FYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR

Relevanta dokument
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Systemisk skleros

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

För allas rätt till rörelse

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Fysisk Aktivitet och KOL

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Skånes universitetssjukvård

Juvenil Dermatomyosit

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Inflammatoriska Systemsjukdomar. Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Teamarbete Reumatologi SUS

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Kol-patienter Träning

Artrosskola i praktiken

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Fysisk träning under adjuvant behandling

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit. Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin

Behandlingsriktlinjer för patienter med poly-och dermatomyosit.

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Artros Ickekirurgisk behandling

Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Fysisk träning vid hjärtsjukdom

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Träning vid hjärtsvikt

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Avdelningen för sjukgymnastik / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Kliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Fysioterapeutens viktiga roll

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag

Inandningsmuskelträning (IMT)

PARA studierna om fysisk aktivitet vid RA Christina H. Opava Professor, leg. fysioterapeut

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Pulmonell arteriell hypertension

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom PDF ladda ner

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

NYA FYSS FYSS 2017 FaR s dag 3 april 2017

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Transkript:

FYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR Helene Alexanderson Docent, Leg sjukgymnast Institutionen för NVS, Div för Fysioterapi Institutionen för Medicin, Div för Reumatologi Karolinska Institutet Funktionsområde Arbetsterapi och Fysioterapi Karolinska Universitetssjukhuset

Upplägg Evidensbaserad fysioterapeutisk behandling vid inflammatoriska systemsjukdomar Polymyosit (PM) och dermatomyosit (DM) Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) Systemisk Scleros (SSc) Pulmonary arterial hypertension (PAH), Pulmonary hypertension (PH) Faktorer att ta hänsyn till vid träning Fysioterapeutiska mätmetoder Fysioterapeutens roll i teamet 26/10/2018 2

Heterogen grupp av sjukdomar Autoimmunitet Drabbar flera organsystem Leder Hud Interstitiell lungsjukdom (ILD), ibland med PAH Hjärta Vaskulit Nefrit Centrala nervsystemet Olika kliniska symtom vid en och samma diagnos Smärta, trötthet, muskelfunktion, kognition Olika behandlingsrespons och biverkningar Name Surname 26/10/2018 3

Etablerad PM och DM (mild ILD) 45 min motståndsträning på 10 VRM, 3 d/vecka i 7 veckor Förbättrad muskulär styrka och uthållighet 2/8 patienter minskad sjukdomsaktivitet Pro-inflammatoriska gener nedregleras Anti-inflammatoriska gener uppregleras (Alexanderson H et al. Arthritis Rheum 2007;57:768-77) (Nader G et al. Med Mol 2010;11-12:4555-64) Konditionsträning på 65 % av VO2max 3 d/vecka i 6 veckor Förbättrad kondition och muskelstyrka Förbättrad aktivitetsförmåga Jämfört med icke-tränande kontrollgrupp (Wiesinger GF et al. Br J Rheumatol 1998;37:196-200) Name Surname 26/10/2018 4

Etablerad PM och DM (Mild ILD) Konditionsträning (30 min på 70% av VO2max / 3d/v i 12 veckor) + Motståndsträning - uthållighet (30-40 VRM) Förbättrar kondition och muskulär uthållighet och styrka Förbättrad självskattad SF-36 Fysisk funktion, Vitalitet, Generell hälsa 7/11 patienter hade minskad sjukdomsaktivitet Nedreglering av pro-inflammatoriska gener Uppreglering av anti-inflammatoriska gener och gener som styr muskeltillväxt, angiogenes Ökad mitokondrieenzymaktivitet Jämfört med icke-tränande kontrollgrupp (Alemo Munters et al. Arthritis Care Res 2013;65:1959-68) (Alemo Munters L et al. Arthritis & Rheumatology 2016;xx) 3 patienter med lång sjukdomsduration av PM/DM som inte svarade på behandling, med hög sjukdomsaktivitet PM/DM tolererade samma typ av träning väl (Mattar MA et al Arthritis Res Ther 2014;16:R473) Name Surname 26/10/2018 5

Nydebuterad aktiv myosit Patienter med nydebuterad, aktiv PM/DM tolererar hemträning på lätt till måttlig intensitet i kombination med 20 min promenad på måttlig intensitet tolereras väl med: Förbättrad muskelfunktion och kondition Oförändrade CK, inflammatoriska infiltrat i muskel Inte förbättrad jämfört med en kontrollgrupp som enbart fick medicinsk behandling. (Alexanderson H et al. J Rheumatol 2014;41:1124-32) Detta program är troligen inte tillräckligt intensivt för att ytterligare förbättra funktion och minska sjukdomsaktivitet Name Surname 26/10/2018 6

