Plan mot kränkande behandling. Förebygga, anmäla och utreda kränkande behandling. Likabehandling Aktiva åtgärder mot diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Förebygga, anmäla och utreda kränkande behandling. Likabehandling Aktiva åtgärder mot diskriminering Undersöka - Analysera - Åtgärda - Följa upp och utvärdera 1 Västerskolan Grundskola F-3 och Fritidshem Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar Omarbetad och Reviderad

2 INNEHÅLL 1. Vision Giltighet och ansvar Utvärdering Kartläggning Konkreta åtgärder mot kränkande behandling Främja lika rättigheter och möjligheter Förebyggande arbete Dokumentaion av undersökning och analys diskrimineringsgrunderna Bilagor Anmälan och Utredning

3 1. VISION En skola och ett fritidshem där vi löser konflikter genom att kommunicera Ingen elev på Västerskolan eller Västerskolans fritidshem ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. 3 Alla som arbetar på Västerskolan ska verka för att skolan är en trygg arbetsplats där arbetsro råder. Alla som arbetar på Västerskolans fritidshem ska verka för att fritidshemmet är en trygg verksamhet. Alla vuxna ansvarar för att främja barns och elevers lika rättigheter motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/-hinder, sexuell läggning eller ålder. förebygga, upptäcka, utreda och att följa upp trakasserier och annan kränkande behandling. 2. GILTIGHET OCH ANSVAR 2.1 PLANENS GILTIGHET Planen gäller från 1 oktober 2017 till den 30 september ANSVARIG FÖR PLANEN Rektor Catharina B. Rooth

4 3. UTVÄRDERING 3.1 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE PLAN Utvärdering har gjorts med hjälp av enkäter till elever i åk 2 samt elever på fritidshemmen under våren Personal har utvärderat i början av läsåret 17/18. Rektor har sammanställt och analyserat de kränkningar som anmälts till huvudman. 4 Grundskolan Ett värdegrundsarbete som genomsyrar det dagliga arbetet tycker vi att vi har levt upp till på ett bra sätt. Ur utvärdering från lärare. Årets enkätresultat visar att 100% av eleverna känner sig trygga på skolan. Det har under läsåret varit 9 anmälda kränkningar vilket är betydligt färre än föregående läsår. Vi har delat upp rasterna så att det varit färre elever ute ett syfte är färre elevkontakter och ökad tillsyn men även en planering för en tillbyggnad då skolgården begränsas. Vi märkte att det blev fler konflikter under den period då vi endast hade en sida av skolgården öppen. Lekoteket har fungerat bra och varit öppen mer än föregående år. Det har gjorts schema över vilka klasser och elever som hjälper till att hålla lekoteket öppet. Den som rastvaktar har haft i uppgift att öppna/låsa under fmrasten. Elever som ska stå i lekoteket har ibland glömt bort att komma dit men ofta har andra erbjudit sig att stå där istället. Strukturen var klar över var veckans lek presenterades för eleverna (i kapprummen). Det har också funnits en tydlig struktur över var personalen bokar upp sig för de veckor man ansvarar för att byta lek. Detta fungerade i början av läsåret men därefter glömdes det bort att byta lek i kapprummen. Veckans lek har fungerat för en del pedagoger men inte för alla. Många känner att man behöver vara ute och cirkulera bland barnen på rasten och att det då är svårt att arrangera och engagera sig i en lek med ett fåtal elever som det ibland blivit. Två lärare på idrotten har fungerat mycket bra! Föräldrarna verkar räkna med att det ska se ut så framöver. Det har upplevt som en trygghet när det varit två personal på lektionerna. Många konflikter har försvunnit med i vissa klasser hade man konflikter med sig från idrotten in till nästa lektion vid ett antal tillfällen. Många händelser härrörde från omklädningsrummen. Någon temavecka har inte genomförts, för att få kontinuitet så valde vi istället att ha temadagar regelbundet med trygghetsgrupper som träffades flera gånger varje termin. Trygghetsgrupperna bestod av elever från olika årskursser. Många elever upplevde det som positivt och de äldre växte genom att ta större och större ansvar för de yngre i grupperna. Gruppernas sammansättning fungerade väl och av stämningen att döma under dessa dagar var det ett lugn och alla verkade trygga. De lärde känna de yngre/äldre och det blev lättare att kommunicera när man möttes vid andra tillfällen än vid dessa temadagar.

