Produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december 2012

2012-12-12 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december 2012 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid produktionsstyrelsens sammanträde den 20 december. Starttid för sammanträdet är kl. 13.00. Förmiddagen inleds med ett studiebesök vid Psykiatrins hus. Samling kl. 09.00 utanför hus A1 på Akademiska sjukhusområdet. Lokal: LS-salen. Slottsgränd 1. Tid: Kl. 09.00 Kl. 11.00 Kl. 12.00 Kl. 13.00 Kl. 15.00 Kl. 15.30 Studiebesök Psykiatrins hus Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Gemensam jullunch, serveras i Ekrummet, KC Produktionsstyrelsens sammanträde Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde torsdagen den 20 december kl. 13.00. Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärenden Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: Dnr 159. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 160. Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter KOMPLETTERAS PS 2012-0001 161. Förvaltningarnas budgetar 2013 PS 2012-0002 162. Produktionsdirektörens rapport PS 2012-0003 163. Uppföljning vårdgarantin och kömiljarden PS 2012-0005 164. Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län PS 2012-0043 165. Rapport om utredningen av ett framtida kök för patientmat PS 2011-0032 166. Genomförande - Elkraftförsörjning Lasarettet i Enköping PS 2012-0039 167. Parkeringslösning vid Akademiska sjukhuset PS 2012-0077 168. Utredning för införande av Facility Management koncept PS 2012-0082 169. Granskning av produktionsstyrelsen för januari-augusti 2012 PS 2012-0079 170. Uppföljning av regelverk för Intraprenad PS 2011-0036 171. Uppdrag kring uppföljning av landstingets remisshantering PS 2011-0110 172. Anmälan av delegationsbeslut PS 2012-0007 173. Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Sören Bergqvist (V) att jämte ordföranden Ludvig Larsson (FP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2012-xx-xx, kl. Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 159 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 160 Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS 2012-0001 - att lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna - att delge landstingsstyrelsen detta beslut Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista november 2012. De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. I bilaga till detta ärende kommenteras den ekonomiska situationen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt väntetidsläget för sjukhusvården. Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Bilaga 160 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 160. 2012-12-17 Dnr PS 2011-0001 Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomirapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna delge landstingsstyrelsen detta beslut Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista november 2012. De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. I detta ärende kommenteras främst Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 102 mnkr sämre än budget, dvs. oförändrat i förhållande till delårsrapporten. Enligt den produktionsuppföljning som lämnats från sjukhuset och enligt den särskilda köuppföljningen, ligger sjukhusets produktion i linje med den utökade beställningen (dvs. inklusive den extra beställning som ges av kökortningssatsningar). Trots detta förväntas inte sjukhuset under 2012 riktigt nå upp till kömiljardens och vårdgarantins gränser. Åtgärder för att klara sjukhusets ekonomi - bakgrund Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under hösten 2011 och våren 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behöver genomföra. Kostnadsanpassningsprogrammet fastställdes i mars 2012 och ambitionen var att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av 2013 för att skapa balans. Ekonomisk balans i sjukhusets budget 2013 har hela tiden varit utgångspunkten. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (5) Kostnadsanpassningsprogrammet hade initialt ett relativt stort fokus på att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. En ny inriktning antogs också av produktionsstyrelsen i juni 2012 efter förslag från sjukhusdirektören. Den nya strategin innebar att en betydligt större del av anpassningarna skulle klaras genom kostnadsreduktion och då främst genom lägre personalkostnader. Samtidigt tonades förhoppningarna ner avseende hur mycket som kunde klaras genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Kostnadsanpassningsprogrammet och budget 2013 I den senaste månadsrapporten (november) prognostiserar sjukhuset oförändrat att underskottet för 2012 blir 102 mnkr. Underskottet i årets verksamhet beräknas bli 70 mnkr. Utöver detta ska 32 mnkr återbetalas till HSS p.g.a. att vissa mål i 2011 års vårdavtal inte uppnåddes. Sjukhuset arbetar sedan oktober med inriktningen att kostnaderna behöver sänkas med 220 mnkr år 2013. Denna inriktning tar avstamp i att man räknar med att klara hem ca 153 mnkr av de kostnadssänkningar som planerats 2012. Detta är ca. 35 mnkr mindre än vad som ursprungligen planerades och innebär att åtgärder (inom främst personalsidan) förskjuts till 2013. För närvarande arbetar sjukhuset intensivt med budgeten för 2013. Förutsättningarna för budgeten påverkas av flera saker. En kritisk del är det slutliga utfallet 2012 inklusive hur mycket av kostnadsanpassningarna som realiseras under detta år. En annan är hur väl sjukhuset lyckas att precisera och säkra återstående kostnadssänkningar i budgeten för 2013. I det arbetet är den mest kritiska delen minskningen av personalkostnaderna. I samband med månadsrapporteringen för oktober preciserade sjukhusdirektören för produktionsstyrelsen hur strategin för att sänka personalkostnaderna ser ut. I samband med detta redovisades också hur budgetarbetet bedrivs. Vid denna redovisning och även i den nu lämnade månadsrapporten (november) beskrivs hur de olika delarna fortskrider. En viktig utgångspunkt som sjukhuset har i sitt budgetarbete för 2013 är att den prisoch löneuppräkning som landstinget använder, 2,4 %, också blir den verkliga kostnadsökningen. Någon buffert för kostnadsökningar utöver denna nivå finns alltså inte i Akademiska sjukhusets budget. För 2013 planeras alltså kostnadssänkningar motsvarande 220 mnkr. Dessa består övergripande av två delar. Den ena delen är på 160 mnkr och här finns åtgärder utarbetade på divisionerna. Dessa åtgärder är noggrant preciserade: ner på lägsta organisatoriska nivå avdelning/mottagning aktivitetsmässigt vad som ska göras för att sänka kostnaden i tiden när kostnaden ska sjunka i omfattning hur mycket kostnaden ska sjunka

3 (5) ansvarsmässigt vem som ansvarar för kostnadssänkningen Åtgärderna registreras i en gemensam databas och kommer regelbundet att följas upp på divisions och sjukhusledningsnivå. Den andra delen är på 60 mnkr och avser sjukhusövergripande åtgärder. Exempel på dessa är: Minskade överlappningstider mellan olika arbetslag i slutenvården Förändrad schemaläggning i slutenvården för att frigör tid för patientnära verksamhet Anpassning av läkarscheman för att få bättre matchning mellan läkares bemanning och bemanning för övriga yrkesgrupper Färre jourlinjer För dessa åtgärder genomför sjukhuset nu riskanalyser och fackliga förhandlingar. Sjukhuset har vidtagit ytterligare övergripande åtgärder för att säkerställa personalkostnadsreduktion. En sådan är att man nu har möjlighet att dagligen följa antalet medarbetare och hur antalet förändras. En sådan uppföljning har sjukhuset inte gjort tidigare. Produktionsstyrelsen har under året vid varje sammanträde noga följt sjukhusets arbete med kostnadssänkningar. Sjukhusdirektören har varit närvarande vid nästan samtliga sammanträden. Nu ligger fokus på att säkerställa sjukhusets budget för 2013 och sjukhusdirektören redovisar månatligen till produktionsstyrelsen hur budgetarbetet fortskrider. Akademiska sjukhuset har fått utsträckt tid att redovisa sin internbudget för fastställande i produktionsstyrelsen för att säkerställa att budgeten är förankrad och genomarbetad. Beslut fattas i produktionsstyrelsen i februari 2013. Bedömning Sjukhuset har under hösten skapat bättre förutsättningar för att nå balans i sin ekonomi. Det budgetarbete som nu bedrivs har ett större inslag av delaktighet och förankring i verksamheten. Detta betyder inte att alla applåderar de förändringar som planeras. Budgeten är dock i högre grad än tidigare byggd underifrån. Även sjukhusets möjligheter att följa upp att beslutade åtgärder genomförs och får effekt bedöms som bättre än tidigare. Även risker finns kopplade till möjligheterna att skapa balans i ekonomin. En tydlig sådan risk är att den kostnadsutveckling som sjukhuset möter blir högre än uppräkningen 2,4 % som ges med budgeten. För detta finns i nuläget ingen beredskap på sjukhuset. Det betyder att eventuella kostnadsökningar över nivån 2,4 % kommer att synas som underskott i sjukhusets utfall.

4 (5) Lasarettet i Enköping Lasarettet lämnar i sin novemberrapport en prognos på -10 mnkr. Detta innebär en försämring med 1,5 mnkr sedan oktoberrapporten. Lasarettets underskott är organisatoriskt hänförligt i första hand till Medicinskt centrum och där personalkostnader. Det är också i första hand detta som förklarar prognosförsämringen sedan oktober. Underskottet i övrigt handlar även om ökade kostnader för medicinsk service och om högre kostnader för hyrpersonal än planerat. Lasarettet klarar i november 70 %-gränsen i kömiljarden båda avseende förstabesök och avseende operation/behandling. Lasarettet har påtagligt ökat sin produktion i enligt med tilläggsbeställningar. Dessutom har köläget förbättrats genom de slussningar av köande patienter som skett till andra vårdgivare. Lasarettet i Enköping prognostiserar att kömiljadens 70 %-gräns klaras även i december. Åtgärder och bedömning Sjukhusdirektören fick under hösten i uppdrag från produktionsstyrelsen att presentera en plan för ekonomi i balans. Planen som presenterades på produktionsstyrelsens sammanträde i september är omfattande och innefattar tio åtgärdspunkter som följer två huvudprinciper: 1. förutsättningarna för rekrytering av nyckelkompetenser skall förbättras 2. bristen på nyckelkompetenser kan delvis avhjälpas genom att reducera arbetsbelastningen för de befintliga medarbetarna. Detta genom att: a. överföra arbetsuppgifter till mest kostnadseffektiva kompetensnivå b. minska arbetsuppgifter för nyckelkompetenser genom att reducera vårdtiderna för patienterna och fasa ut uppgifter. Bedömningen att planen är genomtänkt och träffsäker. Planen ger vissa mindre effekter i år men framförallt på längre sikt. Väntetider i sjukhusvården Utfallet i kömiljarden per den sista november är enligt preliminära data (slutligt utfall föreligger den 20 december) att tidsgränsen för väntande till ett första besök klaras för 68 % av patienterna medan motsvarande andel för väntande till operation/behandling är 66 %. Prognosen för årets sista månad tyder på att utfallet försämras något (främst avseende nybesök) och att landstinget inte heller då når 70 %-gränsen. I relation till väntetidsläget vid årsskiftet 2011/2012 har då läget förbättrats i viss mån avseende förstabesök och ganska mycket avseende operation/behandling. Produktionen har ökat men trots det har det totala antalet inte sjunkit. Detta gäller både väntande både till ett första besök och till operation. Däremot är det en lägre andel som får vänta mer än 60 dagar. I detta sammanhang bör noteras att både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping producerar c-länsvård i den omfattning som beställts. Separat uppföljning av remissinflödet visar en tydlig ökning. Remisserna har under perioden januari november 2012 ökat med drygt 4 % jämfört med samma period 2011. Ökningen har främst skett under de senaste månaderna. Mellan 2011 och 2012 räknades beställningen

5 (5) upp med ca 1 % och dessutom gjordes extra kökortningssatsningar under 2012. Det ökade remissinflödet överstiger dock uppräkning plus kökortningssatsning. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

1 (7) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-12-14 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen november 2012

2 (7) Ekonomi Landstinget beräknar efter november månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 182 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 81 miljoner kronor. Observera att prognosen på 182 miljoner kronor gäller under förutsättning att vagntimmepriset för kollektivtrafikförvaltningen fastläggs kring budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 101 182 81 Verks intäkter 9 070 9 255 185 Personalkostnader -6 102-6 027 75 Övr kostn (inkl avskr) -10 892-11 153-261 Nettokostnad -7 924-7 925-1 Skatteintäkter 6 797 6 862 65 Generella statsbidrag & utjämning 1 393 1 361-32 Övrigt -165-116 49 Finansiering 8 025 8 107 82 Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Förändringar har dock skett mellan de olika verksamheterna. Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos medan resurscentrum förbättrar sin prognos. Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger kvar på 3,1 procent (exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). Procent Prog Föreg 2011 2010 2009 2012 Prog Nettokostnutv 3,1 3,1 4,0 5,8 2,7 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 91 miljoner kronor, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS -102,0 0 LE -10,0-1,5 PV -6,0 0 HoH -1,0 0 FTV +3,6 0 LSU +18,8 0 LRC +5,5 +1,3 Summa -91,1-0,2 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat ligger kvar på minus 202 miljoner kronor. Akademiska ser dock vissa förändringar mellan intäkts- och kostnadsraderna men ser ingen anledning att förändra årsprognosen. Det prognostiserade resultatet är ett underskott mot budget med 102 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter oktober 33 miljoner kronor lägre än plan vilket är en försämring jämfört med föregående månad. Efter september skulle åtgärder för 140 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är 107 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig huvudsakligen till att åtgärder för att öka intäkterna från riksoch region inte fallit ut i den omfattning som var planerad. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 10 miljoner kronor vilket är en försämring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal, medicinsk service, medicinskt material samt intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 27 miljoner kronor. Prognosen är 6 miljoner kronor sämre än budget. Resultatet i vårdcentralsuppdraget är plus 25 miljoner kronor och resultatet för den anslagsfinansierade verksamheten plus 2 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader.

3 (7) Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på plus 8,5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor bättre än budgeterat. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 1 miljon kronor, vilket är 19 miljoner kronor bättre än budget 2012. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Avvikelsen mot budget kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen 2012 för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 5,5 miljoner kronor. Prognosen är förändring med 1 miljon kronor jämfört med föregående prognos. Överskottet är främst beroende på vakanser inom ett flertal enheter och sjukskrivningar som inte har ersatts med vikarier. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Inga större förändringar i produktionstakt eller avvikelser har skett för något av sjukhusen sedan oktober. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger fortfarande klart över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i beställningen. Sammantagna DRGpoängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger mer än 6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt. Fortfarande är den negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott stor vilket förklaras av att använd periodisering av beställningen inte passar för denna vård. Hud har fortsatt en stor positiv avvikelse. Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-nov 2012 inom de största MDC-grupperna 25,0 22,2 20,0 15,0 13,5 Totalt inkl ej drg-satta Procentuell avvikelse 10,0 5,0 0,0-5,0 6,2 0,5 5,7 1 3,2 Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervs ystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-15,0-9,6-5,4 De stora MDC-grupperna

4 (7) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets utfall ligger knappt en procent över den periodiserade överenskomna produktionsvolymen. MDC-gruppen Andningsorganen har fortsatt en stor negativ avvikelse. Produktionen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, ligger något över grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region fortsätter att minska i förhållande till föregående år. Det är framför allt Dalarna som minskar remisserna till onkologi, specialmedicin och thoraxmedicin. För både C-län och riks- och regionvården ökar den elektiva vården (planerad vård). Ökningarna är störst inom öppenvården (läkarbesök och dagsjukvård). Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-nov 2012 för de största MDC-grupperna 6,0 Procentuell avvikelse 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 0,8-4,6-0,6-2,4-0,4-5,6 0,3 3,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -8,0 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,9 procent jämfört med 2011. I samband med löneutbetalningen i november är löneöversyn 2012 klar. Förändringen av timlönekostnaden bedöms vara på en rimlig nivå med hänsyn till löneöversyn och de personalstrukturförändringar som har skett. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 8 076 och det är en ökning med 165 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med november i år med samma period i fjol. Ökningen motsvarar 2 procent. Kollektivtrafikförvaltningen, KTF har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 60 till och med november. Årsprognosen för kostnaderna för inhyrd personal ligger kvar på 68 miljoner kronor sedan föregående månad, summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år. Enligt Akademiskas månadsrapport uppskattas minskningen motsvara knappt 3 årsarbetare hittills i år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov och en åtgärd har varit att utöka antalet ST-block. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet. Vid Lasarettet i Enköping motsvarar inhyrd personal cirka åtta årsarbetare per månad. Det är en ökning och beror bland annat på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Vid Primärvården ökar kostnaderna för inhyrd personal då det är ett fortsatt besvärligt rekryteringsläge när det gäller specialister inom allmänmedicin. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter november knappt 4,5 procent vilket är något lägre jämfört med helår 2011. Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron

5 (7) varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för 2010-2012. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i nivå med 2011. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 47,5 miljoner kronor efter november och det är 2,3 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 5 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro 2010-2012 Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 602 960 3 136 010 664 560 3 369 171 3 385 385 16 214 Riks-/regionsjukvård 1 629 262 1 656 295 1 821 460 1 976 342 1 925 011-51 331 Patientavgifter sjukvård 106 565 121 131 117 854 141 567 137 568-3 999 Patientavgifter tandvård 262 970 333 473 285 509 380 989 376 489-4 500 Trafikintäkter 0 601 978 0 661 468 649 400-12 068 Övriga intäkter 2 224 885 2 547 399 2 442 502 2 540 881 2 781 290 240 409 Verksamhetens intäkter 4 826 642 8 396 285 5 331 886 9 070 417 9 255 143 184 726 Lönekostnader läkare -1 305 758-1 375 835-1 422 789-1 539 011-1 510 911 28 100 Lönekostnader övrig personal -3 224 388-3 361 869-3 640 606-3 882 767-3 824 245 58 522 Övriga personalkostnader -267 481-287 916-676 844-680 379-691 696-11 318 Verksamhetens personalkostnader -4 797 627-5 025 620-5 740 240-6 102 157-6 026 852 75 305 Inhyrd personal -56 072-61 736-64 306-30 127-68 639-38 511 Köpt vård -1 359 651-3 769 515-1 455 706-4 202 377-4 296 512-94 135 Läkemedel -891 969-1 107 917-1 070 829-995 636-1 008 790-13 154 Medicinsk service -189 244-213 777-213 485-200 429-236 394-35 964 Köpt tandteknik och tandvård -76 018-140 294-86 885-165 810-165 310 500 Medicinskt material -497 870-527 486-567 789-540 980-596 598-55 618 Hyror -723 943-757 966-783 530-858 471-854 278 4 193 Trafikkostnader 0-1 091 295 0-1 122 904-1 151 900-28 996 Övriga kostnader -2 094 807-2 015 907-2 416 090-2 372 985-2 397 536-24 551 Verksamhetens övriga kostnader -5 889 574-9 685 893-6 658 618-10 489 721-10 775 956-286 236 Avskrivningar/nedskrivningar -386 920-380 384-390 373-402 070-377 049 25 021 Avskrivningar/nedskrivningar -386 920-380 384-390 373-402 070-377 049 25 021 VERKS. NETTOKOSTNAD -6 247 479-6 695 612-7 457 345-7 923 531-7 924 715-1 184 Skatteintäkter 5 628 596 6 199 567 6 305 364 6 797 000 6 862 018 65 018 Generella statsbidrag/utjämning 1 130 821 1 116 647 1 384 087 1 393 000 1 361 352-31 648 Finansiell nettokostnad 13 514 41 765-347 571-166 141-118 227 47 914 Landstingsanslag 0 0 0-347 -347 0 Fast ersättning från HSS 0 0 0-1 206-875 331 Övrig finansiering 0 0 0 2 308 2 786 478 Finansiering 6 772 930 7 357 979 7 341 880 8 024 615 8 106 707 82 092 PERIODENS RESULTAT 525 452 662 367-115 465 101 084 181 992 80 909 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar -419 868-917 937-491 751-1 035 500-720 908 314 592 Investeringar i immateriella och -4 232-29 507-4 580-5 100-37 100-32 000 investeringar i utrustning -137 124-242 097-160 703-360 803-199 387 161 416 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 6 (7) Not

Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos 2012 7 (7) Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 2012 2012 Hälso och sjukvårdsstyrelsen -2 324 513-4 303 126-4 348 384 362 1 000 1 000 1 000 Akademiska sjukhuset -3 607 240-1 957 163-2 023 969-189 703-100 000-202 000-202 000 Lasarettet i Enköping -290 760-86 454-94 354-2 913 0-10 000-8 500 Primärvården -207 600-192 046-197 500-11 341 33 000 27 000 27 000 Habilitering och hjälpmedel -175 824-171 256-172 597-105 0-1 000-1 000 Folktandvården -99 759-44 932-41 332 21 310 4 896 8 496 8 496 Summa hälso och sjukvård -6 705 696-6 754 977-6 878 136-182 390-61 104-176 504-175 004 Kulturnämnden, Kultur i länet -81 640-84 513-83 823 1 462 0 690 690 Varuförsörjningsnämnden 786 0-120 882 0-120 -300 Landstingsservice 153 910 151 275 179 425-15 330-19 815-1 021-964 Kollektivtrafikförvaltningen - -584 009-588 500-0 -4 400-4 400 Landstingets resurscentrum - -68 452-64 252-0 5 500 4 228 Centrala funktioner -574 759-324 859-349 859 776 0-24 000-20 000 Summa förvaltningar, nämnd och styrelse -7 207 399-7 665 535-7 785 265-194 600-80 919-199 855-195 750 Finansförvaltningen -249 946-258 000-139 449 79 135 182 000 381 848 377 848 Summa Landstinget i Uppsala län -7 457 345-7 923 535-7 924 715-115 465 101 081 181 992 182 098