SLE inaktiv sjukdom utan inre organengagemang och annan reumatisk sjukdom Motståndsträning (30-40 min / 8-12 VRM i 4 sets + Gång på gångband (30 min / ca 70% av max) Icke-tränande kontrollgrupp SLEDAI scores och inflammationsmarkörer oförändrade I båda grupperna Inga biverkningar relaterade till träning (Miossi R et al. Arthritis Care Res 2012;64:1159-66) Name Surname 26/10/2018 7

SLE inaktiv sjukdom utan inre organengagemang och annan reumatisk sjukdom 6 patienter inkluderades i en SSED studie till konditionsträning (Gångband) 70% av maxpuls SLEDAI scores och inflammationsmarkörer oförändrade Minskad trötthet (n=4), smärta (n=3) Förbättrad VO2max (n=4) och HAQ (n=4) Ingen patient försämrades i någon variabel (Clarke-Jenssen AC et al. Arthritis care Res 2005;53:308-12) Name Surname 26/10/2018 8

SLE låg-måttlig sjukdomsaktivitet, men vissa deltagare med samtidiga reumatiska diagnoser och ko-morbiditet RCT Intensiv träning eller icke-tränande kontrollgrupp Månad 0-3 Utförde >30 minuters handledd konditionsträning på hög intensitet (13-16 Borg RPE) 2-3 gånger i veckan + > 30 minuters träning på låg-måttlig intensitet (12 Borg RPE) 4-5 gånger i veckan. Undervisning, individuellt stöd i fysisk aktivitet (FA), pulsmonitor och FA-dagbok. Månad 4-9 Individuellt stöd i FA, pulsmonitor och dagbok Månad 9-12 Pulsmonitor och dagbok (Boström C et al. Lupus 2016;25:602-16) Name Surname 26/10/2018 9

SLE låg-måttlig sjukdomsaktivitet, men vissa deltagare med samtidiga reumatiska diagnoser och ko-morbiditet Vissa deltagare hade samtidigt: Sjögrens syndrom Systemisk skleros Högt blodtryck Antifosfolipidsyndrom Lungfibros Polyneuropati Diabetes mellitus Tidigare hjärtkirurgi Astma Exklusionskriterier: följande symtom under senaste 6 mån Hjärt-kärlsjukdom Lungemboli Lungfibros Cerebrovaskulär sjukdom Okontrollerad högt blodtryck Dyspné i vila PAH Angina pectoris Hjärtinfarkt (Boström C et al. Lupus 2016;25:602-16) Name Surname 26/10/2018 10

Resultat kondition 2 deltagare i träningsgruppen avbröt vid 6 månader (1 p.g.a. alveolit vid SSc) 25/35 deltagare kunde fullfölja VO2max-test Förbättrad SF-36 Mental Hälsa vid 6 mån i TG jämfört med KG Oförändrad sjukdomsaktivitet (SLEDAI) och kortisondos i båda grupperna (Boström C et al. Lupus 2016;25:602-16) Name Surname 26/10/2018 11

Systemisk skleros inget inre organengagemang Multi-disciplinärt rehab-program: Cykling (20 min / 60% pred. maxpuls) + Cirkelträning (20 min / 8-15 rep / 2d/vecka / 12 veckor) Förbättrad 6MWT och greppstyrka jämfört med kontrollgrupp En patient tränade på < 60% av max p.g.a. artros Rodnan skinscore oförändrat Jämfört med icke-tränande kontrollgrupp (Schouffoer AA et al. Arthritis Care Res 2011;63:909-917) (Willems LM et al. Arthritis Care Res 2015;67:1426-39, Syst review) Name Surname 26/10/2018 12

Systemisk skleros inre organengagemang Konditionsträning (30 min cycling/gångband) / intensitet som genererar hög-mycket hög ansträngning (15-17 Borg RPE) / 3d/vecka i 12 veckor) + Muskulär uthållighetsträning (30-40 VRM) 4 patienter, 2 utan ILD, 1 med mild ILD (80% of FVC) and 1 med svår ILD (50% of FVC) inkluderades Träningen tolererades väl av 3 patienter utan eller med mild ILD Förbättrad kondition, muskulär uthållighet och minskad trötthet En patient med svår ILD (50%/ FVC) tolererade måttlig intensitet (Borg-13) och förbättrades inte i någon variabel. Relaterat till träning? (Alexanderson H et al. BMC Res Notes 2014;7:86) Name Surname 26/10/2018 13

