Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Relevanta dokument
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Från epidemiologi till klinik SpAScania

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Hur förklarar man störd central

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Mortalitet hos personer med AST

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

Rehabiliteringsgarantin

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Seminarium 5b torsdag

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Centrum för cancerrehabilitering

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Behandling av långvarig smärta

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Information om långvarig smärta

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning om sjukfrånvaro

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

Suicidriskprevention genom forskning

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Man måste vila emellanåt

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

Burnout in parents of chronically ill children

ICF och läkarintyg

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

(O)Hälsan bland unga

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Akut och långvarig smärta (JA)

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Länsgemensam vårdöverenskommelse

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Åter i arbete efter stress

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Svensk sammanfattning

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Transkript:

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili

Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga smärtans bestämningsfaktorer förebygga utveckling av långvarig smärta i befolkningen, arbetslivet och hos personer som söker för smärta i primärvården

Metod - Trestegsraket 1. Epidemiologisk studie kring smärtutveckling Befolkningsenkät EPIPAIN 21-års uppföljning 2. Kvantitativa och kvalitativa studier med utveckling av metod för rätt insats för rätt person i rätt tid Pilotstudier av tänkbara metoder - instrument i enkätform inklusive StartBackTool - smärtmätning med algometer - konditionstest Kvalitativ intervjustudie 3. Randomiserad kontrollerad studie Pröva metod i primärvården

Epipain Enkät 1995 N=2425 Enkät 1998 N=1922 Enkät 2003 N=1850 Enkät 2007 N=1582 Enkät 2016 N=1326 Klinisk undersökning 1996 Registerdata sjukhusvård 1990- Registerdata dödsorsaker1995- Klinisk undersökning 2016 Förekomst av smärta Förekomst av fibromyalgi Förekomst av RA Riskfaktorer för smärta Smärta och hälsa Smärta och sömn Smärtans utveckling Smärta och komorbiditet Smärta och arbetsförmåga

Den underbara tidsmaskinen I Epipain följs en befolkning över tid Kan analyseras Data samlas framlänges in prospektivt och baklänges 1995 2016 Registerdata Enkäter Kliniska us

A picture says more than

Smärtans utbredning Ingen långvarig smärta (NCP) Långvarig regional smärta (CRP) Tre månader eller mer Alla kombinationer av smärta som inte kan klassas som generaliserad Långvarig generaliserad smärta (CWP) Tre månader eller mer Generaliserad enligt ACR 1990 klassifikationskriterier för fibromyalgia Båda sidor av kroppen Över och under midjan Axial smärta

Smärtutveckling över 21 år 10% Ingen långv smärta 61% 29% 39% Långv 35% regional smärta 26% 23% Långv 56% generaliserad 21%

Trajectories

Sömnstörning och smärta Sömnstörningar predikterar en utveckling av CWP såväl i ett 5- som 18-årigt perspektiv Speciellt viktigt är om nattsömnen är störd och om man inte upplever sig utvilad Att ta med till kliniken: - Fråga aktivt efter sömnstörningar och fatigue - Arbeta med sömnstörningar som del i smärtbeh Aili et al 2018

KASAM och smärta Känsla av sammanhang KASAM bygger på att livet upplevs begripligt, hanterbart och meningsfullt En hög KASAM mer än halverade risken för att under en 13-årsperiod utveckla CWP Att ta med till klinik samt arbets- och samhällsliv: - Bakgrunden till utveckling av CWP är komplex - Signaler på stress måste fångas upp och hanteras även utanför hälso- och sjukvården Hägerström et al EULAR 2018

Smärta 1995 - Vårdkonsumtion 2016 Odds Ratio för > 5 besök hos distriktsläkare senaste året Odds Ratio P Ingen långvarig smärta 1995 1 Långvarig regional smärta 1995 2,0 0,03 Långvarig generaliserad smärta 1995 4,8 <0,01 Kontrollerat för ålder, kön och invandrarbakgrund Christina Emilson Avhandling 2017

Sjukskrivning som risk Sjukskrivning på grund av smärta ökar risken för långvarig sjukskrivning eller sjukersättning i både ett tre-års- och ett 21-årsperspektiv Detta gäller redan vid en sjukskrivning som är kortare än tre månader(or 4,8 resp 3,5) När sjukskrivningen beror på annan orsak än smärta ses en riskökning först efter tre månader Att ta med till kliniken: - Smärta har en särskild valör vid sjukskrivning - Fånga upp patienten redan innan tre månader

Prevention och tidig identifiering av risk för långvarig smärta Pågående RCT 95 personer som söker fysioterapeut för ryggsmärta Kombinera screeninginstrumentet StartBackTool med en smärtteckning som fångar antal smärtande kroppsregioner och deras utbredning Genom kombinationen identifierades 25 med hög risk, varav 8 tillkom genom att ha mer än 7 smärtande område på smärtteckningen.

Risk för långvarig smärta Viktig grupp att fånga upp och hantera rätt Aktiviteter som vanligt så långt det går Aktiva åtgärder parallellt med deltids sjukskrivning Patienten måste med på tåget Redan efter 3 månader dyster prognos för såväl smärta som arbetsförmåga om inte åtgärdbar bakomliggande orsak

Hitta långvarig smärta innan Tidigare smärta Flera smärtande områden - smärtteckning Inte bara smärta Sömnstörning Inte utvilad på morgonen Gula flaggor psykosocial risk Stress - KASAM Tecken till central sensitisering i status Utnyttja team med flera professioner för bedömning och tidig insats

Smärta och arbetsförmåga Inte primärt smärtan, utan dess konsekvenser som utgör grund för bedömning av arbetsförmåga Trötthet - Uttröttbarhet Fysisk funktionsnedsättning Kognitiva funktionshinder Bakomliggande sjukdomstillstånd Samvarierande sjukdomstillstånd Depression och ångest vanligt

Etablerad långvarig smärta Om möjligt i deltids arbete men ofta hel arbetsoförmåga under lång tid Aktiva åtgärder riktade mot vidmakthållande faktorer Bio-psyko-socialt Successiv återgång i arbete om möjligt Tidsperspektiv 3 månader till 3 år... Inte smärtan utan dess konsekvenser Ofta kvarvarande smärta men bättre funktion Pedagogiskt gentemot patienten

Proverbs 17 22 A merry heart doeth good like a medicine, but a broken spirit drieth the bones.