1 (7) Månadsrapport (201211) Akademiska sjukhuset

Månadsrapport 201211 Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet om -202 miljoner kronor ligger fast. Vi ser dock vissa förändring mellan intäkts- och kostnadsraderna men ser ingen anledning att förändra årsprognosen Den lämnade årsprognosen visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi och divisionernas bedömningar i oktoberrapporten. Till det underskottet kommer 32 miljoner kronor för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011. Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,8 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat -100-202 -102 Verks intäkter 5 341 5 348 7 Personalkostnader -4 163-4 163 +/-0 Övr kostn (inkl avskr) -3 136-3 209-73 Nettokostnad -1 957-2 024-66 Fast ersättning 1 912 1 868-44 Övrigt -55-46 9 Finansiering 1 857 1 822-35 -Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden. 2011 års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 114 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner mer än samma period 2011. Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr Konventionell röntgen, 2,4 mnkr Intervention anläggningar, 3,9 mnkr 1 Ambulans, 1,8 mnkr Luftburen intensivvård, 1,2 mnkr 95F, 2,3 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 130 miljoner kronor varav 20 2 (7)

3 (7) miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 119 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter oktober 33 miljoner kronor lägre än plan vilket är en försämring jämfört med föregående månad. Efter september skulle åtgärder för 140 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är 107 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig huvudsakligen till att åtgärder för att öka intäkterna från riksoch region inte fallit ut i den omfattning som var planerad. Avvikelsen efter oktober har nu ökat från -11 mnkr i september till 21 miljoner kronor i oktober. Planerade åtgärder för att minska personalkostnaderna börjar i större omfattning ge effekt, -8 miljoner kronor under oktober, men vi når ändå inte upp till planerad nivå. I september prognostiserade divisionerna att utfallet av samtliga åtgärder (intäkter, omkostnader, personalkostnader) i år skulle ge effekter om 153 miljoner kronor. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 1,3% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,2% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,6% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,1% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,1% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,3% Övriga besök antal utfall/beställning 0,2% Produktionen för C-länsvården ligger till och med november 0,8 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger över beställningen med 0,2 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ökar det egna länets slutenvård inom den elektiva vården medan den akuta minskar. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och barnkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (4,9 procent). Ökningen återfinns inom ögonsjukdomar, kvinnosjukvården samt öron-, näs- och halssjukdomar. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,0 procent jämfört mot föregående år. Det är MTh-divisionen som minskar kraftigt (-6,3 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom MTh är det framför allt onkologi, onkologisk endokrinologi och specialmedicin som tappar. Framför allt minskar Dalarna sin inremittering till onkologi, specialmedicin och thoraxmedicin. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, urologi och infektionssjukdomar. Läkarbesök riks- och region ligger i princip stilla mellan åren medan dagsjukvården har ökat med 3,8 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi och onkologisk endokrinologi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på 1 928 miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen är novemberprognosen att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har drygt 84 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 1 620 miljoner kronor. Antalet läkarbesök ökar med 0,3 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan

4 (7) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,88 % 88 1,6 % 4,6 % 0,09 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision i kombination med strukturella förändringar Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 88 jämfört med samma period 2011. Det är en minskning med 2 årsarbetare jämfört med oktober månad. Detta förklaras av; -1 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.0 årsarbetare i oktober) -7 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. -8 årsarbetare i oktober) 14 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 15 årsarbetare i oktober) 116 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 116 årsarbetare i oktober) Personalstrukturen till och med november är förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar som en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samma problem som tidigare kvarstår för sjukhuset med brist på specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med november månad vilket är 0,09 procentenheter högre än samma period förra året. Sjukfrånvaron har dock minskat något de två senaste månaderna. En effekt av den ökande sjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,1 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 10 årsarbetare. Beroende på hur influensan och caliciviruset slår i december så förväntas sjukhuset inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent utan ligga runt 4,8 procent vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal är till november månad 26,5 miljoner kronor vilket är 4,7 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara knappt 3 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för 2012. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 826 126 2 236 847 725 198 2 394 572 2 409 272 14 700 1) Riks-/regionsjukvård 1 598 401 1 620 351 1 784 121 1 928 631 1 885 000-43 631 2) Patientavgifter sjukvård 65 844 74 772 73 355 90 736 87 000-3 736 Patientavgifter tandvård 14 924 14 933 16 740 16 200 16 700 500 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 809 569 895 862 885 270 911 219 950 000 38 781 3) Verksamhetens intäkter 3 314 865 4 842 764 3 484 684 5 341 357 5 347 972 6 615 Lönekostnader läkare -1 064 461-1 122 733-1 158 322-1 233 736-1 233 736 0 Lönekostnader övrig personal -2 518 613-2 620 387-2 749 307-2 873 251-2 873 263-12 Övriga personalkostnader -45 248-47 751-52 841-55 673-55 663 10 Verksamhetens personalkostnader -3 628 322-3 790 871-3 960 470-4 162 661-4 162 662-1 Inhyrd personal -31 274-26 504-36 291-28 717-28 717 0 Köpt vård -199 239-204 866-254 034-230 244-250 000-19 756 4) Läkemedel -599 768-632 202-676 849-689 998-689 998 0 Medicinsk service -67 495-76 720-75 989-72 833-90 000-17 167 5) Köpt tandteknik och tandvård -1 130-1 630-1 273-1 200-1 200 0 Medicinskt material -438 197-455 348-498 979-466 271-510 000-43 729 6) Hyror -470 146-476 340-506 290-534 333-532 332 2 001 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -823 198-851 841-933 145-950 995-967 032-16 037 7) Verksamhetens övriga kostnader -2 630 447-2 725 451-2 982 848-2 974 591-3 069 279-94 688 Avskrivningar/nedskrivningar -136 895-128 059-148 605-161 264-140 000 21 264 8) Avskrivningar/nedskrivningar -136 895-128 059-148 605-161 264-140 000 21 264 VERKS. NETTOKOSTNAD -3 080 799-1 801 617-3 607 240-1 957 159-2 023 969-66 811 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -54 126-51 526-58 874-65 700-57 000 8 700 9) Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 3 180 380 1 703 442 3 462 702 1 912 016 1 868 123-43 893 10) Övrig finansiering 18 505 17 455 13 709 10 846 10 846 0 Finansiering 3 144 759 1 669 371 3 417 537 1 857 162 1 821 969-35 193 PERIODENS RESULTAT 63 960-132 246-189 703-99 996-202 000-102 004 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -108 034-114 325-124 031-248 908-130 000 118 908 11) Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning 2011. 11) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall 1101-11 Utfall 1201-11 Helår 2011 3812 Alf medel 249 938 254 370 251 772 31 Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård 6 989 9 102 7 819 35 Försäljning av medicinska tjänster 240 796 266 341 270 136 36 Försäljning av andra tjänster 174 861 189 632 199 860 37 Försäljning av material och varor 10 175 11 546 12 232 38 Erhållna bidrag 50 600 73 334 55 642 39 Övriga intäkter 76 210 91 537 87 809 809 569 895 862 885 270 7) Övriga kostnader Utfall 1101-11 Utfall 1201-11 Helår 2011 51 Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård -28 233-29 736-36 692 55 Verksamhetsanknutna tjänster -69 217-68 651-77 946 57 Material och varor -38 718-40 492-47 800 58 Lämnade bidrag -65-80 -65 59 Temporära KD-kostnader 453-1 0 60 Lokal- och fastighetskostnader -58 015-63 783-65 947 62 Hyra/leasing av anläggningstillgångar -8 703-10 787-10 178 63 Energi med mera -425-828 -479 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial -43 678-58 424-52 469 65 Reparation och underhåll -94 171-89 191-105 583 66 Kostnader för transportmedel -46 352-46 279-50 964 67 Transporter och frakter -117 845-122 862-134 375 68 Resekostnader -13 757-15 696-15 803 69 Information oc h PR -3 218-3 348-3 765 70 Representation och övriga försäljningskostnader -1 247-918 -1 554 72 Tele och post -36 109-37 731-39 769 73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader -13 823-11 191-19 815 75 Övriga tjänster -207 602-216 363-223 089 76 Övriga kostnader -40 215-35 480-44 444 78 Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar -2 258 0-2 408-823 198-851 841-933 145

7 (7) MÅNADSRAPPORT PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: nov 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt 41 613 41 880 0,6% 40 513 39 679-2,1% 17 642 17 841 1,1% 280 996 281 956 0,3% 256 191 256 741 Årsbudget 45 408 44 207 19 200 305 825 277 943 Andel av överenskom prod i VAL 2011 91,6% 92,2% 91,6% 89,8% 91,9% 92,9% 91,9% 92,2% 92,2% 92,4% 922 169 7 917 96 Ej grupperade 975 115 32 535 A01 Sjukdomar i nervsystemet 3 257 3 067-5,8% 3 093 2 866-7,3% 1 111 1 102-0,8% 12 255 12 099-1,3% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 566 527-6,9% 718 661-7,9% 992 1 391 40,2% 19 924 24 128 21,1% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 879 897 2,0% 1 292 1 284-0,6% 1 107 1 089-1,6% 17 503 17 155-2,0% D04 Andningsorganens sjukdomar 2 626 2 454-6,5% 2 711 2 480-8,5% 648 635-2,0% 7 759 7 575-2,4% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 017 5 877-2,3% 5 792 5 465-5,6% 1 011 986-2,5% 12 964 12 631-2,6% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar 3 579 3 561-0,5% 4 129 4 132 0,1% 1 420 1 409-0,8% 17 695 17 550-0,8% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört 1 209 1 316 8,9% 1 149 1 172 2,0% 197 189-4,1% 2 233 2 183-2,2% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 4 725 4 752 0,6% 3 568 3 446-3,4% 2 541 2 540 0,0% 32 609 31 704-2,8% J09 Sjukdomar i hud och underhud 640 663 3,6% 803 767-4,5% 1 102 1 108 0,5% 18 919 19 004 0,4% K30 Bröstkörtelsjukdomar 378 355-6,1% 370 358-3,2% 267 271 1,5% 2 307 2 303-0,2% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o 1 034 917-11,3% 1 103 939-14,9% 563 539-4,3% 7 330 6 952-5,2% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar 1 812 1 669-7,9% 1 963 1 847-5,9% 701 714 1,9% 9 016 9 144 1,4% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan 321 314-2,2% 271 277 2,2% 310 299-3,5% 5 091 4 877-4,2% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 748 661-11,6% 755 678-10,2% 760 841 10,7% 9 407 9 738 3,5% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 2 581 2 718 5,3% 4 209 4 313 2,5% 506 487-3,8% 11 678 11 423-2,2% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 1 123 1 086-3,3% 574 537-6,4% 21 32 52,4% 366 488 33,3% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga 302 290-4,0% 395 381-3,5% 11 18 63,6% 79 86 8,9% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec 1 138 1 174 3,2% 868 831-4,3% 751 762 1,5% 8 213 8 319 1,3% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 651 717 10,1% 642 727 13,2% 267 218-18,4% 4 854 3 948-18,7% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och 4 292 4 259-0,8% 3 488 3 103-11,0% 1 895 1 904 0,5% 24 993 24 983 0,0% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 476 440-7,6% 729 646-11,4% 19 14-26,3% 92 92 0,0% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk 93 139 49,5% 34 48 41,2% 173 160-7,5% 2 696 2 494-7,5% V22 Brännskador 93 21-77,4% 42 19-54,8% 27 25-7,4% 389 415 6,7% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 3 062 3 016-1,5% 1 677 1 712 2,1% 971 955-1,6% 17 238 16 924-1,8% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård 0 0 0 0 271 321 18,5% 2 814 3 841 36,5% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård 0 0 0 0 0 273 Z99 Ospecifik eller felaktig information 11 15 36,4% 23 9-60,9% 37 67 81,1% 97 DRGkod EjDRG 59 28 014 DAT KB 32 147 34 481 KIR 11 374 11 540 NEURO 46 097 47 560 OTM 86 207 87 359 PSYK 79 677 81 653 KFE 689 952

1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser november 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst nov 2012 Bettfysiologi 13 mån 7 mån Endodonti 19 mån 18 mån Parodontologi 2 mån 1 mån Protetik 17 mån 12 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Tandregleringen 3 mån 3 mån Uppsala Tandregleringen 1-2 mån 1 mån Enköping Psykologbehandling 1-2 mån 1 mån tandvårdsrädda Narkostandvård 6 mån 4 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas tillräckliga narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i narkoskö för att få tandvård är prioriterade patienter. Arbetet med att korta kötiderna pågår under 2012. Ekonomi Det ekonomiska utfallet för perioden är positivt och överstiger vår periodiserade budget med 4 mkr trots att vi inte uppnår våra budgeterade intäkter. Det finns ett tydligt samband mellan minskade intäkter och minskade kostnader. De lägre personalkostnaderna beror till viss del på det minskade antalet årsarbetare. Med mindre personal är även övriga kostnader lägre än budget. Folktandvården behåller sin resultatprognos på 8,5 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat +5 +8,5 +3,6 Verks intäkter 368 363-5 Personalkostnader -273-268 +5,5 Övr kostn (inkl avskr) -140-137 +3 Nettokostnad -45-41 +3,6 Fast ersättning 48 48 0 Rörlig ersättning Övrigt 2 2 0 Finansiering 50 50 0 Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Att den ökade produktionen inte speglas i ökade intäkter beror till stor del på en förändring av åtgärdsmix, dvs en minskning av större/komplicerade behandlingar till förmån för enklare och billigare behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året och har ökat med 3 066 stycken. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,8 % Frisktandvårdsavtal 9,1 % Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,39 % - 7-1,7 % 3,9 % - 0,36 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 375. Det är en procentuell minskning med 1,7 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekry-

2 (3) teringar och anpassning av personal utifrån behov. Det är främst yrkeskategorin tandsköterskor som minskat från 187 till idag 182 årsarbetare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,95 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 2,39. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,90 %. Det innebär en minskning med 0,36 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,41 och har minskat marginellt från förra året med 0,1 procentenheter. Långtidsjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,17 procentenheter och uppgick till 1,66 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,57 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Sjukfrånvaron för gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 5,28 % till 2,94 %. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos

3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter tandvård 248 046 318 540 268 770 364 789 359 789-5 000 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 5 507 4 339 6 084 3 402 3 402 0 Verksamhetens intäkter 253 553 322 879 274 854 368 191 363 191-5 000 Lönekostnader läkare 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader övrig personal -224 741-228 991-245 670-260 179-256 679 3 500 Övriga personalkostnader -6 658-6 839-8 356-12 899-10 899 2 000 Verksamhetens personalkostnader -231 399-235 830-254 026-273 078-267 578 5 500 Inhyrd personal -235-162 -402-120 -120 0 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 Läkemedel -1 529-1 948-1 704-2 056-2 056 0 Medicinsk service -425-759 -784-1 100-1 100 0 Köpt tandteknik och tandvård -22 594-20 920-25 188-25 770-25 270 500 Medicinskt material -15 007-19 408-17 274-23 601-23 601 0 Hyror -21 378-22 224-23 409-24 591-24 591 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -36 099-43 645-45 598-56 236-53 636 2 600 Verksamhetens övriga kostnader -97 267-109 067-114 358-133 474-130 374 3 100 Avskrivningar/nedskrivningar -5 659-6 343-6 229-6 571-6 571 0 Avskrivningar/nedskrivningar -5 659-6 343-6 229-6 571-6 571 0 VERKS. NETTOKOSTNAD -80 771-28 361-99 759-44 932-41 332 3 600 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -4 206 2 313-5 053 1 679 1 679 0 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 115 111 44 195 125 572 48 149 48 149 0 Övrig finansiering 550 0 550 0 0 0 Finansiering 111 455 46 508 121 069 49 828 49 828 0 PERIODENS RESULTAT 30 684 18 147 21 310 4 896 8 496 3 600 INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -11 014-4 452-12 032-5 040-5 040 0

1 (6) 2012-12-10 Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport november-2012.

Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Förvaltningen redovisar även i novembers prognos ett underskott på 1 miljon kronor för år 2012. En fortsatt ökning under senare del av året av hjälpmedelskostnaderna i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp 2012 bidrar till underskottet. De ökade kostnaderna ger en årsprognos på ca 2,5 miljoner mer än budgeterat belopp för hjälpmedel. En del av underskottet kommer dock att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Förvaltningen kommer inte att kunna få ner underskottet ytterligare under december månad. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m oktober visar på små förändringar jämfört med september. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 0,2% SynC besök 31% HjälpmedelsC 1,4% Tolkcentralen 10% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,96% 4 1,9% 4,02% -0,17% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med föregående månad p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0-1 -1 Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader -130-127,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) -57-61,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3

3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 0 2 362 522 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 842 690 902 435 436 1 Patientavgifter tandvård 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 12 038 12 146 16 702 15 249 15 831 583 Verksamhetens intäkter 12 880 15 198 18 126 15 684 16 267 584 Lönekostnader läkare 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader övrig personal -110 583-116 322-120 718-126 573-124 472 2 101 Övriga personalkostnader -2 560-2 665-3 091-3 366-3 305 61 Verksamhetens personalkostnader -113 143-118 988-123 809-129 939-127 776 2 163 Inhyrd personal 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -35-19 -40-39 -53-14 Läkemedel -4 0-4 -21-18 3 Medicinsk service -2 0-2 0 0 0 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -203-177 -244-140 -151-11 Hyror -12 670-13 380-13 883-14 161-14 487-327 Trafikkostnader 0-7 0 0 0 0 Övriga kostnader -44 122-38 330-50 517-37 915-41 468-3 553 Verksamhetens övriga kostnader -57 036-51 913-64 690-52 275-56 177-3 902 Avskrivningar/nedskrivningar -5 032-4 521-5 451-4 726-4 911-185 Avskrivningar/nedskrivningar -5 032-4 521-5 451-4 726-4 911-185 VERKS. NETTOKOSTNAD -162 330-160 224-175 824-171 256-172 597-1 341 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -574-476 -618-600 -549 51 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 162 025 157 166 175 627 171 556 171 556 0 Övrig finansiering 1 010 1 300 710 300 590 290 Finansiering 162 460 157 990 175 719 171 256 171 597 341 PERIODENS RESULTAT 130-2 234-105 0-1 000-1 000 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -3 034-3 601-4 777-7 160-6 600 560 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0

5 (6) Dispenser januari - nov 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal 1 1 - varav läkare Administrativ personal 3 3 - varav chefer 2 2 Övriga 21 21 13 13 Summa 26 26 14 14

6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel 208 212 +4 1.9 209 4 3 0 1 0-1 0 Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

1 (5) Månadsrapport Lasarettet i Enköping 2012-11

2 (5) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar ett årsutfall på minus 10 miljoner kronor vilket är en försämring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal, medicinsk service, medicinskt material samt intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0-10 -10 Verks intäkter 374 379 5 Personalkostnader -306-300 6 Övr kostn (inkl avskr) -154-173 -19 Nettokostnad -86-94 -8 Fast ersättning 86 84-2 Övrigt Finansiering 86 84-2 Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 7,7 miljoner kronor vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 140 protesoperationer och 300 koloskopier innebär 9,5 miljoner kronor i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 miljoner kronor. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden, som prognostiseras uppgå till 15,1 miljoner kronor, är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt 2012. Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 9,6 miljoner kronor varav 2,7 miljoner kronor är att hänföra till ökad produktion utöver budgeterat. Övrig kostnadsökning är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Alternativet att reducera kostnaden för hyrpersonal skulle innebära en risk för såväl akutvården som negativa konsekvenser avseende kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader Medicinskt material ligger i perioden 1,6 miljoner kronor över budget varav kostnaden för protesimplantat överstiger budget med 850 tusen kronor med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 3,8 miljoner kronor över budget och med ett beräknat årsutfall på 4,1 miljoner kronor över budget. Det kan delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger i och med årets tilläggsbeställningar. Under november månad producerades 33 DRG över lagd beställning. Kostnaden för medicinsk service ligger i genomsnitt 31 procent högre både i oktober och i november jämfört med tidigare månader i år. Åtgärderna i syfte att reducera kostnaderna för medicinsk service och läkemedel har ännu inte realiserats delvis på grund av ökad produktion. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning 2011. De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 belastar årets resultat med 700 tusen kronor. För 2012 års målrelaterade ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 1,4 miljoner kronor fördelat på 500 tusen kronor för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 900 tusen kronor för kömiljardsmålet. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,1 miljoner kronor. Produktion Nyckeltalen i nedanstående tabell är i förhållande till motsvarande period föregående år. Produktionstalen är i förhållande till grundbeställning.