5 Barnkonventionen inte har genomsyrat arbetet under läsåret men vi har arbetat med delar barnkonventionen under en temadag då det har funnits stationer som handlat om barns lika värde, att ingen får diskrimineras utan att alla får vara med. Fritidshemmet Det arbete som genomförts mellan avdelningar och inom avdelningar har lett till att eleverna är mycket trygga. 100% av eleverna uppger även i år att de är trygga på fritidshemmet i den kommunala enkäten. Årets enkät hade flera trygghetsfrågor. Det ovan är den övergripande. 95% av eleverna är trygg med all personal oavsett vilken av de fem avdelningarna de arbetar på. 96,5% känner sig trygga när de är ute i skogen och leker. 98,6% av eleverna har kamrater att vara med på fritidshemmet och 97,2% upplever att kamraterna bemöter dem postivt. Några kommentarer redovisas också: (stavning är inte korrigerad) 5 ibland på morgonfritids på frukosten vid borden känns det som att en kompis väljer hellre att sitta bredvid en annan., känner mig ensam ute ibland när kompisarna leker själva. det är ofta fullt. ibland brukar det vara några som bestämmer över mig och det tycker jag inte om. Det är lite för lite fröknar ute. Så det ser inte om det händer något där ute. Sen om man kommer in och beretar vad som har Gent vet de inte vad som är sant. Av 33 kommentarer så handlade fyra om tillfällen där eleverna känt sig ensamma eller otrygga. Även detta läsår har vi arbetat med ett språkstödjande arbetssätt tillsammans med språkstödjaren vilket gjort att elever med olika språk interagerar med varandra. Vi uppmuntrar de nyanlända att träna sin svenska vid samlingar, mellanmål och andra aktiviteter. Samarbetet mellan Västerskolans fritidspersonal och Snapphaneskolans fritidspersonal har även detta läsår träffats för att tillsammans planera sommarverksamheten och överlämnandet inför åk 4. Det märktes under sommaren att eleverna från Snapphaneskolan fungerar bra med Västerskolans elever och att de gärna är på sitt gamla fritidshem. Under läsåret som gått har vi inte behövt hantera någon anmälan om kränkande behandling på fritidshemmen. 3.2 UTVÄRDERING AV NUVARANDE PLAN Utvärdering sker genom enkäter vårterminen 2018 diskussioner i elevråd genomgång av samlad dokumentation personalens utvärdering av måluppfyllelse av läsåret

6 4. KARTLÄGGNING Kartläggning för F-3 Föregående läsår hade färre anmälningar vad gäller fysiska och verbala kränkningar än läsåret före det. Det ser vi positivt på och vi arbetar för att det ska förbli så. 6 Årets kartläggning har gjorts i fokusgrupper där 6 elever från åk 1-3 bildar tre grupper. Vi har använt en bild över en skola med olika typer av miljöer (Husmodell skolan) ute och inne för att genomföra kartläggningen. Eleverna berättar att de flesta är omtänksamma och tar hand om varandra om någon exempelvis ramlat och slagit sig. De säger också att de frågar de som är ensamma om de vill vara med och leka. Det framkommer några saker som inte är bra. Kapprummen Det finns de som stjäl ex. kläder och skor i kapprummen. En del tar eller lånar inneskor men de sätter inte tillbaka dem. Skolgården Eleverna leker och bygger kojor i skogen. Ibland blir det krig mellan kojorna och då tar man pinnar från varandra. Man slåss med pinnarna och kan hota med pinnarna. Eleverna påpekar att någon kan bli skadad av detta och att ibland övergår leken till bråk och då är det obehagligt om någon hotar med pinnarna. Eleverna berättar också att några utnyttjar att någon vill vara med och leka. Då vill de tvinga den att göra saker de inte vill för att få vara med; ex. hämta 100 kottar, säga dumma saker till en kompis. Fotbollsplanen Ibland finns ingen vuxen nära och då blir det lätt bråk där eleverna behöver en vuxen för att lösa konflikten. Platsoberoende Eleverna berättar att det finns elever som tar om halsen på andra när de blir arga. De upplever att det är farligt. De berättar också att en grupp elever muckar gräl med en elev som hamnar utanför. Någon har upplevt kommentarer om hur de ser ut ex. Hej tjockis. Kartläggning för Fritidshemmen Årets kartläggning har gjorts i fem fokusgrupper med 4-5 elever i varje grupp. Varje fritidshemsavdelning bildade en grupp. Duvan elevrepresentanter från åk F-2 Eleverna berättar mycket som är bra på Duvan. Alla får vara med oavsett hur gammal man är vilket de inte alltid fick förra läsåret. Vi får vara med och önska saker som hela Duvan gör tillsammans. Det finns alltid vuxna som hjälper till om det blir något bråk. När det gäller något som inte är bra är det att en del tar från andras kojor i skogen och då raseras det man byggt upp. Eleverna berättar också att inneskor försvinner. Några vill inte låsa

