande i olika former kring undersökande arbetssätt (IBSE), samhällsfrågor med NT-innehåll, ämnesfördjupning, bedömning och dokumentation för lärande, läroplanskunskap, ämnesintegrering och tematiska arbetssätt, IKT, språkutvecklande arbetssätt samt samverkan mellan skola och arbetsliv. Alltså det som kan sammanfattas av begreppet PCK (Pedagogical Content Knowledge). Den framtida framgången för både kommunen, regionen och landet är beroende av att vi kan förmedla kunskaper, förmågor och attityder kring detta kunskapsfält till dagens och morgondagens unga. Det handlar inte bara om att fylla upp landets förmodade underskott av naturvetare, tekniker och ingenjörer - utan ännu viktigare är att få fram framtida ekonomer, samhällsvetare, politiker med flera som har en god naturvetenskaplig och teknisk allmänbildning. För att vi ska få en hållbar utveckling krävs denna allmänbildning hos alla medborgare, både för att trygga tillväxt, men även för att kunna få ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Nulägesanalys Precis som i så många andra svenska kommuner har de naturvetenskapliga ämnena och ämnet teknik varit eftersatt i de tidigare skolåren och i förskolan om man ser tillbaka. Undervisningen i de högre årskurserna har emellertid funnits, men har inte

2 (6) sällan präglats av traditionella undervisningsmetoder. I kommunens prognosverktyg för att följa måluppfyllelsen i de olika ämnena sticker både fysik och kemi ut i en negativ bemärkelse. Inom flera förskole-områden har man de senaste åren valt att arbeta med naturvetenskap och teknik som fokusområden och det har blivit en snabb och positiv utveckling. För att utveckla undervisningen ytterligare gick Ängelholms kommun 2011 med i skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Fokus ligger på förskolan och grundskolan upp till årskurs 6 och konceptet är ett utmärkt stöd för att utveckla undervisningen inom naturtevenskap och teknik enligt den konfuciska läran. För att stötta pedagogerna i utvecklandet av sin undervisning i NT har kommunen även initierat andra utvecklingsprocesser genom att centralt leda och samordna projekt som ger pedagogerna möjlighet att göra och kunna komma igång direkt i klassrummen och på avdelningarna med en förändringsprocess genom att pedagogerna får konkret stöd och förutsättningar i form av undervisningsmaterial, lärarhandledningar, elevuppgifter och bedömningsstöd. Parallellt med pedagogernas arbete på sina enheter erbjuds träffar med handledning och kollegialt lärande. För pedagoger från förskolan till årskurs 9 kommer det erbjudas en serie kollegialt lärande med tre träffar utifrån NTA:s material för detta. Under innevarande läsår har samtliga pedagoger i förskolan och förskoleklass erbjudits deltagande i en internutbildning kring naturvetenskapen och teknikens väsen, kring enkla kemiska processer samt kring vardagliga fysiska fenomen. Flera pedagoger inom förskoleverksamheten har och kommer att fortbilda sig med fokus på NT och kommunen ämnar stötta dessa pedagoger, och andra med extra NT-intressen i nätverk. Tanken är att dessa nyckelpersoner sedan kan vara med och driva utvecklingen på rektorsområdena. Vidare har kommunen gått med som medlem i Snilleblixtarna och fem skolor har utbildat pedagoger till diplomerade Snilleblixtaktörer. Då vi har egen aktörsutbildare inom detta koncept kommer efter hand fler och fler pedagoger utbildas och kring detta planeras ett samarbete med NSR, Nordvästra Skånes Renhållning. En fortsättning på detta är teknik- och entreprenörskapstemat Innoviserna som erbjuds elever i åk 6 och 7. Centralt stöttas lärarna med arbetsmateriel och förslag på upplägg samt utbildning kring detta. Även kontakter med representanter från arbetslivet samt arrangemang av en kommungemensam Innovismässa, där eleverna ska presentera de innovationer som arbetet går ut på att komma på, ingår. Det finns samverkan med det kommunala Järnvägens museum och det sker en utredning kring att skapa en upplevelsebaserad Science center-del på museet där ytterligare samverkan kan ske. Samverkan med delar utanför skolans väggar är viktigt för att bygga upp elevers och barns intresse kring NT och detta kommer att prioriteras och samverkan, förutom nämnda aktiviteter, kommer att initieras. Som exempel planeras ett samarbete

