Länstransportplan 2010-2021 Dalarna

Länstransportplan 2010-2021 Dalarna Remissversion 2009-06-18

Innehåll Förord...1 1. Inledning...3 Direktiven...3 Länsplanen...3 Nationell plan...4 Tidplan...4 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet...5 2.1 Regionförstoring...5 2.2 Näringslivet...7 2.3 Befolkning och befolkningsutveckling... 12 2.4 Arbetsmarknad... 13 2.5 Kompetensförsörjning... 16 2.6 Bilanvändning... 17 2.7 IT-infrastruktur... 17 3. Målbild... 18 3.1 EU-mål... 18 3.2 Nationella mål... 18 3.3 Dalarnas målbild... 18 4. Transportsystemen tillstånd, brister...22 4.1 Godstrafik... 22 4.2 Vägnätet... 24 4.3 Järnvägsnätet och dess standard... 32 4.4 Kollektivtrafik... 36 4.5 Flyg... 40 4.6 Hamnar... 40 5. Åtgärdsplan...42 Åtgärder steg 1-4 (tabeller)... 42 100 %... 42 75 %... 43 125 %... 43 Åtgärder steg 1-4 (förklaringar)... 45 6. Samband med nationell plan och grannlänens planer...48 Nationell plan... 48 Grannlänens planer... 48 7. Effektbedömning...49 Samlad effektbedömning... 50

Förord Länen har på regeringens uppdrag under 2008 genomfört transportslagsövergripande analyser regionala systemanalyser. Syftet med de regionala systemanalyserna är att utgöra länens underlag i förberedelsearbetet till åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden 2010-2021. Systemanalyserna ska vara transportslagsövergripande analyser av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna är att trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Syftet är också att vara underlag till trafikverkens nationella analyser för att bland annat säkerställa att de alternativa lösningar som övervägs, är effektiva både för regional och långväga trafik. Det innebär därmed en strävan efter att den nationella planen och länstransportplanerna ska vara transparenta. Detta förslag till länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Dalarna tar sin utgångspunkt i de strategiska inriktningar och prioriteringar som gjorts inom ramen för den regionala systemanalysen. Arbetet med planen har bedrivits som en fortsättning på arbetet med den regionala systemanalysen genom ett brett förankringsarbete genom dialoger och workshops med politiska beredningar och referensgrupper med representanter från trafikverken, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv, kommuner, trafikhuvudmän m.fl. organisationer. 1

2

1. Inledning Direktiven Regeringen uppdrog den 19 december åt trafikverken och länen att upprätta trafikslagsövergripande planer för transportinfrastrukturen, perioden 2010-2021. Den statliga ekonomiska ramen för planeringsperioden uppgår till 417 miljarder kronor. Den nationella planen ska omfatta 136 miljarder till drift och underhåll inklusive bärighet på vägar, 64 miljarder kronor till drift och underhåll på järnvägar. Ramen för utveckling av transportsystemet uppgår preliminärt till 217 miljarder kronor, varav preliminärt 33,1 miljarder kronor för länsplanerna. Dalarnas län har tilldelats en preliminär planeringsram på 983 miljoner kronor. Länsplanen Varje län ska med utgångspunkt i den regionala systemanalysen som gjorts i det förberedande arbetet, genomföra åtgärdsplaneringen och ta fram en länsplan som ska vara trafikslagsövergripande. Det förutsätts att länen i sina prioriteringar också utgår från ett länsöverskridande och ett nationellt perspektiv. Planeringsramen för 2010 (70,2 miljoner kronor) ska motsvara anslagsnivån för det året enligt budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) medan resterande del av ramen ska fördelas med en elftedel per år 2011-2021 (83 miljoner kronor). Länen ska redovisa åtgärder för den preliminära planeringsramen som anges i regeringens direktiv samt åtgärder för nivåer som är 25 % högre och 25 % lägre än denna. Länen ska vidare avsätta 9 % av planeringsramen till produktionsstöd (förstudier, vägutredningar etc), vilket är inkluderat i planens namngivna objekt. Planen får omfatta följande ändamål: Investeringar i statliga vägar som inte är nationella stamvägar (större investeringsobjekt men även mindre objekt t ex cykelvägar i anslutning till regionala vägar) Trafiksäkerhetsåtgärder på statliga vägar som inte är nationella stamvägar (t.ex. mötesseparering, korsningsåtgärder, sidoområdesåtgärder) Statlig medfinansiering till: Byggande av stationer, terminaler, hållplatser, spår-, väg- och gatuanläggningar för regional och lokal kollektivtrafik Åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning. Miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet Byggande av kommunala flygplatser Från 2012 lämna driftbidrag till icke statliga flygplatser som länen prioriterar Vägledande för prioritering av trafikslagsövergripande åtgärder är: Uppfyllelse av transportpolitiska mål Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen Prioritet i regionala systemanalyser Anpassning till budgetrestriktion Fyrstegsprincipen Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning Medfinansiering Regeringen kommer att analysera förslagen till åtgärder utifrån: Samhällsekonomisk effektivitet Samlad effektbedömning Uppfyllelse av transportpolitiska mål Samband med andra planer Volymen åtgärder i planerna kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter som är villiga att bidra med medel för att genomföra åtgärder av gemensamt intresse och nytta för staten och intressenterna. Medfinansieringen kan ske t.ex. genom direkta bidrag eller i form av brukaravgifter. 3

