Kvalitetsrapport. Käppala förskola Jessica Feldt. Förskolechef Käppala förskola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Käppala förskola Jessica Feldt Förskolechef Käppala förskola Juni 2015

2 1. Förutsättningar för genomförande 1.1 Kort presentation I maj 2013 tillträdde jag som förskolechef på Käppala förskola. Jag har tidigare arbetat som pedagogista i Lidingö stad och då bland annat på Käppala förskola. Jag har nu varit förskolechef på Käppala förskola i lite drygt två år och har under den tiden lärt känna verksamheten djupare och sett styrkor respektive utvecklingsområden för verksamheten. Käppala förskola arbetar för att kontinuerligt utveckla pedagogiken, den fysiska miljön och pedagogens förhållningssätt utifrån läroplanen för förskolan. I det arbetet har vi också stöd av en pedagogista som är i verksamheten 25 %. Tillsammans med pedagogistan förs värdefulla diskussioner när det gäller organisation, utveckling och ledarskap och jag ser det stödet som en förutsättning för att jag som förskolechef, i samarbete med medarbetare, ska kunna leda, driva och utveckla förskolans verksamhet. Under året som gått har fokus bland annat varit på det systematiska kvalitetsarbetet och vi har arbetat med olika verktyg för att stärka detta arbete och för att få kvalitetsarbetet att genomsyra verksamheten. Kvalitetsrapporten är en sammanfattning av det kvalitetsarbete som har bedrivits under året som gått. Rapporten är tänkt att användas som ett verktyg för att tydliggöra de mål och utvecklingsområden som förskolan har. Jag ska i denna rapport ge en sammanfattning och min bild av verksamhetsåret med en tillbakablick och redovisning av resultat som uppnåtts samt en framåtblick inför verksamhetsåret

3 1.2 Förskolans storlek och sammansättning av grupper Käppala förskola består av sex avdelningar med öppettider Antalet barn som är inskrivna vt-15 på förskolan är 104. Avdelning Barn ht Barn vt Personal Övrigt Myran 1-3 år Humlan 1-3 år fsk 1 bsk ,5 bsk Varav 0,5 resurstjänst Björnen 3-4 år Falken 3-4 år Lodjuret 4-5 år Räven 4-5 år fsk 1,5 bsk fsk 2 bsk fsk 3,5 bsk fsk 3,6 bsk Varav 0,5 resurstjänst Varav 1,5 resurstjänst Varav 1,6 resurstjänst Pedagogista 0,25 Kök 1 Lokalvård 1 Ledning Förskolechef 0,9 1.3 Personaltäthet och personalsammansättning/resursanvändning På förskolan har vi hög personaltäthet, i genomsnitt tre heltider per barngrupp. Vi har i flera arbetslag även haft resurspedagoger för barn i behov av särskilt stöd. Under verksamhetsåret har vi gjort några omorganisationer i personalgruppen med syfte att skapa trygga, stabila arbetslag. Vi har under året haft flera långtidssjukskrivningar vilket har varit en av anledningarna till att organisera om arbetslagen samt en anledning att arbeta mycket med den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i samarbete med bland annat HR-avdelningen. Vi har även resurs i form av pedagogista som är i verksamheten 25 %. Pedagogistan har varit ett stöd för arbetslagen och i synnerhet de arbetslag som inte har haft en förskollärare. 3

4 1.4 Förskolans styrning, ledning och ansvarsfördelning Det övergripande ansvaret på förskolan har förskolechefen. Tillsammans med pedagogista planeras organisationen och ansvarsfördelningen på förskolan. Förskolan består av sex avdelningar och varje avdelning är ett arbetslag med en pedagogiskt ansvarig. Alla pedagoger på förskolan ingår i en ansvarsgrupp. Våra ansvarsgrupper är dokumentationsgruppen, utegruppen samt gruppen som arbetar med hållbar utveckling. Dessa grupper träffas kontinuerligt för att arbeta med och driva olika frågor och utvecklingsområden. Det som diskuteras i grupperna tas tillbaka för reflektion på avdelningarnas veckoplanering/reflektion samt följs upp på arbetsplatsträffar. Varje pedagog ingår också i en reflektionsgrupp som leds av förskolans pedagogista och som träffas kontinuerligt. Alla möten som pedagogerna deltar i på förskolan förläggs på måndagar och fredagar. Pedagogistan har arbetat tillsammans med pedagogerna med att tänka kring och förändra de pedagogiska miljöerna på förskolan, både utemiljöer och inomhusmiljöer. Under vårterminen 2015 har pedagogistan varit ett stöd för främst en av förskolans avdelningar som har saknat förskollärare. Under verksamhetsåret har vår pedagogista också varit delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på arbetet med våra åtaganden samt implementeringen av Projektstrukturen, pedagogernas verktyg för att systematiskt arbeta med projekt. Alla som arbetar i förskolan är pedagogiska ledare med allt vad det innebär i form av ansvar, bemötande och förhållningssätt. Att vara professionell i uppdraget och att barnen är i fokus ska vara tydligt på vår förskola och där har jag som förskolechef en viktig roll i hur detta uppfylls. Vi arbetar utifrån Käppala förskolas verksamhetsidé och vision som är: En trygg förskola som ger ALLA möjligheter. Idén har utformats gemensamt utifrån värdegrundsdiskussioner och är tänkt att ligga till grund för det arbete som dagligen utförs i verksamheten. Uttrycket ALLA omfattar såväl barn som personal men ska också visa på alla möjligheter som finns för att utveckla inflytande, upplevelser och lärande. Vi håller på att arbeta fram värdeord för verksamheten som ska stärka vår verksamhetsidé ytterligare. 1.5 Förskolans lokaler, utrustning och miljö Förskolan är inrymd i en byggnad som på bottenplan innehåller butik. Omkringliggande bostadsområde består av både villabebyggelse, bostadsrätt- och hyresrättsfastigheter. Fastigheten är byggd 1973 och kräver kontinuerligt underhåll. Under verksamhetsåret har förskolan till viss del blivit renoverad. Vi har på alla förskolans avdelningar flyttat barnens hyllsystem för kläder ut i den långa korridoren som sträcker sig genom förskolan. Detta har gjort att vi har fått mer utrymme för barnen på respektive avdelning. En avdelning på förskolan blev under sommaren/hösten 2014 totalrenoverad. Behoven av att fortsätta renoveringen av förskolans fem andra avdelningar är stora då slitage finns. I förskolans kök finns också behov av renovering och översyn av utrustningen. Kylarna i köket ska bytas ut då det föreligger stort behov av detta. 4