3 (5) Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 3,3 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,3 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 5,6 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 3,7 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 7,3 % Läkarbesök antal utfall/beställning 4,5 % Övriga besök antal utfall/beställning 10,8 % Totalkostnad per producerad DRG ligger 3,3 procent högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras delvis av den nystartade Närvårdsavdelningen där DRG-vikten är låg. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser ligger produktionstakten för DRG slutenvård 3 DRG över periodiserad produktionsbudget. Antal vårdtillfällen är 48 fler än periodiserad planering. Öppenvård ligger över periodiserad produktionsbudget med 44 DRG och 186 läkarbesök. 1 255 fler övriga besök har genomförts jämfört med periodiserad produktionsbudget. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med 1498 besök. Produktionen vid Kirurgiskt centrum ligger, inom öppenvården över periodiserad beställning, vilket är i enlighet med det utökade uppdraget. Inkluderas utökat uppdrag ligger överproduktionen på 68 DRG och 334 besök. Slutenvården ligger 20 DRG och 29 vårdtillfällen lägre än utökad produktionsplanering. Efter elva månader har 4 409 operationer genomförts. 597 protesoperationer har utförts varav 10 stycken bilaterala. Kirurgiskt centrum planerar för att minst 665 patienter ska få hjälp med en ny protes under 2012. För Medicinskt centrum har slutenvårdens tidigare överproduktion avtagit, men ligger fortfarande över periodiserad beställning med 23 DRG och 77 vårdtillfällen. Även öppenvårdsproduktionen har avtagit och Medicinskt centrum ligger 24 DRG under utökad produktionsbudget och 148 färre läkarbesök genomförts jämfört med periodiserad beställning. Prognosen är att tilläggsbeställningen på 300 koloskopier ska utföras som planerat förutsatt att remissflödet sker enligt överenskommet. Övriga besök på akutmottagningen har ökat och ligger 97 besök över periodiserad produktionsbeställning. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,5 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 5,3 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,3 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 15,1 mnkr 15,1 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 206,3 till 211,5 beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt på att lönenivån för nyrekryterad personal i vissa yrkesgrupper är högre än för befintlig. Att ökningen av timlönekostnaden ändå är relativt måttlig beror på att kostnaden för hyrläkare inte ingår i nyckeltalet. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 397 till 418 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,3 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är gruppen sjuksköterskor som står för den största ökningen. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare drygt åtta årsarbetare per månad. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat något och ligger på 4,8 procent. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på en ökning av långtidssjukfrånvaron och här kan vi se att yrkesgruppen överläkare är den grupp som står för den största ökningen, från totalt 2,7 procent till totalt 5,9 procent, vilket ytterligare förklarar behovet av hyrläkare under perioden. Produktionen är fortsatt hög och har inte märkbart påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av hyrpersonal, vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning att det

4 (5) kommer att bli svårt att nå lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 9,7 procent högre än för motsvarande period 2011. Ökningen beror dels på det utökade uppdraget, men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat markant. Kostnaderna för inhyrd personal är 14 miljoner kronor, vilket är 4,9 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror framför allt på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

5 (5) BILAGA 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS 97 040 288 106 81 450 297 713 311 113 13 400 1) Riks-/regionsjukvård 12 795 15 200 14 799 25 190 17 490-7 700 2) Patientavgifter sjukvård 9 042 10 989 9 879 11 932 12 132 200 Patientavgifter tandvård 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 32 134 34 606 37 230 38 844 38 544-300 3) Verksamhetens intäkter 151 010 348 901 143 357 373 679 379 279 5 600 Lönekostnader läkare -75 306-79 613-82 921-94 875-89 175 5 700 4) Lönekostnader övrig personal -168 466-188 031-184 788-204 678-204 878-200 Övriga personalkostnader -4 200-5 016-5 103-6 145-6 145 0 Verksamhetens personalkostnader -247 972-272 661-272 811-305 698-300 198 5 500 Inhyrd personal -9 105-14 025-10 029 0-15 100-15 100 5) Köpt vård -96-348 -157 0-300 -300 Läkemedel -19 931-19 878-21 868-21 665-22 065-400 Medicinsk service -21 724-24 234-24 543-22 352-26 452-4 100 6) Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -20 728-23 925-22 804-24 077-25 677-1 600 Hyror -23 342-24 482-25 515-27 175-27 175 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -44 855-45 669-50 193-51 830-50 730 1 100 Verksamhetens övriga kostnader -139 780-152 560-155 108-147 099-167 499-20 400 Avskrivningar/nedskrivningar -5 644-5 535-6 198-7 336-5 936 1 400 7) Avskrivningar/nedskrivningar -5 644-5 535-6 198-7 336-5 936 1 400 VERKS. NETTOKOSTNAD -242 385-81 854-290 760-86 454-94 354-7 900 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad 584 557 698 550 550 0 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 247 701 76 679 287 059 85 904 83 804-2 100 8) Övrig finansiering 89 997 89 0 0 0 Finansiering 248 374 78 233 287 846 86 454 84 354-2 100 PERIODENS RESULTAT 5 989-3 621-2 913 0-10 000-10 000 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -2 772-1 127-3 000-28 295-1 127 27 168 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 1) Ökad C-länsproduktion kökortningsinsatser 2). Minskad utomlänsvård med anledning av kökortning C-länsvård 3) 300 st koloskopier budgeterad som övrig intäkt, utfall rörlig ersättning 4) Vakanta läkartjänster 5) Utökad produktion samt kvarstående brist på läkare med specialistkompetens 6) Ökad produktion samt ej genomförda kostnadsreduceringar 7) Lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar 8) Målrelaterad ersättning 2011 1,0 mkr, 2012 1,1 mkr

1 (9) Månadsrapport 2012-11-30 Landstingsservice

2 (9) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål; Återrapportering av arbetet med genomförande av Prio 1 åtgärder. Alla kontrastmarkeringar i trappor och på dörrar är klara, vilket omfattar 450 av totalt 520 åtgärder för 2012. Återstår flytt av styrutrustning för automatiska dörrar. Alla Prio 1 åtgärder bedöms bli klara under 2012. Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på en miljon kronor, vilket är lika med föregående månadsrapport. Prognosen för 2012 är 19 miljoner kronor bättre än budget och 14 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat - 20-1 19 Verks intäkter 1 125 1 155 30 Personalkostnader - 108-114 - 6 Övr kostn (inkl avskr) - 866-862 4 Nettokostnad 151 179 28 Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt -171-180 - 9 Finansiering - 171-180 - 9 Avvikelsen på 19 miljoner kronor kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Eventuell kundförlust avseende MedPro i Bålsta är reserverad med 3 miljoner kronor. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där drygt 12 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till stor del av ett överskott på 11 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en relativt hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Mål; Återrapportering av tiden från att hyresgäst formellt meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK. Finns f n inget särskilt ärende att rapportera om för 2012. Mål; Återrapportering av arbetet med att genomföra årets planerade underhållsåtgärder. Åtgärder och aktiviteter enligt plan följer uppsatta tidplaner. Landstingsservice har genomfört 65 % av de planerade åtgärderna per november 2012. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,1 % - 10-4,6 % 4,30 % - 0,31 0 mnkr 0 mnkr Närvarotiden motsvarar 209 årsarbetare per november 2012, jämfört med samma period förra året som då var 219. Antalet årsarbetare har minskat med 10 jämfört med samma period förra året. Administratörer har minskat med 14 och tekniker med en, medan handläggare har ökat med fyra och ingenjörer med tre. Minskningen av administratörer beror på outsourcing av televäxeln och tryckeriet. Ökningen av handläggare beror på överfö-

3 (9) ring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och outsourcing av verksamheter. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Timlönekostnaden uppgår till 181,59 per november 2012, vilket är en ökning med 4,10 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat, och att de har en högre lönenivå jämfört med administratörer och tekniker. Ökningen är enligt plan. Förvaltningens personalkostnader kommer att minska under året på grund av outsourcing av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Inhyrning av personal förekommer inte. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron är 4,60 procent för 2012. Utfallet per november uppgår till 4,30 procent. Föregående års sjukfrånvaro var 4,61. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 2,54 procent vilket är en smärre minskning. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,35 procent, vilket är en smärre minskning. Administratörer har det högsta sjuktalet 7,51 procent medan ingenjörer har 5,66 procent, tekniker 4,89 procent, vaktmästare 2,97 procent och handläggare 0,80 procent. Kvinnor har det högsta sjuktalet 9,63 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering och ett nära samarbete med företagshälsovården samt Friskhuset. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör

4 (9) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter 914.389 975.508 1.010.246 1.125.002 1.155.337 30.336 Verksamhetens intäkter 914.389 975.508 1.010.246 1.125.002 1.155.337 30.336 1 Lönekostnader läkare 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader övrig personal -111.551-100.837-121.663-104.379-110.895-6.516 Övriga personalkostnader -2.475-2.704-3.012-3.770-3.466 304 Verksamhetens personalkostnader -114.026-103.541-124.675-108.149-114.361-6.212 2 Inhyrd personal -950-1.605-1.167-1.290-1.702-412 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 Läkemedel 0 0 0 0 0 0 Medicinsk service -68-24 -70-30 -24 6 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -219-5.538-259 -273-6.669-6.396 Hyror -103.953-109.382-113.751-135.176-134.015 1.161 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -353.389-372.236-406.068-510.163-495.921 14.242 Verksamhetens övriga kostnader -458.579-488.785-521.314-646.932-638.331 8.601 3 Avskrivningar/nedskrivningar -189.289-202.647-210.347-218.645-223.221-4.575 Avskrivningar/nedskrivningar -189.289-202.647-210.347-218.645-223.221-4.575 4 VERKS. NETTOKOSTNAD 152.495 180.535 153.910 151.275 179.425 28.150 5 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -155.133-164.171-169.240-171.090-180.446-9.356 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 Finansiering -155.133-164.171-169.240-171.090-180.446-9.356 6 PERIODENS RESULTAT -2.638 16.364-15.330-19.815-1.021 18.794 7 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar -419.868-876.218-491.751-900.000-628.029 271.971 8 Investeringar i immateriella och -282-3 -469-1.000-1.000 0 investeringar i utrustning 0-3.486 0-6.000-6.000 0 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Anm. Utfall exkluderar förvaltningsinterna poster medan budget och prognos inkluderar desamma.

5 (9) Noter avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter (+ 30,3 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena (6,0 miljoner kronor) Hyresintäkt för bussdepån avseende regiontrafiken (18,7 miljoner kronor) Ökad volym inom städ/vaktmästeri (1,9 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska (5,5 miljoner kronor) Försäkringsersättningar inom affärsområde Akademiska (6,5 miljoner kronor) Omfördelning av försäljning inom underhållsenheten (4,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Lägre volym för fastighetsdrift (8,3 miljoner kronor) Lägre intäkter för säkerhetsenheten (1,2 miljoner kronor) Lägre intäkter för parkering (2,9 miljoner kronor) 2. Verksamhetens personalkostnader (- 6,2 miljoner kronor) Personalkostnaderna är högre än budget främst med anledning av en omfördelning av försäljning inom underhållsenheten, se ovan, och högre kostnader inom televerksamheten orsakat av att övergången till extern entreprenör har blivit något försenad samt högre personalkostnader inom transport och logistikavdelningen. 3. Verksamhetens övriga kostnader (+ 8,6 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Lägre kostnader för energi (8,2 miljoner kronor) Lägre kostnader för fastighetsdrift (8,0 miljoner kronor) Lägre kostnader för köpta tjänster och material (8,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Kontantavtal inom affärsområde Akademiska, se ovan (5,5 miljoner kronor) Försäkringskostnader inom affärsområde Akademiska, se ovan (6,5 miljoner kronor) Reservation för eventuell kundförlust (3,0 miljoner kronor) Högre kostnader för städ med anledning av högre volym (0,7 miljoner kronor) 4. Avskrivningar/nedskrivningar (-4,6 miljoner kronor) Avskrivningskostnader för ny bussdepå är prognostiserad med 7,5 miljoner kronor. Effekten av att investeringarna beräknas förskjutas något i tid påverkar avskrivningskostnaderna positivt med 2,9 miljoner kronor. 5. Verksamhetens nettokostnad (+ 28,2 miljoner kronor) Med stöd av ovan förbättras verksamhetens nettokostnadsnivå med 28,2 miljoner kronor. Största enskilda påverkan kommer från den nya bussdepån med 11,2 miljoner kronor. 6. Finansiering (- 9,4 miljoner kronor) Räntekostnaden för ny bussdepå är prognostiserad med 11,2 miljoner kronor. Som positiv effekt så beräknas räntorna bli lägre med anledning av att investeringarna 2011 blev lägre än vad som förväntades när budget lades. 7. Periodens resultat (+ 18,8 miljoner kronor) Årets prognos redovisas till ett underskott om 1,0 miljoner kronor, vilket är 18,8 miljoner kronor bättre än budget och 14,3 miljoner kronor bättre än föregående år. Ökade hyresintäkter och sänkta kostnader för energi, köpta tjänster och material samt avskrivningar och räntor är bidragande faktorer till det positiva utfallet.

6 (9) 8. Fastighetsinvesteringar (+ 272 miljoner kronor) Prognosen för fastighetsinvesteringar kvarstår och uppgår till 628 miljoner kronor. Den samlade avvikelsen på 272 miljoner kronor mot budget avser projekt som inte har kommit igång i den utsträckning som planerats, förskjutningar i tid samt oklarheter om vilka fastighetsinvesteringar som kommer att innefattas av projekt Framtidens Akademiska respektive Energisparprojektet. Utfallet per november 2012, 876 miljoner kronor, innehåller investering med 414 miljoner kronor i ny bussdepå för regiontrafik. Beräknad investeringskostnad för bussdepån finns inte med i redovisad årsprognos.

7 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING 201201-201211 201201-201211 2012 2012 2011 RESULTAT LANDSTINGSSERVICE 16.364-13.720 30.083-1.021-19.815-15.330

8 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år 201201-201211 201201-201211 2012 2012 2011 HYRESINTÄKTER 773.996 737.781 36.215 828.213 804.930 792.270 AVTALSARBETEN 3.282 0 3.282 5.500 0 6.578 ÖVRIGA INTÄKTER 12.452 14.435-1.983 23.580 15.746 16.427 SUMMA INTÄKTER 789.730 752.216 37.514 857.292 820.676 815.275 PERSONALKOSTNADER -58 0-58 0 0-3 MATERIALKOSTNADER -5.243 0-5.243-6.324 0-1 HYRESKOSTNADER -109.427-106.379-3.048-114.518-115.996-113.616 LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER -35.138-23.200-11.938-31.525-25.309-30.819 PLANERAT UNDERHÅLL -56.886-63.250 6.363-69.000-69.000-71.458 DRIFTKOSTNADER -55.922-60.818 4.896-58.311-66.347-67.585 MEDIAKOSTNADER -104.912-137.651 32.738-138.070-153.138-135.602 ÖVRIGA KOSTNADER -8.546-7.998-548 -11.970-8.725-10.896 AVTALSARBETEN -19.169 0-19.169-5.500 0-6.821 SUMMA KOSTNADER -395.302-399.296 3.994-435.218-438.514-436.801 RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT 394.428 352.921 41.507 422.074 382.162 378.475 AVSKRIVNINGAR -201.611-198.634-2.977-221.977-217.136-207.589 FINANSIELLA POSTER -163.672-154.939-8.734-179.467-169.024-168.467 RES FÖRE OVERHEAD 29.145-652 29.797 20.630-3.999 2.419 ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET -30.345-30.344-0 -33.103-33.103-36.982 RESULTAT FASTIGHETER -1.200-30.997 29.797-12.473-37.102-34.563 NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA 201201-201211 201201-201211 2012 2012 2011 FÖRVALTAD YTA BRA 563.455 563.455 0 563.455 563.455 563.455 VARAV OUTHYRD YTA BRA 54.748 59.907-5.159 54.748 59.907 59.907 OUTHYRD YTA % 9,7% 10,6% -0,9 9,7% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 1.373,66 1.309,39 64,27 1.469,88 1.428,56 1.406,09 MEDIA -186,19-244,30-58,10-245,04-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -99,25-107,94-8,69-103,49-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -100,96-112,25-11,29-122,46-122,46-126,82

9 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år 201201-201211 201201-201211 2012 2012 2011 FASTIGHETSDRIFT 64.386 70.989-6.603 69.132 77.443 75.723 TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING 72.450 65.239 7.211 76.869 70.783 111.157 ENTREPRENADER 123.985 130.170-6.185 135.655 142.505 95.010 ÖVRIGT 16.152 12.462 3.689 16.389 13.595 19.351 SUMMA INTÄKTER 276.973 278.861-1.888 298.045 304.326 301.240 PERSONALKOSTNADER -103.395-98.612-4.783-114.361-108.149-124.652 MATERIAL-/VARUKOSTNADER -2.351-1.731-621 -2.509-1.888-1.839 HYRESKOSTNADER -17.657-17.587-70 -19.498-19.180-18.926 LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER -90.498-89.513-985 -98.520-97.813-87.741 PLANERAT UNDERHÅLL -25.277-40.981 15.704-36.078-45.769-32.674 FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL -5.218-6.880 1.662-6.813-7.478-7.961 TELE OCH POST -16.294-13.542-2.752-14.648-14.687-17.217 ÖVRIGA TJÄNSTER -7.240-7.381 140-9.700-8.061-9.591 ÖVRIGA KOSTNADER -20.288-12.426-7.862-15.346-13.542-14.857 SUMMA KOSTNADER -288.219-288.652 433-317.474-316.567-315.458 RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT -11.246-9.791-1.455-19.429-12.242-14.218 AVSKRIVNINGAR -1.036-1.375 339-1.244-1.509-2.758 FINANSIELLA POSTER -499-1.886 1.387-978 -2.066-773 RESULTAT FÖRE ARVODE -12.781-13.052 271-21.651-15.816-17.749 INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET 30.345 30.329 15 33.103 33.103 36.982 RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET 17.564 17.277 287 11.452 17.287 19.233

2012-12-18 Dnr PV 2012-0005 Primärvården Månadsrapport november 2012 Primärvårdens administration Ulleråkersvägen 27 750 17 Uppsala Tel vx. 018-611 00 00 Fax 018-611 76 11 pg 7365-0 org nr 232100-0024 www.lul.se

1 Månadsrapport Sammanvägd analys, perspektiv Prognos: Styrkortsperspektiv måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb - = = = = + = Grön, = Gul, - = Röd Primärvården utgår från att samtliga mål i respektive perspektiv ska vara uppfyllda för att grön mätare ska visas. Den lämnade styrkortsprognosen är densamma som i förvaltningens oktoberrapport. Medborgare och kund Tillgängligheten i telefon samt vad gäller nybesök hos läkare inom sju dagar fortsatt på en nivå över regelböckernas målvärden. Vissa störningar gällande tillgängligheten noteras genom införandet av callbacksystemet, call-me, under novemeber månad. Ekonomi Den ekonomiska prognosen är oförändrad i förhållande till oktober. Vårdcentralsuppdraget prognostiseras fortsatt till +25 miljoner i och den anslagsfinansierade verksamheten +2 miljoner. Tabell: Prognostiserat resultat (belopp i Mnkr) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 33,0 27,0-6,0 Verks intäkter 760,0 751,0-9,0 Personalkostnader -526,6-483,0 43,6 Övr kostn, inkl avskr -425,4-465,5-40,1 Nettokostnad -192,0-194,5-5,5 Fast ersättning 227,2 227,0-0,2 Övrigt -2,2-2,5-0,3 Finansiering 225,0 224,5-0,5 Produktion Produktionen i november har varit stark främst vad gäller besök i sjukvårdande behandling. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 1,9 % Läkarbesök 1,1 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 0,8 % Övriga besök 6,7 % -varav övriga besök vc-uppdrag 7,0 % Det övergripande produktivitetsmålet för Primärvården är 2 procent. Efter en stark produktion i november finns det möjlighet att nå det satta årsmålet. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Timlönekostnaden och sjukfrånvaron når inte de satta målvärdena för 2012. 3,17 % -15 st -2 % 4,70 % +0,07 23 mnkr -23 mnkr Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågor i anslutning till månadsrapportering efter november månads utfall. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos + fotnötter

Bilaga 1 Årsprognos Primärvården tkr 201101-201111 201201-201211 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 602 960 608 658 664 039 676 886 665 000-11 886 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 30 799 34 431 33 655 38 464 38 000-464 Patientavgifter tandvård 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 34 768 41 391 41 439 44 622 48 000 3 378 1 Verksamhetens intäkter 668 527 684 480 739 132 759 972 751 000-8 972 Lönekostnader läkare -165 586-172 297-181 123-210 400-188 000 22 400 2 Lönekostnader övrig personal -262 361-261 831-286 656-303 774-286 000 17 774 Övriga personalkostnader -9 356-8 036-10 507-12 412-9 000 3 412 Verksamhetens personalkostnader -437 304-442 163-478 287-526 585-483 000 43 585 Inhyrd personal -14 508-19 440-16 417 0-23 000-23 000 3 Köpt vård -4 233-5 852-4 917-6 280-7 000-720 4 Läkemedel -147 425-129 321-161 122-153 243-141 000 12 243 Medicinsk service -77 606-86 046-86 130-79 297-94 000-14 703 5 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -23 224-26 874-27 874-26 619-30 500-3 882 Hyror -59 327-60 849-64 627-68 909-67 000 1 909 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -92 083-84 766-103 792-88 549-100 500-11 951 6 Verksamhetens övriga kostnader -418 405-413 148-464 880-422 896-463 000-40 104 Avskrivningar/nedskrivningar -3 127-2 104-3 566-2 537-2 500 37 Avskrivningar/nedskrivningar -3 127-2 104-3 566-2 537-2 500 37 VERKS. NETTOKOSTNAD -190 309-172 935-207 600-192 046-197 500-5 454 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -30 478-2 148-36 345-2 500-3 000-500 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 206 614 207 174 231 412 227 234 227 000-234 Övrig finansiering 1 449 635 1 192 312 500 188 Finansiering 177 584 205 661 196 259 225 046 224 500-546 PERIODENS RESULTAT -12 724 32 726-11 341 33 000 27 000-6 000 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0-879 0 0-879 -879 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -690-1 035-998 -3 000-1 500 1 500 7 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Not Fotnötter till prognosbilaga 1. Övriga intäkter Budgetavvikelsen förklaras främst av ändrad princip för redovisning av intäkter för Primärvårdens laboratorieverksamhet, motsvarar drygt 6 Mnkr i årsvolym (efter rabatt). Tidigare år har dessa intäkter nettoredovisats mot kostnader för medicinsk service. Således en korrekt redovisning från och med i år. 2. Lönekostnader läkare Bruttobudgeten är upprättad utifrån full bemanning samtidigt som ingen budget har lagts för inhyrd personal.