Åtgärderna bör analyseras enligt fyrstegsprincipen vilket innebär att följande ska analyseras: 1. åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt, 2. effektivare utnyttjande av befintliga trafikanläggningar och fordon, 3. begränsade ombyggnadsåtgärder, 4. nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Det är också möjligt att använda länsplanens planeringsram för att prioritera åtgärder i den nationella planen, vilket innebär åtgärder på stamvägnätet och det statliga järnvägsnätet, inklusive Inlandsbanan, medfinansiera investeringar i slussar, farleder och enskilda vägar liksom att prioritera åtgärder för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion. Vidare gäller följande: Länsplanerna ska ta hänsyn till objekt som inte avslutats vid ingången av 2010 och innefatta de objekt som ingår i närtidssatsningen samt övriga åtgärder där avtal om medfinansiering finns. Investeringar i gällande länsplaner som har tidigarelagts genom förskottering (lån) från kommuner eller enskilda, där lånen inte är fullständigt återbetalda vid ingången av 2010, ska ingå i länsplanerna. Länens bör se till att ändringar i efterfrågan på transporter som inträffar under planeringsperioden kan beaktas i planeringen. Detta kan göras t ex genom att en del av planeringsramen inte delas upp på objekt utan hålls samman med angivande av ändamål. Införandet av ett nytt hastighetssystem på det statliga vägnätet bör beaktas vid prioriteringen av åtgärder. Förslagen till länsplaner ska omfatta åtgärder som främjar användningen av cykel. Nationell plan Den nationella planen får omfatta följande ändamål: Investeringar och förbättringar i det nationella stamvägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar Drift och underhåll samt tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion för hela det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar Drift, underhåll, rekonstruktion och investeringar i de statliga väg- och järnvägsnäten Räntor och amorteringar för lånefinansierade investeringar Sektorsåtgärder för väg och järnväg Planen får också innehålla åtgärder som ska beviljas statlig medfinansiering när det gäller: Farleder och slussar Drift av icke-statliga flygplatser Regionala kollektivtrafikanläggningar och rullande järnvägsmaterial Drift av enskilda vägar Tidplan Remissbehandlade förslag till länsplan ska redovisas till regeringen senast den 2 november 2009. Länen ska lämna förslag till åtgärder för tilldelad preliminär planeringsram samt åtgärder som är 25 % högre och 25 % lägre än denna. Av planen ska det framgå i vilken ordning åtgärderna prioriteras. Prioriteringen mellan åtgärderna bör inte skilja sig mellan de tre olika beloppsnivåerna. Trafikverken ska redovisa sitt förslag till nationell plan till regeringen senast den 1 september 2009. Förslaget ska omfatta åtgärder för den preliminära planeringsramen samt förslag till åtgärder som är 15 % högre och 15 % lägre än denna. Regeringen kommer att skicka ut trafikverkens förslag på remiss under tiden 1 september - 2 november. Kring årsskiftet 2009/10 beslutar regeringen om definitiva planeringsramar för respektive länsplan samt beslutar om nationell plan. Respektive län ska fastställa länsplanen senast två månader efter att regeringen beslutat om definitiva ramar. 4

2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet 2.1 Regionförstoring I Dalarna ligger ett pärlband av tätorter längs tydliga stråk. Den befolkningsmässiga tyngdpunkten i tvillingstäderna Falun och Borlänge utgör en stark arbetsmarknad för omgivande kommuner i Dalarna. Här finns högteknologisk spetskompetens inom stål-, verkstads- och skogsbaserad industri. Större arbets- och bostadsmarknader Redan idag är inpendlingen stor. Ökat pendlingsutbyte är nödvändigt, dels för att nå kompletterande arbetsmarknader, dels för att säkerställa kompetens- och arbetskraftsförsörjningen i Dalarna. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Med väl fungerande kommunikationsstråk skapas förutsättningar för större gemensamma arbetsmarknader, såväl inom Dalarna som till och från angränsande regioner. Stärkta förutsättningar för arbetspendling ger bättre förutsättningar för inflyttning av såväl företag som arbetskraft. Bättre kommunikationsmöjligheter till och från utbildningsorter Universitets- och högskoleorterna Uppsala och Falun/Borlänge ligger strategiskt längs Dalabanan, vilken även ger resmöjlighet till Stockholms Universitet och Mälardalens Högskola. Bättre möjligheter att resa till eller mellan dessa studieorter underlättar dagspendling till högre utbildning, vilket bidrar positivt till regionens kompetensförsörjning. Fler ges möjlighet att studera vidare, varpå utbudet av högskoleutbildade till näringslivet stärks. Utjämnade skillnader mellan olika delar av regionen Det krävs en bättre sammankoppling mellan framstående industriorter och läns- och utbildningscentrum genom möjligheter till dagspendling. Därigenom kan dagens obalanser mellan funktionella regioner ersättas av inbördes komplementaritet och differentiering. Kortare restider, särskilt med tågtrafik, ger bättre förutsättningar för ökad arbets-, tjänste- och studiependling. De mindre orterna får tillgång till en större arbets- och studiemarknad, vilket stärker hela regionen. Bland övriga positiva effekter med förbättrade järnvägsförbindelser kan nämnas att tillgången till samhällsservice, kommersiell service samt kultur- och nöjesutbud förbättras. Järnvägen central för regionförstoringen Utvecklingen i kommunerna och regionerna längs Dalabanan är starkt beroende av goda kommunikationer och förbindelser. Utvecklingen av arbetsmarknaden, näringslivet, turismen och människors välfärd måste i dessa områden stärkas. Hittills har utvecklingen hämmats av att de fördelar som finns i en regionförstoring inte kunnat realiseras på grund av alltför bristfälliga förbindelser. Var och en av de kommuner och regioner som finns längs Dalabanan vinner på snabbare och tätare transporter på järnväg. Viktiga studieorter, arbetsmarknader och offentlig service av kvalificerad art knyts samman och skapar bättre möjligheter för människor och företag att leva och verka längs banan. Ett viktigt led i de olika arbeten som pågår för att utveckla regionen är därför uppgraderingen av Dalabanan så att den kan möta kraven på snabbare förbindelser mellan Dalarna, Uppsala och Stockholm. 5

