Avdelningen för sjukgymnastik / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén
|
|
- Julia Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för sjukgymnastik / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande träning för vuxna patienter med polymyosit och dermatomyosit i stabil eller aktiv sjukdomsfas samt inklusionskroppsmyosit. Dessa behandlingsriktlinjer är sammanställda av sjukgymnasterna vid Avdelningen för sjukgymnastik med placering på Reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Kliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter Författare: Ingrid Almin Katrina Dahlin Yvonne Franzén Helene Nilsson Christina Olsson Ellinor Flink
2 Bakgrund Myosit är en inflammatorisk muskelsjukdom. Den är mycket ovanlig, årsincidensen är 2-7 per miljon invånare över 16 år. Den kan förekomma i akut form eller tillsammans med annan reumatisk sjukdom, denna sammanställning omfattar endast de kroniska myositerna. Dessa brukar delas in i tre undergrupper; poly-, dermato- och inklusionskroppsmyosit, beroende på skillnader i kliniska symtom och muskelhistopatologi. Polymyosit och dermatomyosit kännetecknas av inflammation i skelettmuskulatur, proximal och symmetrisk muskelsvaghet samt reducerad muskeluthållighet. De flesta patienter svarar bra på hög dos kortison och immundämpande mediciner, men trots den medicinska behandlingen utvecklar flertalet av patienterna en kronisk muskelsvaghet. Vid poly- och dermatomyosit har påvisats signifikant lägre muskelstyrka (57 %) och konditionsvärde (53 %) än för friska (2). Hosta och andfåddhet, orsakad av svaghet i andningsmusklerna eller av lungfibros, är andra symptom som kan drabba dessa patienter (1). Vid dessa diagnoser har även visats att proportionerna av muskelfibrer typ I och typ II och fibrernas storlek skiljer sig från friska individer (19). Inklusionskroppsmyosit har flera olikheter, både funktionsmässigt och medicinskt, jämfört med övriga myositdiagnoser. Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor och debuten sker vanligen efter 50-årsåldern. Den är medicinskt svårbehandlad och leder till långsamt tilltagande atrofi med försämring av styrka och uthållighet i tvärstrimmig muskulatur. Oftast kommer symtomen först i hand- och fingerflexorer, främre lårmuskler samt distala benmuskler. Vanliga symtom är gångsvårigheter med risk att falla handlöst om knäna viker sig, svårigheter att bära och gripa samt sväljsvårigheter (1). Det har påvisats att det är en typ av muskelnedbrytningssjukdom med bland annat proteininlagringar i musklerna, men inflammation kan förekomma som sekundärt fenomen (23). Nedsatt muskulär förmåga att utföra muskelarbete (prestationsförmåga) och tillbakabildning (atrofi) av muskel är vanligt vid kroniska reumatiska inflammatoriska sjukdomar (17). Tidigare var man mycket restriktiv med träning för dessa sjukdomsgrupper då man hade uppfattningen att inflammationsnivån i muskulaturen kunde förvärras av träning. Under 1980-talet minskade denna rädsla för träning successivt för flera av de reumatiska sjukdomarna, men det dröjde ända fram till början av 1990-talet innan man vågade låta patienter med myosit träna kom de två första studierna som visade att träning av patienter med myosit påverkade funktionen positivt och inte 2
3 orsakade ökade inflammationer i musklerna (3,4). Senare studier har visat samma resultat (5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 17, 18, 19) och anpassad träning har blivit en del av behandlingen vid myosit. Den sjukgymnastiska forskningen inriktas nu mera på vilket träningsupplägg som är mest effektivt och att söka efter eventuella positiva effekter på sjukdomsbilden (22). När det gäller reumatiska inflammatoriska sjukdomar finns idag studier som visat tecken på minskad systemisk inflammation som en träningseffekt (17). Frågeställningen har även studerats för polymyosit och dermatomyosit (17, 22). Metod En systematisk litteratursökning genomfördes och i följande databaser: Medline, Amed, Cinahl, PEDro, Pre-Medline och Cochrane Library. Den kompletterades med en manuell sökning genom att läsa referenslistor till artiklarna som hittades. Avgränsningar vid sökningen var vuxna människor (över 19 år) samt engelskspråkiga artiklar. Huvudsökord: Myositis, dermatomyositis, polymyositis, exercise, physical therapy, rehabilitation, physical endurance, muscle strength, quality of life, activities of daily living samt närliggande begrepp. En ny litteratursökning och en revidering