3 (6) med Naturskyddsföreningen kring exkursioner till stranden längs Skälderviken och samverkan med NSR kring Lärande för Hållbar utveckling. Kommunen har avsatt personella resurser i form av tid till NT-utvecklarna som ansvarar för att driva de olika utvecklingsprojekten och omvandla dessa till utvecklingsprocesser. För att skapa möjligheter för att öka samverkan, säkerställa likvärdighet och för att driva utvecklingsarbete inom ämnena i grundskolan kommer varannan tisdag mellan kl. 15.30 17.00 erbjudas kommungemensam kompetensutveckling på ämnesnivå. För förskolans pedagoger kommer vikarie sättas in för att möjliggöra pedagogernas deltagande i utvecklingsaktiviteter. Kommunen har även investerat centralt i form av läromedel, dels inom NTA men även genom att bygga upp ett centralt externt teknikklassrum. Det finns möjlighet för pedagogerna att ta sina barn/elever dit för att arbeta med dessa läromedel och man har även möjlighet att få en extern pedagog till sin egen verksamhet. Syftet Det självklara syftet med NT-utvecklare i kommunen är att öka barn och elevers intresse för och kunskaper i naturvetenskap och teknik. Emellertid är det så att de som ytterst ansvarar för detta, och de som gör jobbet, är lärare, förskolelärare och övriga pedagoger i verksamheten. Syftet med NT-utvecklarna är att dessa ska ansvara för utvecklingsprojekt och utvecklingsprocesser och genom dessa stödja pedagogerna att utvecklas. NT-utvecklarnas uppgift är alltså att skapa förutsättningar för pedagogerna så att de ska kunna utveckla sin undervisning och därigenom blir det ökat NT-intresse och en ökad måluppfyllelse. NT-utvecklarnas roll är att agera som katalysatorer och påskynda och underlätta de olika utvecklingsprocesser som finns i NT. De mål som beskrivs nedan i detta samverkansdokument är mål för arbetet med skolutveckling inom NT på huvudmannanivå. Att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers måluppfyllelse och attityder ligger på enhetsnivå. Mål för förskola Mål för att utveckla NT-kompetensen genom NTernfortbildningen Alla pedagoger i förskolan som önskat har genomgått en internutbildning på tre tillfällen om Naturvetenskapen och Teknikens väsen, Kemiska processer samt Fysiska fenomen. (CR) Mål för utveckling av NT-undervisningen genom kollegialt lärande. Pedagoger har erbjudits träffar för kollegialt lärande med hjälp av Skolverkets stödresurser och med NTA:s handledningsmaterial för utveckling av NT-undervisningen i serier av tre träffar. (RMK) Mål för skolutvecklingsprogrammet NTA De förskolor som vill arbeta med NTA-teman har fått materiellådor och utbildning för dessa. (CR)

4 (6) Mål för uppbyggnad av ett NT-nätverk i förskolan. Ett nätverk med pedagoger från förskolorna som besitter extra NTkompetens och NT-intresse har skapats. Syftet är att stötta dessa att driva utvecklingen på sina respektive förskolor och avdelningar, parallellt med övriga NT-insatser. (RMK) Mål för stöd till deltagare i förskolelyftet. De pedagoger som deltar i förskolelyftet eller motsvarande fortbildningssatsningar har erbjudits stöd av NT-utvecklaren. (RMK, CR) Mål för grundskolan åk F-9 Mål för att utveckla NT-kompetensen genom NTernfortbildningen Alla pedagoger i förskoleklass som önskat har genomgått en internutbildning på tre tillfällen om Naturvetenskapen och Teknikens väsen, Kemiska processer samt Fysiska fenomen. (CR) Mål för utveckling av NT-undervisningen genom kollegialt lärande. Pedagogerna har erbjudits träffar för kollegialt lärande med hjälp av Skolverkets stödresurser och med NTA:s handledningsmaterial för utveckling av NT-undervisningen i serier av tre träffar. (AO) Mål för skolutvecklingsprogrammet NTA De skolor som vill arbeta med NTA-teman har fått materiellådor och utbildning för dessa. (CR) Mål för Snilleblixtarna Alla pedagoger som arbetar i årskurs F-5 som så önskar har genomgått en halvdagsutbildning till Snilleblixtaktör. (CR, AO) Samverkan med NSR och andra aktörer inom Snilleblixtarna har påbörjats. (CR) Mål för Innoviserna Alla pedagoger som arbetar i årskurs 6 och 7 som så önskar har genomgått en introduktionsutbildning inom Innoviserna. (CR) Deltagande klasser har gett möjlighet att ställa ut sina innovationer vid en kommungemensam Innovismässa. (CR, AO) Mål för det externa klassrummet/externa läraren. Lärare och klasser har erbjudits möjlighet att arbeta med läromedlen i det externa klassrummet. (CR, RMK, AO)