På lång sikt krävs betydande åtgärder för att förverkliga de mål som satts upp. Åtgärder som gör att den gräns uppnås där kapacitet och standard möjliggör hastigheter och en turtäthet så att viktiga tidsgränser innehålls för att regionen ska kunna förstoras och människors välfärd förbättras. Målen är kortare restider med 15-30 minuter, säkrare tidshållning och entimmestrafik med tåg mellan Dalarna och Stockholm. Förbättrad vägstandard för viktiga pendlings- och näringslivsvägar Åtgärder behövs för att både restider ska kunna minska och trafiksäkerheten ska förbättras. Vägverkets nya hastighetsgränser kan komma att innebära en sänkning av hastighetsgränserna på delar av det strategiska vägnätet. Det är dock viktigt att de nya hastighetsgränserna inte ersätter planerade investerings- och underhållsåtgärder längs det strategiska vägnätet. Hela resan För att hållbar regionförstoring ska åstadkommas räcker det inte enbart att bygga ny järnväg och köra tåg. Viktigt är också att hela resan fungerar, d.v.s. från startpunkt till slutdestination inklusive resan till och från resecentrum och busshållplatser. Vidare uppnås dagspendlingssamspel i hela stråket Avesta-Hedemora-Säter-Borlänge-Falun. Både Avesta och Hedemora får dagspendlingsrestid till den viktiga, kompletterande arbets- och utbildningsmarknaden Uppsala och via byte i Sala också till/från Västerås. Med uppgraderad Bergslagsbana blir det dagspendlingsbart i hela stråket Gävle-Sandviken- Hofors-Falun-Borlänge samt i hela stråket Ljusnarsberg-Ludvika-Borlänge-Falun. Med direkta regionaltåg blir det också möjligt att dagspendla Fagersta-Smedjebacken-Ludvika- Borlänge-Falun, Ludvika-Smedjebacken-Fagersta- Västerås samt Ludvika-Örebro. Förbättrad riksväg 71 (del av E 16) möjliggör dagspendling i hela ortsstråket Vansbro - Dala- Järna-Nås-Floda - Mockfjärd - Borlänge. Likaså blir det möjligt att dagspendla Vansbro-Malung och Malung-Sälen. För detta krävs att samhällsplaneringen får ett tydligt hela resan-perspektiv och stödjer användningen av kollektivtrafik, sammanhängande gång- och cykelstråk samt verkar för attraktiva bytespunkter. Högklassiga gång- och cykelbanor skapar förutsättningar för minskat bil- och bussberoende på kortare sträckor, vilket gynnar miljö, ekonomi och hälsa. Med Dalabanan utbyggd uppnås dagspendlingsmöjlighet i hela stråket Mora-Rättvik- Leksand-Gagnef-Borlänge. 6

2.2 Näringslivet Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri, elektro- och teleprodukter samt inte minst besöksnäringen, men även livsmedelsindustrin är betydande Falun-Borlänge har en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarknaden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt, långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Bergslagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För Dalarnas exportindustri utgör investeringar i transportsystemet, som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer, en viktig förutsättning för fortsatt utveckling i Dalarna och hela landet. Basindustrins utveckling i Bergslagen har under en lång följd av år varit starkt positiv och i regionen finns i dag ett antal företag som är världsledande inom sitt respektive område. Stora investeringar i industrins anläggningar har lagt grunden för denna utveckling och investeringarna fortsätter att ligga på en hög nivå. Förutom den omfattande förädling/produktion som sker i Dalarna fungerar länet även som ett transitområde för godstransporter från norra Sverige till Göteborgs hamn eller till södra Sverige och vidare till kontinenten. Två av Sveriges största industriinvesteringar återfinns i Dalarna. Uppskattningsvis ca 20 miljarder kr investeras i industrin enbart i Dalarna. I Borlänge har Stora Enso Kvarnsveden nyligen avslutat en investering på ca 4,5 miljarder kr i en ny pappersmaskin och i Avesta pågår en investering i Outokumpus anläggningar på drygt 5 miljarder kronor. SSAB, som årligen investerar ca 0,7 miljarder i sina anläggningar, planerar i Borlänge för kraftiga ökningar i produktionsvolym och vidareförädling. I Fors utanför Avesta krävs omläggningar av både järnvägen och riksvägen för att Stora Enso Fors ska kunna fortsätta sin expansion och investera i en ny massafabrik som planeras. Enbart i Avesta och Borlänge innebär basindustrins investeringar en förväntad produktionsökning med uppskattningsvis 2 miljoner ton färdigvara, vilket motsvarar 55 000 lastbilar eller 40 000 järnvägsvagnar per år. Till detta kommer alla insatsvaror och råvaror som krävs för att framställa volymen färdigvara. Andra exempel på investeringar som genererar ökade transporter är Spendrups utbyggnad av bryggeriet i Grängesberg, ABB:s investeringar i Ludvika, stora investeringar i länets sågverk samt Clas Ohlsons pågående utbyggnad av centrallagret i Insjön. Till detta kommer en växande handel i regionen som alltmer börjar efterfråga miljövänliga transporter på järnväg. För att klara av transportbehoven ökar kraven på att kapaciteten på järnvägen hänger med och kan ta emot 7