7 dörren till toaletten och då kan andra öppna av misstag de flesta stänger igen men några stänger inte dörren och det tycker eleverna inte om. Holken elevrepresentanter från åk 3 Vi är snälla mot varandra. Vi tar hand om de som är mindre vi är förebilder på fritidshemmet. Ibland blir det bråk i Holkenrummet vem ska ha kön till biljardbordet först och liknande situationer. I skogen så försvinner pinnar från kojorna. Det kan också bli bråk mellan olika kojor. 7 Lövsångaren elevrepresentanter från Eleverna berättar att vi är snälla mot varandra på fritids. Vi frågar om andra vill vara med på olika aktiviteter och vi blir vän igen även om vi varit sura på varandra. Vi hjälper varandra om någon skadat sig. Eleverna upplever några saker som de tycker behöver förbättras. Skor har blivit stulna i kapprummet så nu måste de ta in sina skor i det klassrum de använder för de kan inte stå i kapprummet. De berättar också att de råkar ut för att deras kläder blivit gömda. Inneskorna försvinner lätt vi hittar dem på andra platser. Eleverna nämner också att äldre elever från annan avdelning kan slå de mindre. Ord som arabjävel förekommer mot någon elev och det tycker eleverna inte om. Morkullan elevrepresentanter från F-klass och åk 1. Eleverna berättar att på fritids är det bättre för där får vi göra vad vi vill men de skulle gärna önska mindre lek och mer matematik även på fritids. De tror också att fler planerade aktiviteter med olika stationer är ett bra sätt att få ett ännu bättre fritidshem. Eleverna berättar att de hjälper varandra, att alla får vara med. De har kul tillsammans och behandlar varandra väl. Vi pratar om hur man är mot varandra. De säger också att ibland kan man göra fel utan att tänka på det. Om det blir bråk om något så är det oftast kojorna som finns i skogen. De berättar att det finns elever på andra avdelningar som vill vara coola mot andra och säger fula ord. Ripan elevrepresentanter från åk 2 Eleverna berättar att de är snälla mot varandra på fritids snällare än de är i skolan. De hjälper varandra i olika situationer och när vi bygger kojor är det roligt att vara flera. Ibland vill vi inte leka de lekar som de andra leker för de är inte roliga och därför leker vi inte med alla. De upplever att de är bra på att säga förlåt om det behövs. De tror också att fritidshemmet kan bli ännu bättre om det finns fler gemensamma leker där alla kan vara med. Om det är bråk så är det oftast kring kojorna, vissa sabbar och river kojorna och tar pinnarna och så blir det bråk om vems pinnar det är. Eleverna berättar också om elever från andra av delningar som sparkar boll hårt mot andra, låtsas sparka en boll mot dem det upplever de obehagligt. De kan också vifta med pinnar på ett sätt som upplevs hotfullt. I matsalen finns det någon som kommer och tar ens plats eller tvingar iväg någon från stolen de sitter på.

