LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM"

Transkript

1 LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM Monica Bertilsson, S Maeland, J Löve, G Ahlborg Jr, E Werner, G Hensing MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR, monica.bertilsson@gu.se New Ways mental health at work

2 New Ways mental health at work Ett forskningsprogram inriktat mot att öka kunskapen om hur man kan identifiera, behandla och stödja personer med depressions- och ångestsjukdom så att de kan behålla sin förmåga att arbeta och minska behovet av sjukskrivning. epso.gu.se/newways

3 Bakgrund Begränsad kunskap om läkarens roll i sjukskrivningsprocessen - Få studier de flesta med låg kvalitet (Söderberg et al 2010: Läkares sjukskrivningspraxis, en systematisk litteraturöversikt) Svenska studier: Läkare tycker det är svårt att bedöma arbetsförmåga (Engblom 2011) Läkare lär sig framförallt av erfarenheter från kollegor och patienter (Löfgren 2011) Låg kvalité på läkarintyg, främst avsnitt: aktivitetsbegränsning (Försäkringkassan 2012:13)

4 Bakgrund Studier fokuserar på läkares upplevelser av arbetsuppgiften sjukskrivning av patienter Låg kunskap om vad och hur läkare faktiskt gör när de bedömer arbetsförmåga och sjukskrivningsbehov Systematiserad kunskap underlätta det kollegiala lärandet Ökad kvalité på underlag för bedömning av insatser och sjukskrivning

5 Syfte Baserat i läkares erfarenheter (tyst kunskap) utforska hur och vad läkare gör, när de bedömer förmåga att arbeta och behov av sjukskrivning hos patienter med depressions- och ångestsjukdom

6 Metod: Kvalitativ studie Individuella intervjuer med 24 läkare Primärvård (n=13) Öppenvårdspsykiatri (n=6) Företagshälsovård (n=5) Induktiv innehållsanalys (Malterud 2012)

7 Deltagare: Kön: Män: 12 Kvinnor: 12 Representation regionen: Göteborg (storstad): 8 Mindre stad/ort: 16 Ålder: Spridning: år Medelålder 55 år År sedan läkarexamen: Spridning: 9-40 år Medel: 26 år

8 Datainsamling Intervjuade på arbetsplatsen (n=21, annan plats n=3) Videovinjett av ett autentiskt läkar-patientmöte - kvinna med CMD, 35 år, lärare (Maeland et al, 2013) 8 minuter - Minimera risk för genusbias: - Hälften startade med vinjetten - Hälften fick se vinjetten i mitten av intervjun

9 SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Frågeguide 1. Om du utgår från vinjetten hur skulle du gå tillväga för att bedöma förmågan att arbeta och sjukskrivning 2. Om du utgår från egna patientfall, hur brukar du göra när du bedömer förmåga att arbeta - beskriv tillvägagångssätt - inre beslutsprocess - vad inkluderas i bedömningen - vad är särskilt viktigt - formulering av frågor

10 Analys Intervjuare: Medförfattare: - ansvarig för analysen - läst alla intervjuer - identifierat meningsbärande enheter - läst 6 intervjuer var - varav 2 läkare - identifierat meningsbärande enheter Analys, tematisering, diskussion osv Förförståelse - avhandling - öppenvårdspsykiatri - forskare i ämnet

11 Hur gör då läkare

12 Fem huvudkategorier Subkategorier Resultat (Submittad version) Arbetslivet Förmåga att arbetapusslet Vardagslivet Diagnostik Att sjukskriva

13 Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet Lägger ett pussel som inte har någon förlaga

14 Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet Pusslets form är okänt och det ser olika ut för varje patient En del bitar vet läkaren, till form och innehåll (känd kunskap) Andra bitar måste skapas och tillverkas, vad gäller form och innehåll

15 Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet TAR TID Pusslets form är okänt och det ser olika ut för varje patient En del bitar vet läkaren, till form och innehåll (känd kunskap) Andra bitar måste skapas och tillverkas, vad gäller form och innehåll

16 Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet Citat: utifrån sett så kan det tyckas att jag har två eller flera patienter med precis likartade problem och ändå sitter jag och gör olika med dom här personerna. Jag har funderat över just det här att jag gör väldigt olika och jag har kommit fram till att det handlar väldigt mycket om en helhetsbedömning

17 Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet 2 sub-kategorier: Använder tidigare erhållen erfarenhet Att vässa den primära informationskällan patienten