3. Inhyrd personal Se lönekostnader läkare. Mot bakgrund av det ansträngda rekryteringsläget bedömer Primärvården att det kommer att bli ökade kostnader under 2012. Med stöd i uppdrag enligt regelböcker måste bemanningssituationen lösas. Kostnadskontrollen sker utifrån ett särskilt regelverk som i allt väsentligt ska medföra kostnadsneutralitet. 4. Köpt vård Främst kostnader för privata vårdgivares läkarinsatser i särskilda boenden. Primärvårdens uppfattning är att detta utgör ett systemfel där ett annat upplägg föreslås från och med 2013. 5. Medicinsk service Se not 1 om ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service. Tidigare nettoredovisat med en kreditering av kostnaderna för medicinsk service. Dessa intäkter prognostiseras till drygt 6 Mnkr och ingår i övriga intäkter. 6. Övriga kostnader Samlar totalt 50 konton. Större konton omfattar exempelvis IT-drift, telekommunikation, övriga köpta sjukvårdstjänster, dosdispensering och lokalvård som sammantaget omfattar drygt 60 procent av den totala kostnaden i denna grupp. Budgetavvikelsen förklaras främst av att en icke specificerad rationalisering är inlagd med 8 Mnkr för att i budget uppnå beslutat resultatkrav. Produktionsstyrelsen har fattat beslut i ärendet enligt Dnr PS 2012-0012. 7. Investeringar Med stöd i underlag utifrån genomförd inventering och statusbedömning av utrustningen bedöms en lägre nivå än budget för årets investeringar. En investering om 879 tkr har genomförts för främst ventilation vid filialen i Gränby Centrum.

1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum 2012-11

2 (4) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Kunddialog sker löpande med respektive förvaltning. Kunddialogerna utgår från perspektiven tillgänglighet, bemötande, kompetens och information samt vilka utmaningar/behov av stöd respektive kund står inför. Resurscentrum gör också årligen ur samma perspektiv en kundenkät (målgrupp linjechefer). Årets enkät har skickats ut månadsskiftet augusti/september. Målet är 85 % nöjda kunder. Resultatet och handlingsplan kommer att återrapporteras i årsredovisningen. För att öka tillgängligheten och minska sårbarheten har förvaltningen valt att styra kunderna (extern och interna) mot gemensamma funktionsbrevlådor och gruppnummer. Förvaltningen strävar efter att återkopplingen till kund skall ske inom 48 timmar, vilket våra mätningar uppvisar. De flesta får svar inom 1-4 timmar. Prognosen för 2012 visar på ett överskott på +5,5 mnkr i förhållande till budget. Överskottet är främst beroende på vakanser inom ett flertal enheter, sjukskrivningar som ej ersatts med vikarier. Intäkterna överstiger budget med 13,9 mnkr beroende på obudgeterade intäkter för R7e på 11,8 mnkr och samt fakturerade intäkter för lönekostnader för UL och Mina vårdkontakter på 3 mnkr. Multimedia och Abis beräknar att återbetala 1,1 mnkr på grund av senarelagda investeringar och därmed lägre avskrivningskostnader. På omkostnadssidan beräknas ett överskridande med 11,8 mnkr för projekt R7e, som kompenseras med ökade intäkter. Överskottet har korrigerats för avskrivningskostnader på 4,2 mnkr för EPJ. Överskridandet för listningssystem med 1,3 mnkr, kompenseras med fast ersättning från HSS. Kostnadsökningar under perioden kan hänföras till ökade kostnader EPJ för Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt på tillkommande uppdrag utöver förvaltningsplanen beslutade i Cosmic kundgrupp. Vår prognos är dock att EPJ:s kostnader inryms inom budgetramen. Prognosen för årets investeringar har sänkts från budgeterade 11 mnkr till 9,7 mnkr. Anledningen till skillnaden mot tidigare uppskattningar är att projekt försenats inom Abis och multimedia. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0 5,5 5,5 Verks intäkter 140 144 4 Personalkostnader -76-75 1 Övr kostn (inkl avskr) -132-133 -1 Nettokostnad 68 65 4 Fast ersättning 68 69 1 Övrigt Finansiering 68 69 5,5 LRC har fördelat direkta kostnader för alla enheter med undantag för lokaler inom UBP, datorer, kostnader för kaffe och friskvårdsersättningen. Ekonomi

3 (4) Produktion LRC deltar i flera projekt inom området produktionsplanering Medinet - läkare, Prod planering av vård enligt direktörsbeslut, KPP (kostnad per patient) samt datalagerprojektet Under hösten kommer handlingsplaner upprättas utifrån kontinuerligt genomförda internkontroller inom ekonomi och löneadministrationen. Framtagande av nyckeltal och beräkningsmodeller för totalkostnadsjämförelse pågår. Utifrån utfallet i löneöversynen och en ökad andel handläggare är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Nyrekryteringarna på Utdata medför att ytterligare ökning av närvarotiden och timlönekostnaden förväntas. Den totala sjukfrånvaron är 3,80 %, en minskning med 0,41 % jämfört med 2011. Förvaltningen förväntar sig att nå målet på 4,3 %. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 % till 3,16 %. Den högsta sjukfrånvaron, 4,51 % har åldersgruppen 30-49 år och de har ökat sjukfrånvaron med 0,31 % jämfört med 2011. Långtidssjukfrånvaron >60 dagar är 2,26 % och är i stort sett oförändrad jämfört med 2011. Korttidssjukfrånvaron har minskat med 0,14 % till 1,22 %. De verksamheter inom LRC som arbetar enligt PM3 modellen har fastställda förvaltningsplaner innehållande aktiviteter och prioriterade processer. För andra delar av verksamheten pågår ett framtagande av tjänstekataloger för basutbud och tilläggstjänster som beräknas vara klara till 2/3 under 2012 den enhet som kvarstår är patientadministration. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,88 % 4 st 3,3 % 3,8 % -0,41 % 0 mnkr 0 mnkr Då förvaltningen är ny pågår ett arbete med att se över alla policydokument såsom säkerhet, miljö, likabehandling, jämställdhet Medarbetare För att möta det nya uppdrag, avseende utdata, som förvaltningen ska medverka i har två systemutvecklare rekryterats. De börjar sina anställningar 1 januari 2013. Vidare är det nu klart med ny chef för Ekonomienheten som börjar sin anställning ½ 2013 Bilagor 1. Årsprognos

Bilaga 1 Årsprognos 4 (4)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 161 Förvaltningarnas budgetar 2013 Förslag till beslut Dnr PS 2012-0002 Produktionsstyrelsen beslutar att hänskjuta beslut om fastställande av förvaltningarnas budgetar för 2013 till sammanträdet i februari 2013. Ärendet Enligt tidigare gällande tidplan skulle förvaltningarnas budgetar fastställas av produktionsstyrelsen i samband med decembersammanträdet 2012. För att hinna med att göra en mer noggrann genomgång och analys av förvaltningarnas budgetar innan fastställande föreslås produktionsstyrelsen flytta fram beslutet om förvaltningarnas budgetar till nästa sammanträde i februari 2013. Under den förlänga beredningstiden kommer produktionsstyrelsens arbetsutskott bjuda in förvaltningarna till budgetberedningar. Delges: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping, Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Habilitering och hjälpmedel Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum Ekonomidirektören och budgetchefen Bilaga 161 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 Dnr PS 2012-0003 162 Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 163 Dnr PS 2012-0005 Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckas nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden. Bilaga 163 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

AS2012-0321 1(13) Ärende 163. Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden december 2012 Inga stora förändringar i måluppfyllelsen Antalet patienter som står i kö till nybesök uppgick i november till knappt 7 700 vilket är i det närmsta oförändrat jämfört med föregående månad. Andelen som får sitt nybesök inom 60 dagar har minskat något från 69 % i oktober till 66 % i november. Registreringen avseende november pågår emellertid fortfarande vilket sannolikt medför att måluppfyllelsen förbättras. Antalet patienter som väntar på operation/behandling har ökat mellan månaderna vilket orsakas av det ökade antalet nybesök som har genomförts under hösten. Andelen patienter som får operation/behandling inom 60 dagar är i princip oförändrad mellan oktober och november. Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november 1 Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12-31 Nybesök - AS 69 % 66 % 78 % 79 % 8 091 7 652 5 500 59 % Nybesök - LUL 69 % 68 % 79 % 81 % 10 347 9 713 --------- -------- Behandling/operation AS 63 % 63 % 75 % 77 % 2 639 2 605 2 075 63 % Behandling/operation LUL 65 % 66 % 77 % 79 % 3 497 3 576 -------- -------- I föregående månadsrapport beskrevs att måluppfyllelsen avseende kömiljard och vårdgaranti påverkas av olika faktorer. Sjukhusets produktivitet är en viktig faktor men även inflödet av remisser är en komponent som har stor betydelse. Nedan redovisas en övergripande analys av förändringarna vad gäller inflödet av remisser till sjukhuset. Drygt 6 100 fler inkomna remisser till sjukhuset varav drygt 5 100 avser C-länspatienter Under perioden januari-november i år har drygt 6 100 fler konsultationsremisser inkommit till sjukhuset än under samma period förra året vilket motsvarar en ökning om ca 4 %. Detta är en stor ökning jämfört med tidigare år då förändringarna låg mellan 1 000 2 000 remisser årligen. 1 Data avseende oktober för sjukhuset och LUL är preliminära och hämtade ur Väntetider i Vården den 10 december avseende november. Slutdatum för rapportering av värden in i ViV för november är den 20 december.

2(13) Flest konsultationsremisser går till Neurodivisionen och OTM-divisionen (se diagram 1). De divisioner som har ett ökat inflöde av remisser över tiden är Neuro, OTM och KB. Inflödet av remisser till såväl Kirurgdivisionen som Psykiatridivisionen har stadigt minskat sedan 2009. Inflödet av remisserna till DAT-divisionen är relativt konstant. Diagram 1: Antalet inkomna konsultationsremisser 2009-2012 (jan - nov samtliga år) 60 000 50 000 40 000 2009 2010 2011 2012 30 000 20 000 10 000 - Neuro OTM Kir KB DAT Psyk Det ökade inflödet av remisserna avser huvudsakligen c-länspatienter Av det totala ökade inflödet om 6 100 remisser avser 5 100 remisser c-länspatienter och cirka 1000 riks- och regionpatienter. Ökningen avseende c-län motsvarar ca 4,3 % och för riks- och regionpatienter 2,8 %. Inflödet av remisser avseende c-länspatienter är i år betydligt högre än det av landstinget bedömda ökade vårdbehov på grund av den demografiska utvecklingen. Av ökningen om drygt 6 100 remisser gick drygt 2 800 till OTM-divisionen och 2 500 till Neurodivisionen (se diagram 2). Diagram 2: Förändring i antalet inkomna konsultationsremisser 2012 jämfört med 2011 redovisade efter C-läns respektive utomlänspatienter. 3000 2500 2000 Riks-Region C-län 1500 1000 500 0-500 OTM NEURO KB KIR DAT PSYK

3(13) Den procentuellt sett största ökningen av inflödet av remisser avseende c-länspatienter skedde till KBdivisionen (se diagram 3). Mellan 2011 och 2012 ökade inflödet med 7,8 % för c-länspatienter jämfört med 1,6 % avseende riks- och regionpatienter. Främsta mottagare av detta ökade inflöde var pediatriken. Denna utveckling har även vid flertal tillfällen beskrivits i sjukhusets ekonomiska månadsrapporter. KB-divisionen har under året inte kunnat nå sina mål vad gäller riks- och regionintäkter på grund av ett större inflöde av c-länspatienter än tidigare år. Inom kvinnosjukvården minskade exempelvis antalet remisser från regionen samtidigt som inflödet från c-län ökade. Psykiatridivisionen står för ett minskat inflöde av remisser vilket delvis kan förklaras av det ändrade ansvaret för patienter från Norduppland. Diagram 3: Procentuell förändring antalet inkomna konsultationsremisser 2012 jämfört med 2011. % 8 6 4 2 0-2 -4 OTM KB Neuro Kir DAT Psyk Till vilka specialiteter ökar inflödet av remisser avseende c-länspatienter? Cirka hälften av det ökade inflödet av remisser avseende c-länspatienter inkom till fem verksamhetsområden: ögonsjukdomar (+763), lung- och allergisjukdomar (+621), hud- och könssjukdomar (+568), pediatrik (+521) samt länslogopedi, sjukgymnastik och arbetsterapi (+417). Inflödet av remisser avseende c-länspatienter minskade framför allt till geriatriken (-173), ortopedi (-139) samt akutsjukvård (-155). Remisser till neurokirurgin står för cirka hälften av det ökade inflödet av remisser för riks- och regionpatienter Mellan 2011 och 2012 har antalet remisser avseende riks- och regionpatienter ökat med ca 1 000. Relativt stora förändringar av inflödet finns mellan de olika verksamhetsområdena. Inflödet har ökat mest till neurokirurgi och infektionssjukdomar medan vi ser minskade inflöden av remisser till kvinnosjukvården, akut- och konsultpsykiatrin samt onkologin. Den procentuellt sett största ökningen av remisser avseende utomlänspatienter skedde till onkologisk endokrinologi (+68 % från 206 till 346 remisser).

4(13) Nybesök kommentarer från de olika divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12-31 Handkirurgi 63 % 69 % 74 % 80 % 251 225 250 70 % Kirurgi 85 % 84 % 93 % 95 % 506 493 460 87 % Ortopedi 25 % 29 % 33 % 43 % 1 684 1 631 1600 35 % Urologi 93 % 96 % 96 % 98 % 273 270 260 93 % Totalt kirdiv 46 % 49 % 54 % 61 % 2 714 2 619 2 570 54 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen har under hösten förbättrats avsevärt inom samtliga verksamhetsområden p g a en ökad produktion på våra mottagningar. Remissinflödet är i princip oförändrat jämfört med föregående år vilket har lett till att produktionsökningen har fått genomslag på antalet väntande patienter. Antalet väntande har minskat med 4 procent (95 patienter) sedan oktober månad. Jämfört med årsskiftet har antalet väntande minskat med 18 procent (569 patienter) och minskningen är hela 19 procent på c- länspatienter medan riks- och regionpatienter endast har minskat med 9 procent. Anledningen till detta är att den största minskningen har skett inom sektioner som har en klar övervikt av c-länspatienter. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna till nybesök är långa väntetider till operation pga. bristande operationskapacitet under stora delar av 2011. Nu har väntetidssituationen för operation förbättrats avsevärt vilket har lett till förbättringar även för nybesöken dock med några månaders fördröjning. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 2) Extra mottagningar på kvällstid för att bättra på läget. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 2) Under hösten pågår extra mottagningar inom flera sektioner. 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Andelen patienter som klarar kömiljardsmålet har ökat kraftigt under hösten. Efter november månads utfall når vi årsprognosen 54 procent av patienterna inom 60 dagar. Det är möjligt att läget kan förbättras ytterligare något i slutet av året men samtidigt är december inte en full produktionsmånad pga.

5(13) neddragning av verksamheten över jul- och nyårshelgerna. Utifrån detta lämnar vi årsprognosen oförändrad. Antalet väntande patienter beräknas minska med ca 600 jämfört med föregående årsskifte. Neurodivisionen Prognos Andel Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal antal inom andel inom andel inom andel inom andel inom väntande väntande väntande 60 dagar 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter 2012-12- oktober november oktober november oktober november 2012-12-31 31 Neurokirurgi 53 % 52 % 66 % 70 % 189 193 190 60 % Neurologi och strokevård 69 % 66 % 80 % 82 % 411 454 450 70 % Plastik- och käkkirurgi 58 % 71 % 78 % 87 % 136 130 130 70 % Smärtcentrum 81 % 81 % 93 % 95 % 187 218 200 80 % Ögonsjukdomar 69 % 68 % 82 % 84 % 910 1 017 950 70 % ÖNH 86 % 87 % 93 % 95 % 783 806 780 85 % Totalt div 73 % 73 % 85 % 87 % 2 616 2 818 2 700 75 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Utfallet i paritet med oktobers men osäkerhet finns för resten av året pga sköterskebrist, se även nedan. Neurologi: Lite sämre utfall i november jämfört med oktober och målet är 70% trots låg bemanning i december. Plastik- och käkkirurgi Nedgången i produktionen i början av hösten är nu återhämtad och målet uppnås under november. Smärtcentrum: Målet för kömiljarden nås med råge även i november och denna höga nivå beräknas hålla under resten av året. Ögonsjukdomar: En klar förbättring i oktober och november jämfört med september, målet på 70% för kömiljarden är nästan uppnått även i november.. ÖNH: Från en hög nivå i oktober till en ännu högre i november, 87 % innebär att målet för kömiljarden nås med råge. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter. Neurologi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter och målet är att klara målen för kömiljarden och vårdgarantin trots låg bemanning i december. Plastik- och käkkirurgi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter. Ögon: Rekrytering har skett och det finns goda förhoppningar att vi hinner ikapp. En extrasatsning under hösten kommer att genomföras för att nå målet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring ska ske under hösten men detta kan komma att äventyras pga en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en försämring i väntetiderna resten av året

6(13) Neurologi: Vid december månads utgång beräknas mottagningen ha möjligheter att vara ikapp trots låg bemanning. Plastik- och käkkirurgi: Per 2012-12-31. Ögon: Under december. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning. Neurologi Fortsätter med tidigare produktionsplan. Full effekt av planeringen har ännu inte uppnåtts. Plastik- och käkkirurgi: Vi kommer att fortsätta arbetet med produktionsplanering där behov och resurser ska matchas på ett bättre sätt än idag. Ögon: Vi har fortsatt hög produktion. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70 % men osäkerhet finns för Neurokirurgen pga riskerna för sköterskebrist. I dagsläget har några övervakningsplatser stängt pga sköterskebrist. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende nybesök vid Neurodivisionen 2012-11-30 jämfört med 2011-12-31 Under de första elva månaderna 2012 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen ökat sin produktion jämfört med samma period förra året. På hela divisionen är ökningen 4,6 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen enligt följande: Neurokirurgi 1,1 % Neurologi och strokevård 7,1 % Plastik- och käkkirurgi 4,6 % Smärtcentrum 18,2 % Ögon 7,8 % ÖNH 0,2 % Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns respektive riks- och regionpatienter Antal väntande patienter 121130 Antal väntande patienter 111231 Antal väntande c-läns patienter 121130 Antal väntande c-läns patienter 111231 Antal väntande utomläns - patienter 121130 Antal väntande utomläns - patienter 111231 Neurokirurgi 193 163 91 71 102 92 Neurologi och strokevård 454 491 393 444 61 47 Plastik- och käkkirurgi 130 155 83 91 47 64 Smärtcentrum 218 210 202 189 16 21 Ögonsjukdomar 1 017 1 020 928 958 89 62 ÖNH 806 776 738 703 68 73 Totalt div 2 818 2 815 2 435 2 456 383 359 Köläget för utomlänspatienter har ökat med 6,7 % för divisionen medan det för respektive verksamhetsområde har skett både ökningar och minskningar enligt följande: Neurokirurgi 10,9 %

7(13) Neurologi och strokevård 29,8 % Plastik och käkkirurgi -26,6 % Smärtcentrum -23,8 % Ögonsjukdomar 43,5 % ÖNH -6,8 % När det gäller c-länspatienterna har det skett en minskning med 0,8 % på divisionen och det fördelar sig som både ökningar och minskningar på respektive verksamhetsområde enligt följande: Neurokirurgi 28,2 % Neurologi och strokevård -11,5 % Plastik och käkkirurgi -8,8 % Smärtcentrum 6,9 % Ögonsjukdomar -3,1 % ÖNH 5,0 % Totalt för de båda grupperna är förändringen blott 0,1 % då c-länspatienterna utgör cirka 86% av det totala antalet. Produktionen totalt på neurodivisionen ökar medan köläget är i princip oförändrat vilket tyder på att antalet remisser har ökat, se vidare för remissanalys längre ned i texten. MTh-divisionen Kardiologi och klinisk fysiologi Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter december Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12-31 51 % 60 % 82 % 82 % 74 83 80 60 % Lung allergi 53 % 52 % 69 % 69 % 362 369 350 50 % Hudmott 75 % 57 % 98 % 95 % 388 407 420 55 % Totalt divisionen 75 % 64 % 87 % 87 % 1 045 1 146 850 55 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Lung allergi: Remisshanteringen har setts över och köerna har gåtts igenom. Produktionsplanering avseende utnyttjande av lokaler kan tillföra nya resurser, men den trånga sektorn är tillgången till specialistläkare med samtidig sub-subspecialistansvar, som gör planeringen svår och ryckig. Tillgång till fler erfarna st-läkare skulle genom bättre övergripande planering tillföra kapacitet, annars får vi invänta fler färdig utbildade lungläkare slutet 2013. Kardiologi och klinisk fysiologi Vi klarar alla nybesök utom arytmisektionens där underbemanning (pga graviditet m.m) gör det svårt att nå målen eftersom vi samtidigt måste klara lab-produktionen. Ett ganska litet totalt antal väntande patienter kan ge en överdriven bild av variation över kort tid, just denna månad har andelen som klarar kömiljarden minskat betydligt samtidigt som andelen som klarar vårdgarantin har ökat.