8 5. KONKRETA ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola F-3 För att skapa trygghet på idrottslektioner och i omklädningsrum så har vi två idrottslärare/personal på lektionerna för alla klasser. För att skapa fler aktiviteter för eleverna på rasterna ska vi se till att lekoteket får en tydlig struktur över vem som är ansvarig för att öppna det så att eleverna kan använda sig av lekredskapen under skoltid. Veckans lek erbjuds kontinuerligt eleverna på rasterna. Vi arbetar med återkommande TEMA-dagar där trygghetsgrupper med elever från alla årskurser arbetar tillsammans. Vi arbetar då kring allas lika värde samt ger eleverna redskap för hur de kan kommunicera för att lösa konflikter. Tydliga gränser på skolgården införs beroende på hur många elever som är ute och hur många vuxna som kan vara ute. Syftet är att öka tillsynen på vår stora skolgård det är tydligt att kojorna i skogen skapar konflikter och att det behövs en vuxen i dess närhet. 8 Fritidshemmet Personalen skapar i den pedagogiska planeringen aktiviter som förenar eleverna och tränar dem i social gemenskap utifrån elevernas ålder och mognad. Samarbete mellan olika avdelningar sker så att eleverna kan mötas i olika situationer. Tydliga gränser på skolgården införs beroende på hur många elever som är ute och hur många vuxna som kan vara ute. Syftet är att öka tillsynen på vår stora skolgård det är tydligt att kojorna i skogen skapar konflikter och att det behövs en vuxen i dess närhet. 6. FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER. Mål läsåret Elever har kännedom om barnkonventionen. Hit når vi genom att i skolan i de pedagogiska planeringarna involvera barnkonventionen som en naturlig del av skolarbetet. Hit når vi genom att i fritidshemmet I de pedagogiska planeringarna fokusera på olika delar i barnkonventionen. Arbeta för att elever bjuder in nya elever i lekar och samtal.

9 7. FÖREBYGGANDE ARBETE Mål läsåret Värdegrundsarbetet i skolan genomsyrar undervisningen och det dagliga arbetet Sammanhang - Vi vet att vi arbetar mot målet när vi, i arbetet med eleverna, söker orsaker till att kränkningar sker - i de sociala processer som eleverna ingår i. 9 Hit når vi genom att i skolan arbeta med värdegrundsfrågor kring Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämnställdhet, Solidaritet mellan människor Kooperativt arbetssätt ger konkreta modeller för samarbete, där alla deltar. Lär om - barn och elever utvecklar i arbetet med värdegrunden kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Lära genom - Värdegrundsarbetet sker också genom demokratiska arbetsformer som ska råda i verksamheterna. Lära för - i detta arbete utvecklar elever förmågor som behövs för att aktivt kunna verka i demokratin. Träna att arbeta i grupp med kooperativt lärande som modell. Fortbildning för all personal för att främja och förebygga ett gott klimat på skolan. Hit når vi genom att i fritidshemmet vara ute på skolgården, väl synlig för eleverna samt se till att alla elever inkluderas och känner kamratskap. Kooperativt arbetssätt ger konkreta modeller för samarbete, där alla deltar. Lär om - barn och elever utvecklar i arbetet med värdegrunden kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Lära genom - Värdegrundsarbetet sker också genom demokratiska arbetsformer som ska råda i verksamheterna. Lära för - i detta arbete utvecklar elever förmågor som behövs för att aktivt kunna verka i demokratin. Fortbildning för all personal för att främja och förebygga ett gott klimat på skolan.

10 8. DOKUMENTATION AV UNDERSÖKNING OCH ANALYS - DISKRIMINERINGSGRUNDER 10 Grundskolan F-3 Genomförda undersökning och analys En undersökning av elevernas upplevelser har gjorts i fokusgrupper där 6 elever från åk 1-3 bildar tre grupper. Eleverna är inte bekanta med diskrimineringsgrunderna de är bekanta med att alla ska få vara med. I samtalen framkommer några risker. Svenskar mot araber i fotboll eller andra lekar är en sådan. De har också uppmärksammat en elev som blivit tilltalad Arab samtidigt som de blivit puttade in i ett plank. Planerad undersökning Vi granskar de pedagogiska planeringar som undervisningen utgår ifrån. Fritidshemmet Genomförda undersökningar och analys En undersökning av elevernas upplevelser har gjorts i fem fokusgrupper med 4-5 elever i varje grupp. Varje fritidshemsavdelning bildade en grupp. Eleverna på fritidshemsavdelningarna är inte bekanta med diskrimineringsgrunderna de känner däremot till att alla ska få vara med ingen ska bli lämnad ensam. De upplever att elever från andra länder får vara med och leka men att de kan vara ensamma i början när de inte förstår språket. Någon har också blivit tilltalad Hej tjejen för att man som kille har långt hår. Ord som arabjävel kan riktas mot elever som ett skällsord när någon blir arg. Planerad undersökning Vi granskar de pedagogiska planeringar som verksamheten utgår ifrån.