det kraftigt ökade antalet godståg som behövs för att klara näringslivets efterfrågan. Ändrade strukturer ger ändrade transportbehov Industrins transportbehov är över tiden relativt stabila. Nya förutsättningar kan dock snabbt förändra den bilden. Ökad förädlingsgrad ställer andra och ökade krav på infrastrukturen då nya marknader etableras. Ändrade och utökade upptagningsområden för råvaror till massa och pappersindustrin ändrar transportbehoven. Industrin behöver därför väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade volymer. Ett exempel på krav på snabb omställning var stormen Gudrun, som med kort varsel ändrade råvaruflödet till pappers- och massaindustrin och sågverken. tiden och som kan klara svängningar i godsflöden. De två stråken på järnväg genom Bergslagen, Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan /Väster om Vänern måste byggas ut till två funktionella stabila stråk, som även kan fungera som alternativa vägar i händelse av eventuella störningar. Nödvändiga investeringar måste göras för att eliminera nuvarande brister i kapacitet och framkomlighet. På vägsidan är det de nord-sydliga stråken Riksväg 50 Bergslagsdiagonalen som är ett nationellt prioriterat godsstråk genom det mellansvenska inlandet och E 45 som är viktiga nationella förbindelser mot Västsverige, Göteborgs hamn, hamnarna i Skåne och Öresundsförbindelsen samt att de förbinder Mellansverige och Norrland. Viktiga godsstråk i nord-sydlig och öst-västlig riktning mot Mälardalen, Göteborg, Skåne och Norge I Dalarna sammantrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nord-sydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, vilka utgör basen för Dalarna som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Vart fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i alternativt passerar Borlänge. I debatten om vilken väg godset ska ta genom Bergslagen är det viktigt att påpeka de stora volymer gods som ska till Bergslagen och likaledes de stora volymer gods som har Bergslagen som startpunkt. I ett längre perspektiv måste därför investeringar göras i både väg- och järnvägsnätet så att industrins råvaruförsörjning tryggas och att färdiga varor och produkter effektivt kan levereras till kunder i Sverige eller utomlands via hamnar eller den fasta förbindelsen över Öresund. För industrins del är det viktigt att godsstråk byggs ut, som är stabila över En framtida E 16 förväntas bli en nödvändig östvästlig förstärkning av vägnätet i norra Mellansverige och inre Skandinavien som knyter samman flera viktiga transportnoder mellan Gävle och Oslo och vidare kopplingen österut mot Finland och Baltikum. Stråket blir dessutom ett komplement i det övergripande svensk-norska vägsystemet för transportbehoven från norra Sverige och norra Norge (via E 45) till Osloregionen. Riksväg 70 i nord-sydlig riktning är ett viktigt godsstråk såväl mot Stockholm och Mälardalsområdet som för den inhemska godsvaruförsörjningen. Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljardklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem. Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige. 8

9

Skogsbaserade näringar De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som i nord-sydlig riktning. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Vägtransporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kronor vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter. Dalarna är Sveriges fjärde största besöksdestination Dalarna är i särklass det ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. När det gäller gästnätter per invånare växer Dalarna mest och är klart störst i landet. Planerade investeringar inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder under de närmaste 10-15 åren, vilket skapar ytterligare ca 2 000 arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca 35 000 nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca 7 000 människor. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Ca 90 % av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis såväl vinter som sommar, medför en mycket stor belastning på vägtransportsystemet. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Med antagandet att 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som belastar vägtransportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsong är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär ca 260 000 bilar ytterligare per år, varav drygt 150 000 bilar under vinterperioden. Under vinterperioden är trafikbelastningen (torsdagarsöndagar) ca 400-500 % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar drygt 10 000 fordon per dygn, ofta under ett fåtal timmar. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt 100 000 besökare varje vecka i området. Även Siljansbygden har betydelsefull turism. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensknorska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. 10