18 Kategori 1 (5) 1.a Använder tidigare erhållen erfarenhet Läkaren använder en erfarenhetsbank tidigare patientstock egna erfarenheter (tidigare yrken, arbetsplatser, privatlivet) studiebesök på arbetsplatser

19 Kategori 1 (5) 1.b Att vässa den primära informationskällan patienten Patienten är den främsta informationskällan Vikten av en innehållsrik patientberättelse - patientens förmåga till kommunikation - patientens förmåga att ordsätta och beskriva arbetsuppgifter och arbets(o)förmåga

20 Kategori 1 (5) 1.b Att vässa den primära informationskällan patienten Vikten av en innehållsrik patientberättelse Citat: Jag försöker liksom få dom [patienter] att verbalisera och det är den svåraste delen för patienten, eftersom dom har uppfattat, att dom inte klarar av jobbet, men det är väldigt svårt för dom att beskriva på vilket sätt

21 Kategori 1 (5) 1.b Att vässa den primära informationskällan patienten Strategier: få patienten delaktig och aktiv öppna frågor och följdfrågor berätta med egna ord NU DÅ tidsförlopp hur var det tidigare (referenspunkt) hur är det nu förändring (= arbetsoförmågan) Förändring

22 Kategori 2 (5) 2 Identifiera de arbetsrelaterade pusselbitarna Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Identifiera potetientiella risker i arbetet Förstå vem patienten är på jobbet

23 Kategori 2 (5) 2.a Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Vi identifierade 9 frågeområden inom sub-kategorin

24 Kategori 2 (5) 2.a Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Till exempel: - vad gör man på jobbet - hur ser en arbetsdag ut - fysiska, mentala, emotionella krav - hur förmågan varierar under dagen

25 Kategori 2 (5) 2.a Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Till exempel: Ändrade förhållanden på arbetet - omorganisation - nya/ändrade arbetsuppgifter / rutiner / ansvar - ny chef / ny kollega Grad av inflytande på egna arbetsuppgifter

26 Kategori 2 (5) 2.b Identifiera potentiella risker på arbetet Identifiera om den nedsatta arbetsförmågan leda till risker på arbetet: att patienten skadar sig själv eller tredje man risk att förstöra/skada maskiner eller utrustning risk att göra fel i produkter eller arbetsuppgifter

27 Kategori 2 (5) 2.c Förstå patienten på jobbet Till exempel: roll på jobbet (formell/informell) rätt kvalifikationer, kompetens och färdigheter upplevelse av och relationen till chef / kollegor vem ställer kraven (chef / patienten) finns klagomål på arbetets utförande (realism) mobbing, sexuella övergrepp

28 Kategori 3 (5) 3 Identifiera patientens kapacitet i vardagslivet de kontextuella pusselbitarna Att klara vardagslivet menar deltagarna är en förutsättning för att klara arbetslivet Viktig markör: Hur trött patienten är efter en arbetsdag

29 Kategori 3 (5) 3 Identifiera patientens kapacitet i vardagslivet de kontextuella pusselbitarna stöd och belastningar i privatlivet kunna planera och hantera hemsysslor läsa och förstå tidningar, hänga med i nyheter / TV köra bil kunna planera och utöva sysslor utanför hemmet (motion, hobbys, träffa familj / vänner)

30 Kategori 4 (5) 4 Sjukdomens betydelse för arbetsförmåga och sjukskrivning Diagnostik och diagnosens effekt på arbetsförmåga är fundamentalt -korrekt psykiatrisk diagnos -komorbiditet -att förstå psykiatriska diagnoser Viktiga markörer: - känner patienten igen sig själv - känner patienten igen sig själv på jobbet

31 Kategori 4 (5) 4 Sjukdomens betydelse för arbetsförmåga och sjukskrivning Upplevda dilemman: Inte konstant nedsatt arbetsförmåga - symptomen samvarierar i hög grad med miljö - kan fungera i en miljö men inte i en annan - kan variera under dagen Ångest problematiskt - patienten fungerar mellan anfallen, men under ett anfall trasas arbetsförmågan sönder

32 Kategori 4 (5) 4 Sjukdomens betydelse för arbetsförmåga och sjukskrivning Medicineringens betydelse - tid till full effekt - först då möjligt bedöma arbetsförmåga - biverkningars betydelse för arbetsförmåga - ex avtrubbad, sänkt reaktionsförmåga, ökad ångest

