Västerskolan. Plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplan. Mot diskriminering Främjande av likabehandling. För verksamheterna

Relevanta dokument
Kviingeskolan. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Mot diskriminering Främjande av likabehandling. För verksamheterna

Kviingeskolan. Plan mot kränkande behandling. Främjande av likabehandling. Likabehandlingsplan. Mot diskriminering. Grundskola F-6 och Fritidshem

Västerskolan. Plan mot kränkande behandling. Främjande av likabehandling. Likabehandlingsplan. Mot diskriminering. Grundskola F-3 och Fritidshem

Plan mot kränkande behandling. Förebygga, anmäla och utreda kränkande behandling. Likabehandling Aktiva åtgärder mot diskriminering

Plan mot kränkande behandling. Förebygga, anmäla och utreda kränkande behandling. Likabehandling Aktiva åtgärder mot diskriminering

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stentägtskolan Läsåret 2013/2014

Likabehandling Aktiva åtgärder mot diskriminering. Västerskolan

Sofiaskolan

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Förskolan Bergmansgården

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan mot kränkande behandling

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Brage förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Prästholmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Zederslundsskolan Läsåret: 2018/2019

Skolledningens ställningstagande

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling I Ur och Skur Forsen skola 2017/2018

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Montessoriförskolan Paletten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Gäller för lå 07/08

Likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Idkerbergets skola

Transkript:

Västerskolan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot diskriminering Främjande av likabehandling För verksamheterna Grundskola F-3 Fritidshem Upprättad 2011-09-09 Reviderad 2014-10-21 1

2

Innehållsförteckning 1. Vision...4 2. Giltighet och ansvar...4 Planens giltighet... 4 Ansvarig för planen... 4 3. Utvärdering... 5 Utvärdering av föregående plan... 5 Planerad utvärdering av denna plan... 5 4. Kartläggning...6 5. Konkreta åtgärder mot kränkande behandling... 8 6. Främja lika rättigheter och möjligheter...9 7. Förebyggande arbete... 10 8. Bilagor 8.1 Delaktighet... 11 8.2 Förankring av planen... 11 8.3 Definitioner... 11 8.4 Rutiner för akuta situationer... 12 8.4.1 Elev kränker elev... 12 8.4.2 Vuxen kränker elev... 13 8.4.3 Vuxen kränker vuxen... 13 8.4.4 Elev kränker vuxen... 13 8.5 Dokumentation... 14 8.6 Utredningsordning... 15 3

1. Vision En skola och ett fritidshem att längta till Ingen elev på Västerskolan eller Västerskolans fritidshem ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. Alla som arbetar på Västerskolan ska verka för att skolan är en trygg arbetsplats där arbetsro råder. Alla som arbetar på Västerskolans fritidshem ska verka för att fritidshemmet är en trygg verksamhet. Alla vuxna ansvarar för att främja barns och elevers lika rättigheter motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/-hinder, sexuell läggning eller ålder. förebygga, upptäcka, utreda och att följa upp trakasserier och annan kränkande behandling. 2. Giltighet och ansvar 2.1 Planens giltighet Planen gäller från 1 december 2013 t.o.m. 31 december 2014 2.2 Ansvarig för planen Rektor Catharina B. Rooth 4

3. Utvärdering 3.1 Utvärdering av föregående plan Utvärdering har gjorts i fokusgrupper vid läsårets start, samt vid samtal på personalkonferenser. Grundskolan Under föregående läsår kom många nyanlända elever till skolan och vårt arbete med inkludering, samverka och språkbruk har blivit mycket aktuellt. Vi upplever att nyanlända elever blir väl mottagna av eleverna på skolan men det har förekommit konflikter framför allt mellan de nyanlända eleverna. Vi har en personal anställd som bl.a. talar arabiska och det har varit till god hjälp vid konflikthantering. Tryggheten på skolorna i Östra Göinge är mätt i enkäter. Det kommunövergripande resultatet visar att det finns stor Trygghet i Östra Göinge Kommuns skolor och det stämmer väl överens med det personalen på skolan upplever. Fritidshemmet De enkäter som gjorts på fritidshemmen visar att eleverna trivs och att känner sig trygga. Personalen har på olika sätt arbetat med konflikthantering för att stärka eleverna i att göra rätt. Personalen har så långt det är möjligt deltagit i lekar för att stödja eleverna. Det har också blivit ett större samarbete mellan de fyra avdelningarna vilket gör att eleverna kan samarbeta över gränserna och hälsa på varandra på fritidshemmen. Det största problemet har varit vid sammanslagning mellan Snapphaneskolans fritidshem och Västerskolans fritidshem. De äldre eleverna har många gånger känt sig för stora och inte velat göra det som de andra eleverna gör. Det har skapat en del konflikter mellan yngre och äldre elever. 3.2 Utvärdering av nuvarande plan Utvärdering sker genom enkäter vårterminen 2014 diskussioner i elevråd genomgång av samlad dokumentation personalens utvärdering av måluppfyllelse i slutet av läsåret 2014-2015. 4. Kartläggning Kartläggning för F-3 Detta år gjordes kartläggningen genom samtal med personal. 5