Besöksnäringen Tillväxt och nya marknader Globalt är turismen en av de starkast växande näringarna. Den inhemska turismen står för betydande transportflöden, som till stora delar har ett karaktäristiskt mönster över året kopplat till årstiderna, helger, sportlov och semestrar. Inkommande turism till Sverige ligger per invånare högre än snittet i Europa. Dalarna med sina förutsättningar för turism och besöksnäringens utbud har redan idag stor betydelse för människor i mer tätbefolkade områden i Europa. Näst efter nordiska besökare är holländare och tyskar de största besöksgrupperna. Denna betydelse kan avläsas i att de utländska besökarna i Dalarna ökar och att alltfler människor söker sig till natursköna upplevelser. Det är av stor betydelse att transportsystemet kan tillgodose de olika turistiska segmenten. En stor del av Dalaturismen är idag alltför beroende av biltrafiken. Flyg-, järnvägs- och vägtrafiken behöver därför utvecklas på ett sätt som samtidigt medger ekonomisk, miljö- och klimatmässig hållbarhet. Samtidigt behöver biltrafiken utvecklas med bioenergidrivna miljöbilar, elbilar och kombinationer av dessa. Ett utvecklat flygsystem med direktflyg från både internationella och nationella noder möjliggör utvecklad turisttrafik. Genom flygets positiva trend inom turisttrafiken ökar också intresset från besöksnäringen att hitta nya marknader och konkurrensfördelar genom flyget. Dalabanan är en av få järnvägsförbindelser till fjällvärlden och innebär en betydande potential för besöksnäringens tillväxt. Infrastrukturen behöver förbättras för att klara ökad turism Infrastrukturen i Dalarna, i synnerhet väg, är idag dimensionerad för trafikens normalflöden. I takt med att turismen ökar i betydelse och omfattning blir även trafiktopparna större. Då allt fler turistanläggningar inriktar sig mot helårsverksamhet kommer trafiktopparna att inträffa under en allt större del av året. Årstidsförändringarna och hur man organiserar sin tid i det svenska samhället med storhelger, skollov och semestrar är starkt styrande för hur efterfrågan av turistiska tjänster varierar under året. Detta innebär att den ökande turismen i Dalarna leder till alltmera accentuerade trafiktoppar vid sportlov, påsk, midsommar och semestertider. Trafiken är även mycket omfattande i samband med olika turistiska evenemang, som t ex Vasaloppet eller musikarrangemangen i Dalhalla. Dessa trafiktoppar slår påtagligt olika beroende på vilka turistiska segment som dominerar. För fjällturismen är trafiktopparna störst under vinterhalvåret och särskilt vid sportlov och påsk. I Siljansområdet är sommarturismen omfattande med stora trafiktoppar. Samverkande transportsystem Flygplatserna i Dalarna med dess kopplingar till väg och järnväg bildar tillsammans viktiga länkar mellan Europa och Dalarna. Med ett samverkande trafiksystem med hög standard enligt hela resan-perspektivet kan man med flyg eller tåg nå regionen från hela världen och därefter transportera sig lokalt med tåg, buss, bil eller cykel. För besöksnäringen är ett transportsystem med delar som kompletterar varandra inom regionen, lika viktigt som ett interregionalt system som transporterar människor till och från regionen. Försäljning av paketresor till fjällturister är inte särskilt omfattande och bör kunna utvecklas. Paketresor som består av transport och inkvartering i kombination med en eller flera turisttjänster bör i större grad erbjudas besökare som söker kommunikationsalternativ till bilen. Flyg- och tågtrafik i kombination med busstransfer kommer dock inte att kunna övergå till att vara annat än ett marginellt tillskott som kommunikationsalternativ till bilen. För skidanläggningarna i Sälenfjällen och Idre är det därför helt avgörande att de vägar som leder till fjällen håller en hög standard. 11

2.3 Befolkning och befolkningsutveckling I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att centraliseras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Generellt har läns- och utbildningscentra med närliggande orter positiv befolkningsutveckling, medan många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning. befolkningstrender. Förutom Falun-Borlänge ökar även Siljansbygden i befolkning. Dessutom har nästan alla kommuner positiva flyttnetton, vilket kan ses som en indikation på Dalarnas attraktivitet att bo i. Befolkningen minskar dock i sydöstra Dalarna samt i länets västra delar. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag, står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen. Dalarna, bland landets tio största län befolkningsmässigt, kännetecknas av flera positiva 12

2.4 Arbetsmarknad Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns- och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är läns- och utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till näraliggande arbetsmarknader. 13

Sysselsättning kvinnor Förvärvsfrekvenserna för kvinnor varierar starkt mellan kommunerna. Ett generellt mönster i landet är att kvinnors förvärvsfrekvenser är särskilt höga i läns- och utbildningscentra och betydligt lägre i industri- och periferikommuner. Arbetsplatser som av tradition har stor andel kvinnosysselsatta som vårdinrättningar, hotell och handel, koncentreras i stor omfattning till länscentra. Även för kvinnor är sysselsättningsnivån i Dalarna över rikssnitt i de flesta kommuner, dock inte för heltidsarbete. Besöksnäringen bidrar till att fler kvinnor får jobb. Arbetspendling kvinnor Arbetspendlingsmönstret för kvinnor karaktäriseras av stark fokusering på läns- och utbildningscentrum Falun-Borlänge. Även orterna vid Siljan har betydelsefull arbetspendling sinsemellan. Pendlingsflödena behöver dock öka ytterligare för att fullt ut nyttja kompletterande arbetsmarknader. Ett generellt mönster för landet är att länsoch utbildningscentra ofta har höga kvinnoandelar, medan industri- och periferikommuner har lägre andelar. Detta mönster är tydligt även i Dalarna. Stärkta möjligheter till dagspendling är en viktig faktor för att balansera kvinnoandelarna mellan kommunerna i regionen. Pendlingsmönstret visar betydelsefull potential Det rådande pendlingsmönstret visar att det finns stora potentialer i förkortade restider i stråken Mora-Falun/Borlänge-Avesta, Ludvika-Falun/ Borlänge samt Falun/Borlänge-Gävle, Ludvika- Västerås och Avesta-Fagersta-Uppsala. Med förkortade restider skulle Dalarna, som idag i alltför hög grad har isolerade arbetsmarknader, kunna fungera som en sammanhängande region med förbättrade pendlingssamspel. 14