5 Förskolans gård är relativt stor och är både plan och kuperad vilket ger många möjligheter. Detta kräver också en organisation som säkrar gården. Vi har under våren fått ett nytt lekredskap på gården i form av en båt. 1.6 Kompetens och behörighet behov av utveckling På förskolan har vi just nu 6 förskollärare, 13 barnskötare (varav en barnskötare som går uppdragsutbildningen till förskollärare genom Lidingö stad) och 6 resurspedagoger. Under verksamhetsåret som gått har vi haft flera långtidssjukskrivningar samtidigt som sjukfrånvaron har varit förhållandevis hög. Detta har lett till att det har varit många vikarier i verksamheten, både långtidsvikarier och korttidsvikarier. I årets brukarundersökning Markör var nöjdhetsindex bland de föräldrar som svarade på undersökningen (andelen som svarade var 55 %) överlag lägre än vad den var föregående år. Av föräldrars kommentarer kan man utläsa att det upplevs som att det har varit stor personalomsättning och en hög andel vikarier under året och att detta får en negativ effekt på verksamheten. Till hösten 2015 kommer en förskollärare som har varit föräldraledig tillbaka till verksamheten samt flera pedagoger som varit långtidssjukskrivna. Kompetensutvecklingen för den enskilda medarbetaren har utformats i dialog med förskolechef och utifrån verksamhetens och den enskilda medarbetarens behov av utveckling. Pedagogerna upplever att kompetensutveckling bidrar till ökad måluppfyllelse då material och inspiration från gemensamma föreläsningar och workshops används i verksamheten. Utbildningsförvaltningens kompetensutvecklingsprogram är värdefullt och framtaget i dialog med medarbetare och chefer. Under höstterminen 2014 och vårterminen 2015 har det varit fokus på dans och rörelse i kompetensutvecklingsprogrammet. Vi behöver arbeta mer aktivt och kompetenshöjande för att få in dansen som ett uttryckssätt för pedagoger och barn på förskolan. I LJUS-utvärderingen har det framkommit att: Vissa pedagoger uppger att de saknar utbildning för att veta hur de ska agera när barn är i behov av särskilt stöd och uttrycker att de vill ha stöd från staden. De resurser vi har att tillgå i detta arbete genom Lidingö stad i dag är tillgången till förskolepsykologer samt en specialpedagog för förskolorna som arbetar handledande med arbetslagen. 2. Metoder/verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Ett av förskolans mål för verksamhetsåret 2014/2015 var att arbeta för att genom våra verktyg få en kvalitet i verksamhetens arbete samt en tydlighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Våra verktyg som vi hade som mål att under verksamhetsåret tydliggöra och arbeta mera med var våra åtaganden, pedagogiska dokumentation samt Projektstrukturen. 5

6 Vi har under året valt att följa upp våra mål/åtaganden mer systematiskt. Vi har avsatt tid till uppföljning för alla arbetslag då vi följer upp varje åtagande under året. Strukturen för detta är tydliggjort i förskolans årshjul. Uppföljningarna skrivs in i ett dokument som finns tillgängligt för alla avdelningar och urvalet för det som ska skrivas in bestäms utifrån avdelningens dokumentationer. På utvecklingsdagen i maj 2015 gjordes utvärderingar av de uppföljningar som gjorts under året. Dessa utvärderingar som gjordes i grupper ligger till grund för utvärderingen av verksamhetsåret och denna rapport. Vi har valt att under verksamhetsåret koppla den pedagogiska dokumentationen och Projektstrukturen till reflektionsgrupperna som ses kontinuerligt tillsammans med pedagogista. Projektstrukturen och den pedagogiska dokumentationen ska vara ett stöd för pedagogerna i deras arbeta i att planera, genomföra och utvärdera projekt och för att kunna följa barnens utveckling och lärande som sker i ett projekterande arbetssätt. Under våren 2015 blev Käppala förskola LJUS-utvärderade. En utvärderingsledare från Lidingö stad samt utvärderar från Upplands-Bro kommun var i verksamheten under tre dagar och gjorde observationer samt genomförde samtal med förskolechef, pedagoger samt vårdnadshavare. Rapporten som vi har fått utifrån denna utvärdering ligger också till grund för utvärdering av verksamheten och beskrivningar av utvecklingsområden i framåtblicken. Intervjuer med barn sker främst i verksamheten inför utvecklingssamtal samt när vi gör kartläggningar inför den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling. Samtal med barn sker dagligen och barnens åsikter och tankar är en del i den dagliga pedagogiska verksamheten. Under året har en av våra ansvarsgrupper, dokumentationsgruppen, arbetat med verktyget BRUK, Skolverkets verktyg för självskattning, och då tittat på rubriken Normer, värden och inflytande. Brukarundersökningen Markör samt medarbetarenkäten genomfördes under vårterminen 2015 och är också parametrar som vägs in i analysen och ligger till grund för framåtblicken inför nästa verksamhetsår. Svarsfrekvensen för Markör var i år var 55 % vilket är något högre än förra årets svarsfrekvens från föräldraundersökningen som var 51 %. 3. Måluppfyllelse, resultat och analys 3.1 Resultat/analys av de övergripande målen/framåtblicken för Käppala förskola för 2014/2015. Målen skrivs här nedan med kursiv stil och sen följer resultatet/analysen. Fortsatt arbete med att ta fram en arbetsplan för Käppala förskola I vår arbetsplan vill vi tydliggöra våra utvecklingsområden med tydliga mål/åtaganden utifrån läroplanens rubriker. Vi vill koppla vår vision till förskolans värdeord. I arbetsplanen ska också vår syn på uppdraget och våra valda verktyg (vårt arbetssätt) för att fullfölja vårt uppdrag vara tydliga. 6