av riktlinjerna gjordes Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed (Medline, Pre-Medline ingår), Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som vid föregående söktillfälle med ett tillägg av diagnosen inklusionskroppsmyosit. För poly- och dermatomyosit hittades ytterligare fem relevanta artiklar och för inklusionskroppsmyosit hittades fem studier. Urval, inklusions-/exklusionskriterier samt analys finns mer noggrant beskrivet i vår bakomliggande rapport till dessa behandlingsriktlinjer 2007: Vilken evidens finns för att fysisk träning ger en träningseffekt utan att inflammationen ökar hos vuxna med poly- eller dermatomyosit i stabil eller aktiv sjukdomsfas? De studier som granskades för poly- och dermatomyosit delades in i stabil respektive aktiv sjukdomsfas. Till stabil sjukdomsfas indelades de med stabil sjukdomsbild de senaste tre månaderna före studiestart avseende inflammationer eller kliniska symtom och där ökning av medicinering inte gjorts under studieperioden. Övriga studier indelades i kategorin aktiv sjukdomsfas. Ingen träningsstudie omfattade akut sjukdomsskede med mindre än 2 veckors sjukdomsduration eller där medicinska ställningstaganden inte var klara. 3
4 Resultat polymyosit och dermatomyosit Pga. fåtal deltagare i de presenterade studierna är evidensgraden låg. Trots att patientgrupperna är små är resultaten samstämmiga. Den träning som patienterna utfört har gett positiva resultat och ingen studie visar motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna: Stabil sjukdomsfas: I en studie från 2007 av Alexandersson et al fick patienterna träna 3 ggr/vecka under 7 veckor (5). Upplägget av träningen var lätt uppvärmning på cykel eller rullband på en belastning av 50 % av beräknad max. puls under 10 min, därefter styrketräning i 45 min av 5 muskelgrupper, (deltoideus, quadriceps, latissimus dorsi/biceps, gastrocnemius och bålmuskulatur). Under första veckan tränade alla patienter på en belastning av 50 % av 10 VRM (volontary repetition maximum) med 3x15 upprepningar och 90 sek vila mellan. Under följande två veckor ökades motståndet gradvis till 100 % av 10 VRM och man tränade 3x10 upprepningar. Varje träningspass avslutades med 5 minuters stretching. Även i en tidigare studie av Alexandersson et al (9) användes lätt motståndsträning med gott resultat. Patienterna hade 30 minuters träningspass med promenader och muskelträning 5 ggr/vecka i 12 veckor. De med måttligt nedsatt muskelfunktion enligt Functional Index fick träna med lättare vikter och de med starkt nedsatt muskelfunktion fick träna med kroppens alternativt extremitetens tyngd som motstånd och även avlastade armrörelser med dragslyngor. I en studie av Heikkilä et al (6) hade man ett multidisciplinärt omhändertagande som bl.a. bestod av intensiv träning under 3 veckor med gruppgympa, bassängträning, stretching och promenader utan mer beskrivning. I två studier av Wiesinger et al (7, 8) fick patienterna träna i 60 min 1-3 ggr/vecka under 6 veckor respektive 6 månader, träningen bestod av cykling, step aerobics och stretching. Träningsnivån på cykel stegrades individuellt under passet. Efter uppvärmningsfas på 3-5 min ökades motståndet tills man uppnått 60 % av maxpuls. Aktiv sjukdomsfas: I en studie av Alexandersson et al (10) där patienter i aktiv sjukdomsfas ingick hade deltagarna hemträning i 30 min 5 ggr/vecka, men inte mer än 3 dagar i rad, under 12 veckor. Träningen bestod av 15 min promenad och 15 min styrketräning för armar, ben och bål samt töjningsövningar. Belastning i patienternas träningsupplägg bestämdes utifrån värden i FI likt studie (9). I en studie av Varjú et al (11) tränade man inneliggande på sjukhus i min 5 ggr/vecka under 3 veckor, träningen bestod av assisterade rörelser, isoton muskelträning för flertalet muskelgrupper och stretching. Dagarna inleddes med ytlig värme/massage och avslutades med 4
