BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Uppsala universitet att utfärda kandidatexamen i fysik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 25 juni 2013 (reg.nr 411-00307-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i fysik. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 25 juni 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Christoph Bargholtz, Stockholms universitet, professor Per Osland, Universitetet i Bergen och docent Hans Weber, Luleå tekniska universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Nils Olsson i närvaro av tillförordnade avdelningschefen Karin Järplid Linde och seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Harriet Wallberg Nils Olsson Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(3) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Uppsala universitet Lärosäte Uppsala universitet Huvudområde/examen Fysik - kandidat ID-nr A-2014-04- 3543 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av fysik (se Universitetskanslersämbetets beslut 25 juni 2013, reg.nr 411-307-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas skriftliga förmåga att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. I några arbeten saknas en redogörelse för och en diskussion kring begrepp och resultat. Val av metoder förklaras inte, vilket försvårar möjligheten att tillgodogöra sig innehållet. Enligt självvärderingen får studenterna träna sin skriftliga förmåga genom återkommande moment, framför allt med rapportskrivning men även genom att ta fram av andra former skriftliga underlag. Det förefaller således finnas förutsättningar för att uppnå hög måluppfyllelse med avseende på skriftlig förmåga, men åtgärderna får inte fullt ut genomslag i de självständiga arbetena. Enligt självvärderingen tränas studenternas muntliga förmåga genom bland annat projektpresentationer och muntliga tentamina under utbildningen, samt genom att studenterna får återkoppling på de muntliga presentationerna från medstudenter och lärare. Enligt självvärderingen tränas studenterna också i muntligt framförande för en bredare fysikintresserad publik, framför allt genom att de vid ett tillfälle får presentera forskningsresultat för lekmän och även genom presentationen av examensarbetet. Detta gör det troligt att hög måluppfyllelse avseende visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper uppnås. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: De självständiga arbeten som granskades i utvärderingen godkändes under perioden 2011-09-01-2012-08-31, medan den första studentkullen som genomgått ett helt kandidatprogram enligt en nymodell skriver sina självständiga arbeten under vårterminen 2014. Analysen av bristerna påvisade oklarheter i processer kring handledning, genomförande och examination av självständiga arbeten. Många handledare och examinatorer var inte tillräckligt informerade om kravet på att de skriftliga rapporterna tydligt skulle uppfylla examensmålen. En mångfald av examinatorer har medfört mycket varierande rutiner och bedömningsgrunder. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar bland annat Kommunikationsträning inom DiaNa - Dialog för naturvetare och teknologer. Studenterna erbjuds
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(3) handledarsamtal kring den egna utvecklingen inom kommunikationsfärdigheter. Rutinerna för laborationsrapporter har ändrats. Det ska finnas en fullständig skriftlig rapport per laborationskurs, enligt en rapportmall. Rutinerer kring handledning, granskning och examination av självständiga arbeten har ändrats, och ämnesgranskare infördes hösten 2013 på kandidatnivå. Fortbildning för handledare och ämnesgranskare, med obligatoriska möten inför kursstart för all personal inblandad i de självständiga arbetena, har införts. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av fysik (se Universitetskanslersämbetets beslut 25 juni 2013, reg.nr 411-307-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. I de arbeten som visar bristande måluppfyllelse är diskussionen av resultaten bristfällig. Exempelvis sätts resultat inte i relation till kunskapsläget inom området eller pågående forskning. I några fall förekommer även brister i referenslistan. I självvärderingen ges relevanta exempel på hur det vetenskapliga förhållningssättet tränas i utbildningen, men detta får inte genomslag fullt ut i de självständiga arbetena. Förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter har inte gått att bedöma i de flesta av de självständiga arbetena. I de få fall dessa aspekter har varit relevanta har de behandlats på ett tillfredsställande sätt genom tydliga kopplingar till framför allt samhällsrelevanta aspekter. Enligt självvärderingen tränas studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter i relevanta kurser där exempelvis solceller och kärnfysik behandlas. Detta gör det troligt att hög måluppfyllelse uppnås avseende samhälleliga och etiska aspekter. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: Analysen visar tydligt på oklarheter i processerna kring handledning, genomförande och examination av självständiga arbeten. De skriftliga rapporterna har betraktats som bara en del av kunskapsredovisningen. En mångfald av examinatorer har medfört en stor variation av rutiner och bedömningsgrunder. Avseende de existerande fysiklaborationerna, så pågår ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Analysen framstår som relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: Studentdiskussioner kring vetenskapligt förhållningssätt har blivit mycket tydligare och konkretare som en följd av det strategiska utvecklingsarbetet. En konstruktiv diskussion kring vetenskapligt förhållningssätt har bidragit till riktade insatser inom detta område. Vidare har lärardiskussioner förts kring laborationernas roll, som utmynnat i att ett förbättringsförslag avseende rutiner angående rutiner, förberedelse och rapportering
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(3) av laborationer. Studenterna ska formulera reflektion avseende syfte med laborationen skriftligt inom ramen av laborationsrapporten. Rutiner för laborationsrapportering har förändrats. Dessa har utvecklats av programansvarig för kandidatprogrammet i fysik i samråd med studierektorer, kursansvariga lärare och laborationsassistenter. Laborationer i fysik, har utvecklats, med fokus på vetenskapliga reflektioner och arbetssätt. Rutiner kring examination av självständiga arbeten på kandidatnivå har ändrats, med betoning av en enhetlig bedömning med tydlig koppling till både kursoch examensmål. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.