7 Resultat och analys På utvecklingsdagarna i augusti 2014 arbetade vi fram nya åtaganden för Käppala förskola. Utifrån den utvärdering som gjordes av pedagogerna i maj samt Läroplanen för förskolan arbetade pedagogerna fram fyra nya åtaganden kopplade till läroplansrubrikerna Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande samt Förskola och hem. Dessa åtaganden är en del av arbetsplanen för förskolan. Resultatet blev att det blev en tydlighet med åtaganden för förskolan, alla vet vilka mål vi arbetar mot. Medarbetarenkäten visar att 100 % av medarbetarna är insatta i sin arbetsplats mål. Även diskussioner, reflektioner och uppföljning blir lättare då hela förskolan har gemensamma mål/åtaganden. Arbetet med att skriva nya åtaganden samt arbeta fram ytterligare material till vår arbetsplan kommer fortlöpa under nästa verksamhetsår. Vi har under verksamhetsåret också fortsatt arbetet med värdeord för förskolan och fört diskussioner kring värdegrund och förhållningssätt, både i pedagoggruppen och i barngrupperna. Vi har processat värdeord och orden finns även synliggjorda på väggen i personal/pedagogrummet för att vi där ska kunna fylla på (med hjälp av post-it lappar) nya infallsvinklar vi får utifrån orden. Vi kommer att fortsätta med vårt arbete med värdeorden under nästa verksamhetsår för att få dessa att bli en del av vår arbetsplan och stärka vår vision En förskola som ger ALLA möjligheter. Systematiskt kvalitetsarbete Vi arbetar för att genom våra verktyg få en kvalitet i verksamhetens arbete samt en tydlighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Våra verktyg som vi under verksamhetsåret behöver tydliggöra och arbeta mera med är våra åtaganden, pedagogiska dokumentation samt Projektstrukturen. Resultat och analys Arbetet med våra åtaganden har fortlöpt under året. Vi behövde tydliggöra våra åtaganden och hur vi arbetar systematiskt med uppföljning av dessa. I vårt årshjul tydliggörs det vilka månader som åtagandena ska följas upp samt vilket åtagande som följs upp vid dessa tillfällen. Vi har även avsatt tid till när alla avdelningar och pedagoger gör dessa uppföljningar. Uppföljningarna sker i samband med ett förlängt APT var tredje månad. Projektstrukturen har vi under året provat på och lärt känna och vi har kopplat detta arbete till våra reflektionsgrupper likväl som arbetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet av att ändra strukturen för och tydliggöra uppföljning av åtaganden blev att verksamhetens arbete blivit mer systematiskt och att det finns en vinst i att alla pedagoger gör sina uppföljningar samtidigt för att stödja varandras arbete och dela med sig av goda exempel. Vi behöver fortsättningsvis arbeta med att få projektstrukturen att vara ett verktyg som pedagogerna använder kontinuerligt och få den att bli ett naturligt verktyg för oss. I LJUSrapporten framgår att varje barns utveckling och lärande inte tydligt och systematiskt finns dokumenterat. Genom att använda oss mer av pedagogisk dokumentation och Projektstrukturen som verktyg kan vi uppnå detta. 7

8 Reflektionsgrupper Alla pedagoger på förskolan ingår i en ansvarsgrupp med olika fokusområden. Vi har inte haft några reflektionsgrupper under verksamhetsåret som varit och vi ser behovet för pedagogerna att träffas och reflektera utifrån dokumentationer kopplade till verksamheten på avdelningarna samt koppla detta till innehållet på avdelningsreflektionerna och arbetet med pedagogisk dokumentation. Reflektionsgrupperna kommer starta höstterminen 2014 och alla pedagoger på förskolan ska delta i en reflektionsgrupp. Resultat och analys Under verksamhetsåret har alla pedagoger på förskolan deltagit i en reflektionsgrupp som har träffats kontinuerligt tillsammans med pedagogista. Arbetet i reflektionsgruppen har kopplats till användandet av Projektstrukturen där användandet av tankekartor har varit i fokus samt till pedagogisk dokumentation. Användandet av projektstrukturen kräver att man arbetar med ett projektinriktat arbetssätt. Det har varit svårt för flera avdelningar att ta till sig denna struktur då man inte systematiskt arbetar på detta sätt. Vi behöver ha mer diskussioner kring hur vi ska få projektstrukturen att bli en naturlig del av verksamheten. Vi behöver även se över organisationen av reflektionsgrupperna och innehållet i reflektionsgrupperna. Gemensam litteratur Under året kommer vi att satsa på att ha gemensam litteratur för alla pedagoger för att få en tydlig linje i vårt arbete. Resultat och analys Den gemensamma litteratur vi valt för samtliga pedagoger i verksamheten är Skolverkets allmänna råd för förskolan. Detta för att få till pedagogiska diskussioner och diskussioner kring förskolans uppdrag. Pedagogerna har läst valda delar till APT-möten och haft diskussioner utifrån frågeställningar. Detta har lett till att vi har tydliggjort förskolans uppdrag och var och ens ansvar i verksamheten. Vi kommer att fortsätta med diskussioner utifrån Skolverkets material under nästa verksamhetsår. Pedagogiska miljöer ute och inne Arbetet med att utforma miljöer som välkomnar, överraskar, inspirerar, utmanar och lockar barnen kommer fortsätta under nästa verksamhetsår i samarbete med vår pedagogista. Resultat och analys Förskolans miljöer är ständigt i fokus och förändringar sker utifrån barngruppens intressen och behov. Under verksamhetsåret har vi flyttat ut barnens hyllsystem för kläder i den långa korridoren som löper genom förskolan. Detta har gjort att barnen har fått tillgång till ytterligare ett rum på avdelningarna där deras kläder tidigare hängde. I dessa rum har det skett och sker en förändring i miljön. Flera av avdelningarna har valt att använda avdelningarnas första rum till ett rum för barnen men där även föräldrar kan få ta del av dokumentationer och 8

