Vaccinationer Barnvaccinationsprogrammet BHV Introduktion 2019 12-13 mars 2019 Anna Lundmark BHV-öl Region Jämtland Härjedalen Välkommen till BVC
Vaccinationer Rikshandboken/Vaccination Liten tillbakablick Varför allmän vaccination / Immunitet Vilka sjukdomar vaccinerar vi barnen emot Nationella vaccinationsprogrammet för barn HSLF-FS 2016:51 Vaccinationstäckning Sverige o Jämtland Vaccination och allergier Komplettering vaccinationer Ordinationsrätt Dokumentation, nationella register, biverkningsrapport Oro, skepsis och tveksamhet
Vaccination Redan de gamla grekerna kände till hur immuniteten fungerade 500 f.kr. Grekiska läkare noterade att de som överlevde smittkoppor aldrig fick sjukdomen igen Lärdom - att bli infekterad av sjukdom ger skydd/immunitet I slutet av 1700-talet första moderna vaccinationerna av Jenner, ympning av ko-koppor mot smittkoppor Den enskilda mest framgångsrika medicinska insatsen för folkhälsan
Freden, vaccinet och potäterna Esaias Tegnér om orsaken till svensk befolkningstillväxt under slutet av 1700 och början av 1800-talet
1798 Smittkoppor - den enda infektionssjd som helt utrotats (1979) 1885 Rabies 1897 Pest 1923 Difteri 1926 Kikhosta 1927 Tuberculos (BCG) 1935 Gula febern 1955 Polio IPV 1962 Polio OPV 1963 Mässling 1967 Påssjuka 1970 Röda hund 1981 Hepatit B 1985 Hemofilus influenza typ b (Hib) Illustrationer: Folkhälsomyndigheten
Illustrationer: Folkhälsomyndigheten
Varför: Sjukdomarna allvarliga och smittsamma Det finns bra vacciner Mål: Ge enskild individ skydd men inget vaccin ger 100 % skydd Samhällsskydd Minska/förhindra smittspridning Om tillräckligt många är vaccinerade (> 90-95 %) får infektionen inte fäste i samhället och enstaka fall orsakar inte större utbrott = cirkulerar inte: Flockimmunitet / Herd immunity eller Community immunity Undantag: tetanus sprids enbart via en bakterie som finns i jord Näringsstatus i samhället Individuell immunitet - påverkan av vaccinationer/infektion
Hur: Antikroppar: Vaccinationen stimulerar produktion av skyddande antikroppar som angriper agens - virus, bakterier eller bakterietoxiner Cellmedierat försvar: Vita blodkroppar stimuleras av vaccinationen och verkar celldödande direkt eller via signalsubstanser i samarbete med antikropparna Immunologiskt minne: Kroppen utvecklar minne att reagera mot ämnen den tidigare utsatts för som kvarstår i åratal Agens via id, ic, sc, im -> regionala lymfkörtlar iv -> mjälte oralt -> Peyerska plaque i tarmen inhalation -> bronkialvävnad Synergi med adjuvans i vaccinet = kan använda avdödade/försvagade agens och mindre mängd agens per dos vaccin (Aluminium, 0,5 mg = 2 l modersmjölksersättning)
Det här med Flockimmunitet - Herd immunity
Vaccinationsprogram i Sverige Nationella vaccinationsprogram regleras genom Smittskyddslagen, Regeringen beslutar om vilka sjukdomar som ska omfattas Allmänna program Barnvaccinationsprogrammet Särskilda program definierade riskgrupper, ökad risk för smitta, predisponerade för infektion, riskbeteende (BCG, pneumokock o hepb till riskgrupper) Rekommendationer, från Folkhälsomyndigheten, inte bindande, bekostas av landsting/region, ev avgift för pat (påfyll/booster difteri o stelkramp, influensa, mässling ) Gemensamt ansvar: Regeringen beslut vad ska ingå Folkhälsomyndigheten-FoHM föreskrifter/rek, underlag, information, uppföljning/effekt, register/nvr Läkemedelsverket säkerhetsövervakning, uppföljning biv Landsting/Regioner & Kommuner tillgång till vacciner Barnhälsovård & Elevhälsa erbjuda och administrera
Vacciner i barnvaccinationsprogrammet Icke levande agensprodukter, levande försvagade & avdödade Allmänna: D Difteri T Tetanus / Stelkramp P Pertussis / Kikhosta IPV Polio / Injektion polio vaccin Hib Hemophilus influenzae typ B HB Hepatit B WHO 1992, SoS föreslår, FoHM rek PCV10 Pneumococcvaccin (10-/13-/23-valent) MPR Morbilli/Mässling, Parotit/Påssjuka, Rubella/Röda hund Riktade: BCG tuberkulos / Bacillus Calmette-Guérin Kommande Rotavirus Vattkoppor?
