Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus



Relevanta dokument
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Stillasittande & ohälsa

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Trafikbuller och hälsa

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Hur ska vi anpassar oss?

Stadsform som får oss i form

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch

Viktig, ung och stolt. Göteborg


Astma och allergier effekter av miljön

Hur aktiva är vuxna?

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Cyklingens värde för folkhälsan

Regional miljöhälsorapport 2017

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige,

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Barns och ungas hälsa

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Grönska i relation till hälsa

Upplevelse av urban grönska

Stressfysiologi,

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Fysisk Aktivitet och KOL

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Hur optimerar man hälsoförbättrande potentialen av grönstruktur?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Stadens sociala samband

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

Friluftsliv och naturupplevelser

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Hälsa historiskt perspektiv

Partiklar i inomhusluft

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Stadsplanering för ökad hälsa

Folkhälsoatlas koloncancer

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

En guidad tur i kostdjungeln

Mögel inomhus och hälsorisker

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Arbets- och miljömedicin Lund

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hälsoeffekter av cykling

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Hur kan man förebygga demens?

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Transkript:

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus

Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder Bra för social sammanhållning http://www.unep.org/ecosystemmanagement/introduction/tabid/293/language/en- US/Default.aspx

Grön infrastruktur och hälsa Människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska!!! (???)

De som lever i gröna grannskap har lägre dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar förekomst av hög blodtryck upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner förekomst av typ 2 diabetes buller-irritation

Att leva i gröna grannskap ökar överlevnaden efter stroke mentalt välmående förväntad livslängd

Barn och grönstruktur: fysisk aktivitet Markytan täkt med träd i grannskapet ökar fysisk aktivitet hos Kanadensiska barn (11-13 år; n=5138) I Janssen, A Rosu, 2015, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 12:26 Sannolikheten för att barnet ska ägna sig åt intensiv fysisk aktivitet ökar med ökad omgivningsgrönska (Kaliforniska barn 8-14 år, n=208, med en accelerometer och GPS på bältet) E Almanza et al. 2012, Health & Place 18: 46-54 Liknande experiment i Bristol, UK högre intensitet av fysisk aktivitet hos pojkar när i en grönområde, jämfört med andra utomhusomgivningar BW Wheeler et al. 2010, Preventive Medicine 51: 148-152

Barn och grönstruktur: kognitiv funktion och stress Barn som flyttade till grönare områden ökade mest i kognitiv funktion (17 amerikanska barn från låginkomstfamiljer 7-12 år) - NM Wells 2000, Environment and Behavior 32: 775 Barn som bor i grönare områden är motståndskraftigare mot stress (337 New York barn ca 8-10 år, både föräldrar om barn svarade på enkät ) - NM Wells, GW Evans 2003, Environment and Behavior 35: 311

Barn och grönstruktur: ADHD AF Taylor and FE 2011, Kuo, Applied psychology: Health and Well-being, 3 (3): 281-303 Enkätsvar från 421föräldrar till barn 5-18 år Uppgifter om barnets diagnos, ålder, hushållsinkomst och lekvanor Barn som lekte mer inomhus eller utomhus bland byggnader hade starkare symptom än barn som lekte ute på gräsplan eller bland träden (oberoende av inkomst och kön)

Barn och grönstruktur: blodtryck Grönare granskap är associerad med lägre blodtryck i Tyska10-åringar (2078 st.) I Markevych et al. 2014, BMC Public Health 14: 477

Barn och grönstruktur: allergier Resultaten är inte entydiga (t.ex. Fuertes et al. 2014. J Epidemiol Community Health 68:787-790) I Sverige ökar rhinitis med mer grönska men det finns andra studier där det minskar

Barn och grönstruktur: födelsevikt Portland, Oregon, USA: en ökning i markytan täckt med träkronor runt bostadsadressen (radie: 50 m) minskar risken för lågviktsfödslar (n=5696) (GH Donovan et al. 2011, Health & Place 17: 390) Barcelona, Sapnien: Födelsevikten ökar med mer grönska runt bostadsadressen (100 m) hos låginkomsttagare (n=8246) (P Dadvand. 2012, Environment International 40: 110) Tel Aviv, Israel: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=39 132) med mer grönska runt bostadsadressen (250 m) (K Agay-Shay et al. 2014, Occup Environ Med 71: 562)

Barn och grönstruktur: födelsevikt Los Angeles, USA: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=80 000) med mer grönska runt bostadsadressen (50, 100 och 150 m) (O Laurent et al. 2013. Health & Place 24: 190). Munich, Tyskland: Ökad födelsevikt (n=3203) med mer grönska runt bostadsadressen (500 m)

Vad är mekanismen? Ökad fysisk aktivitet mindre fetma Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt de Vries, S. de, Dillen, S.M.E. van, Groenewegen, P.P., Spreeuwenberg, P. Streetscape greenery and health: stress, social cohesion and physical activity as mediators. Social Science & Medicine: 2013, 94(Oct), 26-33 Fig. 1. Indirect effect on health indicators as percentage of total effect of quantity (A)

Vad är mekanismen? Ändrad stressförmedling (HPA axis) ändrade kortisolutsöndringsmönster Typiska stressrelaterade krämpor associerade med höjda kortisolnivåer: ökad fettsamling på magen, insulinresistens, hög blodtryck, icke-fungerande immunförsvar.

Vad är mekanismen? Människor i staden upplever ofta förhöjda nivåer av luftföroreningar och buller Luftföroreningar ökar förekomsten av kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar genom ökad systematisk inflammation Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar genom ökad kortisolutsöndring Kommer den positiva effekten av grönstruktur från: ändrad fysiologi och beteende mindre kortisol, bättre immunförsvar, mer fysisk aktivitet? eller ändrade miljöförhållanden dämpad buller och utfiltrering av luftföroreningar?

Hur mäter man exponeringen till grönska? Man frågar i en enkät: Hur grönt är det där du bor?

Hur mäter man exponeringen till grönska? Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) Visar mängden levande vegetation Uppskattas från sattelitbilder (GIS) Vegetation har hög reflektion i nära infraröda bandet (NIR) och låg reflektion i det röda (RED) synliga bandet. NDVI= (NIR-RED)/(NIR+RED) -1 < NVDI > +1 Hus Ger inget kvalitativt värde

Hur mäter man exponeringen till grönska? Proportion land täckt med vegetation Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Ger inget kvalitativt värde

Hur mäter man exponeringen till grönska? Proportion land täckt med en specifik typ av vegetation (t.ex. träd) En viss kvalitativ komponent

Hur mäter man exponeringen till grönska? Distans från bostadsadressen till det närmaste grönområdet Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Man får definiera vad grönområde är

Hur mäter man exponeringen till grönska? Distans från bostadsadressen till det närmaste grönområdet Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Man får definiera vad grönområde är

Hur mäter man exponeringen till grönska? Distans från bostadsadressen till det närmaste grönområdet Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Man får definiera vad grönområde är

Problem med grönstruktur-studier De flesta studier är tvärsnittsstudier som inte belyser upphoven till samband Mycket svårt att kontrollera för socioekonomiska faktorer!

Tack! mare. Lohmus.sundstrom@ki.se