9 barnens processer i verksamheten. Resultatet är i och med detta än mer tilltalande miljöer för barnen. Pedagogistan har inte arbetat med alla förskolans avdelningar utan har koncentrerat sig på att utforma en inspirerande miljö på främst en avdelning. Då vi i verksamheten har barn med behov av extra stöd har pedagogistan även varit ansvarig för utformandet av miljöer som välkomnar, inspirerar och utmanar alla barn vi har i verksamheten utifrån varje barns behov. I förskolans utemiljö pågår arbetet, på initiativ av utegruppen, att förändra och tillföra något nytt i utemiljön. Vi har arbetat med aktivitetslådor till respektive område på gården för att få igång mer aktiviteter för barnen. Dock behöver detta arbete fortsätta för att få en mer inspirerande och utmanande gård. Formulera nya mål/åtaganden utifrån läroplanens rubriker och förskolans utvecklingsområden Vi formulerar nya åtaganden för verksamhetsåret på våra utvecklingsdagar i augusti Alla pedagoger, pedagogista samt förskolechef deltar i arbetet med att formulera åtaganden. På utvecklingsdagarna i augusti 2014 arbetade pedagoger, pedagogista och förskolechef fram åtaganden/mål för verksamhetsåret 2014/2015 på Käppala förskola. Det som låg som grund för arbetet var Läroplanen för förskolan samt utvecklingsområden som framgick av den utvärdering som gjordes i maj Nedan finns åtagandena samt kriterier för varje åtagnade beskrivna samt en analys av hur själva arbetsformen med åtaganden har fungerat under verksamhetsåret. Resultat/analys av varje åtagande finns beskrivna längre fram i rapporten under de tre målområdena hämtade från Skolverkets BRUK. Vi åtar oss att utforma en verksamhet som stärker varje barns trygghet, empatiska förmåga samt respekt för andra människor (Normer och värden) Kriterier: Barn lyssnar på varandra, förhandlar, ger varandra tid att uttrycka sig och kompromissar. Barn samarbetar och använder sig av varandras olikheter och kompetenser i sitt gemensamma lärande. Barn tar egna initiativ att hjälpa varandra. Barn visar omtanke för levande växter, småkryp och djur. 9

10 Vi åtar oss att utforma en miljö, ute och inne, som stimulerar till kreativitet, utforskande, lek och lärande (Utveckling och lärande) Kriterier: Barnen deltar i utformandet av miljön, ute och inne. Barnen använder olika uttrycksformer Barnen introduceras i förskolans miljö Barnen deltar i organiserade aktiviteter på gården Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen är delaktiga i en demokratisk process och har inflytande över den dagliga verksamhetens innehåll och utformande (Barns inflytande) Kriterier: Barnen är med och påverkar innehållet i lärandeaktiviteter Barnen blir sedda och respekterade för sina åsikter, tankar och idéer Barnen utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer Barnen deltar i utformandet av den pedagogiska miljön Vi åtar oss att ge föräldrar insyn, delaktighet och inflytande i verksamheten (Förskola och hem) Kriterier: Föräldrar ges en god introduktion och insyn i verksamheten. Föräldrar deltar i föräldramöten, familjefika, utvecklingssamtal och föräldraråd samt tar del av avdelningens månadsbrev. Föräldrar uttrycker sina åsikter. Resultat och analys Det här var andra året vi arbetade med mål och uppföljning enligt denna modell. Det var viktigt att alla pedagoger var delaktiga i arbetet med att formulera åtaganden för verksamheten. Det är en förutsättning för det systematiska kvalitetsarbetet att åtagandena följs upp kontinuerligt under verksamhetsåret och inte enbart i slutet av ett verksamhetsår. Vi har sett att åtagandena har varit en hjälp för att skapa tydlighet för verksamhetens innehåll. Förra årets uppföljning fungerade inte fullt ut utan behövde tydliggöras inför detta verksamhetsår. Det behövde tydligt framgå vilket åtagande som ska följas upp när och även hur man följer upp dessa. Pedagogerna har arbetat med att följa upp alla åtaganden i ett Power Point dokument som finns tillgängliga för alla pedagoger på förskolan. Vi valde att ha avsatt tid som var planerad för hela verksamhetsåret då åtagandena skulle följas upp. Dessa tider var förlagda till fyra förlängda Apt-möten under året. Skillnaden blev att alla följde upp sina åtaganden och att genom att göra detta vid samma tillfälle fanns möjligheten att hjälpas åt och reflektera tillsammans och ta hjälp av varandras goda exempel. Under utvärderingen av förra året åtaganden upptäckte vi att det var svårt för pedagogerna att svara på hur kriterierna hade uppfyllts. För att göra det enklare att följa upp åtagandena och 10