5 avslappnande bad. I en studie av Escalante (4) var patienterna inlagda på sjukhus och fick delta i träningsperioder innehållande 14 dagars rörelseträning alternativt 14 dagars anpassad belastande träning med motstånd utifrån varje persons funktionsnivå, båda uppläggen innehöll också funktionell träning. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen Samtliga granskade studier gav ett entydigt svar; träningsuppläggen medförde inte ökad inflammationsnivå i musklerna vid poly- eller dermatomyosit. Detta gällde både i stabil och aktiv sjukdomsfas och ingen studie talar emot detta (4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 17, 18, 19). Även indikationer på minskad inflammationsnivå har framkommit, som en möjlig effekt av träning i stabil sjukdomsfas (17, 22). Träningens effekt på styrka, muskelfunktion och kondition Stabil sjukdomsfas: Studierna visade signifikant förbättrad muskelstyrka (5, 7, 8), muskelfunktion (5, 6, 9, 18, 19), gångsträcka (9) och kondition (7, 8). Resultat har även visats i form av ökning muskelfibrernas tjocklek samt ett närmande mot friska muskler avseende proportionerna mellan typ I och typ II fibrer, med ökad andel muskelfibrer typ I (långsamma, syreberoende) och förbättrad muskulär uthållighet (19). Träning i kombination med tillskott av kreatin har visats ge större förbättring än enbart träning, avseende muskelfunktion och musklers uttröttbarhet (18). Aktiv sjukdomsfas: Träningen gav positiva resultat; muskelstyrkan förbättrades signifikant i några muskelgrupper (12), för övrigt erhölls styrkeförbättring men den var inte signifikant (4, 11). Muskelfunktionen mättes i en studie (10) och förbättrades signifikant. Konditionen testades inte i aktiv sjukdomsfas. Träningens effekt på activities of daily living (ADL) respektive livskvalitet Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Träningens påverkan på ADL och livskvalitet var osäker, då olika studier gav olika resultat (4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11). Enstaka studier visade signifikant förbättrad ADL ( 7, 8, 11) och livskvalitet (9, 10, 19). Träningens effekt på smärta respektive trötthetskänsla Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Ingen studie påvisade någon signifikant förändring av smärtnivån (6, 11). Trötthetskänslan förbättrades signifikant i en studie (11). 5
6 Resultat inklusionskroppsmyosit Pga få studier och fåtal deltagare är evidensgraden låg. Träningsupplägg som presenterades i studierna: I de studier som gjorts har man inte pressat patienterna hårt och man har varit vaksam på eventuella försämringssymtom. Efter inledande sjukgymnastisk undersökning och funktionsmätningar har man utformat individuella träningsupplägg. Beroende på patientens tillstånd har träningen kunnat innehålla övningar liknande praktiska vardagssituationer, förflyttningar, avlastade aktiva rörelser (dragslyngor, bassäng). För kroppsdelar som klarat det har man använt motståndsträning på lätt eller måttlig nivå, lättare i början och med eventuell successiv stegring. Ibland har motståndet endast varit tyngden av egna kroppsdelar, ibland har redskap använts för extra motstånd. Återhämtningspauser har ingått i träningsprogrammen. Vid ökade muskelbesvär eller försämrad ork trots återhämtning har övningarna anpassats till en lättare nivå. (22, 24, 25, 26, 27) Exempelvis har goda resultat visats med träning på låg intensitet men vid fler tillfällen (26) samt muskelträning i kombination med cirkulationsbefrämjande träning på cykel (27). Träningens effekt på muskelfunktion och inflammationsnivå i muskulaturen: Resultaten av de studier som gjorts pekar mot att individuellt anpassad träning kan ge ökad möjlighet att bibehålla eller förbättra muskelfunktion utan försämring av de inflammationsvärden som kontrollerats (24, 25, 26, 27). En studie påvisade att muskelstyrkan ökade mest i de minst svaga musklerna medan de svagaste musklerna inte var lika träningsbara (24). Ett observandum är att även oförändrad funktion kan ses som en vinst, eftersom sjukdomen över tid leder till successivt sämre muskelfunktion (25). 6
7 Rekommendationer Behandlingsmål Patienten ska genom ökad kunskap, bibehållen/förbättrad funktionsnivå och stimulering till fysisk aktivitet bättre klara att hantera sjukdomens konsekvenser, lättare klara aktiviteter i det vardagliga livet och uppnå ett ökat välbefinnande. Behandlingsrekommendationer Rekommendationen är att hjälpa dessa patienter att hitta fungerande träningsupplägg. Träningen bör ske under kontrollerade former med systematiska mätningar i samband med en träningsperiod för att uppmärksamma behov av anpassning av övningarna. Vid träningsupplägg bör man även tänka på att den försämrade uthålligheten som följer av sjukdomen rent praktiskt kan yttra sig i att det inte går att pressa fram ytterligare ansträngning i musklerna man jobbar med. Väl avvägda vilopauser kan vara en förutsättning för att kunna genomföra träningen. En annan aspekt är vikten av stretch och kontroll av rörligheten i leder kring de svaga musklerna. Fysisk aktivitet