Språkförbistring Antalet nyanlända elever har fortsatt att öka. Språkförbistring leder lätt till missförstånd mellan elever, men med personal som talar arabiska kommer eleverna lättare in i skolan får kamrater som talar svenska och får hjälp att hantera konflikter. Stora Fotbollsplanen här har några elever upplevt att en eller två elever styr över hela fotbollsplanen. Det har resulterat i att de inte velat gå dit. Skogen Eleverna upplever att andra tar deras pinnar till kojorna när de inte har rast samtidigt. Det blir en form av revirtänkande kring pinnarna istället för att dela med sig. Det kan leda till konflikt när de upptäcker var pinnarna finns. Kartläggning för Fritidshemmen Detta år gjordes kartläggningen av personalen på fritidshemmen. Språkförbistring Även på fritidshemmet ökar antalet nyanlända elever som ännu inte tillägnat sig det svenska språket. Sammanslagning På sommarlov och jullov slår vi ihop fritidshemmen på Snapphaneskolan och Västerskolan. Konflikter har uppstått då eleverna från Snapphaneskolan visat att de känner sig för stora för att komma tillbaka till Västerskolans fritidshem. 5. Konkreta åtgärder mot kränkande behandling Värdegrundsarbetet kommer att ha fokus på inkludering och samverkan. Alla är lika värda och har rätt att bli bemötta på ett trevligt sätt. Grundskola F-3 Värdegrundsarbetet genomförs både i den egna klassen och i tvärgrupper med elever i olika åldrar. Arbetet ska belysa hur eleverna kan göra det trevligt för varandra. Utifrån kartläggningen lägger vi upp ett arbete som gör barnen trygga på alla områden på skolan. En mätning av hur eleverna känt det under en dag i december och en dag i februari. Det gör vi med en öppen fråga Hur har din dag varit? Berätta! Fritidshemmet Samverkan mellan de olika avdelningarna gör att eleverna får möjlighet att träffa varandra både i ordnade former alla tillsammans men också kunna besöka varandras avdelningar och leka tillsammans. 6

Personal som är ute stödjer eleverna genom att vid lämpliga tillfällen delta i leken. Personalen som är ute rör sig bland eleverna och observerar vad som händer. Det finns tvåspråkig personal som kan hjälpa eleverna komma i kontakt med varandra och vid behov hjälpa till med konfliktlösning. 6. Främja lika rättigheter och möjligheter. Mål läsåret 14-15 Elever kan leva sig in i och förstå andra elevers situation. Elever medverkar till att hjälpa andra människor. Hit når vi genom att i skolan Arbeta för att eleverna är väl förtrogna med skolans värdegrund stödja nyanlända elever så att de känner sig välkomna och kan kommunicera med övriga elever på skolan. Mäter hur eleverna haft det vid två olika tillfällen under höstterminen. Hit når vi genom att på fritidshemmet tillsammans med eleverna fortsätta arbetet med att synliggöra dolda områden. tillsammans med eleverna dramatiseras fiktiva händelser bland annat vid fritidshemsråden. Tillsammans med eleverna tas regler fram som är lämpliga för fritidshemmet. stödja eleverna genom att vid lämpliga tillfällen delta i leken. stödja nyanlända elever så att de känner sig välkomna och kan kommunicera med övriga elever på fritidshemmet. 7

7. Förebyggande arbete Mål läsåret 14-15 Eleverna ska känna trygghet med varandra och på Västerskolans skolgård. Alla elever känner trygghet på fritidshemmet Hit når vi genom att i skolan tar vi i hand och hälsar på varje elev på morgonen är personalen väl synlig genom att bära reflexväst på skolgården och har, med jämna mellanrum, tillsyn över identifierade dolda områden. hjälper personalen eleverna att vid behov lösa konflikter arbeta med värdegrunden tillsammans med den egna klassen och i tvärgrupper Hit når vi genom att på fritidshemmet är personalen väl synliga på skolgården och har, med jämna mellanrum, tillsyn över identifierade dolda områden. hjälper personalen eleverna att vid behov lösa konflikter arbeta med värdegrunden på respektive fritidshemsavdelning. 8