11 svara på hur kriterierna uppfyllts formulerade vi åtagandenas kriterier som frågor som inleddes med ett Hur? Upplevelsen efter årets uppföljning är att det fortfarande kan vara svårt att svara på hur kriterierna har uppfyllts samt att det kan vara svårt vid urvalet av vad som ska lägga in i uppföljningsblanketten. 3.2 Verksamhetsåret som gått Verksamhetsåret som kommer Med koppling till målområden från Skolverkets BRUK Normer, värden och inflytande Nedan är målen som formulerades i augusti 2014 för verksamhetsåret 2014/2015. Därefter följer resultatet och analysen samt framåtblick för verksamhetetsåret 2015/2016. Mål 1. Arbetet med att plocka ut värdeord kopplat till vår vision kommer att fortlöpa under nästa verksamhetsår. Arbetet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att slutföras på utvecklingsdagarna i augusti 2014 då den nya planen kommer fastställas och förankras hos pedagogerna. 2. På utvecklingsdagen i augusti 2014 formulerade vi följande åtaganden utifrån läroplanens rubriker Normer och värden och Barns inflytande och det vi behövde fokusera på inför kommande år: 2.1. Vi åtar oss att utforma en verksamhet som stärker varje barns trygghet, empatiska förmåga samt respekt för andra människor (Normer och värden) 2.2 Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen är delaktiga i en demokratisk process och har inflytande över den dagliga verksamhetens innehåll och utformande (Barns inflytande) Resultat 1. Vi har arbetat med våra värdeord under året i olika sammanhang, men detta arbete är inte färdigt. Diskussioner kring vårt uppdrag, värdegrund och barnsyn behöver föras ännu mer och kommer att tydliggöras i vår arbetsplan. I augusti 2014 fastställdes vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under året har planen varit levande i arbetet med barnen. Under vårterminen har kartläggningen för den nya planen påbörjats Vi ser att barnen lyssnar på varandra, förhandlar, ger varandra tid att uttrycka sig och kompromissar. Detta gör de genom samtal på samlingar och morgonmöten i stor grupp och i mindre grupper. Barnen får då chansen att lyssna på varandra och uttrycka sina åsikter och samtala kring hur man är mot varandra, hur man är en bra kompis och hur man kan hjälpa varandra. Utifrån att arbeta med värdeord som empati och samarbete och gestalta dessa genom teater, övningar och lekar kan barnen själva sätta ord på att de samarbetar när de exempelvis städar eller samsas om saker på en station. Barnen uttrycker också att när de 11

12 samarbetar så hjälps de åt. Pedagogerna har också uppmärksammat att behovet har funnits i barngrupperna av att prata om och arbeta med känslor. Pedagogerna vägleder barnen genom att uppmuntra dem att prata med varandra, hjälpa varandra i vardagen och använda stopphanden. Barn samarbetar och använder sig av varandras olikheter och kompetenser i sitt gemensamma lärande. Utifrån barnens intressen har pedagogerna skapat valtavlor med olika stationer vilket gör att barnen samarbetar, kompromissar, lyssnar på varandra i mindre grupper och hittar nya konstellationer med nya kompisar med samma intressen. Pedagogerna använder sig av samlingar och diskussioner där man tillsammans med barnen pratar om olikhet och allas lika värde utifrån material från Barnkonventionen. Barn tar egna initiativ att hjälpa varandra. Detta märker vi tydligt i leken och i barnens projektarbeten på avdelningarna. Med de yngsta barnen ser vi tydligt att barnen hjälper varandra i vardagen. Under vårterminen 2015 blev Käppala förskola LJUS-utvärderad. I utvärderingen har framkommit att Käppala förskola erbjuder förskolebarnen en trygg miljö där de ges möjlighet att utveckla sin förmåga till socialt samspel och samarbete. Under tre dagar på förskolan observerade utvärderingsgruppen få konflikter mellan barn. Det kan även konstateras att förskolan har ett välutvecklat och mångfacetterat värdegrundsarbete riktat till både barn och personal. Med barnens värdegrund arbetar förskolan på en rad olika sätt pedagogerna diskuterar känslor och samspel med hjälp av EQ-dockor, låter barnen formulera hur en bra kompis är, förankrar begrepp som empati och samarbete, driver projekt utifrån FN:s barnkonvention, m.m. Pedagogerna lägger även fokus vid att vägleda barnen till att hjälpa varandra i vardagen. Pedagogerna har även arbetat aktivt med värdegrunden i den egna gruppen, bland annat genom att identifiera och diskutera centrala värdeord att utgå ifrån i sitt dagliga arbete. Vidare har arbetet med en trygg och trivsam miljö bedrivits på organisatorisk nivå. Förskolan har goda rutiner för att begränsa köbildning, trängsel och andra situationer där konflikter kan uppstå. 2.2 Barnen är med och påverkar innehållet i lärandeaktiviteter genom att de i olika forum kommer med idéer och förslag på hur miljöerna ska utformas och vad det ska finnas för material på de olika hörnen/stationerna på avdelningen. Utifrån diskussioner och det som barnen visar intresse för arbetar pedagoger och barn vidare utifrån detta. Kroppen, familjen, insekter på träd, Frost, skapande och konstruktion är exempel på ämnen som barnen visat nyfikenhet för och som har arbetats med på avdelningarna. Utifrån barnens frågor, exempelvis Varför finns det fröer och frukt?, Vem är det som äter dem? är barnen med och bestämmer riktning för arbetet. Utifrån barnens intressen och i dialog med barnen har flera avdelningar skapat valtavlor som barnen aktivt använder sig av under delar av dagen. Barnen blir sedda och respekterade för sina åsikter, tankar och idéer genom att delta i morgonmöten där de får komma till tals och vara med och fatta beslut. Pedagogernas förhållningssätt är viktigt för hur mycket inflytande barnen får. Ett exempel är hur pedagoger i diskussioner lyfter aktuella ämnen eller gör tankekartor tillsammans med barnen utifrån deras 12