Svenska Barnvaccinationsprogrammet Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn HSLF-FS 2016:51 Folkhälsomyndigheten Vägledning Vaccination av barn och ungdomar Rikshandboken Vaccination
Difteri - corynebacterium diphtheriae Corynebacterium diphtheriae bildar toxin (AB) som är orsaken till de flesta av symptomen, pc ringa effekt mot toxin Larynxdifteri, äkta krupp, stryparsjukan tjocka beläggningar i svalget 5-10 % dödlighet, kvävning Hud. Kompl: myokardit, perifer neurit Vaccin mot toxinet (B), 5 doser Om vi slutar vaccinera mot difteri lika många kliniska fall som halsfluss flera 100 dödsfall/år
Tetanus/ Stelkramp - Clostridium tetani Clostridium tetani, Gr+ stav, bildar sporer: djurtarm, jord och gödsel, sporer överlever i marken i decennier Clostridium tetani toxinbildande, toxinet blockerar centrala och spinala nervimpulser inkubation 3 dagar-3 veckor smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar ansikte ("risus sardonicus" = sardoniskt leende) bål extremiteter Obeh är dödligheten hög, med IVA-vård låg 10-20%; respirator, ab + Ig Vaccin, inaktiverat tetanustoxin = toxoid, 5 doser sårskada: påfyll booster efter 10 el 20 år
Pertussis / kikhosta Bordetella pertussis 600 000 dödsfall/år i världen, trots ca 80% vaccinationstäckning 1979-1995 i Sverige ingen vaccination, borttaget sämre effekt + biv Immunitet efter vaccin 6-7 år 2014 och 2015 ökat/dubblering antal anmälda fall 700 resp. 600 st 25% 0-4 år, 35% 20-50 år Youtube/whooping_cough Två tidigare friska spädbarn dog 2014
jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli 180 160 Antal fall i alla åldersgrupper per månad januari januari 2014- augusti 2017 2 dödsfall 140 120 100 80 60 40 20 1 dödsfall Basnivå 2008-2013, 1 fall per dag i alla åldersgrupper 30 fall/månad 0 2014 2015 2016 2017 2016 Sv: 679 fall (inc 6,8/100 000) Jämtland: 12 fall
Pertussis / kikhosta sjukdomsbild Droppsmitta, mycket smittsamt, inkubationstid 10-14 (21) dagar Bordetella pertussis, utsöndrar exotoxin (pertussistoxin) angriper hostreflexnerver i luftvägsslemhinnan Hosta och slembildning - 3 stadier: 1. Katarrala stadiet. 1 vecka. Ospecifik hosta + lite snuva. Uppfattas som förkylning inte kliniskt som kikhosta. Patienten är smittsam. 2. Konvulsiva stadiet. 4 6 veckor. Hosta i attacker ofta med kikningar och ibland kräkningar. Fortfarande smittsam. 3. Konvalescensstadiet. Flera månader. Successivt avtagande hosta som kan förvärras vid ny luftvägsinfektion. Ej smittsam. Lab: PCR, odling, (serologi)
Pertussis / kikhosta behandling Vaccin, detoxifierat toxin/pertussistoxoid, 5 doser Vaccination i tid, hellre 2,5 än 3 mån ålder under högsäsong dos I - visst skydd med lägre risk för allvarlig kikhosta dos II - skydd mot infektion ca 1 mån efter = 6 mån ålder Erytromycin, (Ery-Max ) 40 mg/kg och dygn fördelat på 2 doseringstillfällen i 7-10 dagar Förebyggande ab vid misstänkt exponering till barn <6 mån ålder även om spädbarnet inte symtom på sjukdom barn 6-12 mån vid första symtom på kikhosta/förkylning/hosta