med miniminivå som rekommenderas för friska, 30 minuter per dag med ackumulerad fysisk aktivitet alla eller nästan alla dagar, bör vara intentionen även för personer med myosit. På individnivå behövs dock anpassning efter patientens förutsättningar. Polymyosit och dermatomyosit i stabil sjukdomsfas: Lämplig träning är dynamisk muskulär styrke/uthållighetsträning samt konditionsträning. Belastningen ska bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga, och anpassas vid förändringar i mätresultat. Eftersom sjukdomen påverkar främst proximala muskelgrupper behöver träningen inriktas på att stärka dessa delar (bål, höfter, lår, skuldror, nacke/hals). Vid dosering bör lämplig belastning räknas fram med VRM som utgångspunkt (se ovan under Resultat). Polymyosit och dermatomyosit i aktiv sjukdomsfas: Även vid aktiv sjukdom rekommenderas dynamisk träning för muskulär styrka och uthållighet enligt ovan men inte för kondition, eftersom ingen studie har mätt eller tränat kondition i aktiv sjukdomsfas. Genom uppföljande tester av muskelfunktion samt beräkning av VRM får man underlag för att anpassa träningsnivån och ha kontroll över att resultatet blir positivt. 7
8 Vid poly- och dermatomyosit i både stabil och aktiv sjukdomsfas med lätt till måttligt nedsatt muskelfunktion kan övningarna genomföras med motstånd (se ovan) medan de med starkt nedsatt muskelfunktion tränar med kroppen som tyngd eller i avlastade rörelser. Inklusionskroppsmyosit: Träning av muskulär styrka och uthållighet, kondition och praktiska funktioner rekommenderas, med individuellt upplägg beroende på funktionsnivån för den enskilda individen och i de olika kroppsdelarna. Återhämtningspauser bör läggas in mellan övningsomgångarna under ett träningspass. Även tidsrymden mellan träningstillfällena bör beaktas. Vid ökade muskelbesvär eller försämrad ork trots återhämtning ska svårighetsgrad eller belastnng minskas för aktuella övningar. Utvärdering Mätningar av muskelfunktion med Functional Index-2 (12) och greppstyrka med Grippit (13) ger grundläggande information och bör göras i samband med träningsperiod som underlag för rätt träningsnivå eller för att upptäcka eventuell försämring. Functional Index-2 samt skattning av ADLförmåga enligt Myositis Activities Profile (15) är sjukdomsspecifika mätinstrument, validerade för poly- och dermatomyosit. Fortfarande förekommer även en äldre version av myositstatus, (16), även detta är sjukdomsspecifikt. För en samlad bedömning kan behövas komplettering med andra mätinstrument. Till exempel rekommenderas SF-36 för frågor om livskvalitet (20, 21). Andra tänkbara mätinstrument är Health Assessment Questionnaire (14) för mätning av ADL-funktion och VAS-skalan för mätning av allmänt välbefinnande. 8
9 Referenslista 1. Klareskog L, Saxne T, Enman Y. Reumatologi, kapitlet Myosit av Lundberg IE. Studentlitteratur, Lund 2005; Wiesinger GF, Qiuttan M, Nuhr M, Volc-Platzer B, Ebenbichler G, Zehetgruber M, Graninger W. Aerobic capacity in adult dermatomyositis/polymyositis patients and healthy controls. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation 2000;81: Hicks JE, Miller F, Plotz P, Hua Chen T, Gerber L. Isometric exercise increases strength and does not produce sustained creatinine phosphokinase increases in a patient with polymyositis. Journal of Rheumatology 1993;20: Escalante A, Miller L, Beardmore TD. Resistive exercise in the rehabilitation of polymyositis/dermatomyositis. Journal of Rheumatology 1993;20: Alexanderson H, Dastmalchi M, Esbjörnsson-Liljedahl M, Opava CH, Lundberg IE. Benefits of intensive resistance training in patients with chronic polymyositis or dermatomyositis. Arthritis & Rheumatism 2007;57: Heikkilä S, Viitanen JV, Kautianen H, Rajamäki T, Mäntyvuo P, Harju T. Rehabilitation in myositis. Physiotherapy 2001;87: Wiesinger GF, Quittan M, Aringer M, Seeber A, Volc-Platzer B, Smolen J, Graninger W. Improvement of physical fitness and muscle strength in polymyositis/dermatomyositis patients by a training programme. British Journal of Rheumatology 1998;37: Wiesinger GF, Quittan M, Graninger M, Seeber A, Ebenbichler G, Sturm B, Kerschan K, Smolen J, Graninger W. Benenfit of 6 months long-term physical training in polymyositis/dermatomyositis patients. British Journal of Rheumatology 1998;37: Alexandersson H, Stenström CH, Lundberg I. The safety of a exercise programme in patients with polymyositis and dermatomyositis: a pilot study. British Society for Rheumatology 1999;38: Alexandersson H, Stenström C H, Jenner G, Lundberg I. The safety of a resistive home exercise program in patients with onset active polymyositis or dermatomyositis. Scandinavian Journal of Rheumatology 2000;29: Varjú C, Pethö E, Kutas R. The effect of physical exercise following acute disease exacerbation in patients with dermato/polymyositis. Clinical Rehabilitation 2003;17: Alexandersson H, Broman L, Tollbäck A, Josefsson A, Lundberg I, Stenström C. Functional Index-2: Validity och reliability of a disease-specific measure of impairment in patients with polymyositis and dermatomyositis. Arthritis and Rheumatism 2006;55:
10 13. Nordenskiöld U, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scandinavian Journal of Rheumatology 1993;22: Ekdahl C, Eberhardt K, Andersson SI, Svensson B. Assessing disability in patients with rheumatoid arthritis: use of a Swedish version of the Stanford Health Assessment Questionnaire. Scandinavian Journal of Rheumatology 1988;17: Alexanderson H, Lundberg IE, Stenström CH. Development of the myositis activities profile validity and reliability of a selfadministrated questionnaire to assess activity limitations in patients with polymyositis/dermatomyositis. Journal of Rheumatology 2002;29: Josefson A, Romanus E, Carlsson J. A functional index in myositis. The Journal of Rheumatology 1996;23: Nader GA, Lundberg IE. Exercise as an anti-inflammatory intervention to combat inflammatory diseases of muscle. Current Opinion in Rheumatology 2009;Sep Chung Y-L et al. Creatin supplement in patients with idiopathic inflammatory myopathies who are clinically weak after conventional pharmacologic treatment. Arthritis and Rheumatism 2007;57(4): Dastmalchi, M, Alexandersson H, Loell I, Ståhlberg M, Borg K, Lundberg IE, Esbjörnsson M. Effect of physical training on the proportion of slow-twitch type I muscle fibers, a novel nonimmune-mediated mechanism for muscle impairment in polymyositis or dermatomyositis. Arthritis & Rheumatism 2007;57(7): Alexandersson H, Lundberg IE. Inflammatory muscle disease: clinical presentation and assessment of patients. Current Rheumatology Reports 2007;9(4): Sullivan M, Karlsson J. The Swedish SF-36 health survey III. Evaluation of criterion-based validity: Results from normative population. Journal of Clinical Epidemiology 1998;51: Alexandersson H. Exercise effects in patients with adult idiopathic inflammatory myopathies. Current Opinion in Rheumatology 2009;21: Askanas V, Engel K, Nogalska A. Inclusion body myositis: A degenerative muscle disease associated with intra-muscle fiber multi-protein aggregates, proteasome inhibition, endoplasmic reticulum stress and decreased lysosomal degradation. Brain Pathology 2009;19: Spector S, Lemmer J, Koffman B et al. Safetöy and efficacy of strenght training in patients with sporadic inclusion body myositis. Muscle & Nerve 1997;Oct:
11 25. Arnadottir S, Alexandersson H, Lundberg IE, Borg K. Sporadic inclusion body myositis: Pilot study on the effects of a home exercise program on muscle function, histopathology and inflammatory reaction. Journal of Rehabilitation Medicine 2002;35: Johnson L, Dylan J, Walters S, Thickbroom G, Mastaglia F. The effectiveness of an individualized, home-based functional exercise program for patients with sporadic inclusion body myositis. Journal of Clinical Neuromuscular Disease June 2007; volume 8(4): Johnson L, Collier K, Edwards D, Philippe D, Eastwood P, Walters S, Thickbroom G, Mastaglia F. Improvement in aerobic capacity after an exercise program in sporadic inclusion body myositis. Journal of Clinical Neuromuscular Disease 2009;10(4). 11
Kliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter
Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16/ Ingrid Almin, Katrina Dahlin, Yvonne Franzén, Helene Nilsson, Christina Olsson Kontaktperson: Helene Nilsson Sjukgymnastiska evidensbaserade
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med poly-och dermatomyosit.
Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-08-14 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merBakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit
Universitetssjukhuset Örebro, Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16/ I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson Reviderad 2009-10-16/ I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Reviderad 2013-06-26/K
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merTRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!
TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merSjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merKRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Läs merAxelträning program i tre steg
Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom
Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merActivation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com
Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merFysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning
Inledning I dagens samhälle har de kroniska sjukdomarna kommit att bli ett mycket allvarligt folkhälsoproblem (Faskunger, 2013). Fysisk aktivitet har bevisats ha positiva effekter på många av dessa, både
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merFYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR
FYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR Helene Alexanderson Docent, Leg sjukgymnast Institutionen för NVS, Div för Fysioterapi Institutionen för Medicin, Div för Reumatologi Karolinska Institutet Funktionsområde
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merFacioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merVad är träningsvärk?
Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under
Läs merKondition och styrka för Skå IK Handboll
Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merLeft Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merUthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.
Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merArytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?
Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning? Charlotta Wredmark leg.sjukgymnast Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Incidens 1-1,5 % av befolkningen har någon
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merAtt leva med NMD neuromuskulära sjukdomar
Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade
Läs merOm träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.
Innehållet i denna presentation bygger främst på boken Total Heart Rate Training av Joe Friel. Går att förvärva: ISBN 9781569755624 Det innebär att denna lilla presentation är mycket ytlig jämfört med
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBoehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merViktigt att tänka på!
Hej läsare! För att bygga muskler krävs två saker. Ett energiöverskott och en väldigt nedbrytande träning av muskelmassan (så att kroppen sedan vill överkompensera och bygga upp ny samt extra muskelmassa).
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merSommarträningsprogram Juniortruppen
Sommarträningsprogram Juniortruppen Vi kommer ta ett par veckors uppehåll från fotbollsträningen i sommar men det är fortfarande viktigt att hålla igång kroppen, jag har därför satt ihop ett träningsprogram
Läs merVägen till milen med Metro Mode
Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 1: Från 5 till 10 kilometer För dig som är ny i spåret eller som har sprungit runt 5 kilometer tidigare och nu vill ta steget
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merFaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Örebro kommun
FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Örebro kommun 2016 Folkhälsoenheten Innehåll Kontaktuppgifter... 3 Budo... 4 Dans... 4 Gympa... 4 Kroppskännedomsträning... 5 Styrketräning... 6 Utomhusaktiviteter...
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merReumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Läs merVår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
Läs mer9 FAKTA OM PULSTRÄNING
9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merTrä ning och trä ningsplänering
Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor
Läs merMANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merChecklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter
42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merIdrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Läs merHur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava
Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information
Läs merBolltäcke ett alternativ. Bakgrund:
Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merAstma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning
Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom Karin Wadell Specialistsjukgymnast, Docent Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet Lung-
Läs mer