11 9. BILAGOR 9.1 DELAKTIGHET Vid upprättandet av denna plan har eleverna varit delaktiga genom att berätta för personalen hur de upplever dagen samt genom att ha svarat på enkäter under VT Personalen har varit delaktig genom att stödja vid klassråd samt diskutera vid arbetsplatsträffar. 11 Föräldrarna har varit delaktiga genom att diskutera kring planen vid ett föräldraråd. 9.2 FÖRANKRING AV PLANEN Personal information om planens innehåll ges vid arbetsplatsträffar. Elever information om planens innehåll ges under en lektion samt fortlöpande vid klassråd. Vårdnadshavare information om planens innehåll ges vid föräldramöte. Planen publiceras på kommunens hemsida och föräldrar får hem information om var de kan hitta den. 9.3 DEFINITIONER Vad är kränkande behandling? Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och trakasserier. Att kränka betyder att man uppträder så att en annan persons värdighet förminskas. Att trakassera betyder förfölja och/eller plåga. Skolan och fritidshemmet ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering (orättvis behandling) på följande punkter:

12 Kränkningar kan vara: Fysiska exempelvis slag och knuffar Verbala exempelvis uttalade hot eller nedsättande ord Psykosociala exempelvis utfrysning eller ryktesspridning Kan finnas i text eller på bilder exempelvis klotter, brev lappar, , sms och mms. 12 En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse alltid måste tas på allvar. Diskrimineringspunkter Kön: Att någon är tjej eller kille. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att vara som det motsatta könet som till exempel att en kille har klänning. Etnisk tillhörighet: Att tillhöra eller komma ifrån ett visst land eller viss folkgrupp. Religion eller annan trosuppfattning: Att tro på en gud eller något annat som innebär en viss livsstil och vissa traditioner. Funktionsnedsättning/hinder: Att ha svårt för något till exempel att gå, se, höra eller läsa. Att kanske behöva extra hjälp eller något hjälpmedel. Sexuell läggning: Att älska någon av samma kön, motsatt kön eller båda könen. Ålder: Hur gammal du är, ung eller gammal. Vad är mobbing? Mobbing är ett specialfall av annan kränkande behandling. När en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det kan också innebära en viss obalans i styrkeförhållandet. Negativa handlingar betyder att man tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Obalans i styrkeförhållandet betyder att den som blir utsatt ofta inte har så lätt att försvara sig och är lite hjälplös mot den som angriper.

13 9.4. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Elev kränker elev Bedömning av situationen Det är viktigt att skilja på bråk mellan två eller flera individer, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. 13 Vid bråk mellan två eller flera individer hjälper närvarande personal eleverna att reda ut problemet. Det kan vara hjälp till självhjälp, eller samtal med inblandade elever. När en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska detta utredas oavsett hur vetskap om fallet har framkommit. I detta är alla ansvariga att meddela rektor, klasslärare och/eller personalen på fritidshemmet. 10. ANMÄLAN OCH UTREDNING Grundskola F-3 och Fritidshem Steg 1 Steg 2 Skolpersonal eller fritidshemspersonal får information om eller observerar misstänkt kränkning, trakasserier eller diskriminering och kontaktar den utsatta elevens klasslärare, samt rektor. Den som mottagit anmälan, eller själv observerat något informerar rektor genom att dokumentera det som informerats om eller det som observerats och vilka åtgärder som vidtagits i en akut situation. Detta kan göras genom att fylla i Anmälan om misstänkt kräkning som finns på Kommunens intranät (@gat) eller att påbörja blanketten utredning som ger ett fylligare underlag. Ansvar: den som mottagit anmälan om kränkning. Klasslärare eller personal på fritidshemmen informerar föräldrar till ett barn som kränkts. Tid: Inom 24 timmar Steg 3 Steg 4 Rektor sänder anmälan till Huvudman som beslutar om utredning skall ske. Huvudman beslutar om den misstänkta kränkningen ska utredas eller ej.