8. Bilagor 8.1 Delaktighet Eleverna har varit delaktiga genom att berätta för personalen hur de upplever dagen samt genom att ha svarat på enkäter under VT 2014. Personalen har varit delaktig genom att stödja vid klassråd samt diskuterat vid arbetsplatsträffar. Elever och personal kommer att utvärdera denna plan se 3.1. Föräldrarna har varit delaktiga genom att ges möjlighet att svara på enkäter under VT 2014. 8.2 Förankring av planen Personal information om planens innehåll ges vid arbetsplatsträffar. Elever information om planens innehåll ges under en lektion samt fortlöpande vid klassråd. Vårdnadshavare information om planens innehåll ges vid föräldramöte. Ett exemplar av planen sänds hem med varje elev alternativt läggs planen ut på kommunens hemsida och föräldrar får hem information om var de kan hitta den. 8.3 Definitioner 8.3.1 Vad är kränkande behandling? Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och trakasserier. Att kränka betyder att man uppträder så att en annan persons värdighet förminskas. Att trakassera betyder förfölja och/eller plåga. Skolan och fritidshemmet ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering (orättvis behandling) på följande punkter: Kränkningar kan vara: Fysiska exempelvis slag och knuffar Verbala exempelvis uttalade hot eller nedsättande ord Psykosociala exempelvis utfrysning eller ryktesspridning Kan finnas i text eller på bilder exempelvis klotter, brev lappar, e-mail, sms och mms. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse alltid måste tas på allvar. 9

8.3.2 Diskrimineringspunkter Kön: Att någon är tjej eller kille. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att vara som det motsatta könet som till exempel att en kille har klänning. Etnisk tillhörighet: Att tillhöra eller komma ifrån ett visst land eller viss folkgrupp. Religion eller annan trosuppfattning: Att tro på en gud eller något annat som innebär en viss livsstil och vissa traditioner. Funktionsnedsättning/hinder: Att ha svårt för något till exempel att gå, se, höra eller läsa. Att kanske behöva extra hjälp eller något hjälpmedel. Sexuell läggning: Att älska någon av samma kön, motsatt kön eller båda könen. Ålder: Hur gammal du är, ung eller gammal. 8.3.3 Vad är mobbing? Mobbing är ett specialfall av annan kränkande behandling. När en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det kan också innebära en viss obalans i styrkeförhållandet. Negativa handlingar betyder att man tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Obalans i styrkeförhållandet betyder att den som blir utsatt ofta inte har så lätt att försvara sig och är lite hjälplös mot den som angriper. 8.4. Rutiner för akuta situationer 8.4.1 Elev kränker elev Bedömning av situationen Det är viktigt att skilja på bråk mellan två eller flera individer, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vid bråk mellan två eller flera individer hjälper närvarande personal eleverna att reda ut problemet. Det kan vara hjälp till självhjälp, eller samtal med inblandade elever. När en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska detta utredas oavsett hur vetskap om fallet har framkommit. I detta är alla ansvariga att meddela klasslärare och/eller personalen på fritidshemmet. 10

Anmälan och Utredning Grundskola F-6 och Fritidshem Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Skolpersonal eller fritidshemspersonal får information om misstänkt kränkning, trakasserier eller diskriminering och kontaktar den utsatta elevens klasslärare, samt rektor. Den som mottagit anmälan fyller i Anmälan om misstänkt kräkning som finns på Kommunens intranät (Ugglan) Ansvar: den som mottagit anmälan om kränkning. Klasslärare eller personal på fritidshemmen informerar föräldrar till ett barn som kränkts. Tid: Inom 24 timmar Anmälan sänds till Huvudman som beslutar om utredning skall ske. Huvudman beslutar om den misstänkta kränkningen ska utredas eller ej. Vid behov tas ett muntligt samtal med Ulla Wram för att snabba på utredningen. Klasslärare eller fritidshemspersonal tillsammans med 2 deltagare från utredningsgruppen utreder genom samtal och faktainsamling (Samtalsunderlag, bilaga 2). (Rektor och/eller biträdande rektor sköter ibland utredningen) Utredning och åtgärder redovisas på därför avsedd blankett som finns på Kommunens intranät Ugglan. Rektor översänder blanketten till huvudman. Huvudman beslutar om föreslagna åtgärder är tillräckliga. Vid behov kontaktas antimobbingteamet: Jan Ohlsson, Pierre Tullgren. 8.4.2 Vuxen kränker elev All personal på Västerskolan och Västerskolans fritidshem är skyldiga att anmäla till skolledningen om man får kännedom om att personal diskriminerar, trakasserar eller kränker elever. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Skolledningen samlar in information om vad som hänt bl.a. genom att samtala med eleven/eleverna om hur de upplevt det inträffade. Den vuxne kallas till samtal med skolledningen Berörda föräldrar kontaktas Fackligt ombud kallas av skolledningen Uppföljningssamtal inom en vecka Skolledningen dokumenterar. 11

