Kvalitetsrapport ÄPPELBO FÖRSKOLA 2014-2015 Helena Fog Förskolechef Juni 2015 1
1. Förutsättningar för genomförande Äppelbo förskola har haft goda förutsättningar att bedriva en god verksamhet med hög kvalitet under läsåret 2014/2015. Efterfrågan på platser på Äppelbo fortsätter att vara stor vilket betyder att barngrupperna fylls snabbt men det innebär samtidigt att förskolans intäkter påverkas negativt av att en stor del av barnen fått vänta på placering och därmed generar den lägre barnpengen när de börjar på Äppelbo. När jag tillträdde som förskolechef i augusti 2014 var antalet inskrivna barn 150 på nio avdelningar och under året har sju syskon börjat i någon av småbarnsgrupperna. Äppelbo förskola består av två hus, Västra med de yngsta barnen och Östra med de äldre barnen. Äppelbo Västra har fyra småbarnsavdelningar med barn 1-3 år och barnantalet har varierat mellan 14 och 17 beroende på barngruppens sammansättning och pedagogernas bedömning av den aktuella situationen. Äppelbo Östra har fem grupper med barn 3-5 år och de fyra urspungliga avdelningarna har haft 20-21 barn och den mindre avdelningen 15 barn. Äppelbo förskolas lokaler är ändamålsenliga, dock är Östra i stort behov av underhåll och till viss del renovering såväl utomhus som inomhus. Lokalytan är maximalt utnyttjad med det barnantal som är och det krävs en väl planerad pedagogisk verksamhet där barnen delas i mindre grupper som är ute respektive inne under dagen. Utemiljön som består av tre gårdar är varierad och kuperad. Gården på baksidan av Östra har under våren fått konstgräs på en stor yta vilket har blivit mycket uppskattat av både barn och pedagoger. Västra är en paviljongbyggnad med tillfälligt bygglov. Under vårterminen påbörjade Miljö-och stadsbyggnadskontoret planarbetet för en ny permanent förskola. Tyvärr har arbetet skjutits upp på obestämd tid vilket vi beklagar. Antalet anställda är totalt 40, varav 30 är pedagoger i barngrupp. Det är pedagoger med olika bakgrund, utbildning och erfarenhet. Andelen förskollärare har minskat under året men är fortfarande god med en eller två förskollärare på alla avdelningar. Sju nya pedagoger anställdes inför höstterminen 2014, tre förskollärare, två barnskötare samt en pedagog som hade erfarenhet av förskola men saknade formell pedagogisk utbildning. Under verksamhetsåret har två medarbetare valt att arbeta på annan förskola på Lidingö. En pedagog kom tillbaka efter föräldraledighet och två pedagoger gick på föräldraledighet under våren. Rekrytering av förskollärare har inte gett något resultat men vi har anställt bra vikarier under vårterminen via rekommendation. Jag kan idag konstatera att samtliga tillsvidareanställda pedagoger fortsätter på Äppelbo förskola nästa verksamhetsår. Min bedömning är att Äppelbo har mycket kompetenta och engagerade medarbetare vilket också framkommer i årets brukarundersökning. En bidragande orsak till den höga kvalitén är att det under flera år bedrivits ett systematiskt kvalitetsarbete med avgörande stöd av pedagogistan på Äppelbo. En förutsättning för utveckling av verksamheten är också att Äppelbo har en administratör som bidrar med sin erfarenhet och kunskap. Under detta arbetsår har hon varit till stor hjälp med de administrativa arbetsuppgifter som ingår i mitt uppdrag som förskolechef. Antalet administrativa digitala system som förskolan använder ökar, förändras och utvecklas. Att ha en pedagogista och en administratör på plats på Äppelbo anser jag vara en nödvändig förutsättning för att kunna leda och styra verksamhetsutveckling framåt. 2
Forts, förutsättningar för genomförande En viktig funktion på förskolan är köket med måltider, beställningar men framförallt har det blivit extra viktigt med hög kompetens i köket eftersom Äppelbo är en ägg-och nötfri förskola. Antalet barn som behöver specialkost har ökat under året vilket ställer stora krav på noggrannhet, planering och tid för kocken. Tyvärr har vår ordinarie kock varit sjukskriven sen i december månad. Äppelbos tidigare kock har vikarierat sen dess och det har fungerat mycket bra. Från vårterminen förstärktes köket med diskhjälp två timmar varje eftermiddag för att underlätta för kocken och frigöra tid för andra nödvändiga arbetsuppgifter. Äppelbo förskola har en tydlig mötesorganisation som stödjer den pedagogiska utvecklingen. Under verksamhetsåret har ett nytt arbetssätt prövats där pedagogerna är indelade i tre så kallade paraplygrupper. Dessa grupper möts på arbetsplatsträffarna och diskuterar förskolans utveckling under tre rubriker; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande och samverkan förskola-hem Utvecklingsgruppen är en pedagogisk ledningsgrupp som består av förskolechefen, den ansvariga förskollären från varje avdelning, pedagogistan och på vissa möten även administratören. Arbetet i paraplygrupperna följs upp och beslut fattas som rör Äppelbo förskolas