Funktionella regioner Genom den fortlöpande regionförstoringen minskar successivt antalet funktionella arbetsmarknadsregioner i landet. För Dalarnas del föreligger goda möjligheter till utvidgade arbetsmarknadsregioner i Svealandsregionen. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Detta understryker behovet av goda kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna, så att både kvinnor och män kan hitta arbeten som passar deras önskemål och kompetens inom rimligt reseavstånd. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag enligt följande 1. Vansbro 2. Malung-Sälen 3. Mora-Orsa-Älvdalen 4. Borlänge-Falun-Gagnef-Säter-Rättvik-Leksand 5. Avesta-Hedemora (-Fagersta) 6. Ludvika-Smedjebacken (-Ljusnarsberg) De lokala arbetsmarknaderna ser dock inte lika ut för kvinnor och män, bland annat beroende på att kvinnor pendlar mindre. Kartan nedan visar nåbarheten till/från Falun med bil. Borlänge, Leksand, Rättvik, Säter, Hedemora, Ludvika och Hofors har någorlunda rimliga bilrestider till Falun (<45 min). Överlag har Dalarnas arbetsmarknader inte förändrats lika mycket som på andra håll i landet, utan ser ungefär ut som för tjugo år sedan. Särskilt Vansbro och Malung- Sälen är fortfarande öar med en egen arbetskraftsförsörjning, vilken innebär betydande sårbarhet vid omstruktureringar i näringslivet. Tågets potential till kraftigt sänkta restider på längre sträckor och ett fullödigt samspel mellan lokala arbetsmarknader har ännu inte utnyttjas fullt ut i Dalarna. 15

2.5 Kompetensförsörjning Andel högre utbildade Ett generellt mönster för landet är att universitetskommuner har höga andelar högutbildade, följt av högskoleorter, vanligtvis tillika länscentra. För män är obalansmönstret ofta tydligare än för kvinnor. Många av de högre utbildade är sysselsatta inom vård och kommunal administration, vilket i sig är viktigt. Samtidigt innebär detta att andelen högre utbildade inom den konkurrensutsatta industrin är alltför låg. Det är strategiskt mycket viktigt att verka för högre andelar högutbildade i industrin. God tillgänglighet till högre utbildning, helst på orten men även genom möjligheter till dagspendling, är av stor betydelse för att förbättra kompetensförsörjningen med höga utbildade. Den lägre andel högutbildade i industri- /landsbygdskommuner innebär på sikt ett strategiskt problem, som i betydande grad kan överbryggas med förbättrade kommunikationer. Utbildningsutbud Högskolorna i Falun-Borlänge och Gävle har under det senast decenniet bidragit till en väsentlig ökning av utbudet av högre utbildning i regionen. Dalarna behöver förbättrad koppling till utbildningsutbudet i Uppsala och Örebro, vilket är möjligt under förutsättning att järnvägssystemet stärks. Högskoleutbildningarna i Falun-Borlänge och Gävle har stor betydelse för tillgängligheten till dagspendling i Dalarna. Med förbättrade kommunikationer skulle denna tillgänglighet utökas även gentemot Uppsala och Örebro. Det skulle också innebära bättre tillgänglighet till högre utbildning för boende i landsbygdskommuner i Dalarna. Genom de målmedvetna satsningarna på decentraliserad utbildning, distansutbildning via Internet, lärcentra samt förbättrade kommunikationer till högre utbildning, har rekryteringen till högre utbildning förbättrats. För att klara en långsiktigt hållbar utveckling behöver dock tillgängligheten till högre studier förstärkas ytterligare. 16

2.6 Bilanvändning Bilnyttjandet har stor betydelse i synnerhet för de glesare områdena av Sverige. De flesta kommuner i Dalarna har körsträckor långt över rikssnitt. Dessutom finns flera av Sveriges absolut biltätaste kommuner i Dalarna Läns- och utbildningscentra har av tradition ett kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att alternativa färdsätt skapar god tillgänglighet under den vanligaste arbetstiden. För de mer glesbefolkade delarna av regionen är emellertid bilberoendet stort. Detta bilberoende kan reduceras genom förbättrade kollektiva resmöjligheter. Det är betydelsefullt att landsbygdskommunernas funktion för Sverige och EU kan tillgodoses. Genom att förbättrade miljö- och klimatmässigt baserade transportsystem kan ta hand om de stora flödena, skapas erforderlig miljö- och klimatbuffert för nödvändig funktion i det glesbefolkade inlandet. Med ökande klimatmedvetenhet och stigande priser på fossila bränslen, ökar behoven av alternativa bränslen alltmer. En strategisk fråga är uppbyggnad av produktionsanläggningar och tankställen för alternativa bränslen. Detta är särskilt betydelsefullt för landsbygdskommuner, som ofta har högt bilberoende och få alternativ med kollektivtrafik. Det är dessutom viktigt för att tillgodose den bilburna turismens ökande efterfrågan på alternativa drivmedel. 2.7 IT-infrastruktur IT-infrastrukturen har stor betydelse för regionerna som helhet ska kunna fungera långsiktigt konkurrenskraftigt. En stabil bredbandsnivå är lika viktigt för besöksnäringens bokningssystem som det är för basnäringens produktionssystem. Möten över telefon eller videolänk kan ersätta längre resor. Bredband möjliggör för informationsintensiva företag att verka i regionen. Genom en kraftig utbyggnad av distansutbildningar och nätuniversitet, stärks även tillgången till högre utbildning IT infrastrukturen kan även utgöra ett stöd i trafiksystemet och härvid användas för trafikinformation, variabla hastighetsgränser, styrning av trafikströmmar etc. Tillgång till bredband, spelar även en viktig roll i att göra landsbygdskommunerna attraktiva att bo och verka i. 17