5 (6) Klasserna har erbjudits hjälp av en resurs i klassrummet i arbetet med NT, både som en extern resurs, men även i form av kollegahandledning i klassrummet för läraren. (CR) Mål för kommungemensam kompetensutveckling på tisdagar Kompetensutvecklingsträffar har erbjudits de tisdagar då det är NT på programmet. (CR, AO) Träffar för sambedömning har arrangerats kring de nationella proven inom NT innan och efter genomförandet. (CR, AO) Mål för hela verksamheten Mål för arbetet med Lärande för hållbar utveckling Samverkan med miljöstrateg, mångfaldssamordnare, folkhälsosamordnare och andra aktörer inom LHU-fältet har skett med långsiktigt fokus att samordna kommunens resurser för LHU. (CR) Träffar med LHU nätverket med pedagoger från fsk gy har skett kontinuerligt. (CR) Kompetensutvecklingsinstaser i olika former har erbjudits förskolan och grundskolan. (RMK, CR) Mål för övrigt NT-utvecklingsarbete Stöd åt rektorer/förskolechefer i deras arbete med att genomföra systematiskt kvalitetsarbete kring NT på verksamhetsnivå har erbjudits. (RMK, CR) Samverkan och utvecklingsinsatser tillsammans med RIKT kring NT och IKT har skett kontinuerligt. (RMK) Nya samarbeten med Järnvägens museum har initierats. (CR, AO) Samverkan och utvecklingsinsatser tillsammans med pedagoger från andra ämnesfält har skett kontinuerligt för att stödja utvecklandet av ämnesövergripande tematiska arbetssätt. (CR) Initiativ har tagits för att skapa möjligheter för internationellt samarbete och utbyten med inriktning mot pedagogernas utvecklingsprocesser kring NT-ämnena samt LHU och entreprenörskap. (CR) Insatser har genomförts för att intressera unga ängelholmare att satsa på att utbilda sig till NT-pedagoger för att möte kommunens framtida behov av dylika. (CR) Kontaktytor mellan förskola/grundskola och grundskola/gymnasieskola kring undervisningen i NT har skapats. (RMK, CR) Deltagande i NT-utvecklarutbildningen har genomförts på ett förtjänstfullt sätt. (RMK, AO)

6 (6) Organisation och genomförande För att NT-utvecklarutbildningen ska bli framgångsrik och ge effekt i förskolans och skolans verksamhet är det avgörande att både NT-utvecklarna och lärare ges utrymme att arbeta med utvecklingsfrågor där relevant kunskap efterfrågas, används och utvecklas. För att stödja detta ansvarar Skolverket för utbildning, resor, uppehälle och litteratur för NT-utvecklarna. Huvudmannen ansvarar för att ge tid till NT-utvecklarnas utbildning och utvecklingsarbete, vilket inkluderar tid för kollegorna. NT-utvecklarna som deltar i Skolverkets utbildning kommer att arbeta tillsammans med NTA-samordnaren för att driva utvecklingen i kommunen. NT-utvecklarna har tillgång till NTA-lokalen H 22 på Rönnegymnasiet för fortbildning, kollegialt lärande, nätverksträffar, externt teknik-klassrum samt för övrig NT-utveckling. NT-utvecklarna kommer även erbjuda att vara med ute i verksamheten för att där ge stöd i den enskilde pedagogens eller i arbets-/ämneslagets utvecklingsarbete. NT-utvecklarna erbjuds kontinuerligt tillfällen att träffa förskolechefer och rektorer för att dessa ska vara uppdaterade på vilket stöd de kan få i förskolans och skolans arbete med att utveckla sin NT-undervisning. Ängelholm den 27 maj 2014 Tony Mufic, chef Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Olsson, NT-utvecklare grundskolan Rose-Marie Karlsson, NT-utvecklare förskolan Christian Rydberg, NTA-samordnare