gemensamma utveckling. Reflektionsmöten sker varannan vecka och leds av pedagogistan. En pedagog från varje avdelning deltar och har med sig observationer och dokumentationer från sitt avdelningsarbete. Avdelningarna har gemensam reflektionstid 1-1,5 per vecka och varje pedagog har enskild tid för planering och dokumentation. Samtliga pedagoger har ett praktiskt anvarsområde som utförs i mån av tid. Två pedagoger, en från varje hus är pedagogiska ombud för Äppelbo och de träffar motsvarande representanter två gånger per termin under ledning av utbildningsförvaltningens utvecklingsledare. Där utvärderas kompetensutvecklingsinsatser och diskuteras behov av framtida fortbildning, kurser och föreläsningar i Lidingö stad. 2. Metoder/verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Äppelbo förskola har ett årshjul som inbegriper hur och när uppföljning och utvärdering sker under verksamhetsåret. Ett gemensamt dokument används för uppföljning av förskolans åtaganden(prioriterade mål) Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats under året med stöd av den nya projektstrukturen. Den används för att dokumentera pågående projekt och för att följa upp åtagandena. Pedagogerna har bidragit med ett brett underlag till denna rapport genom att alla avdelningar skrivit vad och hur de arbetat med dessa åtaganden. Utvärdering av verksamhetsåret skedde på utvecklingsdagen i maj månad när pedagogerna i blandade grupper summerade de fem åtagandena. 3
BRUK-skattning har använts på en av förskolans utvecklingsdagar. Pedagogerna gjorde två självskattningar under rubriken utveckling och lärande. Självskattningen visade att pedagogerna hade uppfattningen att miljö och material på avdelningarna är ett utvecklingsområde vilket stödjer resultatet från andra utvärderingar. I årets brukaundersökning svarade 60 % av föräldrarna på Äppelbo vilket är lägre än genomsnittet för förskolorna på Lidingö. Generellt är resultatet bättre än förra året vilket är glädjande och på några frågor är resultatet högre än 2013 vilket är det första året vi kan jämföra med. På frågan om personalen bemöter mitt barn med respekt instämmer 98 % av de svarande. På frågan om mitt barn tycker det är roligt i förskolan instämmer 95 %. Reflektion och analys av resultatet påbörjades på utvecklingsdagen i maj och det arbetet fortsätter i augusti när nya åtaganden formuleras. Föräldrarna har även utvärderat och skrivit kommentarer om två åtaganden på verksamhetsårets sista föräldramöte. Där värderas aktuelltbreven högt liksom hur barnen fått utforska och experimentera inom naturvetenskapens område. 3. Måluppfyllelse, resultat och analys Normer, värden och inflytande Särskilda mål för verksamhetsåret 2014-2015 1. Vi åtar oss att utforma en verksamhet där vi belyser rättigheter utifrån Barnkonventionen (Normer och värden) Skapa en verksamhet där barnen känner trygghet i att vara sig själv helt uppfyllt Exempel: Tankekartor om barns rätt, samarbetsövningar om att vara en bra kompis, samtalat om vad barnen behöver för att må bra Utifrån barnkonventionens artiklar göra en bok, Här är jag uppfyllt till viss del Exempel; Stor andel av barnen har en egen bok, dock ej tydligt utifrån barnkonventionens artiklar Barn och pedagoger samtalar om barns rättigheter uppfyllt till stor del Exempel; arbetat med vikten av att få tillgång till ordet, respektera varandras åsikter och lyssna. Fångat upp spontana tillfällen för samtal med barnen vilket skapat tolerans och en välkomnande attityd mellan barnen. Det framkommer i projektstruktur och utvärderingar att pedagogerna haft ett medvetet och lyssnande arbetssätt tillsammans med barnen. Pedagogerna har inriktat arbetet på empati och grupptillhörighet vilket sannolikt bidragit till ett gott resultat. Arbetssättet har vidare anpassats efter barnens ålder och intresse och utvecklats vilket också framgår av föräldrarnas kommentarer. 4
2. Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen kontinuerligt är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen (Barns inflytande) Barnen och pedagogerna reflekterar tillsammans över det som de varit med om-helt uppfyllt Exempel: avdelningarna har gjort tankekartor med barnen i grupp och enskilt om upplevelser och erfarenheter, återberättande av händelseförlopp i dokumentationer har varit vanligt förekommande. Barnen är delaktiga i hela eller delar av processen av den pedagogiska dokumentationen - helt uppfyllt Exempel: barnen har varit delaktiga i valet av bilder till aktuelltbrev och dokumentationer, barnen har fotograferat, använt dator och i uteverksamheten har plattan varit ett stöd i att reflektera och söka kunskap. Barnen får tillgång till olika digitala verktyg- uppfyllt till stor del Exempel: barnen har haft tillgång till kamera, de har filmat och använt digitalt mikroskåp. Det som saknats är lärplattor på avdelningarna. Arbetslagen har arbetat fokuserat och engagerat med detta åtagande och motivationen är stor att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Ett genomgående förhållningssätt från pedagogerna är att uppmuntra barnen till aktivt utforskande och upplevelsen av delaktighet och gemenskap i lärandet är tydligt i utvärderingarna. Sannolikt kan barnens inflytande förstärkas om antalet digitala verktyg blir fler. Kunskaper, utveckling och lärande 3. Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen utforskar och experimenterar med naturvetenskapliga fenomen.(utveckling och lärande) Barnen undersöker naturvetenskapliga fenomen i sin vardag helt uppfyllt Pedagogerna upptäcker tillsammans med barnen, ställer frågor och för resonemang -helt uppfyllt 5