3. Målbild 3.1 EU-mål Inriktningen för den europeiska transportpolitiken enligt EU-kommissionen är att förse medborgare och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av: Stor rörlighet för medborgare och näringsliv Miljöanpassning Trygg energiförsörjning Goda anställnings- och arbetsvillkor Skydd och säkerhet för resenärer och allmänhet Innovativ utveckling Internationellt samarbete 3.2 Nationella mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Regeringen har gjort en översyn av de transportpolitiska målen och den 12 mars 2009 lämnat en proposition till riksdagen (2008/09:93) med förslag till en ny förenklad målstruktur. De hittillsvarande sex delmålen föreslås ersättas av två jämbördiga mål, ett funktionsmål; tillgänglighet samt ett hänsynsmål; säkerhet Miljö och Hälsa. Effektbedömningar av åtgärder i länsplanerna ska beskrivas utifrån föreslagna nya transportpolitiska mål. Nuvarande transportpolitiska principer ska dock även fortsättningsvis vara vägledande för prioriteringen. Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. För att uppfylla hänsynsmålet föreslås bland annat: att antalet döda inom vägtrafiken halveras och antalet skadade minskas med en fjädedel, att transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet för att Sverige år 2030 vara oberoende av fossila bränslen, att transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Av miljömålen är det mest utmanande att begränsa klimatpåverkan. EU har satt som mål att minska utsläppen av klimatgaser. 3.3 Dalarnas målbild Utgångspunkt Med den regionala funktionsanalysen (kap 2) och den regionala transportsystemsanalysen (kap 4) som grund har en målbild tagits fram. Målbilden är framtagen utifrån EU-mål, nationella mål och regionala mål, vilka bland annat utgör grunden för Dalarnas regionala utvecklingsprogram, Dalastrategin. Målbilden är utformad utifrån ett helhetsperspektiv för transportsituationen och transportmöjligheter inom och mellan regioner, till övriga landet och internationellt. Tillvägagångssätt Målbilden är konkretiserad utifrån Dalastrategins strategiska vägval: 1. Det samspelta Dalarna Betonar ledarskapets betydelse för Dalarnas utveckling. 2. Det gränslösa Dalarna Betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. 18

3. Det attraktiva Dalarna Betonar det goda livet och Dalarnas särskildhet. 4. Det bärkraftiga Dalarna Betonar betydelsen av näringslivets förändringsoch konkurrensförmåga. 5. Det välkomnande Dalarna Betonar betydelsen av att vi bör bli fler samt betydelsen av ett gott mottagande av människor, kompetens och kapital. Övergripande målbild I Dalarna möts tradition och nytänkande och här kan alla utvecklas. Dalarna drivs av lust, vilja och skapandekraft samt växer och utvecklas i aktivt utbyte med sin omvärld. Dalarna är en bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i en nationell och internationell konkurrens. Det gränslösa Dalarna betonar betydelsen av att leva i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld, där relationerna stärks genom bland annat strategiska allianser. Det är därför viktigt att förbättra och effektivisera transportsystem och infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte. Inriktningsmål Bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i nationell och internationell konkurrens. Starkt regioncentrum som skapar tillväxt och nya möjligheter för hela Dalarna. Aktivt och vardagligt utbyte med omvärlden och är ett attraktivt och konkurrenskraftigt län för boende, näringsliv och turism. Ökad miljö- och klimathänsyn i transportsystemet. Säker trafik minskat antal döda och skadade i trafiken. Jämställdhet. Mål Delmål Funktion Dalarna är en bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i nationell och internationell konkurrens. Tillgängligheten för Dalarnas industri till den nationella och internationella marknaden garanteras genom ett transportsystem som undanröjer hindret av långa avstånd till den europeiska marknaden. Tillgängligheten till funktionella vägoch järnvägsstråk samt hamnar ska uppfylla en hög standard för att stärka Dalarnas position som Sveriges fjärde största exportlän. Stärka positionen som Sveriges i särklass ledande turistlän utanför de tre storstadsregionerna och ha en infrastruktur som möjliggör detta. Nettotillväxten i nyföretagande inom nya branscher ska ha en hög ökningstakt. Det nationella vägnätet ska vara tjälsäkrat och hålla hög bärighet för att klara skogsindustrins transporter av skogsråvaror som framförs på vägnätet året runt. Hög framkomlighet och regelbundenhet för basindustrins transporter på väg och järnväg för punktliga in- och uttransporter av företagens insats- och färdigvaror i en jämn ström. Effektiva omlastningsmöjligheter mellan och inom de olika transportslagen i knutpunkter där de nationella och regionala stråken samverkar. Genomfartstrafik av tunga godstransporter och transporter av farligt gods på väg som leds utanför tätorternas centrala delar. Säkra och funktionella rastplatser med service och bevakning ska finnas i strategiska lägen så att yrkesförare ska kunna stanna riskfritt för efterlevnad av kör- och vilotidsregler. 19