PAH / PH Gång på gångband (30-45 min / 70-80% av max / 3d/vecka i 10 veckor 24 patienter med PAH (WHO Klass I) (400m 6MWT) till Klass IV (50m) randomiserades till 10-veckors 1h utbildning 1g/v + intensiv konditionsträning på gångband eller till endast utbildning Minskad trötthet vs. kontrolgrupp Förbättrad fysisk kapacitet (6MWT) vs. kontrollgrupp Inga träningsrelaterade biverkningar (Weinstein AA et al. Resp Med 2013;107:778-84) Samma träningsprogram 23 patienter med PH (WHO klass I-IV, mean pulmonary arterial pressure >25 mm Hg I vila och som kunde gå < 400 > 50m, randomiserades till 10- veckors träning och utbildning eller till endast utbildning Förbättrad 6MWT och kardio-pulmonell funktion Förbättrad livskvalitet(sf-36) Compared to control group (Chan L et al. Chest 2013;143:333-43) Name Surname 26/10/2018 14

Rekommendationer för fysisk aktivitet och träning för friska vuxna. Frekvens Ggr / vecka Duration av träningspass (minuter) Intensitet % / VRM Intensitet % / age ålderspredikterad maxpuls Förbättra muskelstyrka Förbättra muskulär uthållighet 2-3 - 60-80 - 2-3 - 30-40 - Förbättra kondition 3 30-60 60-85 Förbättra / bibehålla hälsa 4-7 30-50-70 (Garber et al (American College of Sports Medicine). Med Sci Sports Exerc 2011;43:1334-59, och för personer med systemsjukdom utan allvarligt inre organengagemang 15

Sammanfattning Sjukdomsaktivitet och engagemang av inre, vitala organ påverkar träningsdos vid inflammatorisk systemsjukdom Övertygande evidens visar att träning på måttlig till hög intensitet tolereras och är effektiv för att förbättra fysisk kapacitet, självskattad livskvalitet utan ökad sjukdomsaktivitet Otillräcklig evidens för säkerhet och effekter av träning vid hög sjukdomsaktivitet och vid inre organengagemang Viktigt att screena patienter för ILD, PAH, hjärtsjukdom Name Surname 26/10/2018 16

Fysioterapeutiska Mätmetoder Inflammatoriska systemssjukdomar Alla diagnoser 6MWT Max eller submax konditionstest Timed-stands Test (TST) Grippit/Jamar Myosit: Functional Index 2 (FI-2), Functional Index 3 (FI-3) Systemisk skleros: FI-2, Funktion Skuldra-Arm, TST Name Surname 26/10/2018 17

Fysioterapeutens roll i teamet vid Karolinska Fysioterapeut i diagnosspecifika multiprofessionella team kring patienter med Myosit, Systemisk skleros, SLE Klinik och kliniska studier Dagvårdsteam / slutenvårdsteam Bedömningar, initiera träning, information Sjukgymnastens bedömning viktig för medicinska ställningstaganden Driver patientskolor, anhörigträffar Registrerar i SRQ Utvecklar samarbete med AT för att arbeta mot visionen Patienten i Centrum och hur vi kan undersöka och behandla t ex trötthet, smärta, kognitiva besvär vid myosit Name Surname 26/10/2018 18

KI / Karolinska myositis research group / team Ingrid Lundberg Li Alemo Munters Maryam Dastmalchi Christina Ottosson Malin Regardt Eva Lindroos Ingela Loell TACK! KI / Karolinska Scleroderma group Henrik Pettersson Carina Boström Annica Nordin Elisabeth Svenungsson Collaborators Christina H Opava Kanneboyina Nagaraju Håkan Westerblad Mona Esbjörnsson Name Surname 26/10/2018 19

Litteratur träning/utvärderingsmått vid systemsjukdomar FYSS 2017 (www.fyss.se) Kapitel: SLE. Boström C et al. Kapitel: Myosit. Alexanderson H et al. Benatti FB and Pederson BK. Exercise as an anti-inflammatory therapy for rheumatic diseases myokine regulation. Nat Rev Rheumatol 2014;11:86 97. De Oliveira NC et al. Aerobic and resistance exercise in systemic sclerosis: State of the art. Muskuloskeletal Care 2017;15:316-23. Alexanderson H. Physical exercise as a treatment for adult and juvenile myositis. J Intern Med 2016;280:75-96. Espinosa Ortega HF et al. Novel insights of disability assessments in adult myositis. Curr Opin Rheumatol 2017;29:591-7. Name Surname 26/10/2018 20