13 förslag och idéer. Exempelvis så har en avdelning startat och arbetat med en detektivbyrå utifrån diskussioner och på initiativ av barnen. Barnen utvecklar sin förmåga att förstå och handla utifrån demokratiska principer genom att delta i morgonmöten och samlingar där de får komma till tals, lyssna på varandra, vänta på sin tur, fatta beslut och vara med och påverka. Detta kan barnen exempelvis se i förskolans miljöer som de är med och påverkar och utformar. I LJUS-utvärderingen har det framkommit att På Käppala förskola använder både barn och pedagoger valtavlor. På flera av förskolans avdelningar finns valtavlor uppsatta som barn använder för att anmäla sig till den aktivitet de vill ägna sig åt. Systemet används för att motverka trängsel, som kan vara ett hinder i barns utveckling och lärande eller ge upphov till konflikter mellan barn. Samtidigt begränsar systemet barns inflytande då det innebär att barn inte alltid kan välja den aktivitet de vill, samt att barn har begränsade möjligheter att spontant byta aktivitet. Pedagoger tillämpar emellertid detta system med viss flexibilitet och tar hänsyn till barngruppens och de enskilda barnens behov. Analys Utifrån LJUS-utvärderingen som visar att Käppala förskola erbjuder förskolebarnen en trygg miljö där de ges möjlighet att utveckla sin förmåga till socialt samspel och samarbete. samt vårdnadshavares åsikter kring förskolans värdegrundsarbete kan bedömningen göras att det arbete förskolan gör visar resultat. Om man jämför med föregående år så kan man se att det goda arbete som gjordes då har fortsatt under detta verksamhetsår. Vårdnadshavares åsikter förra året var att det råder en god stämning på förskolan och att det värdegrundsarbete som dagligen görs speglas i barnens sätt att förhålla sig till varandra. I år uttrycker vårdnadshavare att värdegrundsarbetet har varit mer intensivt under de senaste två åren. Genom att arbeta aktivt med begrepp som trygghet, empati och respekt har vi kunnat skapa dialog med barn, vårdnadshavare och pedagoger och det ser vi också i barnens förhållningssätt mot varandra. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är en viktig del i verksamheten och vi arbetar aktivt med kartläggning då barn, pedagoger och vårdnadshavare deltar. För att barnen ska få inflytande i den dagliga verksamheten och vara delaktiga i en demokratisk process har vi valt att organisera verksamheten med bland annat olika mötesformer för barnen samt valtavlor på flera avdelningar. Genom att ge barnen möjlighet att diskutera, kunna ta ställning, kompromissa och få möjlighet att uttrycka sina åsikter samt att utgå ifrån barnens behov och kompetenser kan vi öka barnens inflytande över verksamheten. Framåtblick 2015/2016 Avdelningarna där de äldsta barnen går kommer att ha en sommaruppgift till hösten 2015 och vi startar höstterminen med att bland annat utifrån barnens sommaruppgifter arbeta med demokrati, inflytande och värdegrund. 13

14 Alla avdelningar på förskolan kommer att starta upp terminen med hjälp av Projektstrukturen. Detta arbete är också inlett under slutet av vårterminen. Med Projektstrukturen som utgångspunkt vill vi få ett gemensamt fokus och en idé om hur man startar upp och tar emot en ny barngrupp samt ge barnen inflytande över verksamheten. På utvecklingsdagar i augusti 2015 kommer vi att formulera ett nytt åtagande utifrån läroplansrubrikerna Normer och värden och Barns inflytande och det vi behöver fokusera på inför kommande år. Vi kommer även att utifrån pedagogernas, barnens och vårdnadshavares kartläggningar skriva en ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling vilken kommer att fastställas och förankras under hösten Kunskaper, utveckling och lärande Nedan är målen som formulerades i augusti 2014 för verksamhetsåret 2014/2015. Därefter följer resultatet och analysen samt framåtblick för verksamhetetsåret 2015/2016. Mål 1. Vi fortsätter vårt arbete med våra lärandemiljöer, ute och inne, i samarbete med vår pedagogista. Nästa verksamhetsår kommer alla pedagoger på förskolan att delta i en reflektionsgrupp för att fokusera på reflektion och pedagogisk dokumentation kopplat till den egna verksamheten. Även arbetet i tvärgrupper med barnen kommer att fortlöpa under nästa verksamhetsår. 2. På utvecklingsdagen i augusti 2014 formulerade vi följande åtaganden utifrån läroplanens rubriker Utveckling och lärande och det vi behövde fokusera på inför kommande år: Vi åtar oss att utforma en miljö, ute och inne, som stimulerar till kreativitet, utforskande och lärande (Utveckling och lärande) Resultat 1. Genom kontinuerlig uppföljning under året av våra åtaganden får vi ett mer systematiskt kvalitetsarbete och genom dokumentationer och reflektion får vi syn på barnens lärande. I tvärgrupperna med barnen har fokus främst varit på ett utforskande kring språk och matematik. 2. Arbetet med de pedagogiska lärmiljöerna ute och inne har varit ett arbete som pågått under verksamhetsåret och i samarbete med vår pedagogista. Barnen deltar i utformandet av miljön ute och inne genom att pedagoger observerar barnen och tar del av deras åsikter och tankar. Pedagogerna är lyhörda och observanta på vad barnen vill göra och är intresserade av. De barn som inte kommunicerar språkligt pekar och visar vad de vill. I arbetet med miljöerna är pedagogerna aktiva för att kunna ge barnen nya och fler utmaningar och tillföra saker i miljöerna som leder till ett utvecklande och ett lärande hos barnen. 14