Dalarna är en region med ett starkt regioncentra som skapar tillväxt och nya möjligheter för hela Dalarna. Dalarna lever i ett aktivt och vardagligt utbyte med omvärlden. Dalarna är ett attraktivt och konkurrenskraftigt län för boende, näringsliv och turism. Antalet LA-regioner ska minska från dagens sex till fyra till 2020. 90 % av länets befolkning når regioncentrum Falun/Borlänge inom en timmes restid. Mora stärker positionen som ett tillväxtcentrum och nav för kommunikationer i norra Dalarna. Västerdalarna, Falun/Borlänge och Mora bildar tillsamman kompletterande arbetsmarknader. Södra Dalarna sammanlänkas med regioncentrum och Uppsala/ Mälardalen i en större pendlingsregion. Starkare koppling mellan Västerbergslagen, regioncentrum och Västerås/Mälardalen för en större pendlingsregion. Alltfler människor väljer att bo och verka i regionen. Tillgängligheten till funktionella vägoch järnvägsstråk samt flygförbindelser i kopplingen mot Västsverige, Osloregionen och Öresundsregionen ska uppfylla en standard som möjliggör åtkomlighet över dagen. Med hjälp av transportsystemet når individen en differentierad marknad för arbete, studier, service, fritid och turism inom dagsreseavstånd. Målet gäller oavsett individens ålder, kön och eventuella funktionshinder. Tillgängligheten med allmänna kommunikationer når successivt en lägsta garanterad nivå på 1,5 timmars restid (enkel resa) i högtrafik för tjänsteresor, arbets- och studiependling: - mellan Dalarnas regioncentrum och regioncentrum i Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län - mellan Dalarnas regioncentrum och Stockholm/Mälardalen inklusive Arlanda flygplats. Tidsåtgången för kollektivtrafikresa Restider mellan inbördes kompletterande arbetsmarknader som inte överstiger 45-60 minuter. Utvidgningen av pendlingsregioner ska i första hand ske med kollektivtrafik där snabb pendeltågstrafik överbryggar längre avstånd för arbetsoch studiependling. Effektiv samverkan mellan transportslag och hög kapacitet i järnvägsoch vägnät. Trafiken på Dalabanan ska ha sådana restider att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen och inrikesflyg i stråket mot Mälardalen. Resor med sammodala transportsystem ska kunna ske med korta bytestider och med omstigning mellan transportslag i attraktiva, bekväma, trygga och säkra bytespunkter. Hög framkomlighet och korta restider för näringslivets affärs- och tjänsteresor samt turism. 20

Ökad miljö- och klimathänsyn i transportsystemet Dalarna är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att använda energi- och miljöomställningen till utveckling och tillväxt Säker trafik minskat antal döda och skadade i trafiken Jämställdhet jämfört med bilresa förbättras successivt så att det går minst lika snabbt att dagpendla med kollektivtrafik som bil. Alltfler turister väljer allmänna kommunikationer för att besöka Dalarna. Utsläppssnåla och energieffektiva godstransporter som ställer krav på det järnvägstransportsystem som börjar i respektive genomkorsar länet. Transportsystemet anpassas successivt genom omställningsfaktorer som ger ekonomiska fördelar till bränslen och teknik som kan samspela med naturen. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. Kollektivtrafikens egna utsläpp av växthusgaser ska, räknat per resenär, minska med 20 % fram till år 2020. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. All samhällsplanering i Dalarna grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser och service kan åstadkommas så att transportbehovet minskar. Transportsystemet är utformat så att det motsvarar högt ställda krav på trafiksäkerhet. Inga personer ska dödas eller skadas svårt vid resor med kollektivtrafik eller på väg till och från kollektivtrafiken Män och kvinnor anser i lika hög grad att kollektivtrafiken är ett attraktivt resealternativ. Lika möjligheter för män och kvinnor att bredda sin arbetsmarknad. Avbrottsfria, heltäckande och säkra gång- och cykelvägnät genom och mellan tätorter som skapar möjligheter för gång- och cykeltrafik på avstånd upp till 5 kilometer. Drivmedelsförsörjning med alternativa bränslen finns tillgänglig i hela länet. Förutsättningar för effektiv kommunikation utan förflyttning i transportsystemet finns. Ett kollektivtrafiksystem som ger hög tillgänglighet på flera geografiska nivåer samtidigt, inom och mellan kommuner, inom och mellan större arbetsmarknader samt med effektiv koppling till interregionala trafiksystem. Hög trafiksäkerhet och framkomlighet genom en separation mellan tung trafik och personbilstrafik. Oskyddade trafikanter ska kunna färdas säkert i transportsystemet. Pendlingsmöjligheterna ska motsvara män och kvinnors behov. Såväl kvinnor som män ska med hjälp av transportsystemet på lika villkor nå en utökad arbetsmarknad. 21

4. Transportsystemen tillstånd, brister 4.1 Godstrafik Dalarnas exportintensiva näringsliv är starkt beroende av kopplingarna mot hamnarna i Göteborg och Trelleborg samt mot Öresundsbron. I detta sammanhang är Bergslagsbanans förlängning väster om Vänern mot Göteborg mycket viktig. Gävle hamn kommer att få en alltmer betydelsefull roll för näringslivet i Dalarna. I Dalarna sammantrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nord-sydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, vilka utgör basen för Dalarna som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Vart fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i alternativt passerar Borlänge. Vägtransporter De största godstrafikflödena på Dalarnas vägnät går på riksvägarna 80, 70, 50 och 68. Väg 80 bär en stor del av den öst-västliga trafiken till Gävle hamn och mot norra Sverige, väg 70 från Mora ner mot Mälardalen och väg 50 både norrut mot E4 samt mot södra Sverige. Väg 68 är viktig för näringslivets transporter genom Bergslagen, både söderut och till kusten/e4 inklusive Gävle hamn. Hög belastning på transportsystemet Turistresande med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på de mindre vägarna som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Redan idag är vägnätets kapacitetsproblem stora under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade stora investeringar. Det undermåliga vägnätet till Dalafjällen kan därför bli en flaskhals för turistnäringens utveckling. 22