8.4.3 Vuxen kränker vuxen Situationer kan uppstå utifrån olika perspektiv. Personal Personal: Anmälan kan ske till rektor, bitr.rektor eller skyddsombud. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod. Andra vuxna gentemot personal: Informera rektor eller biträdande rektor för vidare hantering. Personal gentemot andra vuxna: Personal ska alltid uppträda professionellt mot andra vuxna. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod. 8.4.4 Elev kränker vuxen Se skollag för åtgärder. Vuxen ska alltid uppträda professionellt mot elev och får absolut inte ge igen. Att ge igen betecknas som Vuxen kränker elev. 8.5 Dokumentation Det är viktigt att varje personal som hanterar konflikter för någon form av enkel dokumentation av större konflikter. Det som uppfattas som en löst konflikt av oss i skolan kan tas upp som kränkning av en elev eller en förälder i ett senare sammanhang och komma som en anmälan till skolan. Du kan välja att dokumentera på blankett som medföljer som bilaga i denna plan. Om du som personal uppfattar att det finns en kränkning mot något barn ska du anmäla detta till rektor. Detta görs via blankett om kränkning som finns på Kommunens intranät. Denna blankett lämnas till rektor. 12

Dokumentation konflikter mellan elever eller mellan elev-vuxen I denna dokumentation kan du beskriva konflikter som uppstått och som du hjälpt elever att lösa. Du lämnar in dem till rektor eller biträdande rektor. Beskriv händelsen Datum Klockslag Plats Uppge personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Finns fler personer inblandade, skriv på baksidan. Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Person 6: Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet. Åtgärder: Informationslämnare Biträdande rektor / rektor Datum Datum 13

8.6 Utredningsordning 1. När huvudman gett i uppdrag att utreda en misstänkt kränkning kan det ske på följande sätt. 2. Tag reda på fakta, intervjua barnet eller eleven som blivit diskriminerad eller kränkt. a. Vad har hänt, när hände det, var hände det. b. Vem eller vilka har gjort detta, finns det någon ledare. c. Prata även med föräldrar för att få mer information, poängtera att de inte ska föra information kring utredning vidare till övriga föräldrar. 3. Enskilt samtal med de utpekade a. Fråga Varför tror du att du är här. (Ibland får man veta även andra bra saker.) b. Om eleven direkt förstår vad det handlar om, försök få fram så mycket som möjligt. Poängtera att det är absolut förbjudet att kränka någon annan och att skolan inte accepterar detta beteende. Från och med nu är det slut på detta och att ni tänker följa upp hur det går. Ge gärna ett första datum. c. Om eleven inte förstår vad det handlar om, vilket kan ske då elever har olika tolerans och uppfattar olika saker som kränkande, måste ni fråga hur är det mellan dig och? (den utsatte). Intervjua eleven kring detta och försök få fram så mycket som möjligt. Om eleven i sin berättelse medger att han/hon kränkt? så poängtera som ovan. I annat fall måste ni ta upp vad det är som? uppfattar som kränkande och sedan poängtera som ovan. 4. Konfrontation a. När alla elever är intervjuade kan det ibland komma fram flera olika kränkningar mellan eleverna. Då behöver man samla alla och ta upp hur varje person uppfattar situationen och klart och tydligt ange vad som ska upphöra och hur skolan förväntar sig att eleverna ska vara mot varandra. Ge sedan eleverna ett datum på uppföljning 5. Information till föräldrar a. Bör ske direkt efter samtal b. Ska ske om kränkningen inte upphör. 6. Uppföljning a. Om alla elever upplever att det blivit bra, fortsätt att prata lite då och då med eleverna för att förhindra att det hela upprepas. b. Om kränkningarna inte upphört underrätta biträdande rektor eller rektor. Biträdande rektors/rektors ansvar: När biträdande rektor/rektor får ett ärende kan utredning ske som ovan. Om ärendet gäller brottsligt beteende underrättas rektor. Rektor är huvudansvarig. 14

15