33 Kategori 4 (5) 5 Bedöma behov av sjukskrivning Viktig markör: Stort behov av vila/sömn efter en arbetsdag Koppla till plan om återgång i arbete

34 Kategori 4 (5) 5 Bedöma behov av sjukskrivning 2 sub-kategorier: Sjukskrivning på grund av nedsatt arbetsförmåga Sjukskrivning på grund av andra skäl

35 5.a Sjukskrivning på grund av nedsatt arbetsförmåga Mindre benägen att sjukskriva: fungerande arbetsplats ingen arbetsanpassning gjord vid arbetsplatskonflikter (undvika) Bertilsson et al 2017, submittad) Mer benägen att sjukskriva: icke fungerande arbetsplats arbetsanpassning gjord fungerar ändå inte arbetsanpassning inte möjlig risk för skada för patienten / tredje man / produkt (nödvändigt) undvika att patienten gör bort sig på arbetet (ex chefer, lärare)

36 5.b Sjukskrivning på grund av andra skäl Få tid till grundlig diagnostik och bedömning av arbetsförmåga Som en del av behandling förhindra försämring av sjukdom möjiggöra återhämtning tid för effekt av medicinering

37 Hög igenkänningsfaktor bland läkare Vi gör så här, men inte allt varje gång GOD TROVÄRDIGHET Aldrig sett bedömningen presenterad på ett så omfattande och systematiskt sätt

38 Läkares bedömning av arbetsförmåga Arbetslivet Förmåga att arbetapusslet Vardagslivet Diagnostik Att sjukskriva Konklusion: komplext palett av information tillvägagångssätt: - biomedicinskt - holistiskt

39 TACK New Ways mental health at work epso.gu.se/newways

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM - Ur teoretiskt, individens och chefens perspektiv MONICA BERTILSSON, MED DR, LEG ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI New Ways

Läs mer

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, LEG ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, New Ways mental health at work Innehåll: Arbetsförmåga vid

Läs mer

Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Repetition: Depression och ångestsjukdom Vanlig i den arbetande

Läs mer

Åter i arbete efter stress

Åter i arbete efter stress Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie

Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie Maria Boström Kristina Holmgren Judith Sluiter Mats Hagberg Anna Grimby-Ekman Publicerad i Int Arch Occup Environ Health

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Kommunikation med arbetsgivare/af

Kommunikation med arbetsgivare/af Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

ICF och läkarintyg

ICF och läkarintyg ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund

Läs mer

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Att (in)se innan det går för långt

Att (in)se innan det går för långt Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt

Läs mer

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2019-06-04 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 9520-18 9521-18 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare Disposition 1.Sjukdomsbegreppet, DFA kedja, FMU 2.Läkarintyg 3.Praktisk övning 4.Rast 5.Sjukersättning 6.Praktisk övning Sid

Läs mer

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? 1 (7) Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva, och skapa förståelse för, vilka uppgifter ett medicinskt

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Välkomna till seminariet: Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Pathric Hägglund, revisionsdirektör Riksrevisionen Följ och twittra på #afaseminarier Jämställd

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Dynamiskt fokustal NLL QWC, Page 1 of 73

Dynamiskt fokustal NLL QWC, Page 1 of 73 Dynamiskt fokustal QWC, Page 1 of 73 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning, samt arbetstakt, där 25-30 är optimalt. QWC, Page 2 of 73 Förbättringsområden,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Vad är det? Vad är nytt? Regionhälsan 2018-10-26 Charlotta Wrenninge, Elisabeth Weiner Lagändring Plan för återgång i arbete (trädde i kraft 1 juli 2018) 30 kap. 6 SFB

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning

Läs mer

Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt. Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas

Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt. Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas 19.10.2016 Roll av försäkringsmedicin Trygga likvärdiga beslut för olika människor i likadana sjukdomssituationer

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Sjukskrivning i den kliniska vardagen Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Slutrapport Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Sammanfattning Syfte 1. Studera mönster och kvalitet i kontakter mellan den sjukskrivne och arbetsplatsens olika aktörer: arbetsledaren,

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-09 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings

Läs mer

Floda och Gråbo vårdcentraler

Floda och Gråbo vårdcentraler Floda och Gråbo vårdcentraler 2017-10-19 Bakgrund Forskning visar att återgång i arbete minskar ju längre tid patienten är sjukskriven Onödigt långa sjukskrivningar och/eller frågetecken kring sjukskrivningsgrad

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer