Arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Arbete mot diskriminering och kränkande behandling En liten skola som skapar stora barn

2 Vi vid Tolvmans friskolas alla tre verksamheter tar bestämt avstånd från: mobbning trakasserier annan kränkande behandling Om det förekommer är det vårt ansvar att det upphör. Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller uttryck Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Mobbning är en upprepad negativ handling när någon/några medvetet och med avsikt tillfogar/försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Detta gäller elev/elev, elev/pedagog, pedagog/pedagog dvs. alla parter. Vid misstanke/utredning/åtgärd i alla tre verksamheter: vid misstanke informeras personal. observera de aktuella personerna under viss tid. vidta de åtgärder som behövs för att kränkningarna ska förhindras och upphöra samt hjälpa/stödja de berörda personerna. rektor informeras av personal. huvudmannen/styrelsen informeras av rektor. dokumentera större utredningar och vid behov skickas blankett till berörd myndighet. Det är rektors ansvar att se till att elever och föräldrar får möjlighet att lämna åsikter om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen utvärderar planen i slutet av vårterminen och upprättar en ny plan för nästa läsår. Arbetet dokumenteras och utvärderas i nästa årsplan. Personalen uppdaterar sig kontinuerligt i ämnet genom föreläsningar, artiklar mm.

3 Inför upprättande av planen 2016/2017: För att kartlägga var, när och hur diskrimineringar och kränkande behandlingar kan ske har pedagogerna intervjuat eleverna i förskoleklass, fritidsverksamheten, årskurs 1, 2 och 3 om var, hur och när risker för kränkande behandling finns. Pedagogerna har kartlagt skolans miljö och sett var riskområden finns. Föräldrarna får via mailkontakt och föräldramöte ge sina åsikter kring planen. Detta gäller för de olika verksamheterna 2016/2017: Förskoleklass: Så här säger barnen om vad som gäller i verksamheten för förskoleklass. - Var: I skogen, vid lejonklippan, bakom av skolan och sandlådan. - När: Munkboll. - Hur: Säger dumma saker, skrämmer, puttar, kastar kottar, kastar sand. Pedagogerna har även identifierat möjliga riskområden: loftet, på väg in, i dörröppningen, där ingen vuxen/pedagog är. Utifrån kartläggningen arbetar vi på följande sätt i förskoleklassen: vuxna finns tillhands i riskområdena förbereda barnen inför gruppindelningar för att undvika negativa reaktioner som kan vara sårande samarbetsövningar, EQ-övningar, temaarbete över åldersgränserna, barnrättsvecka och gemensamma aktiviteter/utflykter faddersystem, eleverna i årskurs tre är faddrar för barnen i förskoleklass kompisstenen, en uppmärkt sten dit man går om man är ensam och då kan kompisarna lätt se att man söker någon att leka med verka för bra övergång mellan förskoleklass och grundskolan och mellan förskoleklass och fritidshemmet all personal är väl förtrogen med Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