Kikhosta - stärka de förebyggande insatserna Förebygg svår sjukdom i kikhosta hos spädbarn, genom att: Erbjuda vaccination i tid Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt TÄNK KIKHOSTA - Uppmärksamma att kikhosta förekommer och är allvarlig för spädbarn FoHM Rekommendationer_forebygga_kikhosta_spadbarn_16010.pdf FoHM publ_att_forebygga_kikhosta_hos_spadbarn/
Polio, poliomyelit, barnförlamning Poliovaccination 1957 (HeLa-celler 1955) God vaccinationstäckning, bra vaccin, inga biverkningar Senast inhemsk polio i Sverige 1977 Importerade fall 1979 o 1992 Global eradication goal 1988, WHO
Polio, enterovirus Inte utrotat, Pakistan och Afghanistan spridning Sårbara länder Afrikas horn, centrala Afrika, Mellanöstern men även Ukraina, Nigeria m fl pga låg vaccinationstäckning Enterovirus (typ 1, 2, 3), fekal-oral/oral-oral smitta, 7-10 d inkubation Från tarm el mun till CNS neurogent el hematogent, angriper fr a motoriska celler i framhornen som dör Inga symtom, influensaliknande, illamående-kräkning, akut paralys hos ca 1/200 (återgång, def stadium 2-3 år, dödl barn 5-10 %) Post-polio syndrom, vissa, 15-30 år, muskelsmärta, progredierande svaghet
Polio, vaccination IPV (inj), avdödat typ 1-3 OPV (oralt), levande försvagat typ 1-3, bra vaccin om viss grad av cirkulerande polio, risk vaccinassocierad polio 3 primärdoser + booster + booster om >10 år och resa länder cirkulerande polio Komplettering om tidigare OPV - oralt poliovaccin >3 doser OPV: ge 1 booster IPV 1-2 doser OPV: börja om med IPV + booster efter 4-5 år vid osäkerhet: börja om
Haemophilus influenzae typ b H. influenzae typ b, polysackaridkapseltyper a-f Orsakar infektion övre lv: Barn och ffa små barn (6 mån-3 år) risk invasiv sjukdom med snabbt förlopp: sepsis: meningit (170), epiglottit (150-200), septisk artrit, före vacc 2-3 % dödlighet Barn 0-6 mån skydd maternella ak Droppsmitta, 2-4 d inkubation Allmän vaccination 1992, dessförinnan en vanlig allvarlig sjukdom med hög andel sequele 2014 200 fall, 12% avled (80 år), 12 barn sjuka
Hib, vaccination 3 primärdoser Hib 3-5-12 månaders ålder Inte booster? E-coli100 identisk kapsel med Hib =naturligt förvärvade antikroppar (korsreagerande) från 5åå Barn 1-5 åå ges 1 dos Hib Barn > 5 år vaccineras ej Vaccination minskar bärarskap men eliminerar ej, OM vi slutar vaccinera skulle bakterierna snabbt återkomma
Hepatit B Virus, hölje (HBsAg), blodsmitta, sexuellt överförbar, förlossning (mor-barn), 2-6 mån inkubation Akut: feber, utslag, artrit Kronisk; spädbarn huvudsakligen aymptomatisk, ikterus, leversvikt cirrhos, hepatocellulär cancer (HCC) Risken för kronisk utveckling större ju yngre individen är vid smitta: spädbarn - 90 %, 1 år - 50 %, 2-4 år 20 % Vaccination enligt program (Regeringsbeslut) till barn med ökad risk att utsättas för smitta I praktiken erbjuds alla barn i Sverige vaccin mot hepatit B, som del i Barnvaccinationsprogrammet