15 Barnen får i verksamheten möjlighet att använda sig av olika uttrycksformer såsom bild och form, sång och musik, dans och drama. Skapande material finns alltid tillgängligt för barnen liksom tillgång till dator och till viss del lärplatta. Genom att få tillgång till lärplatta har barnen fått möjlighet att göra sina egna filmer samt manus till filmerna. Genom att förbereda sin film och skriva ett manus har barnen arbetat med skriftspråket, bilder och tecken. Genom användandet av lärplattor, pedagogiska spel och skapandet av egna skrivböcker har barnen visat ett stort intresse för skriftspråk och matematik. I arbetet i tvärgrupper med barnen har pedagogerna på några avdelningar arbetat med att utforska barnens språk- och matematikintresse och har då fördelat grupperna på så sätt att våra barn med ett annat modersmål än svenska har fått delta i en grupp tillsammans. Barnen har också deltagit i organiserade aktiviteter på gården och en förmiddag i månaden har vi haft aktiviteter på gården då varje avdelning har ansvarat för en aktivitet. Pedagogerna upplever fortfarande att vi behöver göra barnen mer delaktiga i planeringen av aktiviteter. Pedagogistan har i samarbete med en avdelning arbetat med en grupp barn på gården med aktiviteter som inbjuder till kreativitet, utforskande, lek och lärande. I LJUS-utvärderingen har det bland annat framkommit att: Musik är en välintegrerad del i förskolan. Barnen sjunger dagligen. Andra språk än svenska används dagligen i verksamheten. Bland annat sjunger barnen sånger på engelska. Förskolan har en tvärgrupp för barn med annat modersmål än svenska. Gruppen träffas en gång i veckan och syftar till att utveckla barnens svenskkunskaper. Vårdnadshavare uppfattar att barnen förbereds väl för skolan. Vårdnadshavare uppfattar att barnen ägnar sig åt en rad olika projekt och aktiviteter på förskolan, däribland att läsa, skriva och filma sagor, människokroppen och natur. På förskolan gör pedagoger tankekartor med barnen utifrån teman som träd eller Lassa-Majas detektivbyrå. En digitalkamera används flitigt av barnen. Användningen av IT varierar mellan olika avdelningar och är på vissa avdelningar mycket begränsad. Vissa pedagoger uttrycker att de inte har börjat använda lärplattor En betydande del av barnens tid ägnas åt fri lek. Organiserade aktiviteter förekommer, men i lägre utsträckning. På förskolan dokumenteras inte varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt. På förskolans väggar dokumenteras att antal av förskolans projekt. Vårdnadshavare uttrycker att de önskar portfoliopärmar för varje barn, men uppskattar dokumentationen på förskolans väggar. Förskolan visar viss dokumentation (ett par bilder eller ett videoklipp) för vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal. Analys Förskolan ska erbjuda barnen en miljö och en verksamhet som stimulerar till kreativitet, utforskande och lärande. Genom att ge möjlighet för barnen att använda sig av olika 15

16 uttrycksformer kan vi ge möjlighet för varje barn att utveckla sitt lärande. För att ytterligare stödja vårt arbete behöver vi arbeta mer med ett projektinriktat arbetssätt där vi tydligt kan visa varje barns utveckling och lärande och där vi kan utmana barnen i deras lärandeprocesser. I LJUS-utvärderingen framkom att En betydande del av barnens tid ägnas åt fri lek. Organiserade aktiviteter förekommer, men i lägre utsträckning samt att På förskolan dokumenteras inte varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematisk Detta visar att vi behöver fokusera mer på att hitta arbetssätt (Projektinriktat arbetsätt) och verktyg (Projektstrukturen) för att utveckla dessa områden. För att kunna utveckla dessa områden behöver vi också reflektera kring och fokusera på kompetensutveckling för att alla som arbetar i förskolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt och tydliga verktyg. Ett annat utvecklingsområde, för att kunna tillföra ytterligare uttryckformer för barnen, är att kompetensutvecklas i vårt användande av IT i den pedagogiska verksamheten. Framåtblick 2015/2016 Att mer systematiskt dokumentera utveckling och lärande på avdelningarna och för varje barn. Lyfta lärandet kopplat till läroplanen i barnens projekt. IT-användandet i den pedagogiska verksamheten. Organisation för reflektion se över reflektionsgruppernas organisation och innehåll. Övergång, samverkan och omvärld Nedan är målen som formulerades i augusti 2014 för verksamhetsåret 2014/2015. Därefter följer resultatet och analysen samt framåtblick för verksamhetetsåret 2015/2016. Mål 1. Vi samverkar med förskoleklasserna i de kommunala skolenheterna vid övergång från förskola till förskoleklass. Samarbetet startar under barnets sista år i förskolan. Vi ska ha ett utarbetat program för överlämningar och besök av både personal och barn i varandras verksamheter. 2. Vi följer upp och utvärderar hur den nya modellen för utvecklingssamtalen har fungerat och gör eventuella förändringar/revideringar. På föräldramöten planerar vi för att även ha något praktiskt inslag för föräldrarna. 3. På utvecklingsdagen i augusti 2014 formulerade vi följande åtaganden utifrån läroplanens rubrik Förskola och hem och det vi behövde fokusera på inför kommande år: Vi åtar oss att ge föräldrar insyn, delaktighet och inflytande i verksamheten. (Förskola och hem) 16