4 Grundskola: Så här säger eleverna om vad som gäller i verksamheten för årkurs 1,2 och 3 - Var: I skogen, hallen, fotbollsplanen, vid gungorna, där ingen ser och där ingen vuxen är. - När: Rasterna och när vi går in. - Hur: Säger dumma saker, retas, viskningar, blickar och olämpliga tecken. Pedagogerna har även identifierat möjliga riskområden: i omklädningsrum vid idrott och bad. Utifrån dessa punkter arbetar vi på följande sätt: vuxna finns tillhands i riskområdena två vuxna har rastvakt med 37 elever och kan vid behov ta hjälp av övrig personal förbereda eleverna inför gruppindelningar för att undvika negativa reaktioner som kan vara sårande samarbetsövningar, EQ-övningar, temaarbete över åldersgränserna, barnrättsvecka och gemensamma aktiviteter/utflykter faddersystem, eleverna i årskurs tre är faddrar för barnen i förskoleklass klassråd och elevråd, där eleverna har möjlighet att kontinuerligt framföra sina synpunkter och önskemål om verksamheten kompisstenen, en uppmärkt sten dit man går om man är ensam och då kan kompisarna lätt se att man söker någon att leka med verka för bra övergångar mot fritidshemmet och övergång till årskurs 4 i annan skola all personal är väl förtrogen med Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Fritidshemsverksamheten: Så här säger barnen om vad som gäller för fritidshemsverksamheten: - Var: Där ingen ser, ute baksidan och skogen. - När: Ute före skolan och ute efter mellis. - Hur: Säga olämpliga saker, puttas, slåss och utesluta någon ur leken. Pedagogerna har även identifierat möjliga riskområden: Bakom stängda dörrar och datoranvändning/internet Utifrån kartläggningen arbetar vi på följande sätt i fritidshemsverksamheten: vuxna finns tillhands i riskområdena, inga stängda dörrar kompisstenen, en uppmärkt sten dit man går om man är ensam och då kan kompisarna lätt se att man söker någon att leka med fritidsmöten, där barnen har möjlighet att kontinuerligt framföra sina synpunkter och önskemål om verksamheten diskutera bemötande på internet och nätetikett. Barnen har tillgång till utvalda sidor, tex används inte Youtube utan spotify rekomenderas. all personal är väl förtrogen med Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

5 Utvärdering av utförda åtgärder i alla tre verksamheter under läsåret 2015/2016: Förskoleklassen: Utifrån skolinspektionens enkät ser vi att vårdnadshavarna är nöjda med vårt arbete kring kränkande behandling. De anser att vi arbetar aktivt och direkt. Det har inte varit några större utredningar där det har kommit så långt som till dokumentation, det har varit små konflikter och bråk som inte varit kränkningar. Faddersystem: eleverna i årskurs tre är faddrar för barnen i förskoleklass, det fungerar ypperligt och är en viktig del i planen. Vuxna finns tillhands i riskområdena: De vuxna vet vilka riskområden som är prioriterade och ser till att finnas där och stötta barnen i konfliktlösning och socialt samspel. Verka för bra övergångar mellan förskoleklass och grundskolan och mellan förskoleklass och fritidshemmet: Eftersom vi är ett lite och sammansvetsat arbetslag är övergångarna mellan årskurserna och fritidsverksamheten inga problem. Samarbetet fungerar ypperligt. Arbeta aktivt med att förbereda eleverna inför gruppindelningar: Pedagogerna arbetar aktivt för att förbereda barnen för gruppindelningar, barnen får snabbt öva sig i att arbeta med olika personer och gruppstorlekar, alla ska kunna arbeta med alla. Samarbetsövningar, EQ-övningar, temaarbete över åldersgränserna, barnrättsvecka och gemensamma aktiviteter/utflykter: Alla dessa övningar och aktiviteter gör att barnen lär känna varandra bättre och min känsla är att om man känner varandra väl så accepterar man lättare varandra och kränkningarna blir inte lika många och stora. Kompissten: en väl uppmärkt sten dit man går om man är ensam och då kan kompisarna och pedagogerna lätt se att man söker någon att leka med eller känner sig ensam. All personal är väl förtrogen med Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: All personal är väl förtrogen med planen och all personal har fått planen i pappersformat. Vikarier informeras om planen, den finns i vikariepärmen. Vid långtidsvikariat får vikarien snarast en egen papperskopia. Övrigt: Vuxna har funnits som lekstöd för barnen och visat på strategier hur man kan bemöta varandra i leken och socialt. Barnen i förskoleklass får vara med och forma planen varje år, d.v.s. tycka till om var när och hur kränkningar kan ske.