8(13) Hud: Okt-nov har ALF tagits ut i stor utsträckning, vilket lett till mindre antal mottagningspass. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kardiologi: Kontinuerligt arbete pågår för att optimera mottagningsproduktion och minska antalet inställda mottagningar. Hud: Vi har planerat att minska köerna genom att sjuksköterskor får ta vissa återbesök. PM till primärvården för att minska inflödet av remisser är skrivet, vi väntar på att det fastställs. Ökar tiden till återbesök för vissa patientgrupper. Fyra läkare kommer att sluta/vara tj. Led. Fr.o.m. jan-feb 2013. Dessa kommer att ersättas men av icke specialister. En position kommer att inrättas av överläkare för att stötta dessa läkare samt sjuksköterskorna som ska ha egen mottagning. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kardiologi: Hösten 2013 Hud: maj 2013. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kardiologi: Nej Hud: Genom att minska återbesök lösgörs tid för att öka antalet nybesök. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Kardiologi: Målsättningen är oförändrat att klara 70% av nybesök inom 60 dagar. Hud: Det kommer att bli svårt att förändra situationen innan vi kommer igång med tänkta åtgärder. Dessa är nyligen föreslagna under ett möte och ännu inte fullt förankrade i organisationen. KB-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgarant i andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12-31 C-län 67 % 76 % 82 % 88 % 384 333 % R/R 82 % 82% 94 % 91 % 17 22 % Totalt divisionen 67 % 76 % 82 % 88 % 401 355 200 70 % Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Extra satsning och bättre produktionsplanering. Genom att arbeta på flera fronter; flexibel schemalösning, genomgång av väntelista, höjd kompetens för läkarna, anpassa personal och läkarschema för att använda resurserna på ett mer effektiv sätt har vi fått en positiv effekt på köerna. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt?

9(13) Under 2013. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Målet är att minska väntetiderna ytterligare, för nybesök, till 30 och 60 dagar under 2013. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Produktionsplaneringen är i gång och att genomförs på alla mottagningar och målet är att uppnå 85% under våren 2013. Operation/behandling - kommentarer från de olika divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12-31 Kirurgi 82 % 80 % 86 % 90 % 159 126 160 82 % Ortopedi (exkl rygg) 67 % 70 % 73 % 82 % 255 279 250 70 % Urologi 46 % 52 % 55 % 61 % 171 176 150 55 % Ryggkirurgi 31 % 31 % 34 % 36 % 97 74 100 40 % Handkirurgi 88 % 88 % 98 % 95 % 96 93 90 88 % Totalt kirdiv 63 % 66 % 70 % 76 % 778 748 750 68 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen har under hösten förbättrats avsevärt inom samtliga verksamhetsområden pga. en ökad produktion på operation men även pga. ökat antal nybesök under hösten. Måluppfyllelsen för kömiljarden (66 % jmf 63 %) och vårdgarantin (76 % jmf 70 %) har förbättrats jämfört med oktober. Jämfört med årsskiftet har antalet väntande minskat med hela 41 procent (519 patienter) och minskningen är 41 procent för både c-länspatienter och riks- och regionpatienter. Skillnaden mellan väntetiderna för c-län och riks- och region har jämnats ut i oktober-november vilket är en följd av en medveten handling då analys visat att riks- och regionpatienterna har längre kötider än c-länspatienterna. Fortfarande får dock riks- och regionpatienterna i genomsnitt vänta något längre än c-länspatienterna. Antalet väntande till behandling/operation till kirurgdivisionen har under året minskat kraftigt. Främsta orsaken till förbättringen är att produktionen på centraloperation har ökat med ca 6 procent hittills i år. För att klara köerna framöver är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på centraloperation. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. Arbetet har lett till att en del patienter har avförts från väntelistan vilket minskat antalet väntande totalt sett. 2) Sluss-in projekt på centraloperation som bl. a. innebär tidigare operationsstarter på morgonen. 3) Öka antalet seriedagar på centraloperation, dvs. göra flera likartade ingrepp på samma sal och dag.

10(13) 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. 5) Dagkirurgisk enhet har startats inom centraloperation för att förbättra det dagkirurgiska patientflödet. Har redan gett stora effekter på framförallt handkirurgens kösituation. 6) Divisionen behöver utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal. Det pågår ett sjukhusövergripande projekt som skulle kunna bidra med att öka divisionens operationskapacitet. 7) Beslutat åtgärdspaket som gäller fr.o.m. hösten 2012, vilket bl. a. leder till tidigare operationsstarter, minskade bytestider och ökat operationssalsutnyttjandet. 8) Utöver ovanstående pågår det en rad åtgärder inom respektive verksamhetsområde, exempelvis extrasatsningar inom flera områden. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Utvecklingen har under året gått åt rätt håll och vi har åtgärder på gång som kommer att förbättra läget ytterligare. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 Vi räknar med att andelen patienter som klarar kömiljardsmålet kommer att öka under hösten, prognosen är att ca 68 procent av patienterna är inom 60 dagar vid december månads utgång. Detta hänger ihop med den planerade operationsökningen som beräknas till ca 7 procent för 2012 jämfört med 2011. Anledningen till att andelen väntande patienter inte fortsätter att minska i samma takt som under våren är att vi samtidigt ökar antalet nybesök under hösten vilket kommer att fylla på operationskön. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12- 31 Neurokirurgi 58 % 60 % 65 % 73 % 218 218 215 60 % Plastik- och käkkirurgi 65 % 75 % 81 % 87 % 194 167 170 70 % Ögonsjukdomar 64 % 61 % 80 % 78 % 679 595 600 70 % ÖNH 58 % 57 % 73 % 75 % 452 422 425 70 % Totalt div 62 % 61 % 76 % 77 % 1 543 1 402 1 410 65 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: En förbättring i november jämfört med oktober men osäkerhet finns för resten av året pga sköterskebrist, se även nedan. Plastik- och käkkirurgi: Målet för kömiljarden uppnås i november och beräknas hålla även under december. Ögonsjukdomar: En litet tapp i november jämfört med oktober, målet på 70% för kömiljarden beräknas uppnås under december. ÖNH: Fortsatt återhämtning under november sedan sommaren, med halverade operationsresurser, avseende kömiljarden, målet beräknas uppnås under december. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin?

11(13) Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter. Ögon: Rekrytering har skett och det finns goda förhoppningar att vi hinner ikapp. En extrasatsning under hösten kommer att genomföras för att nå målet. ÖNH: Återgång till normal verksamhet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring ska ske under hösten men detta kan komma att äventyras pga en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en ytterligare försämring i väntetiderna resten av året även om siffrorna i oktober visar på en förbättring. Ögon: Under december. ÖNH: Till årsskiftet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% men osäkerhet finns för Neurokirurgen pga riskerna för sköterskebrist. I dagsläget har några övervakningsplatser stängt pga sköterskebrist. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende operation/behandling vid Neurodivisionen 2012-11-30 jämfört med 2011-12-31 Under de första elva månaderna 2012 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen ökat sin produktion jämfört med samma period förra året. På hela divisionen är ökningen 8,0 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen enligt följande: Neurokirurgi 2,7 % Plastik- och käkkirurgi 8,9 % Ögon 13,6 % ÖNH 3,1 % Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns respektive riks- och regionpatienter Antal väntande patienter 121130 Antal väntande patienter 111231 Antal väntande c-läns patienter 121130 Antal väntande c-läns patienter 111231 Antal väntande utomläns - patienter 121130 Antal väntande utomläns - patienter 111231 Neurokirurgi 218 192 55 53 163 139 Plastik- och käkkirurgi 167 143 117 89 50 54 Ögonsjukdomar 595 282 539 246 56 36 ÖNH 422 364 379 321 43 43 Totalt div 1 402 981 1 090 709 312 272

12(13) Köläget för utomlänspatienter är relativt oförändrat för Plastik- och käkkirurgi och ÖNH medan för Neurokirurgen har antalet ökat med 17,3 % och för Ögon med 55,6 % sedan årets början. Totalt på divisionen är ökningen 14,7 %. När det gäller c-länspatienter är ökningen 53,7 % på divisionen och Neurokirurgin är i princip oförändrad medan ökningen för Plastik- och käkkirurgi är 31,5%, Ögon ökar med 119,1% och ÖNH ökar med 18,1%. Totalt för de båda grupperna är ökningen 42,9 % på divisionen. Eftersom produktionen har ökat förklaras de ökade köerna av att antalet inkomna remisser har ökat jämfört med föregående år. Remissanalys Ökning av antalet remisser under de första elva månaderna 2012 jämfört med samma period förra året är 6 % för hela divisionen. Per verksamhetsområde ser det ut enligt följande: Neurokirurgi 7,1 % Neurologi och strokevård 6,0 % Plastik och käkkirurgi 6,1 % Smärtcentrum 11,4 % Ögonsjukdomar 9,1 % ÖNH 1,7 % MTh-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter december Kardiologi 53 % 50 % 63 % 74 % 104 107 Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? September-resultatet viss eftersläpning p g a sommarstängning. Brist på arytmologer, två gravida och en som slutat sep 2012. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Rekryteringsförsök avslutat, internutbildning pågår När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hösten 2013 KB-divisionen Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Kömiljard andel inom 60 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar Oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Antal väntande patienter oktober Antal väntande patienter november Prognos antal väntande patienter 2012-12-31 Andel inom 60 dagar 2012-12-31 C-län 50 % 50 % 65 % 70 % 187 171 % R/R 40 % 88 % 60 % 88 % 5 8 % Totalt divisionen 50 % 52 % 65 % 71 % 192 179 150 70 %

13(13) Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Vi har fått kortare väntetider för operation/behandling jämfört med föregående månad tack vare extra satsningar på operation och effektivisering. Vi har fortfarande problem p g a brist på operationspersonal. Genomgången av strykningar av operationer under 2012 visar att det i stort sett bara sker p g a brist på operationspersonal. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin Kvinnokliniken behöver ha tillgång till minst 8 extra operationssalar/vecka för att klara av vårdgarantin. Genomgång av operationsflödet är nödvändig och vi kommer att driva det. Bröstoperationer har begränsat gynekologins tillgång till operationslag. När strykningar blir nödvändiga är det framfallsoperationer och elektiva gyn-operationer som stryks då cancerfall prioriteras. Extra operationssatsningsdagar planeras. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Under 2013. Det behövs krafttag på flera fronter och avdelningschefen på operation och cheferna på anestesi måste vara med och påverka arbetssättet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Genom nya arbetssätt hoppas vi att kunna minska väntetiderna ytterligare, d v s kortare än 60 dagar på sikt. Analys inkommande remisser: Januari november 2011 totalt på kliniken: 7 779 st remisser, Januari november 2012 totalt på kliniken: 7 873 st remisser. Detta beror på delvis på högspecialiserad vård inom Endometrios och Vulvasjukdomar. Detta återspeglar också att privata gynläkarmottagningar har nått sina tak. ------------------------------------------------------------------- Uppsala den 12 december 2012 Annemieke Ålenius Administrativ direktör

Ärende 163. 2012-12-12 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Utfallet för november visar att Lasarettet i Enköping har ökat andelen patienter som klaras inom vårdgarantin både när det gäller besök och operation/behandling. Kön till besök har minskat med drygt 200 patienter jämfört med oktober. Av de 2061 patienter som väntade på ett nybesök hos specialist hade 1831 patienter väntat mindre än 90 dagar 89 procent - vilket är en förbättring jämfört med tidigare perioder. Det är inom området ortopedi och ögonsjukvård en något lägre nivå kan noteras - 82 respektive 83 procent. Operationskön har jämfört med föregående period ökat något och av de 971 patienter som väntade på operation/behandling hade 832 patienter väntat mindre än 90 dagar - 86 procent vilket är en marginell förbättring jämfört med tidigare period. Kön har efter en minskning under våren återgått till samma nivå som vid årets inledning. Av de 139 patienter som väntat mer än 90 dagar hade 40 procent valt det själva. Det är till vissa ingrepp inom kirurgi och urologi som det nu är längre köer. En förbättring har skett inom ortopedin. Se utfall till och med november i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når målet för kömiljarden under november för nybesök - 72 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Av den totala kön på 2061 patienter hade 581 patienter väntade mer än 60 dagar. Problemområdet är nu främst ortopedi men även ögon- och hudsjukdomar. Ungefär hälften av alla väntande utgörs av ortopedpatienter. Ögonmottagningen har under året haft problem med väntetiderna. Andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är nu 57 procent vilket är en försämring med 8 procentenheter. Remisstoppet som infördes i slutet av april innebar att antalet patienter successivt minskade fram till sommaren. Väntelistan har under hösten ökat till ungefär samma nivå som före stoppet efter en överföring från Akademiska med ett hundratal patienter och omfattar nu 134 patienter. Läkarbemanningen från Akademiska har vissa veckor sviktat och de patienter som övertagits från en nedlagd privat ögonmottagning börjar komma in i systemet. Hudmottagningen har ökat sin väntelista till nära 170 patienter och i november väntade 65 procent mindre än 60 dagar. Detta beror uteslutande på att läkarbemanningen från Akademiska delvis uteblivit på grund av utbildningar och pensionsavgångar. Allmän internmedicin har för närvarande inte problem med väntelistan. Kungsgatan 67-73 Box 908 tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 org nr 232100-0024 www.lul.se/lasarettetenkoping

2 (7) Remissinflödet har varit större än förväntat och inom länskirurgin har 625 fler remisser mottagits under året jämfört med föregående år vilket är en ökning med 9,4 procent Den största ökningen har skett inom handkirurgi och kirurgi. Inom ortopedin har remisser till axlar, knän och fötter ökat något. Ett inte obetydligt antal av ökningen registrerades under försommaren och sommaren samt i oktober. Andelen remisser från Akademiska var just under dessa månader högt. Inflödet var dessutom mycket oregelbundet sett till olika dagar. Remisstillströmningen 2011 och 2012 visas i tabell i slutet på detta dokument. Inom ortopedin förbättrades situationen under våren bland annat tack vare extramottagningar i april. Vid mätningen i augusti skedde ett trendbrott och endast 44 procent uppnåddes. Situationen har förbättrats något under hösten och i november kan vi notera 61 procent. Orsaken till det tidigare ogynnsamma läget var ett större remissinflöde under försommaren och oktober än förväntat i kombination med den normala neddragningen av mottagningsverksamheten under semesterperioden. Även om vi haft vissa problem med ortopedläkarbemanningen förväntas situationen kunna förbättras ytterligare. Möjligheterna till läkarutbyte med Akademiska har undersökts men utan framgång än så länge. Sammantaget är lasarettets bedömning att målet för kömiljarden när det gäller nybesök 70 procent - bör kunna hållas även i december. Antalet väntande uppskattas totalt till c:a 1900 patienter varav c:a 1500 inom Kirurgiskt centrum och c:a 400 inom Medicinskt centrum under förutsättning att remisstillströmningen inte överstiger förväntad nivå. Detta är en viss förbättring jämfört med tidigare prognoser i höst och beror bland annat på det normaliserade inflödet av remisser till Kirurgiskt centrum i november. Se utfall till och med oktober i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har i november lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Vid mätningen i november hade 72 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar vilket ligger över målvärdet och är en klar förbättring jämfört med perioden juli - september. Den samlade väntelistan utgörs nu av 971 patienter varav 287 st eller 30 procent finns inom ortopedi. Väntelistan visar efter sommaren en ökande trend med nära 200 patienter. Problemområdena är som tidigare nämnts främst kirurgi och urologi medan ortopedin förbättrats inkl proteskirurgin. Detta kan delvis vara en effekt av att lasarettet lotsat protespatienter vidare till andra vårdgivare. Inom ortopedin har patienter som väntat mer än 60 dagar den senaste månaden minskat från 100 till 57 varav 26 protespatienter. Produktionsnivån pekar i dagsläget på att vi vid årsskiftet kommer att ha opererat närmare 670 protespatienter varav ett tiotal bilateralt. Den totala proteskön uppgår numer till totalt 126 patienter. Prioriteringar i kön görs självklart med hänsyn till medicinska indikationer. Lasarettet ser i dagsläget - med en omfattande ombyggnation med start oktober inte någon möjlighet att öka åtagandet inom ortopedin. En mindre andel av fotoperationerna kan komma utföras på Elisabethsjukhuset men först efter patientens eget val. Vår bedömning är att balans i väntetiderna inom ortopedin ska kunna uppnås under året.