Hepatit B, vaccin Vaccin Hepatit B ytantigen (HBsAg) barndos 5 µg 3 doser >10-15 år skydd, behov av påfyllnadsdos inte klarlagt Vaccin mot hepatit B som del av Barnvaccinationsprogrammet? WHO rek sedan 1992 att ingår i nationella vacc.program där så är möjligt Föreslås av SoS att ingå i Barnvaccinationsprogrammet FoHM Rek om vaccination mot hepatit B till alla spädbarn FoHM s Föreskrift om vaccination av barn enl allmänna vaccinationsprogrammet för barn HSLF-FS 2016:51 SoS /ordinationsrätt BVC-ssk kan ordinera hepatit B, enl FASS t o m 36 mån ålder, barn 3-18 år behövs läkarordination Regeringen avslagit hösten 2017, ej samhällelig kostnadseffektivitet Femvalent (Infanrix-Polio+Hib ) restat sedan 2015
Pneumokock, Streptococcus pneumoniae Streptococcus pneumoniae, Gr+ diplokock, >90 serotyper, 10-tal dominerande hos spädbarn Pneumoni, otit, sinuit sepsis, meningit Antal fall invasiv pneumokockinfektion per 100 000 per åldersgrupp 2005-2013, hela Sverige
Pneumokock, vaccin Konjugatvaccin: polysackarid kopplad till bärarprotein medför immunologiskt svar även hos yngre <2 åå PCV10: 10-valent Synflorix och 50 % PCV13: 13-valent (+ 3, 6A,10A) Prevenar 13 50 % Antal doser beroende av ålder 0-12 månader år: 3 doser 12-23 månader: 2 doser 2-5 år: 1 dos PCV13 2 doser PCV10 Okonjugerad polysackarid 23-valent Pneumovax riskbarn >2 åå Skydd 88% (73-94%) skydd mot invasiva pneumokocktyper hos barn <2 år 27% (15-36%) skydd mot rtg verifierad pneumoni 11% (1-21%) skydd mot all-cause mortality 6-8% skydd mot otit
Antal fall invasiv pneumokockinfektion per 100 000 barn <5 år per år 2005-2016, hela Sverige
Morbilli, mässling Paramyxovirus (RNA-virus) luftsmitta aerosol, en av de mest smitta sjukdomarna inkubation 10 (7-18) dagar, smittsam 2-4 d innan insjuknande och 4 d efter utslag Feber, snuva, hosta, Kopliks fläckar, konjunktivit, följs av utslag i ansiktet och sprids nedåt, kvarstår knappt en vecka Komplikationer: otit, pneumoni (vanligaste dödsorsak), diarré, encefalit (1/1000), panencefalit (SSPE 1/100 000), dödlighet 5-10/10 000, inläggningsgrad 20-25 % YouTube/SSPE Oxford Vaccine Group
Mässling, incidens Sverige 2008 Göteborg: ca 15 fall 2013 Sthlm-Uppsala: 51 fall/23 barn 1-14 år, (91% ovacc) 2017 Sthlm: 12 fall 2017-18 Göteborg/VG: 28 fall Utlandssmitta, nyanlända, (Järna) Europa 2007: 7000 fall/år bottennotering 2010-2013: 30 000 fall/år Utbrott Europa, större eller mindre: Större: Frankrike och Ukraina Mindre/rapporterat mässlingsfall: Danmark, Bulgarien, Schweiz, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien, Serbien, Turkiet, Makedonien och Storbritannien m.fl. Såväl dödsfall som allvarliga encefaliter har inträffat. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1997 2000 2003 2006 2009 2012 Sverige ant fall 1997 okt 2014 April 2013 mars 2014
Parotitvirus, påssjuka Paramyxovirus (RNA-virus) Droppsmitta el direktkontakt, inkubation 16-18 (25) dygn, smittsamhet 2 d innan och totalt 1 v Körtelvävnad, spottkörtlar, komplikation: 40-50 % lvi 20-30 % puberterade orchit-epididymit, bilat risk sterilitet 10 % serös benign meningoencefalit, hörselnedsättning 5 % pancreatit (mild) dödlighet 1/100 000 PCR, (seroligi). Ingen behandling finns.