17 Resultat 1. Samverkan med förskoleklass sker årligen inför övergångar. Vi samverkar med de två kommunala skolorna i området och har en utarbetad plan för hur vi går tillväga. Diskussioner förs när det gäller dokument inför överlämnandet av barn. I år har vi använt oss av Skolverkets blankett där barn, vårdnadshavare och pedagoger är aktiva i ifyllandet av blanketten. Besök i förskoleklass görs av barn och pedagoger och besök i förskolan görs av skolans lärare. 2. Vi har arbetat med den nya modellen för utvecklingssamtal under ett år. Resultatet är att det är ett bra material att använda vid samtalen och att det är positivt att utgå från dokumentationer i samtalen. I LJUS-utvärderingen framkommer att Förskolan visar viss dokumentation (ett par bilder eller ett videoklipp) för vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal. I brukarundersökningen är dock utvecklingssamtalen något som vissa vårdnadshavare upplever som bristfälliga då de inte genomförts kontinuerligt på några avdelningar där det har varit sjukskrivna pedagoger. 3. Vi ger föräldrar en god introduktion och insyn i verksamheten genom olika forum så som föräldramöten, föräldrafika, föräldraråd och månadsbrev. Att använda oss av månadsbrev istället för veckobrev är något vi har provat under detta verksamhetsår. I månadsbreven har förskolechefen gått ut med övergripande information gällande förskolan och respektive avdelning har sedan beskrivit sin verksamhet. Ett samarbete med nya föräldrar inleds genom ett introduktionsmöte som hålls i slutet av vårterminen samt genom att introducera föräldrarna till sommaruppgiften då förälder är delaktig tillsammans med sitt barn. Pedagogerna upplever att det har funnits ett intresse av att delta i de olika forumen och att föräldrarna tar del av information genom månadsbrev. Föräldrarna uttrycker sina åsikter och skapar bra diskussioner på föräldramöten och föräldraråd. Under utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten framför föräldrar till stor del att de är nöjda och trygga med verksamheten. I LJUS-utvärderingen har det bland annat framkommit att: Vårdnadshavare uppger att förskolan har utvecklats positivt inom flera områden, däribland värdegrundsarbetet och arbetet med barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavare uttrycker att de har bra kontakt med förskolan. Vårdnadshavare upplever att pedagogerna är stressade och att detta i synnerhet blir märkbart vid hämtning. Vårdnadshavare uppfattar att barnen förbereds väl för skolan. Vårdnadshavare uppfattar att barnen ägnar sig åt en rad olika projekt och aktiviteter på förskolan, däribland att läsa, skriva och filma sagor, människokroppen och natur. Vårdnadshavare uppger att värdegrundsarbetet har varit mer intensivt under de senaste två åren. 17

18 Analys För att ge föräldrar insyn, delaktighet och inflytande i verksamheten har vi olika forum. Informationen till föräldrar är viktig och i LJUS-utvärderingen framkommer att Kontakten mellan förskolan och vårdnadshavare är god och vårdnadshavare är nöjda med hur de bemöts när de är i kontakt med förskolan. Förskolan för en tydlig kommunikation bland annat genom välutformade månadsbrev. Utöver föräldramöten bjuder förskolan in till uppskattade föräldrafika. Vidare i LJUS-utvärderingen framkommer att vårdnadshavare upplever att pedagoger är stressade och att detta i synnerhet blir märkbart vid hämtning. Vi har under året haft en relativt hög sjukfrånvaro och även långtidssjukfrånvaro vilket kan påverka pedagogerna negativt. I förskolans uppdrag ingår även att ha en omvärldbevakning för att se hur förskolan och pedagogernas förutsättningar påverkas och förändras utifrån samhällets influenser. Dessa diskussioner är viktiga att fortsätta föra. Framåtblick 2015/2016 Fortsatt samverkan med förskoleklass och att i detta arbete tydliggöra dokument och form för samverkan. Vi behöver även arbeta fram tydliga rutiner för samverkan mellan förskolans avdelningar. Fortsatt samverkan med föräldrar och att genom ett fortsatt arbetsmiljöarbete för pedagogerna motverka stress vilket i sin tur speglar av sig i verksamheten och i kontakten med vårdnadshavare. 18

19 4. Framåtblick verksamhetsåret 2015/ Vart ska vi? Systematiskt kvalitetsarbete Vi arbetar för att genom våra verktyg få en kvalitet i verksamhetens arbete samt en tydlighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Våra verktyg som vi under verksamhetsåret behöver fortsätta att tydliggöra och arbeta mera med är våra åtaganden, pedagogiska dokumentation samt Projektstrukturen. Systematiskt dokumentera barns utveckling och lärande Vi vill kontinuerlig och systematisk dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande. Detta gör vi genom att använda oss av pedagogisk dokumentation och Projektstrukturen. Tydliggöra förskolans organisation och ansvarsområden Vi vill organisera för en ledningsgrupp med tydligt ansvar och koppla detta till det systematiska kvalitetsarbete och den systematiska dokumentationen av barns utveckling och lärande. Kompetensutveckling Vi arbetar för att hela tiden höja kompetensen inom olika områden. Vi fokuserar på: Litteraturstudier - under året kommer vi att satsa på att ha gemensam litteratur för alla pedagoger för att få en tydlig linje i vårt arbete. IT att öka tillgång till, användning av och kompetens inom IT. Värdeord Vi arbetar för att fortsätta att identifiera och diskutera centrala värdeord att utgå ifrån i det dagliga arbetet. Arbetsmiljöarbete Då sjukfrånvaro och stress påverkar en verksamhet negativt behöver vi bedriva ett fortsatt arbetsmiljöarbete tillsammans med personal och i samarbete med HR-avdelningen. Formulera nya mål/åtaganden utifrån läroplanens rubriker och förskolans utvecklingsområden Vi formulerar nya åtaganden för verksamhetsåret på våra utvecklingsdagar i augusti Alla pedagoger, pedagogista samt förskolechef deltar i arbetet med att formulera åtaganden. 19