3 (7) Urologin har under en tid besvärats av allt längre operationsköer. För närvarande utgörs kön av 162 patienter. 65 av dessa har väntat mer än 60 dagar. Detta beror främst på bemanningsproblem. Inom urologin måste även läkartider prioriteras för återbesök/cancerkontroller på mottagningen vilket inverkar negativt på operationstiden. Rekryteringsåtgärder påbörjades före sommaren liksom initiativ till samarbete kring kompetensförsörjning från Akademiska. Bemanningsproblemen accentuerades i och med att en läkare sade upp sin anställning. Bemanningen kommer endast delvis att kunna lösas med hyrläkare. Rekryteringsansträngningarna har inneburit att lasarettet andra kvartalet 2013 kommer att ha ordinarie urolog i tjänst. Bedömningen är att möjligheten att i år återfå balansen i väntelistan till urologi som liten även om det finns en positiv trend. Lasarettet har därför ansökt om och fått beviljat att via vårdgarantikansliet slussa urologbesök och ett 50-tal operationer till annan vårdgivare. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck trots att antalet operationer är högre än föregående år. Kösituationen har försämrats något. Detta räknar vi med att delvis kunna åtgärda i december bland annat genom att omfördela operationstid från slutenvårdsoperationer till öppenvårdsoperationer. Arbetet har påbörjats men fler postopplatser måste skapas för att nå full effekt vilket kan genomföras först i början december. Antalet slutenvårdplatser kommer då att temporärt minskas för att istället utnyttjas som postoperativa platser. Operationstider för icke akuta gynekologiska operationer kommer också att begränsas till förmån för kirurgiska öppenvårdsoperationer. Även de handkirurgiska operationerna kommer att begränsas samt delvis överföras till Kirurgmottagningen. Gynekologi och handkirurgi utgör inget problem vad gäller kösituationen. Sammanfattningsvis har väntelistan till operation/behandling ökat med nära 100 patienter jämfört med situationen vid årets inledning. Väntelistan bör kunna reduceras till c:a 900 patienter. Vår bedömning är att kömiljardmålet för behandling/operation kommer att hållas under december med hänsyn till den positiva trenden under hösten. Novembervärdet förbättrades jämfört med förra mätningen med 4 procentenheter till 72 procent. Under förutsättning att remissinflödet inte ökar och vissa ortopedi- och urologioperationer kan lämnas till annan vårdgivare bör mer än 70 procent vara en realistiskt nivå även vid årets slut. Se utfall till och med november i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

Ärende 163. Utfall vårdgaranti november 2012 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Ärende 163. Utfall kömiljard november 2012 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

6 (7) Utfall operationsväntelista och väntetid november 2012 1200 1000 800 Antal väntande och väntetid totalt >90 d 61-90 d 31-60 d 0-30 d 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1200 1000 800 600 Antal väntande och väntetid inom ortopedi >90 d 61-90 d 31-60 d 0-30 d 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

7 (7) Antal inkomna remisser till Kirurgiskt centrum januari t o m november 2011 och 2012 Totalt antal inkomna remisser under 2012 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari 176 83 44 243 75 Februari 208 87 64 282 77 Mars 176 94 105 303 72 April 169 68 72 236 54 Maj 216 70 102 310 62 Juni 209 72 80 343 86 Juli 143 51 59 272 71 Augusti 201 61 58 276 75 September 161 91 94 315 91 Oktober 249 97 100 453 108 November 231 89 90 350 78 December Summa 2139 863 868 3383 849 Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under 2012 7253 Totalt antal inkomna remisser under 2011 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari 158 64 32 159 47 Februari 193 72 31 333 55 Mars 192 93 60 352 87 April 153 56 50 256 72 Maj 184 86 45 379 98 Juni 177 72 71 311 95 Juli 132 40 18 253 82 Augusti 158 50 33 209 55 September 183 74 77 332 131 Oktober 166 79 108 337 96 November 216 111 87 386 125 December Summa 1912 797 612 3307 943 Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under 2011 6628

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 164 Dnr PS 2012-0043 Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Vid sammanträdet presenteras en muntlig och skriftlig rapport kring införandeläget för ehälotjänsterna utifrån tidigare beslut i produktionsstyrelsen i juni 2012. Bilaga 164 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 164. 2012-12-11 Dnr PS 2012-0043 IT-avdelningen Benny Eklund E-post benny.eklund@lul.se Produktionsstyrelsen Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Införandeläget Den 8:e november öppnades de tillgängliga ehälsotjänsterna för invånare i Uppsala län. Den 3:e december öppnas möjligheten att läsa sin journal även för personer boende utanför länet vilka har en journal i Uppsala län 1. Antal personer vilka loggat in till sin journal uppgår i dag till 3.600. Antal användare 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2012-07-02 2012-07-09 2012-07-16 2012-07-23 2012-07-30 2012-08-06 2012-08-13 2012-08-20 2012-08-27 2012-09-03 2012-09-10 2012-09-17 2012-09-24 2012-10-01 2012-10-08 2012-10-15 2012-10-22 2012-10-29 2012-11-05 2012-11-12 2012-11-19 2012-11-26 Datum 1 Gäller de privata och offentliga vårdgivare vilka använder sig av Sammanhållen Journalföring (dvs Cosmic journalsystem) Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (4) Ett femtontal enheter har tillfrågats om de fått några indikationer på frågor eller reaktioner från allmänheten med anledning möjligheten att läsa sin journal via Internet. Ingen enhet hade ännu gjort några sådana iakttagelser. Det har kommit in c:a 30 mail från personer vilka använt sig av tjänster. Ambitionen är att besvara dessa inom 24 timmar. Flera av synpunkterna har haft till följd att vi gjort ändringar i texten på web-sidorna och att några andra mer omfattande ändringar är inplanerade. Generellt har mailen karaktäriserats av saklighet. Ett problem har varit att anteckningar från enheter vilka upplöstes för mer än två år sedan saknar en sk HSA-identitet 2 vilket innebär att anteckningarna inte kan ses av patienten. Hur detta skall åtgärdas är inte i nuläget helt klart. Läget för anmälningarna mot projektet Landstinget har anmälts sex gånger till olika myndigheter Datainspektionen (DI) DI har avgivit svar att den inloggning vi gör via Mina Vårdkontakter är tillfyllest ur säkerhetssynpunkt. Övriga punkter ansåg DI låg utanför deras tillsynsansvar. Ärendet avslutat. DI har ombetts utreda huruvida det kan anses att landstinget rekommenderar patienter att använda automatiska översättningstjänster på Internet. DI har ställt frågor om vad landstinget som personuppgiftsombud går ut med för information till patienter. Pågående ärende. Socialstyrelsen Ingen kännedom finns om status på denna anmälan. Pågående ärende Polisen I en artikel 2012-09-07 i Uppsala Nya Tidning uppges i en debattartikel att en av personalorganisationerna har vi tvingats anmäla till polis på grund av att Uppsala läns landsting tvingar patienter att delta i olaglig forskning. Vid kontakt med polis och anmälarna kan ingendera hitta vare sig referens, registrering eller kopia på sådan anmälan. Ärendet avslutat för projektets del. Centrala Etikprövingsnämnden CEPN har konstaterat att den olagliga forskning är att betrakta som laglig kvalitetsuppföljning. Ärendet avslutat. Justitieombudsmannen Anmälaren yrkar på att JO granskar hur landstinget i Uppsala län tillämpar gällande lagar och författningar. Pågående ärende 2 HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst (databas) som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser inom sjukvården

3 (4) Uppsala universitet Anmälaren har kontaktat universitetsledningen med anledning av en forskningsenkät vilket universitetet sänt ut. Anmälaren skriver Detta innebär att känsliga personuppgifter har samlats in för forskningsändamål i strid med etikprövningslagen, då definitionen av personuppgifter är mycket bred och omfattar förutom exempelvis namn och personnummer även information som bara indirekt handlar om en person. Anmälaren upplyser även universitetet om att landstinget är polisanmält för en annan enkät. Oklart vilket status detta ärende har. Samverkan med personalorganisationerna Den facklig referensgrupp som bildades sammanträder igen efter ordinarie samverkan (SAMLA). Denna gång kommer främst erfarenheter efter starten att diskuteras. Läget för ehälsotjänsterna Boka, avboka tider Enkel funktion finns och är igång i Mina vårdkontakter. Webbtidbok med direkt koppling mot journalsystemet kommer starta som pilot mot ortopeden under november - 12. Planering för fortsatt breddinförande Q1 2013 Lista sig hos allmänspecialist i primärvården Tjänsten finns och är igång i Mina vårdkontakter även utökad med möjlighet att lista sina barn på BVC mottagning Läsa journalen Tjänsten är igång sedan 8:e november. Inför starten har en spärr lagts in för att undanta psykiatrins konsultanteckningar från att visas. Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring Under Q4 kommer invånarna att kunna läsa de spärrar mot ssammanhållen journalföring som patienten själv begärt och som finns registrerade i journalsystemet samt att kunna häva redan satta spärrar. För att sätta en spärr kommer en tjänst finnas i Mina vårdkontakter med direkt kontakt till CESÅ 3. Betala patientavgift Vad gäller självbetjäning och betaltjänst så pågår sista utveckling av betaldelarna från Cambio och 1 nov startade Värmland en pilot med självbetjäningsdelen. Efter utvärdering kan Uppsala vara på tur, vilket kundgruppen till Cambio avgör. Följa remissen Tjänsten är färdigutvecklad. Om inget oförutsett inträffar kommer denna vara med i nästa version av Sustains i mitten av december. 3 CESÅ ansvarar för - hantering och menbedömning av externa beställningar rörande journalkopior - utskick av loggrapporter till patienter - rättning av felinskannade dokument i KoVis - samordning när det gäller journalförstöringsärenden - spärr av journaler på patienters uppdrag

4 (4) Avge en hälsodeklaration Arbete pågår från Cambio med utveckling i Cosmic. Startar med hälsodeklarationen levnadsvanor. Tjänsten bör vara igång slutet av 2012 om alla tester är ok. En del formalia sätter käppar i hjulet eftersom vissa anser att en hälsodeklaration bara hör till journalen om en vårdanställd knappar in från ett patientifyllt formulär, inte om patienten själv fyller i ett elektroniskt. Uppdatera kontaktuppgifter på sig själv och anhöriga Cambio utvecklar ny funktionalitet i Cosmic. Tjänsten finns i nästa version av Sustains. Ta emot och sända meddelanden till vården Tjänsten är klar och finns tillgänglig via Mina vårdkontakter. Ta del av åtkomstlogg Tjänsten finns i nästa version av Sustains. Utse ombud Tjänsten finns i nästa version av Sustains. Avge avvikande mening Cambio utvecklar ny funktionalitet i Cosmic. Tjänsten kan komma finnas tillgänglig i en enklare funktion via Mina vårdkontakter för att bytas när Cambio levererat den nya funktionen. Beräknad leverans från Cambio jan/feb 2013. Signering Någon fråga från patient vilken läst sin journal har berört frågan varför vederbörande inte kunde se en journalanteckning gjord för sju månader sedan. Patienten misstänkte att anteckningen inte var signerad, vilket också var fallet. Vid kontakt med verksamhetschefen kunde denne se att anteckningen gjorts av en läkare vilken slutat strax efter det att anteckningen gjordes. Det är i dagsläget inte klart när information finns tillgänglig vilken gör att anteckningar med status Ej klar för signering och Klar för signering. För att kunna åstadkomma en menprövningsknapp i Cosmic att användas vid de enheter där det anses behövas 4 har landstinget åtagit sig att ta upp denna fråga med övriga Cosmic-kunder. 4 Typiska enheter är BUP, Kvinnofrid och Klinisk genetik vilkas notat idag behöver individuellt menprövas och därför idag är helt blockerade från den enskildes direktåtkomst. Med en sådan funktion skulle menprövningen t.ex. ske i samband med signeringen.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 165 Dnr PS 2011-0032 Rapport om utredningen av ett framtida kök för patientmat Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 25 oktober 2012, 146, ge Landstingsservice i uppdrag att utreda tre alternativ för ett eventuellt framtida kök för patientmat. Av beslutet framgår att en återrapportering kring utredningens framskridande ska presenteras för produktionsstyrelsen i december 2012. Vid dagens sammanträde ges en muntlig rapport från utredningsarbetet vars slutresultat ska presenteras för produktionsstyrelsen i februari 2013. Bilaga 165 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 166 Dnr PS 2012-0039 Genomförande - Elfkraftförsörjning Lasarettet i Enköping Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att befintligt programarbete fastställs - att genomföra utbyggnaden av kraftförsörjning, reservkraft och ny kompletterande anslutning till elnätet i Enköping - att genomförandet avropas via befintligt ramavtal om partnering - att finansiering enligt förslag fastställs varvid 56,9 Mkr nyttjas - att föreslå Landstingsstyrelsen att den ökade kostnaden för Lasarettet i Enköping för 2014 uppgående till 2,2 Mkr beaktas i budgetprocessen inför 2014 Ärendet Bakgrund Mot bakgrund av bl.a. ökad elanvändning inom vården, ny- och ombyggnationer, krav på tillgänglighet och robusthet för elkraftförsörjning, bör elkraftförsörjningen inom delar av Lasarett i Enköping byggas om. De befintliga el-anläggningarnas status, dvs. dimensionering, utförande, ålder och struktur kan inte tillgodose dagens krav och ökande behov av elkraftförsörjning. Detta gäller både normal- och reservkraft. Förbättrad elkraftförsörjning utgör också en grundläggande förutsättning för att de redan beslutade samt planerade projekten ska gå att driftsätta. Beslutade och planerade tillkommande byggnader/ytor är operationsavdelningen, ny akutmottagning, ombyggnad skopienheten och ombyggnad av närvårdsenheten. Förslaget att avropa genomförandet genom befintligt ramavtal innebär att landstinget vinner tid, utnyttjar upparbetad kunskap från motsvarande projekt i Uppsala samt utnyttjar den infrastruktur som finns avseende byggnationer i Enköping. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 Partnering innebär samverkan med totalentreprenad som avtalsgrund. Avtal tecknas efter att programarbetet är klart. Projektet följs i detalj avseende ekonomisk utveckling och eventuella avvikelser delas, såväl positiva som negativa. Mål och syfte Genom ny- och ombyggnationen uppnår vi syftet att: Trygga reservkraftförsörjningen för prioriterade delar av Lasarettet i Enköping Väsentligt höja robustheten för elkraftsystemen. Socialstyrelsens rekommendationer med avseende på robusthet används som riktlinje Infrastrukturen anpassas till nu kända behov samt ska ge förutsättningar för kommande behov Öka driftsäkerhet och tillgänglighet Uppfylla dagens krav på utförande för elkraftsystem Finansiering Investeringen på bedömda 56,9 Mkr fördelas enligt beräkning så att 33,6 Mkr finansieras som fastighetsägarinvestering, vilket innebär en ökad kostnad för Landstingsservice på ca 3 Mkr/år. Beloppet regleras genom nya hyresmodellen och avkastningskravet på Landstingsservice. Resterande 23,3 Mkr blir hyresgästinvestering vilket innebär en kostnadsökning för Lasarettet i Enköping på ca 2,2 Mkr/år. Investeringen finns med i investeringsplanen för 2012. Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Sjukhusdirektören, Lasarettet i Enköping Bilaga 166 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

FÖRSLAG TILL BESLUT 2012-11-29 LSU20111-0473 Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Genomförande - Elkraftförsörjning, Lasarettet i Enköping Om- och nybyggnad av elkraftförsörjning inom delar av Enköpings lasarett Förslag till beslut Produktionsstyrelse föreslås besluta att att att att att befintligt programarbete fastställs genomföra utbyggnaden av kraftförsörjning, reservkraft och ny kompletterande anslutning till elnätet i Enköping genomförandet avropas via befintligt ramavtal om partnering finansiering enligt förslag fastställs varvid 56.9 miljoner nyttjas föreslå Landstingsstyrelsen att den ökade kostnaden för Lasarettet i Enköping för 2014 uppgående till 2,2 MKR beaktas i budgetprocessen inför 2014 Beräknad investering enligt programarbete är 56.9 Miljoner kronor. Bakgrund Mot bakgrund av bl a ökad elanvändning inom vården, ny- och ombyggnationer, krav på tillgänglighet och robusthet för elkraftförsörjning, bör elkraftförsörjningen inom delar av Lasarett i Enköping byggas om. De befintliga el-anläggningarnas status, dvs dimensionering, utförande, ålder och struktur kan inte tillgodose dagens krav och ökande behov av elkraftförsörjning. Detta gäller både normal- och reservkraft. Förbättrad elkraftförsörjning utgör också en grundläggande förutsättning för att de redan beslutade samt planerade projekten ska gå att driftsätta. Beslutade och planerade tillkommande byggnader/ytor är operationsavdelningen, ny akutmottagning, ombyggnad skopienheten och ombyggnad av närvårdsenheten. Förslaget att avropa genomförandet genom befintligt ramavtal innebär att vi vinner tid, utnyttjar upparbetad kunskap från motsvarande projekt i Uppsala samt utnyttjar den infrastruktur som finns avseende byggnationer i Enköping.

2 (3) Partnering innebär samverkan med totalentreprenad som avtalsgrund. Avtal tecknas efter att programarbetet är klart. Projektet följs i detalj avseende ekonomisk utveckling och eventuella avvikelser delas, såväl positiva som negativa. Mål och syfte Genom ny- och ombyggnationen uppnår vi syftet att: Trygga reservkraftförsörjningen för prioriterade delar av Lasarettet i Enköping Väsentligt höja robustheten för elkraftsystemen, Socialstyrelsens rekommendationer med avseende på robusthet används som riktlinje Infrastrukturen anpassas till nu kända behov samt ska ge förutsättningar för kommande behov Öka driftsäkerhet och tillgänglighet Uppfylla dagens krav på utförande för elkraftsystem Finansiering Investeringen på bedömda 56,9 Miljoner kronor fördelas enligt beräkning så att 33,6 Miljoner finansieras som fastighetsägarinvestering, vilket innebär en ökad kostnad för Landstingsservice på ca 3 miljoner kronor/år. Beloppet regleras genom nya hyresmodellen och avkastningskravet på Landstingsservice. Resterande 23,3 Miljoner kronor blir hyresgästinvestering vilket innebär en kostnadsökning för Lasarettet i Enköping på ca 2,2 miljoner kronor/år. Investeringen finns med i investeringsplanen för 2012. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att att att befintligt programarbete fastställs genomföra utbyggnaden av kraftförsörjning, reservkraft och ny kompletterande anslutning till elnätet i Enköping avropa genomförandet i befintligt ramavtal i partnering finansiering enligt förslag fastställs varvid 56.9 miljoner nyttjas föreslå Landstingsstyrelsen att den ökade kostnaden för Lasarettet i Enköping för 2014 uppgående till 2,2 MKR beaktas i budgetprocessen inför 2014

3 (3) Beräknad investering enligt programarbete är 56.9 Miljoner kronor. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Thomas Eriksson Sjukhuschef Lasarettet i Enköping Bilaga: 1. Sammanfattning förstudie och riskanalys 2012-04-25 2. Karta över Lasarettet i Enköping