Rubellavirus, röda hund Togavirus Aerosol droppsmitta - slh, inkubation 14-21 dagar, smittsam 1 v innan insjuknande till knappt 1 v efter utslag Subklinisk, lindrig lvi, hudutslag ansikte bål och extr, artrit Inf under grav 1a-2a trimester (Congenital rubella syndrom, CRS) 90 % risk fosterskador: hjärta, öron/hörsel, skelett, ögon, neuro mm 2012 utbrott Rumänien 21 000 fall 22 kongenital rubella, 9 döda
M-P-R vaccin MPR levande försvagade vaccin Kombinationsvaccin, singelvacciner svårtillgängliga Sv/Europa 2-dos schema, min 4 v mellan pga levande vaccin Serokonvertering: dos I: 93-95 % (något lägre vid vaccination <12 mån ålder) dos 2: 99 % Dos I rek från 12 (9) mån ålder, i Sv Barnvaccprogr 18 mån utr tidigarelägga barn 0-6 mån skydd av maternella ak, som också neutraliserar tidigare givet vaccin (< 6-9 mån ålder) Dos givet < 12 mån ålder (resevaccin) = extra dos = tot 3 doser Biv: 6-7 (12) dagar efter vacc: feber, lättare utslag (=mild infektion) Kontraind: immunsuppr, graviditet, högdos cortison (1 mån), Äggallergi? Minimala rester ovalbumin, förkomponent vaccin odlat på ägg. Inte kontraindikation. Barn med anafyl reaktion ägg remiss Barnklinik för bed vacc, observation, ev fraktionerat
Mässlingsvaccin och autism 1998: Wakefield et al. publicerar artikel som associerar GI besvär och autism med MPR-vaccin Artikel får stor uppmärksamhet i två Engelska dagstidningar Resultaten kunde inte reproduceras i uppföljande studier (Dan, Fin, USA) Senare visat att data inte representativa, barnpopulation rekryterats av en advokat som planerade att stämma vaccintillverkarna Engelska myndigheter jobbar fortsatt med att återföra vaccinationstäckning MPR till nivåer <1998, betydande mässlingsutbrott i England Wakefield har fråntagits läkarlicens i England och USA (boende) Wakefield fortsatt aktiv utanför skolmedicinska sammanhang
Några ord om Rotavirusvaccin Rotavirus gastroenterit (RVGE): mycket smittsamt, fekal-oral asymptomat - kräkn, frekv diarre - allvarlig dehydrering/hyperton inkub 1-4 d, 3-8 d duration, smittsam 1-3 v, säsongsvariation febmars Sv hög sjuklighet (50 000 <5 år/år, 4 % sjukhusvård), sällan dödsfall Rotavirusvaccin: 90 % skydd allvarlig RVGE, 75 % skydd all RVGE Rotavirusvaccin inkluderas i Barnvaccprogrammet 2019, ges sedan 2014 som del i Barnvaccprogrammet i flera Reg/Lt Norra regionen idag på förfrågan från föräldrar/fam till självkostnadspris 200 kr upphandlat Rotarix, läk-ord, best vaccin till BVC, ges på BVC
ROTAVIRUSVACCIN - ROTARIX Läkarordination 2-dos orala droppar min 4 v mellan doser - levande vaccin 1:a dos får ej ges > 12 v ålder pga ökad risk invagination Kontraindikation tidigare invagination allvarlig medfödd immunbrist överkänslighet sackaros Biv - konsultera gastroenterolog/bum medfödd GI missbildning predisp invag tidigare bukoperation pågående utredning för mag-tarmsjukdom - försiktighet om immunsupprimerade i fam eller nära anhöriga utsöndring i avf (max d 7) Mycket vanliga/vanliga: Kräkningar, diarré, feber, irritabilitet. Förkylningssymtom. Mindre vanliga: Buksmärta, flatulens, utslag. Sällsynta: Bronkospasm, urtikaria Mycket sällsynta: Invagination. (Förekommer både hos ovaccinerade barn och hos barn som fått rotavirusvaccination. Naturlig förekomst ökar från 2 fram till 6 månaders ålder för att sedan minska.) Rikshandboken, FASS, 1177