Barnen upplever vår natur och utvecklar förståelse för vårt gemensamma ansvar för miljön. - uppfyllt till stor del Barnen utvecklar sin begreppsuppfattning och sitt ordförråd.- helt uppfyllt Exempel: Pedagogerna har varit medforskande i barnens lekar, utmanat och tillfört material, barnen har experimenterat med vatten, snö, is, forskat om spindlar, sniglar och andra småkryp, kategoriserat växter, studerat fåglar, sökt svar på internet, gjort tankekartor Samtliga avdelningar har satt fokus på naturvetenskap på olika sätt och genomgående ser det ut som ett glädjefyllt lärande. Pedagogerna uttrycker att reflektioner och samtal med barnen efter experimentet gett det bästa resultatet. Långsiktiga projekt har fångat barnen intresse och gjort utforskandet lärorikt. Pedagogerna har stimulerat, uppmuntrat och utvecklat barnens intressen vilket också går att utläsa av föräldrarnas utvärderingar. Det arbete som inte har prioriterats under året är miljöarbetet med kompostering. Barnen har varit delaktiga till viss del men det är enbart i uteverksamheten som miljöarbetet blivit tydligt då barnen och utepedagogerna haft sina aktiviteter på gården på baksidan. 4. Vi åtar oss att utforma en utomhusmiljö som stimulerar barns lek och lärande(utveckling och lärande) Barnen använder olika material och tekniker- helt uppfyllt Barnen och pedagogerna utformar olika lärandemiljöer på gården- uppfyllt till stor del Pedagoger planerar, organiserar och genomför aktiviteter uppfyllt till stor del Exempel: Barnen har fått använda remidamaterial(återbruk), byggmaterial, använt diskmedel för att göra skum och bubblor, pedagogerna har anpassat och utnyttjat vädrets skiftningar, aktivitetslådor har producerats och tillförts utelekarna, material som vanligtvis används inomhus har använts på gården. Äppelbo Östra har liksom Västra infört en gemensam utestationsdag i veckan. Denna dag infördes när pedagogerna följde upp detta åtagande och utvecklingsgruppen föreslog åtgärden som till stor del fungerat väl. Det framkommer i utvärderingen av åtagandet att utomhusmiljön behöver förbättras och bli mer utmanande för de äldsta barnen. Pedagogerna efterfrågar också fler gemensamma uteprojekt vilket kommer att diskuteras inför nästa läsår. 6
Övergång, samverkan och omvärld 5. Vi åtar oss att ge vårdnadshavare insyn, delaktighet och inflytande i verksamheten(förskola och hem) Vårdnadshavare har en god insyn och kunskap om verksamheten- uppfyllt till stor del Vårdnadshavare deltar i föräldramöte, utvecklingssamtal och uppföljningssamtal- uppfyllt till stor del Vårdnadshavare uttrycker sina åsikter- helt uppfyllt Vårdnadshavare bjuds in till delaktighet helt uppfyllt Exempel: Föräldrarna får god insyn i verksamheten under inskolningen. Aktuelltbreven varannan vecka ger god kunskap om barnens dagar på förskolan och har en gemensam mall som alla avdelningar följt. Mailen används regelbundet för information och kommunikation med föräldrarna. Den dagliga kontakten är särskilt värdefull på Västra där de yngsta barnen går. Inför möte och samtal får föräldrarna möjlighet att förbereda sig genom olika former av frågeformulär. Pedagogernas utvärdering visar att de till största delen uppfyllt kriterierna och att de får mycket positiv feedback från föräldrar. Informationen och särskilt aktuelltbreven är föräldrarna särskilt nöjda med. Äppelbo förskola har en väl fungerande organisation kring inskolning, föräldramöten, utvecklingssamtal och överinskolning. På vårens föräldramöte var inte uppslutningen lika stor som på hösten vilket kan bero på att många föräldrar har uttryckt att de är så nöjda och får veta tillräckligt mycket genom dagliga samtal, aktuelltbreven och den tillgängliga pedagogiska dokumentationen. Detta kan även utläsas i brukarundersökningen som föräldrarna svarade på i mars månad. Under året har inte någon praktisk fixardag erbjudits vilket var tänkt och pedagogerna konstaterar i sin utvärdering förhoppningar om att en praktisk aktivitet ska bli under nästa termin. 4. Vart ska vi? Utvecklingsområden inför nästa läsår Användningen av digitala verktyg Hållbar utveckling- miljöarbete Utomhusmiljön med stationer och aktivitetslådor 7