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 167 Parkeringslösning vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Dnr PS 2012-0077 Produktionsstyrelsen beslutar att Landstingsservice får nyttja 2,3 Mkr för förstudie avseende nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset, norra parkering, med mål att öka kapaciteten med cirka 500 platser. Produktionsstyrelsen beslutar att i samband med förstudien undersöka möjligheterna att göra kollektivtrafikalternativet mer attraktivt. Ärendet Bakgrund Parkeringssituationen för såväl besökande som personal vid Akademiska sjukhuset har under en lång tid varit källa till missnöje. Situationen förvärras ytterligare när Psykiatridivisionen flyttar in i Psykiatrins hus februari 2013. Från och med sommaren 2013 och flera år framåt kommer flera stora byggprojekt tvinga till ytterligare stängningar av nuvarande P-platser. Avsaknaden av tillräckligt antal p-platser innebär att besökande kommer för sent eller missar sina bokade besök. De idag tillgängliga ca 1 600 P-platserna fördelas mellan ca 550 platser för besökande, 900 platser för personal samt 150 platser för att nyttjas av såväl besökare som personal. Tillkommer ett 50-tal P-platser för handikappade. Frångående parkeringsplatser med anledning av kommande byggprojekt på Akademiska sjukhuset 2013-2020: C-område: -160 platser, start april 2013, beräknas färdigt 2015 Ombyggnad av Rudbecklaboratoriet, Avfallsstation och Rättsmedicinalverket Kärnområdet: -150 platser, start 2013, störst påverkan under 2015,beräknas färdigt 2020. Ombyggnad för Framtidens Akademiska Sjukhus Summering P-platssituationen Nuvarande norra parkeringen rymmer idag 283 platser med mycket hög beläggningsgrad. Summerat avgår 310 p-platser pga. byggprojekt inom sjukhusområdet inkl på C-området. Av dessa platser kommer 205 att bli permanent borttagna. Öppningen av Psykiatrins hus beräknas ge behov av 200 platser genom personal, patienter och besökande när verksamheten flyttar in på området. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 Övriga vidtagna åtgärder För att förebygga den svåra parkeringssituationen vid Akademiska sjukhuset har följande aktiviteter ägt rum: Med avsikt att öka parkeringsplatsernas effektiva nyttjande och användning av endast behöriga marknadsanpassades P-avgifterna i januari 2012. På C-området tillskapas ca 80 permanenta parkeringsplatser. Utredning avseende möjligheter till personalparkeringar i Ulleråkerområdet pågår. Vid samråd med Uppsala kommun, sågs möjligheten att kunna samnyttja ett p-hus utanför kontorstid vid t.ex. tävlingar på Studenternas. En arkitekttävlan har genomförts avseende möjligheten att gestalta ett parkeringshus på Akademiska sjukhuset. Finansiering Garaget ska finansieras genom parkeringsavgifter. Finansieringen klargörs i samband med programarbetet. Samråd Samråd om parkeringssituation och behov av parkeringsplatser har skett med Akademiska sjukhuset. Vid samrådet har framförts hur central tillgängligheten av parkeringsplatser är för patienter, besökande samt personal. Delges: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 167 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 167. 1 (2) Datum 2012-11-29 Dnr LSU2012-0395 Ledning, Landstingsservice Thord Hägg 018 611 65 94 thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Förstudie nytt P-hus vid Akademiska sjukhuset norra parkering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får nyttja 2 300 tkr för förstudie avseende nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset, norra parkering, med mål att öka kapaciteten med cirka 500 platser i samband med förstudien undersöka möjligheterna att göra kollektivtrafikalternativet mer attraktivt Bakgrund Parkeringssituationen för såväl besökande som personal vid Akademiska sjukhuset har under en lång tid varit källa till missnöje. Situationen förvärras ytterligare när Psykiatridivisionen flyttar in i Psykiatrins hus februari 2013. Från och med sommaren 2013 och flera år framåt kommer flera stora byggprojekt tvinga till ytterligare stängningar av nuvarande P-platser. Avsaknaden av tillräckligt antal p-platser innebär att besökande kommer för sent eller missar sina bokade besök. De idag tillgängliga ca 1 600 P-platserna fördelas mellan ca 550 platser för besökande, 900 platser för personal samt 150 platser för att nyttjas av såväl besökare som personal. Tillkommer ett 50-tal P-platser för handikappade. Frångående parkeringsplatser med anledning av kommande byggprojekt på Akademiska sjukhuset 2013-2020 C-område: -160 platser, start april 2013, beräknas färdigt 2015 Ombyggnad av Rudbecklaboratoriet, Avfallsstation och Rättsmedicinalverket Kärnområdet: -150 platser, start 2013, störst påverkan under 2015,beräknas färdigt 2020. Ombyggnad för Framtidens Akademiska Sjukhus Summering P-platssituationen Landstingsservice Slottsgränd 3 751 85 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-69 58 18 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Nuvarande norra parkeringen rymmer idag 283 platser med mycket hög beläggningsgrad. Summerat avgår 310 p-platser pga byggprojekt inom sjukhusområdet inkl på C-området. Av dessa platser kommer 205 att bli permanent borttagna. Öppningen av Psykiatrins hus beräknas ge behov av 200 platser genom personal, patienter och besökande när verksamheten flyttar in på området. Övriga vidtagna åtgärder För att förebygga den svåra parkeringssituationen vid Akademiska sjukhuset har följande aktiviteter ägt rum: Med avsikt att öka parkeringsplatsernas effektiva nyttjande och användning av endast behöriga marknadsanpassades P-avgifterna i januari 2012. På C-området tillskapas ca 80 permanenta parkeringsplatser. Utredning avseende möjligheter till personalparkeringar i Ulleråkerområdet pågår Vid samråd med Uppsala kommun, sågs möjligheten att kunna samnyttja ett p- hus utanför kontorstid vid t ex tävlingar på Studenternas. En arkitekttävlan har genomförts avseende möjligheten att gestalta ett parkeringshus på Akademiska sjukhuset. Finansiering Garaget ska finansieras genom parkeringsavgifter. Finansieringen klargörs i samband med programarbetet. Samråd Samråd om parkeringssituation och behov av parkeringsplatser har skett med Akademiska sjukhuset. Vid samrådet har framförts hur central tillgängligheten av parkeringsplatser är för patienter, besökande samt personal. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får nyttja 2 300 tkr för förstudie avseende nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset, norra parkering, med mål att öka kapaciteten med cirka 500 platser i samband med förstudien undersöka möjligheterna att göra kollektivtrafikalternativet mer attraktivt för personal och patienter Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 168 Dnr PS 2012-0082 Utredning för införande av Facility Management koncept Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. - att utredningen även ska beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar - att utredningen ska presenteras i Q3 2013 Ärendet Bakgrund Landstingsservice ser att det finns stora kostnads- och tidsbesparingar att göra för Akademiska sjukhuset om ett FM-koncept skulle införas. Av denna utredning vill vi ta reda på mer exakt vad detta skulle kunna ge. Enkelt uttryckt kan man säga att FM är ett koncept för att tillhandahålla helhetslösningar inom stöd och service som innebär att leveransen blir resurssnål och kostnadseffektiv samt bidra till att arbetsplatsen för en verksamhet, i detta fall vården, fungerar så optimalt som möjligt. Stöd och service omfattar varor, textil, logistik och kost. FM-koncept har införts på andra sjukhus och har gett mycket bra resultat. Verksamheten får arbeta med det de är utbildade för och patienterna blir nöjdare då personalen kan lägga mer tid på dem. Ett exempel är hanteringen av förbrukningsartiklar. Idag sköter personalen på sjukhuset beställningarna, dessa kan vara ca 10 olika per hus. Det inkommande godset anländer sedan hos LSU transport och logistik som grovsorterar och levererar till respektive avdelning. Sedan tar personalen över hanteringen. De packar upp, finsorterar, gör en mottagningskontroll och till slut måste de även göra sig av med allt emballage. Vi hoppas med utredningen visa att allt detta kan ske på ett annorlunda sätt som ger en förbättrad arbetsmiljö, trygghet, ekonomi och patientnöjdhet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 Införande av ett FM-koncept leder exempelvis till: En kostnadsbesparing för Akademiska sjukhuset Möjlighet för verksamheten att fokusera på kärnverksamheten istället för på stödjande servicetjänster Att kvaliteten och servicen blir bättre Ökade möjligheter för de anställda att utvecklas Samråd Samråd har skett med ledningen på Akademiska sjukhuset. Delges: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 168 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 168. 1 (2) 2012-11-28 Dnr LSU2012-0533 Landstingsservice Thord Hägg 018-611 65 94 0706-11 02 13 thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Utredning för införande av Facility Management-koncept Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. utredningen även ska beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar. att utredningen ska presenteras i Q3 2013 Bakgrund Landstingsservice ser att det finns stora kostnads- och tidsbesparingar att göra för AS om ett FM-koncept skulle införas. Av denna utredning vill vi ta reda på mer exakt vad detta skulle kunna ge. Enkelt uttryckt kan man säga att FM är ett koncept för att tillhandahålla helhetslösningar inom stöd och service som innebär att leveransen blir resurssnål och kostnadseffektiv samt bidra till att arbetsplatsen för en verksamhet, i detta fall vården, fungerar så optimalt som möjligt. Stöd och service omfattar varor, textil, logistik och kost. FM-koncept har införts på andra sjukhus och har gett mycket bra resultat. Verksamheten får arbeta med det de är utbildade till och patienterna blir nöjdare då personalen kan lägga mer tid på dem. Landstingsservice Slottsgränd 3 751 85 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-69 58 18 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Ett exempel är hanteringen av förbrukningsartiklar. Idag sköter personalen på sjukhuset beställningarna, dessa kan vara ca 10 olika per hus. Det inkommande godset anländer sedan hos LSU transport och logistik som grovsorterar och levererar till respektive avdelning. Sedan tar personalen över hanteringen. De packar upp, finsorterar, gör en mottagningskontroll och till slut måste de även göra sig av med allt emballage. Vi hoppas med utredningen visa att allt detta kan ske på ett annorlunda sätt som ger en förbättrad arbetsmiljö, trygghet, ekonomi och patientnöjdhet. Införande av ett FM-koncept leder till bl.a.: En kostnadsbesparing för Akademiska sjukhuset Möjlighet för verksamheten att fokusera på kärnverksamheten istället för på stödjande servicetjänster Att kvaliteten och servicen blir bättre Ökade möjligheter för de anställda att utvecklas Samråd Samråd har skett med ledningen på Akademiska sjukhuset. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. utredningen även ska beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar att utredningen ska presenteras i Q3 2013 Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Lennart Persson Sjukhusdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 169 Dnr PS 2012-0079 Granskning av produktionsstyrelsen för januari-augusti 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen meddelar landstingsrevisionen att styrelsen tagit del av gjorda iakttagelser i samband delårsgranskningen av produktionsstyrelsen. Produktionsstyrelsen lägger delårsrapporten för 2012 till handlingarna. Ärendet Landstingets revisorer har gjort en granskning av produktionsstyrelsen för perioden januariaugusti 2013. Granskningen omfattar förutom styrelsen även förvaltningarna; Akademiska sjukhuset, Primärvården, Landstingsservice, Lasarettet i Enköping, Folktandvården samt Habilitering och hjälpmedel. I årets granskning har även Resurscentrum ingått som en egen förvaltning. Landstingsrevisionen lyfter särskilt fram nedanstående i sin granskning: Måluppfyllelse är sammantaget god för granskande förvaltningar utifrån landstingets övergripande styrkort. Brister i måluppfyllelsen finns dock för mål inom vårdgarantin och vissa miljömål. Verksamheten bedrivs inte på ett ekonomiskt tillfredställande sätt då fyra förvaltningar (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Habilitering och hjälpmedel) prognostiserar negativa avvikelser gentemot budget. Revisionen konstaterar dock att produktionsstyrelsen har varit aktiv och följt det ekonomiska läget för förvaltningarna och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsens förvaltningar har sammantaget följt landstingets anvisningar vid utformning av delårsrapporten men vissa avvikelser finns i avsnitten om intern kontroll och rapportering av måluppfyllelsen. Landstingsrevisionen avkräver inget formellt svar av produktionsstyrelsen utan låter meddela att en uppföljning av ovan gjorda iakttagelser komma att ske i samband med granskningen av årsredovisningen. Produktionsstyrelsen önskar dock meddela revisionen att styrelsen tagit del av delårsgranskningen och de bedömningar som där presenteras. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 Produktionsstyrelsen låter också meddela att styrelsen instämmer med de av revisionen gjorda iakttagelserna bland annat avseende brister i måluppfyllelse kring verksamhet och ekonomi som lyfts fram i rapporten. Vidare kan produktionsstyrelsen glädjande konstatera att landstingsrevisionen noterat att styrelsen varit aktiv när det gäller att följa förvaltningarnas ekonomi och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsen avser att även fortsättningsvis lägga stort vikt vid detta genom löpande uppföljning av förvaltningarnas verksamhets- och ekonomirapporter samt uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för Akademiska sjukhuset. Delges: Landstingsrevisionen Bilaga 169 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2012-11-23 Dnr PS 2012-0079 Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 62 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Granskning av produktionsstyrelsen för januari-augusti 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen meddelar landstingsrevisionen att styrelsen tagit del av gjorda iakttagelser i samband delårsgranskningen av produktionsstyrelsen. Produktionsstyrelsen lägger delårsrapporten för 2012 till handlingarna. Ärendet Landstingets revisorer har gjort en granskning av produktionsstyrelsen för perioden januari-augusti 2013. Granskningen omfattar förutom styrelsen även förvaltningarna; Akademiska sjukhuset, Primärvården, Landstingsservice, Lasarettet i Enköping, Folktandvården samt Habilitering och hjälpmedel. I årets granskning har även Resurscentrum ingått som en egen förvaltning. Landstingsrevisionen lyfter särskilt fram nedanstående i sin granskning: Måluppfyllelse är sammantaget god för granskande förvaltningar utifrån landstingets övergripande styrkort. Brister i måluppfyllelsen finns dock för mål inom vårdgarantin och vissa miljömål. Verksamheten bedrivs inte på ett ekonomiskt tillfredställande sätt då fyra förvaltningar (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Habilitering och hjälpmedel) prognostiserar negativa avvikelser gentemot budget. Revisionen konstaterar dock att produktionsstyrelsen har varit aktiv och följt det ekonomiska läget för förvaltningarna och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsens förvaltningar har sammantaget följt landstingets anvisningar vid utformning av delårsrapporten men vissa avvikelser finns i avsnitten om intern kontroll och rapportering av måluppfyllelsen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Landstingsrevisionen avkräver inget formellt svar av produktionsstyrelsen utan låter meddela att en uppföljning av ovan gjorda iakttagelser komma att ske i samband med granskningen av årsredovisningen. Produktionsstyrelsen önskar dock meddela revisionen att styrelsen tagit del av delårsgranskningen och de bedömningar som där presenteras. Produktionsstyrelsen låter också meddela att styrelsen instämmer med de av revisionen gjorda iakttagelserna bland annat avseende brister i måluppfyllelse kring verksamhet och ekonomi som lyfts fram i rapporten. Vidare kan produktionsstyrelsen glädjande konstatera att landstingsrevisionen noterat att styrelsen varit aktiv när det gäller att följa förvaltningarnas ekonomi och underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsen avser att även fortsättningsvis lägga stort vikt vid detta genom löpande uppföljning av förvaltningarnas verksamhets- och ekonomirapporter samt uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för Akademiska sjukhuset. Delges: Landstingets revisorer

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 170 Uppföljning av regelverk för intreprenad Förslag till beslut Dnr PS 2011-0036 Produktionsstyrelsen beslutar föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att fastställa riktlinjer för intraprenad enligt bilaga. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträde 2012-03-01, 33, att uppdra till produktionsdirektören att följa upp hur nuvarande riktlinjer för intraprenad fungerar samt att ta fram ett förtydligat regelverk. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde 2009-11-23-- 24, 133, att fastställa riktlinjer och förutsättningar för att bedriva intraprenad inom landstinget. Syftet med intraprenad är att ta till vara lokalt engagemang att driva och utveckla en avgränsad verksamhet. De mervärden som förväntas komma ut av det lokala engagemanget skall som resultat kunna ge en vinst i form av bättre kvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö eller lägre kostnad. En intraprenad definieras som en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ökat ansvar. Det lokala initiativet vid bildandet poängteras liksom att en majoritet av personalen ska vara positiv till och delaktig i detta. Landstingets styrande dokument, såsom policy i olika frågor och centrala regelverk, gäller för intraprenad likväl som för övrig verksamhet. Lasarettet i Enköping har definierats som landstingets enda intraprenad hittills. Man har hittills inte kunnat utnyttja intraprenadens möjligheter i någon större grad men anser att systemet har potential att skapa framtida effektivitet och konkurrenskraft. Riktlinjerna föreslås huvudsakligen fortsätta gälla. Dock slopas undantaget från eventuella sparbeting. Intraprenad kommer också i och med denna förändring att ha möjlighet att vid underskott få extra anslag. I en utvidgning av det uppdrag som gavs av produktionsstyrelsen skulle man kunna välja att gå vidare med intraprenadtanken. En sådan utvidgning skulle kunna handla om att se intraprenaden som en del i landstingets strategi för marknadslösningar/vårdval. Intraprenaden skulle då ses som ett förstadium till att verksamheten sker helt externt i relation till landstinget. Företrädesvis mindre enheter inom förvaltningar skulle kunna bli aktuella. Valet av enheter som kan bli intraprenad bör påverkas av vilka områden som landstinget planerar att införa Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 vårdval inom. Landstinget kan då ha som strategi att bistå sådana intraprenader med stöd avseende t.ex. företagsekonomi, marknadsföring etc. Ett sådant koncept som skissats ovan utvecklas inte närmare i detta ärende men kan komma att bli en del i kommande konkurrensprogram. Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören Bilaga 170 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 170. 2012-12-03 Dnr PS 2011-0036 Landstingets ledningskontor Leo Ruostejoki Tfn 018-611 61 28 E-post leo.ruostejoki@lul.se Produktionsstyrelsen Uppföljning av regler för intraprenad Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar föreslå Landstingsstyrelsen föreslå Landstingsfullmäktige besluta att fastställa riktlinjer för intraprenad enligt bilaga. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträde 2012-03-01, 33, att uppdra till produktionsdirektören att följa upp hur nuvarande riktlinjer för intraprenad fungerar samt att ta fram ett förtydligat regelverk. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde 2009-11-23--24, 133, att fastställa riktlinjer och förutsättningar för att bedriva intraprenad inom landstinget. Syftet med intraprenad är att ta till vara lokalt engagemang att driva och utveckla en avgränsad verksamhet. De mervärden som förväntas komma ut av det lokala engagemanget skall som resultat kunna ge en vinst i form av bättre kvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö eller lägre kostnad. En intraprenad definieras som en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ökat ansvar. Det lokala initiativet vid bildandet poängteras liksom att en majoritet av personalen ska vara positiv till och delaktig i detta. Landstingets styrande dokument, såsom policy i olika frågor och centrala regelverk, gäller för intraprenad likväl som för övrig verksamhet. Lasarettet i Enköping har definierats som landstingets enda intraprenad hittills. Man har hittills inte kunnat utnyttja intraprenadens möjligheter i någon större grad men anser att systemet har potential att skapa framtida effektivitet och konkurrenskraft. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Riktlinjerna föreslås huvudsakligen fortsätta gälla. Dock slopas undantaget från eventuella sparbeting. Intraprenad kommer också i och med denna förändring att ha möjlighet att vid underskott få extra anslag. I en utvidgning av det uppdrag som gavs av produktionsstyrelsen skulle man kunna välja att gå vidare med intraprenadtanken. En sådan utvidgning skulle kunna handla om att se intraprenaden som en del i landstingets strategi för marknadslösningar/vårdval. Intraprenaden skulle då ses som ett förstadium till att verksamheten sker helt externt i relation till landstinget. Företrädesvis mindre enheter inom förvaltningar skulle kunna bli aktuella. Valet av enheter som kan bli intraprenad bör påverkas av vilka områden som landstinget planerar att införa vårdval inom. Landstinget kan då ha som strategi att bistå sådana intraprenader med stöd avseende t.ex. företagsekonomi, marknadsföring etc. Ett sådant koncept som skissats ovan utvecklas inte närmare i detta ärende men kan komma att bli en del i kommande konkurrensprogram.

Ärende 170. 2012-12-03 Riktlinjer för intraprenader inom Landstinget i Uppsala län Det krävs få förändringar, i form av politiska beslut eller ändrad organisation, för att införa intraprenader som driftform i landstinget. Nuvarande förvaltningar och enheter inom Landstinget i Uppsala län åtnjuter redan idag stor självständighet och handlingsfrihet. Däremot utnyttjas inte alltid dessa möjligheter fullt ut. Begreppet intraprenad Intraprenaden är i grunden en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ökat ansvar, särskilt när det gäller intraprenad på lägre nivå i organisationen. Förutom resultatenhetens ansvar för intäkter och kostnader föreslås intraprenaden även få en egen investeringsbudget. Då krävs också en egen balansräkning för att kunna specificera finansiella poster i resultaträkningen. Därmed skiljer sig en intraprenad från en förvaltningsstyrd arbetsplats eller resultatenhet. Riktlinjer för intraprenader inom Landstinget i Uppsala län Det kan konstateras att landstingets enheter redan idag har stor handlingsfrihet och långtgående befogenheter. Ytterst få förändringar, genom politiska beslut eller interna organisationsförändringar, bedöms vara nödvändiga för att omvandla enheterna till intraprenader. Kännedom om nuvarande handlingsfrihet med tillhörande befogenheter är dock inte alltid tillfredsställande. Därför behövs informationsinsatser och arenor/mötesplatser där samtliga inblandade parter kan mötas för att gemensamt diskutera och utveckla frågor rörande rollfördelning och självständighet. Införandet av intraprenad förutsätter ett samspel och samarbete mellan samtliga parter personal, förvaltningsledning och politiker i berörda nämnder och styrelser. En intraprenad bör vila på grundpelarna lokal viljeyttring, tydligt uppdrag, avgränsad ekonomi och ett klargörande reglemente. Ett reglemente ska byggas på de av landstingsfullmäktige antagna riktlinjerna för intraprenader i Landstinget i Uppsala län. Riktlinjerna syftar till: Tydligare organisation och rationell ansvars- och befogenhetsfördelning där ansvaret för ekonomi och personal decentraliserats/delegerats till lägsta möjliga beslutsnivå.