Särskilda vaccinationsprogram Tuberkulos Vaccination BCG till riskbarn = barn med föräldrar från länder där vaccination är rutin Vaccination Remiss fr BB till BUM (FV2), vacc vid 6 mån ålder eller tidigare vid resa Högrisk = Tb i familjen, vaccinera första levnadsveckan (obs samverkan KK/BVC) Längre vistelse/boende i land med hög förekomst (>100/100 000) remiss BUM Vaccin BCG (Bacillus Calmette Guérin), levande försvagade bovina tuberkulinbakterier Intracutant, obs skilj på vaccin och PPD, olika flaskor Komplikationer ärr, abscess, adenit, osteomyelit, disseminering 1-3/miljon friska Riskländer tuberkulos Folkhälsomyndigheten
Svenska Barnvaccinationsprogrammet HSLF-FS 2016:51
Svenska Barnvaccinationsprogrammet HSLF-FS 2016:51 - till alla barn födda 2002 eller senare: - riktad vaccination till barn som tillhör riskgrupp: Hepatit B BCG I 5-valent vaccin 6-valent vaccin II I III 4-valent vaccin WHO (1992) - SoS föreslår sedan 2014 att Hepatit B bör ingå i barnvaccprogrammet FoHM rek till alla spädbarn Regeringen avslagit på bakgrund ej samhällelig kostnadseffektivitet
Vacciner i Barnvaccprogrammet FASS ATC J07 DTP-IPV -fyrvalent vaccin DTP-IPV-Hib -femvalent vaccin DTP-IPV-Hib-HB -sexvalent vaccin HB -singel hepatitb-vaccin Hib -singelvaccin Haemofilus infl b IPV -singelvaccin polio inj dtp -DTP-reducerad ag, boostervacc (Tetravac, Tetraxim) (Infanrix-Polio+Hib, Pentavac) (Infanrix hexa, Hexyon) (HBVAXPRO, Engerix-B; båda barndos 5 µg) (Act-HIB) (Imovax Polio) (ditekibooster, Boostrix) PCV10 - pneumokockvaccin 10-valent (Synflorix) PCV13 - pneumokockvaccin 13-valent (Prevenar 13) MPR - mässling-påssjuka-röda hund BCG - tuberkulosvaccin (Priorix, M-M-RVAXPRO) (BCG-vaccin) Upphandlade vacciner Region Norr LVN/Upphandlade Vacciner - RJH BHV hemsida/centuri
Doser, ålder och intervall Vaccinationerna bör ges så nära den angivna åldern i schemat som möjligt För ett tidigt skydd mot kikhosta är det viktigt att den första dosen ges i tid, om möjligt hellre före än efter 3 månaders ålder, första dos får ges från 2,5 månaders ålder Vid vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta bör dos 1-4 ges som fulldosvaccin (DTP) och dos 5 med reducerad antigenhalt (dtp) Tidpunkten för vaccination utgår från ett barns födelsedatum, även om barnet är för tidigt fött MPR som ges < 12 månaders ålder = extra dos (maternella ak)
RHB/Allmänna barnvaccinationsprogrammet Påskyndat schema: Vad kan ges samtidigt: Avdödade vacciner kan kombineras tämligen fritt Avdödat kan ges samtidigt med levande vaccin Undvik kombinera levande vacciner Levande vaccin bör ges med minst 4 v mellanrum (MPR, BCG). Vänta 3 mån med vaccin i samma arm som BCG PPD går bra före eller samtidigt med MPR, vänta annars 6v efter MPR Gammaglobulin förstör levande vaccin, vänta 3 mån med vaccin
Vaccinering prematura barn Prematura barn < v 32+0 eller FV <1500g - vacc påbörjas på neonatal/spädbarnsavd 109, se rutin och remiss RJH Första dos på barnklinik vid 2 mån kronologisk ålder, observation 1 dygn Om 0 biv ges På BVC: Dos II efter 4-6 v Dos III efter 2 mån Dos IV efter > 6 mån Dvs ordinarie schema