14 Steg 5 Utredare utses och utredning sker genom samtal och faktainsamling (Samtalsunderlag, bilaga 2). Utredning och åtgärder redovisas på därför avsedd blankett som finns på Kommunens Rektor översänder blanketten till huvudman. Steg 6 Huvudman beslutar om föreslagna åtgärder är tillräckliga. Vid behov kontaktas antimobbingteamet: Jan Ohlsson, Pierre Tullgren samt Annika Lindström 14 Vuxen kränker elev All personal på Västerskolan och Västerskolans fritidshem är skyldiga att anmäla till skolledningen om man får kännedom om att personal diskriminerar, trakasserar eller kränker elever. Observera att det även kan förekomma att elever känner sig kränkta av förälder till annan elev. I det senare fallet görs en kränkningsanmälan enligt ovan. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Skolledningen samlar in information om vad som hänt bl.a. genom att samtala med eleven/eleverna om hur de upplevt det inträffade. Den vuxne kallas till samtal med skolledningen Berörda föräldrar kontaktas Skolledningen dokumenterar. HR-avdelning kontaktas Vuxen kränker vuxen Situationer kan uppstå utifrån olika perspektiv. Personal Personal: Anmälan kan ske till rektor, bitr.rektor eller skyddsombud. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod. Andra vuxna gentemot personal: Informera rektor eller biträdande rektor för vidare hantering. Personal gentemot andra vuxna: Personal ska alltid uppträda professionellt mot andra vuxna. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod.

15 Elev kränker vuxen Se skollag för åtgärder. Vuxen ska alltid uppträda professionellt mot elev och får absolut inte ge igen. Att ge igen betecknas som Vuxen kränker elev DOKUMENTATION Det är viktigt att varje personal som hanterar konflikter för någon form av enkel dokumentation av större konflikter. Det som uppfattas som en löst konflikt av oss i skolan kan tas upp som kränkning av en elev eller en förälder i ett senare sammanhang och komma som en anmälan till skolan. Om du som personal uppfattar att det finns en kränkning mot något barn ska du anmäla detta till rektor. Detta gör du enligt beskrivning av steg 1-6 som finns i början av detta kapitel UTREDNINGSORDNING 1. När huvudman gett i uppdrag att utreda en misstänkt kränkning kan det ske på följande sätt. 2. Ta reda på fakta, intervjua barnet eller eleven som blivit diskriminerad eller kränkt. a. Vad har hänt, när hände det, var hände det. b. Vem eller vilka har gjort detta, finns det någon ledare. c. Prata även med föräldrar för att få mer information, poängtera att de inte ska föra information kring utredning vidare till övriga föräldrar. 3. Enskilt samtal med de utpekade a. Fråga Varför tror du att du är här. (Ibland får man veta även andra bra saker.) b. Om eleven direkt förstår vad det handlar om, försök få fram så mycket som möjligt. Poängtera att det är absolut förbjudet att kränka någon annan och att skolan inte accepterar detta beteende. Från och med nu är det slut på detta och att ni tänker följa upp hur det går. Ge gärna ett första datum. c. Om eleven inte förstår vad det handlar om, vilket kan ske då elever har olika tolerans och uppfattar olika saker som kränkande, måste ni fråga hur är det mellan dig och? (den utsatte). Intervjua eleven kring detta och försök få fram så mycket som möjligt. Om eleven i sin

16 4. Konfrontation berättelse medger att han/hon kränkt? så poängtera som ovan. I annat fall måste ni ta upp vad det är som? uppfattar som kränkande och sedan poängtera som ovan. a. När alla elever är intervjuade kan det ibland komma fram flera olika kränkningar mellan eleverna. Då behöver man samla alla och ta upp hur varje person uppfattar situationen och klart och tydligt ange vad som ska upphöra och hur skolan förväntar sig att eleverna ska vara mot varandra. Ge sedan eleverna ett datum på uppföljning Information till föräldrar 6. Uppföljning a. Bör ske direkt efter samtal b. Ska ske om kränkningen inte upphör. a. Om alla elever upplever att det blivit bra, fortsätt att prata lite då och då med eleverna för att förhindra att det hela upprepas. b. Om kränkningarna inte upphört underrätta rektor. Rektors ansvar: När rektor får ett ärende kan utredning ske som ovan. Om ärendet gäller brottsligt beteende underrättas rektor. Rektor är huvudansvarig.