2 (5) Ökat ansvar för enheten och dess ekonomiska resultat. Långsiktigt ekonomiskt tänkande även på lägre ansvarsnivåer. Ökad handlingsfrihet för anställda. Säkrare underlag för jämförelser med andra verksamheter. Riktlinjerna förutsätter: Ursprunglig förvaltning är organisatorisk hemvist för intraprenaden, såvida det inte är en hel förvaltning som blir intraprenad. Förvaltningen har det formella och övergripande ansvaret för intraprenaden. Överenskommelse om uppdrag och ersättning förhandlas fram i dialog mellan ägare, beställare och blivande intraprenad. Tydliga redovisnings- och uppföljningsprinciper utarbetas. Ett resultatorienterat synsätt. Kund- och serviceorientering. Koncerntänkande. Följsamhet till lagar, regler och policyer samt en förmåga att acceptera och ansluta till landstingets strategiska mål. Förståelse för att offentligt driven verksamhet, till skillnad mot privat, lyder under offentlighetsprincipen samt har att tillämpa den särskilda lagstiftning som gäller för offentlig verksamhet. Dit hör bland annat sekretesslagen, kommunallagen, förvaltningslagen, lagen om offentlig upphandling samt arkivlagen. Till det kommer också de kollektivavtal som reglerar semestrar, pension o.s.v. Initiativ till intraprenader Det lokala initiativet bör vara utgångspunkten för att bilda en intraprenad. För att en intraprenad ska kunna inrättas krävs att enheten redovisar ett mervärde, enligt tidigare angivna kriterier, samt att en majoritet av enhetens medarbetare är positiva till att ändra styrform. Landstingsstyrelsen beviljar ansökningar om att bilda intraprenad efter hörande av berörd förvaltning. Om ansökan att bilda intraprenad beviljas ska enheten betraktas som en underintraprenad inom den förvaltning enheten tillhör och ingå i beställarens beställning från förvaltningen. Överenskommelse om uppdrag och ersättning tecknas mellan förvaltningsledning och intraprenad. Hur bildas en intraprenad? För att en intraprenad ska kunna bildas krävs att den aktuella enheten har genomfört en analys av nuläge samt arbetat fram en vision och en verksamhetsidé. Intraprenaden ska också i en verksamhetsplan ha identifierat de viktigaste strategiska målen och hur dessa mål ska uppnås. Målarbetet samt systematisk uppföljning av målen är ett led i kvalitetssäkringen av verksamheten. Intraprenader ställer stora krav på styrning, ledning och uppföljning. De blivande intraprenaderna ska erbjudas utbildning och vägledning i dessa frågor. Som underlag till överenskommelsen utarbetas en kravspecifikation enligt samma modell som om en offentlig upphandling skulle ske.

3 (5) Utvärdering av intraprenadens verksamhetsplan ska ske strikt efter upprättad kravspecifikation. Överenskommelse får tecknas endast om samtliga skallkrav är uppfyllda. Formellt ansvar/ledning juridisk ställning Intraprenaden är en enhet vars verksamhet styrs via en överenskommelse mellan beställare, förvaltningsledning och intraprenaden. Kravspecifikationen anger och styr verksamhetens art, omfattning och ansvarsområde. Förvaltningschef och, i sista hand, landstingsdirektören är formellt ansvarig eftersom intraprenaden inte har någon egen juridisk ställning utan, liksom tidigare, ingår i förvaltningsorganisationen. Intraprenadchef (nuvarande chefsorganisation behålls) ansvarar, på delegation, för intraprenadens verksamhet. Intraprenaden har rätt att fatta beslut i alla frågor som berör intraprenadens verksamhet och som inte är direkt undantagna i detta dokument eller i övrigt strider mot landstingets styrande dokument. Intraprenadens ansvar och befogenheter Intraprenaden ansvarar för att överenskommelsen uppfylls. Intraprenaden ska på eget initiativ informera om oförutsedda händelser som påverkar möjligheten att uppfylla ansvaret. Intraprenaden ansvarar för att ekonomin är i balans och att såväl beställaren som förvaltningen/landstingsledningen får tillgång till erforderligt uppföljningsunderlag. Intraprenaden ansvarar för planering och utveckling av verksamheten samt personalens ledning och kompetensutveckling. Intraprenaden fullgör sitt förhandlingsansvar i enlighet med förvaltningens samverkansavtal och förhandlar i övrigt enligt MBL i alla frågor som de kan besluta självständigt. Intraprenaden beslutar i alla personaladministrativa frågor av verkställighetskaraktär. Intraprenaden ska ha ett långtgående ansvar för löne- och förhandlingsfrågor och det förutsätts därför att förvaltningschef/områdesdirektör vidaredelegerar beslutanderätten till lägsta möjliga chefsnivå. I övrigt är anställning och anställningsvillkor reglerade på samma sätt och enligt samma villkor som i den förvaltning intraprenaden tillhör. Intraprenaden hanterar och fördelar eventuellt överskott eller underskott enligt angivna direktiv. Intraprenadens ekonomiska förutsättning Intraprenaden får en flerårsöverenskommelse, normalt tre år, med möjlighet till förlängning. För intraprenaden ska en resultaträkning upprättas som så långt möjligt omfattar intraprenadens självkostnad, d.v.s. samtliga direkta och indirekta kostnader och intäkter inkl. hyror, avskrivningar och räntor samt intraprenadens andel av förvaltningens gemensamma kostnader för övergripande administration m.m.

4 (5) (overhead-kostnader). Självkostnadsberäkningen ska vara så företagsliknande som möjligt. Intraprenaden ska också ha en förenklad balansräkning där de ingående balanserna är beräknade vad gäller tillgångar och skulder. Detta för att kunna beräkna avskrivningar och interna räntor. Intraprenaden ansvarar för sina egna investeringar och belastas av kostnader för avskrivningar och räntor enligt gällande anvisningar från landstinget. Intraprenaden hanterar dock inte finansieringsfrågorna avseende investeringar, utan dessa ligger kvar på landstingets kansli. Överenskommelse mellan beställare och intraprenad ska också innehålla det egna kapitalets storlek samt klausul som möjliggör regelbundna omförhandlingar angående exempelvis oförutsedda kostnader, kvalitet eller verksamhetens omfattning. Omförhandling ska kunna initieras av båda parter. Intraprenadens administration Intraprenaden ska använda landstingets gemensamma administrativa system. Intraprenadens redovisning/uppföljning Intraprenaden har skyldighet att månadsvis redovisa ekonomiskt resultat och övriga uppgifter som beställaren efterfrågat i kravspecifikationen eller som olika myndigheter efterfrågar. Intraprenaden har skyldighet att medverka vid hearings eller andra uppföljningsmöten som arrangeras av förvaltning eller politisk ledning. Intraprenaden ska lämna skriftliga tertialrapporter till förvaltningschefen. Rapporterna ska beskriva verksamhetens utveckling samt innehålla analyser av ekonomin och personalfrågorna. Rapporterna ska innehålla kommentarer om verksamheten under den aktuella perioden samt prognoser för helåret. En mer utförlig verksamhetsberättelse ska skrivas i samband med bokslutsarbetet för helårets verksamhet. Fördelning av över- respektive underskott Fördelning av ett eventuellt över- eller underskott skall ske på ett likartat sätt och efter samma principer som gäller inom förvaltningen. En eventuell överskottsdelning bör ske i överenskommelse med ursprunglig förvaltning. Uppkommer underskott har intraprenaden skyldighet att upprätta en åtgärdsplan som beskriver hur balansen ska återställas. Om intraprenaden riskerar att, enligt årsprognos, få ett negativt eget kapital ska åtgärder vidtas så att denna risk undanröjs. Om negativt eget kapital ändå uppstår och detta inte är av obetydlig storlek upphör intraprenaden och enheten inordnas i den gemensamma förvaltningen.

5 (5) Sammanfattande riktlinjer för intraprenader inom Landstinget i Uppsala län enheter och förvaltningar inom landstinget ska efter av landstingsstyrelsen beviljad ansökan kunna bedriva sin verksamhet i intraprenadform, intraprenad är underställd landstingsstyrelsen och utgör en del av landstingets organisation, chef för intraprenad utses av och är underställd närmast överordnad chef, uppdrag för intraprenad fastställs i överenskommelse med beställande funktion inom landstinget, intraprenad ska baseras på verksamhetsidé och verksamhetsplan framtagen av den berörda verksamheten, om intraprenad saknar verksamhetsidé och verksamhetsplan anpassade till intraprenadens förutsättningar, så ska sådana utvecklas under första verksamhetsåret, intraprenad har egen ekonomi, i form av resultat- och förenklad balansräkning. Överskott och underskott i verksamheten förs över i nästa års balansräkning, intraprenad får ta i anspråk medel utöver vad som anvisats, under förutsättning att överskridandet täcks av ackumulerat överskott från tidigare år, intraprenad får investera i utrustning med begränsningen att räntekostnad och avskrivningar ryms inom intraprenadens ekonomiska ram, intraprenad får inte själv finansiera investeringar, där samarbete gällande driften sker med övriga verksamheter ska det finnas interna överenskommelser om detta samarbete, i samarbete med förvaltningarna ska ett koncernperspektiv beaktas det gäller t ex kunskapsstyrning, kompetensförsörjning, lokaler m m. Tvister mellan intraprenad och förvaltning hanteras av landstingsdirektören, intraprenad ska använda sig av de landstingsgemensamma datasystem som finns, intraprenad i övrigt omfattas av de landstingsgemensamma mål, policyer, planer och andra styrande dokument som finns. Intraprenadens upphörande Flera omständigheter kan medföra att en intraprenad upphör: Överenskommelsetiden går ut och enhetens medarbetare vill återgå till förvaltningsformen. Verksamheten utsätts för regelrätt konkurrensutsättning. Intraprenaden har misslyckats med uppdraget. En intraprenad som upphör återgår normalt till och inordnas i den ursprungliga förvaltningen.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 171 Dnr PS 2011-0110 Uppdrag kring uppföljning av landstingets remisshantering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till produktionsdirektören att återkomma till produktionsstyrelsen med en uppföljning kring nuvarande remisshantering. Uppföljningen ska presenteras för produktionsstyrelsens senast i juni 2013. Ärendet Produktionsstyrelsen behandlade vid sammanträdet i mars 2012 en inkommen skrivelse från patientnämnden angående landstingets remisshantering. Bakgrunden till skrivelsen var att nämnden under de första 9 månaderna under 2011 fått in 15 patientärenden som samtliga handlade om brister i remisshanteringen. Patientnämnden ställde med anledning av detta ett antal frågor till produktionsstyrelsen kring orsaker till brister i remisshanteringen och eventuella åtgärder på området. I produktionsstyrelsens svar till patientnämnden ges bl.a. en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder för att förbättra remisshanteringen, t.ex. översyn och uppdatering av befintliga regelverk, utarbetande av manualer och checklistor till stöd för en väl fungerande remisshantering. Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet i mars att uppdra till produktionsdirektören att under hösten 2012 återkomma till styrelsen med en uppföljning om de vidtagna åtgärderna givit avsedd effekt. Frågan om uppföljning av landstingets remisshantering har diskuterats inom landstingets chefläkargrupp. Chefläkargruppens bedömning är att en uppföljning på området bör genomföras för att ta reda på om remisshanteringen fungerar tillfredställande utifrån nuvarande regelverk. Chefläkargruppens bedömning är dock att det i dagsläget är för tidigt att följa upp om vidtagna åtgärder haft effekt. Mot bakgrund av detta föreslås produktionsstyrelsen besluta att uppdra till produktionsdirektören, att i samråd med chefläkargruppen, genomföra en uppföljning av remisshanteringen som presenteras för produktionsstyrelsen senast i juni 2013. Delges: Produktionsdirektören Chefläkare, Anders Dolk Bilaga 171 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-12-20 172 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt bifogade förteckningar. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom produktionsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Delegationsbesluten redovisas vid sammanträdet i en särskild pärm avsedd för ändamålet. Bilaga 172 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2012-12-03 Anmälan av delegationsbeslut till Produktionsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Dnr PV 2012-0009 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2012-11-02 PV 2012-0152 1.2 Firmatecknare Avtal Kaffeautomat Svartbäckens Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder vårdcentral 2012-11-23 PV 2012-0155 1.2 Firmatecknare Avtal- Bemanning, sjuksköterska Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder 2012-11-13 PV 2012-0156 1.2 Firmatecknare Avtal Bemanning, läkare Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder 2012-08-21 PV 2012-0157 1.2 Firmatecknare Avtal Drivmedel, Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder Barnspecialistmottagningen 2012-11-29 PV 2012-0158 1.2 Firmatecknare Avtal Mattor, Enköpings husläkarcentrum, Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder barnmorskemottagningen 2012-11-28 PV 2012-0159 1.2 Firmatecknare Avtal Kaffeautomat, Skutskärs vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör löpande åtgärder 2012-10-30 PV12-50 2.4 Anställningsfrågor ST läkare HR chef Elisabet Wennström 2012-11-21 PV01/2012 2.4 Anställningsfrågor Läkarsekreterare Verksamhetschef Febe Zetterlund 2012-11-19 PV08/2012 2.4 Anställningsfrågor Biomedicinsk analytiker Verksamhetschef Staffan Anderberg 2012-11-27 PV 12-77 2.4 Anställningsfrågor Sjuksköterska Verksamhetschef Febe Zetterlund 2012-11-19 PV 2012-0153 3.3.2 Intern förhyrning Avtal uthyrning av lokal Heby vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2012-04-23 PV 2012-0004 3.4 Inventarieinvesteringar Akut och oförutsett investeringsbehov vid Östhammars vårdcentral transkutan Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2012-11-06 PV 2012-0004 3.4 Inventarieinvesteringar bilirubinmätare Akut och oförutsett investeringsbehov vid Storvreta vårdcentral - öronmikroskop Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens administration Ulleråkersvägen 27 750 17 Uppsala Tel vx. 018-611 00 00 Fax 018-611 76 11 pg 7365-0 org nr 232100-0024 www.lul.se

Akademiska sjukhuset - Anmälan av delegationsbeslut till styrelse eller nämnd, Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhusets diarium AS avtalsrapportering december 2012 Datum för beslut Dnr Beslutskategori Ärendemening Beslutsfattare. Namn och befattning 2012-11-15 AS2012-1035 Avtal Redaktör IBD Nyhetsbrev uppdrag Anders Verksamhetschef Torbjörn Linde Rönnblom 2012-11-13 AS2012-1037 Överens- TNF-hämmare vid kroniskt recidiverande ulcerös Verksamhetschef Torbjörn Linde kommelse colit expertgruppsmöte /Mari Carlson 2012-11-12 AS2012-1038 Avtal Filmproduktion Framtidens psykiatri i Uppsala Divisionschef Åsa Hagberg en presentation av Psykiatrins hus 2012-11-08 AS2012-1039 Avtal Terapiinriktade utbildning utmaningar och Divisionschef Björn Ragnarsson möjligheter med immunosuppression 2012-11-13 AS2012-1046 Avtal Cisco videokonferenssystem Verksamhetschef Peter Holm 2012-11-06 AS2012-1051 Avtal Light Cycler & MagNA Pure Compact Verksamhetschef Åke Gustafsson 2012-11-20 AS2012-1055 Överenskommelse Sponsring I samband med deltagande i congress Verksamhetschef Torbjörn Linde Rafael Astudillo 2012-09-07 AS2012-1057 Avtal Gruppundervisning i svenska Divisionschef Eva Telne 2012-11-15 AS2012-1075 Samarbetsavtal Barnkardiologisk vård och verksamhet Astrid Sjukhusdirektör Lennart Persson Lindgrens barnsjukhus och Akademiska barnsjukhuset 2012-11-12 AS2012-1080 Avtal Komjölksallergi föreläsningsuppdrag Agnes Pal Divisionschef Margareta Öhrvall 2012-11-15 AS2012-1081 Avtal Uppsala Hernia Day 23 november bidrag till Verksamhetschef Claes Juhlin utställaravgift 2012-11-26 AS2012-1089 Avtal Samordning av arbetsmiljöarbetet vid gemensamma arbetsställen Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Sjukhusdirektör Lennart Persson 2012-11-18 AS2012-1091 Överenskommelse Ekonomisk ersättning delad tjänstgöring för Claes Andersson Klinisk kemi och Institutionen för medicinska vetenskaper 2012-11-22 AS2012-1093 Avtal Läkarrekrytering inom anestesi och intensivvård (enl ramavtal UPPH2011-0048) 2012-11-20 AS2012-1094 Avtal Utbildningsuppdrag för Colorectal Day 14-15 mars 2013 2012-11-20 AS2012-1095 Avtal Den transplanterade patienten föreläsningsuppdrag för Bengt von Zur-Mühlen Verksamhetschef Mats Stridberg Divisionschef Eva Telna Enhetschef Lars Bäckman Verksamhetschef Claes Juhlin

Akademiska sjukhuset - Anmälan av delegationsbeslut till styrelse eller nämnd, Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhusets diarium AS avtalsrapportering december 2012 2012-11-26 AS2012-1101 Överenskommelse Auskultation vid magtarmmottagningen - Verksamhetschef Torbjörn Linde konsultuppdrag 2012-11-21 AS2012-1103 Avtal Implementering av psykosociala riktlinjer kvalitetsregister för psykosvård Överläkare Ing-Marie Wieselgren (registerhållare) 2012-11-22 AS2012-1105 Avtal Handling till personal vid BUP Svartbäcken Divisionschef Åsa Hagberg 2012-11-29 AS2012-1106 Avtal Utveckling av IT-lösningar för anhörigutbildning Divisionschef Åsa Hagberg och patientbehandling inom BUP /Vård via Webben. 2012-12-03 AS2012-1120 Avtal Vetenskaplig konsultation inom området koagulation Verksamhetschef Peter Holm föreläsningsuppdrag för Per-Olof Joachimsson 2012-12-03 AS2012-1126 Avtal Deltagande i undervisning vid kurser i Verksamhetschef Torbjörn Linde diabetesomvårdnad vid institutionen för medicinska vetenskaper 2012-12-03 AS2012-1127 Avtal Kurs Renal Endokrinologi kursledare/föreläsare Verksamhetschef Torbjörn Linde Östen Ljunggren 2012-12-03 AS2012-1129 Avtal Föredrag vid Materclass lunchmöte föreläsare Inga Verksamhetschef Torbjörn Linde Soveri 2012-11-30 AS2012-1136 Avtal Föreläsning inom osteopros vid Bone Academy 2013 föreläsare Katarina Lindahl Verksamhetschef Torbjörn Linde Leasing/hyresavtal 2012-10-16 AS2012-1056 Avtal Kopiator Canon ir Advance C5223i Läkarvåning, Divisionschef Margareta Öhrvall vo kvinnosjukvård 2012-05-02 AS2012-1068 Avtal Kopiator Canon iradv C5051 CIVA Divisionschef Eva Telne 2012-11-01 AS2012-1015 Avtal Kaffeautomat C110 Akutsjukvården Eva Telne, divisionschef 2012-11-07 AS2012-1020 Avtal Kaffeautomat Wittenborg FB55 Hans-Olov Hellström, divisionschef Operationsförberedelseenheten 70 F2 2012-10-31 AS2012-1072 Avtal Kopiator Canon ir Advance C5223i Folke Divisionschef Margareta Öhrvall Bernadottehemmet 2012-11-22 AS2012-1078 Avtal Hyreskontrakt lgh 1005, Döbelndsatan 2 B Divisionschef Eva Telne 2012-11-23 AS2012-1082 Avtal Kaffeautomat Wittenborg Barn- och ungdomspsyk Divisionschef Åsa Hagberg

Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-11-30 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2012-11-30 HOH 2012-0113 Anställning 2.5 Psykolog Ingrid Gustafsson 2012-11-30 HOH 2012-0122 Anställning 2.5 Audionom Agneta Nilsson Palm 2012-11-30 HOH 2012-0155 Anställning 2.5 Kurator Laijla Olovsson

KP-diariet avtal tecknade vid Akademiska sjukhuset - december 2012 Datum för beslut Dnr Beslutskategori Ärendemening Verksamhet Beslutsfattare. Namn och befattning 2012-11-30 KP2012-077 LIF-avtal Clofarabin(Evoltra) Fas3-studie HOVON Vo hematologi Sune Larsson. FoU-direktör 102 AML 2012-10-29 KP2012-0080 LIF-avtal RA-223 klorid, BAY 88-8223 Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör 2012-10-30 KP2012-0082 LIF-avtal DC VAS-study/ACR/EULAR-study for Vo reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör diagnostic classification criteria for vasculitis 2012-11-06 KP2012-0083 LIF-avtal PCI32765MCL3001 (Ibrutinib) Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör 2012-11-19 KP2012-0085 LIF-avtal CV9104-004 Vo urologi Sune Larsson, FoU-direktör 2012-11-19 KP2012-0086 LIF-avtal (68Ga) ABY-025-MII005 Vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör 2012-11-26 KP2012-0088 LIF-avtal Omnitrope Endokrin- och Sune Larsson, FoU-direktör diabetessektionen 2012-11-30 KP2012-0089 LIF-avtal MK-8175A/MK-8342B Vo kvinnosjukvård Sune Larsson, FoU-direktör 2012-11-29 KP2012-0091 LIF-avtal GSK1278863,PHI116582 Dialysmottagningen Sune Larsson, FoU-direktör 2012-12-04 KP2012-0093 LIF-avtal Parokrank Vo kardiologi Sune Larsson, FoU-direktör 2012-12-04 KP2012-0094 LIF-avtal Tocilizumab(RoACTEMRA)ML28247 Vo reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör HAQiMONO 2012-12-05 KP2012-0095 LIF-avtal Nefecon Nef-202 Vo njurmedicin Sune Larsson, FoU-direktör

Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-XX-XX Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 121127 LE02/2012 Anställning 2.5 Urologläkare, Christina Fahlman Brew, tf verksamhetschef. 121126 LE02/2012 Anställning 2.5 Undersköterska Helena Gustavsson, avdelningschef er