Vaccinationstäckning Sverige Folkhälsomyndigheten sammanställer rapport från BVC/BHV-ssk Vaccinationsregistret Sverige vaccinationstäckning Barnvaccinationsprogrammet barn 2 år i Sverige 2017: FoHM Barnvaccprogrammet Årsrapport 2017 100 % 99 98 97 96 DTP IPV Hib MPR PCV 95 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Vaccinationstäckning Jämtlands län ANDEL (%) BARN VACCINERADE VID TVÅ ÅRS ÅLDER, JÄMTLANDS LÄN EFTER FÖDELSEÅR, 2005-2015 100 % 98 96 94 92 90 DTP IPV Hib MPR PCV ANDEL (%) BARN VARS VACCINATION REGISTRERATS SOM VET EJ VID 2 ÅÅ, EFTER FÖDELSEÅR, 2008-2015 % 3 DTP 2 IPV 1 Hib 0 PCV MPR
Vaccinationer och allergier Mycket liten risk allergisk reaktion vid vaccination, beredskap omhändertagande barn/familj söker närmaste mottagning akut pga annan allergisk reaktion Förebygga och beredskap överkänslighetsreaktion SOSFS 1999:26 2 personal ( 4 händer ), snabb tillgång till farmaka enligt Akutlista Tips - Akutlista uppsatt BVC RHB/Anafylaxi på BVC Tidigare reaktioner? Rätt vaccin vid rätt tillfälle! Äggallergi, vid kraftig allergisk reaktion vid inhalation eller anafylaxi vid intag av något - till Barnmott för bed och vaccination Aluminiumallergi, kliande noduli på insticksplats, oftast DTP-komb, men även pneumokock- och Hep B vaccin
Vaccinationsreaktion HHE, Hypotonisk hyporesponsiv episod Plötsligt insättande slapphet, bristande kontakt/non responsiv, blekhet eller cyanos ( trasdocka ) debut 0-48 timmar, duration 6-10 min, tid till fullständigt frisk rapporterats 10 dagar Sverige, 3-4 barn/10 000 vacc acellulärt kikhostevaccin (ap), 86 % efter 1a dos 1990-96 22 barn < 10 år Nederländerna, 70% av fallen är efter 1a dos. Vasomotorisk orsak, vanligare vid vaccination i ben än arm Inga sequele, 101/105 barn, 100 barn revaccinerades utan problem - fortsätta vaccination
Förberedelse inför vaccination smärta och rädsla RHB/Smärtlindring vid vaccinering Trolleri/Youtube Förälder: Barn: Journalföring Folkhälsomyndigheten (PDL, SoS Infohantering och journalföring i HSjv - SOSFS 2008:14) Information Rädsla? Mätt o tillfreds Sittande, trygghet Turordning, snabbt Avleda Lidokain lokalt Amma Glc 30%, 1-2 ml Registrering vaccinationer Vaccinationsregistret /FoHM Smittskyddslagen, 1 januari 2013: Alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram ska rapporteras till Vaccinationsregistret (SmL 2004:168 samt 2012:452) Svevac Biverkningsrapport, Läkemedelsverket Resevacciner
Tveksamhet inför vaccin och vaccination Ofta mer konstruktivt att tala om individer och grupper som tveksamma än som motståndare Orsak: kunskap tillit religion tidigare erfarenheter Vi uppmanar föräldrar att låta vaccinera sina barn mot minst 10 olika sjukdomar - sjukdomar som få i dag känner till! Trots att vacciner ofta ges som kombinationer innebär det minst 10 injektioner under uppväxten Vacciner innehåller ämnen som inte är allmänt bekanta Bemötande, respekt, lyssna in, ökad kunskap angående källor Googla källor för att bättre kunna bemöta frågor, svar har vi inte alltid men det går alltid att kontrollera andra källor så att förälder informerade och känner sig tryggare i sitt beslut (oavsett vilket) RHB/Vaccination/Föräldrar som är tveksamma till vaccination RHB/Vaccination/Film: vaccination-samtal om tvekan Folkhälsomyndigheten/Frågor och svar om vacciner och säkerhet
Tack!