6 Grundskolan: Utifrån skolinspektionen enkät ser vi att vårdnadshavarna är nöjda med vårt arbete kring planen och att de är trygga i att pedagogerna agerar aktivt och direkt. De konflikter och bråk som har varit har inte varit mobbing, trakasserier eller kränkningar utan de har kvävts i sin linda och lösts innan de blivit för störa och växt till kränkningar. Vuxna finns tillhands i riskområdena: De vuxna vet vilka riskområden som är prioriterade och ser till att finnas där och stötta eleverna i konfliktlösning och socialt samspel. Två vuxna har rastvakt med 37 elever: Både personal, elever och vårdnadshavare tycker att det är bra med två rastvakter, det gör att pedagogerna lättare kan finnas till stöttning både i det sociala spelet och i konfliktlösningar. Förbereda eleverna inför gruppindelningar: Pedagogerna arbetar aktivt för att förbereda eleverna för gruppindelningar, eleverna får snabbt öva sig i att arbeta med olika personer och gruppstorlekar, alla ska kunna arbeta med alla. Samarbetsövningar, EQ-övningar, temaarbete över åldersgränserna, barnrättsvecka och gemensamma aktiviteter/utflykter: Alla dessa övningar och aktiviteter gör att eleverna lär känna varandra bättre och min känsla är att om man känner varandra väl så accepterar man lättare varandra och kränkningarna blir inte lika många och stora. Faddersystem: eleverna i årskurs tre är faddrar för barnen i förskoleklass. Det är viktigt att vara fadder, det är viktigt att ta hand om sitt fadderbarn och eleverna i åk 3 är medvetna om att de är viktiga förebilder för barnen i förskoleklass. Klassråd och elevråd: Klassråd och elevråd är viktiga delar i det demokratiska arbetet, där kan arbetet kring planen lyftas och klassrådet, d.v.s. alla elever får vara med och forma planen varje år. Kompissten: en väl uppmärkt sten dit man går om man är ensam och då kan kompisarna och pedagogerna lätt se att man söker någon att leka med eller känner sig ensam. Verka för bra övergångar mot fritidshemmet och övergång till årskurs 4 i annan skola: Övergångarna mot fritidshemmet och från förskoleklassen fungerar bar och smidigt eftersom vi är ett litet och väl sammansvetsat arbetslag. Övergången till annan skola fungerar bättre och bättre, vi har bra rutiner som vi följer och överlämning till mottagande pedagoger fungerar bra. All personal är väl förtrogen med Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: All personal är väl förtrogen med planen och all personal har fått planen i pappersformat. Vikarier informeras om planen, den finns i vikariepärmen. Vid långtidsvikariat får vikarien snarast en egen papperskopia.

7 Fritidshemsverksamheten: Både barn, personal och vårdnadshavare är nöja med hur arbetet med kränkande behandling fortlöper på fritidshemmet. Pedagogerna prioriterar det sociala och är goda förebilder för barnen. De konflikter och bråk som har varit har inte varit mobbing, trakasserier eller kränkningar utan de har kvävts i sin linda och lösts innan de blivit för störa och växt till kränkningar. Fritidsmöten: På fritidsmöten upplever pedagogerna att barnen kommer med förslag och åsikter kring verksamheten, där kan pedagogerna även lyfta värdegrundsfrågor och hur man är mot varandra. Pedagogerna ska tänka på att utöka antalet fritidsmöten och gör den fler men inte lika långa. Barnen får varje år vara med och forma planen, detta sker på ett fritidsmöte. Diskutera bemötande på internet och nätetikett: Barnen har tillgång till utvalda sidor, tex används inte Youtube. Spotify Underläsåret kom det upp olika frågor kring spotify och kring hur man bemöter varandra på sociala medier och spotify, vad är okej och vad är inte okej? Pedagogerna har haft diskussioner med barnen och det kommer att följas upp detta läsår. Vuxna finns tillhands i riskområdena: De vuxna vet vilka riskområden som är prioriterade och ser till att finnas där och stötta eleverna i konfliktlösning och socialt samspel. Pedagogerna uppmuntrar till att ha öppna dörrar och håller ett extra öga där dörrar gärna stängs. Kompissten: en uppmärkt sten dit man går om man är ensam och då kan kompisarna lätt se att man söker någon att leka med. All personal är väl förtrogen med Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: All personal är väl förtrogen med planen och all personal har fått planen i pappersformat. Vikarier informeras om planen, den finns i vikariepärmen. Vid långtidsvikariat får vikarien snarast en egen papperskopia. Ytterligare och mer djupgående information finns i Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Den finns att ladda ner på eller att låna på skolan. Planen fastställdes vid föräldramötet