KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK 2011-2012



Relevanta dokument
Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

för Hemsjö fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Hjorten Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Noltorps område Förskolan Lövhyddan Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls område Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Ängabo Öppna Förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Stora Mellby fritids Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Arbetsplan för Stora Mellby förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetssystem - förklaringar

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsnätverk GR

Arbetsplan för Bolltorps förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan Vitklöverns förskola

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2016/2017

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Arbetsplan Älvbackens förskola

Arbetsplan för Parkens Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Arbetsplan för avdelning Stubben

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2012/2013

Tyck till om förskolans kvalitet!

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Arbetsplan för Brogårdens förskola läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Stockens förskola ALINGSÅS

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Arbetsplan för Ängabo förskola avd. Björnen Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Arbetsplan. för förskolan Nolängen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Arbetsplan för Östra förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan för skriv enhetens namn Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Magra förskola Skattkistan Läsåret 2016/2017

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan Dingle förskola

Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK 2011-2012 120828

Beskrivning av verksamheten 120828 Gräfsnäs förskola ligger naturskönt i anslutning till Gräfsnäs slottspark. Från förskolan har man utsikt över sjön Anten. Närheten till naturen ser vi som en stor tillgång i arbetet. Förskolan består av två avdelningar, Tåget och Slottet. Barngrupperna är i åldrarna 1-5 år. Vi samarbetar mellan avdelningarna vid utevistelsen, öppning/stängning och temagrupper. Vi sätter tryggheten och lärandet i centrum. Vi möter barn med höga förväntningar och räknar med att barn och föräldrar har höga förväntningar på oss. Våra barn ska känna att här finns hög professionalism och vilja att hjälpa dem att nå så långt som möjligt. Förskolan är det första stadiet i det livslånga lärandet. Det skall vara lustfyllt och inspirerande. Det är här vi väcker intresse. Uppföljning av det inre utvecklingsarbetet Taktisk agenda Effektmål 1 Barnens kunskap om vattnets kretslopp ska öka. Planerade och genomförda insatser Vi har genomfört flera expriment utifrån barnens ålder och utveckling. T ex avdunstning, flyta, sjunka, filtrera vatten. Målat med vattenfärg inne och ute med regnvatten. Byggt vassbroar. Expriment med blommor, med vatten, utan vatten och färgat vatten. Vad händer? Promenader längs bäcken och följt den ner till sjön. Tittat på vattenhjul, vattenfall, vattenskum och is. Planterat frön och sett vad som händer om de får vatten eller inget vatten. Att utveckla TAKK även i temat. Resultat Barnen har fått en förståelse för att vi bör vara rädda om vattnet, för det påverkar vårt liv, både människor, djur och natur. Vi har väckt barnens lust och nyfikenhet för expriment. Barnen vet mer om vatten och kan berätta om var vatten finns och vad det kan användas till. Barnen har lärt sig många nya tecken. Analys Att vi arbetat i temagrupper har gjort att varje barn har kommit till tals,blivit sedda och haft tid att reflektera och analysera. Vi har nått det mål vi satt upp och känner oss nöjda. Barnen har en önskan om att lära sig mer om vatten, kretslopp och expriment. Utvecklingsområden till nästa läsår Fortsätta med vattnets kretslopp Vattnets användningsområden Expriment Bli en Grön Flagg förskola

Uppföljning av det kontinuerliga uppdraget på 120828 Förskolechefs verksamhetsbesök: Förskolan får ut dagar och tider då förskolechef gör verksamhetsbesök ca 5 gånger per termin. Feedback har getts på plats. Från och med ht-12 kommer verksamhetsbesök bli än mer tydliga och återkopplingsmöte med varje avdelning kommer också att bli inbokade. Detta för att än mer kvalitetssäkra verksamheten. Personalkonferenserna, studiedagarnas innehåll kommer både att utgå ifrån förskolechefens taktiska agenda som grundar sig på vad som visar sig i verksamheten och utifrån de arbetsplaner som görs. Detta för att vi ska arbeta med rätt utvecklingsfrågor utifrån var arbetslagen befinner sig och vad som är det bästa för barnens fortsatta utveckling. Vi kommer att utgå ifrån fyra områden: Lärande miljö, Kunskapssyn, Bedömning och dokumentation och Ansvar och inflytande. Förskolechefens taktiska agenda har varit: 1. Implementering av Lpfö, taktisk agenda 2. Fortsatt arbete med att levande göra systematisk skolutveckling Lust att lära 3. Göra en levande Årsplan 4. Göra en levande Likabehandlingsplan 5. Utveckla It användandet i förskolan Förskolan är på god väg i alla delar och vi kommer att fortsätta med vissa delar även nästa läsår: 1. Fortsatt arbete med Lpfö och arbetsplanen 2012/2013, mål att arbeta med den som ett levande verktyg. 2. Fortsatt arbete med att levande göra systematisk skolutveckling Lust att lära - mål att det genomsyrar allt vårt arbete. 3. Utveckla IT- användandet i förskolan.

Område: Lust att lära Verksamheten har utgått ifrån barnens intresse och nyfikenhet. Pedagogerna försöker ta tillvara och se tillfällen som ges för lärande samt erbjuda utmanande material. Vi formar våra rum utefter lekens utveckling och för att stimulera deras fantasi och kreativitet. Att vi pedagoger använder oss av vårt styrkebaserade förhållningssätt påverkar också. Vi tror på barnens förmåga och har höga förväntningar på både oss själva och barnen. Område: Samverkan Pedagoger och föräldrar samverkar genom den dagliga kontakten i hallen vid hämtning och lämning. Föräldramöte, utvecklingssamtal,inskolningssamtal,drop-in fika, lucia,midsommarfirande,bjärke föräldraenkät och Gr-enkäten. Enhetsråd som numera heter föräldraråd och som enbart är för förskolan, ger möjlighet till föräldrainflytande. Vi har också en tydlig årsplan för samverkan förskola-förskoleklass-fritidshem. Område: Arbete med barn i behov av särskilt stöd Alla barn har olika behov. Hjälpmedel som vi använder oss av är TRAS, observationsmaterial och tecken som kommunikativt stöd. Bilder, konkret material till både sånger och sagor. Detta är en hjälp för barnen att lättare förstå. Vid behov tar vi kontakt med specialpedagog efter samråd med föräldrar.

Uppföljning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd förskolan Antal Handlingspla ner (pågående) pojka r flicko r 1 1 totalt Handlingsplanen är i huvudsak om språkutvecklingen. Antal barn som tagit del av stöd från modersmålslärare: Inga Analys Rutinerna fungerar bra. Dock har vi inget bra dokument ännu för förskolan att fylla i när de har behov av att upprätta en handlingsplan.detta håller Förskolechef och Specialpedagog på att ta fram. Vi har också träff med special pedagog och Förskolechef där vi går igenom barngruppen. Utifrån det har vi sedan diskussioner hur vi kan möta varje barn på bästa sätt. Och vad barngruppen i stort behöver. Sammanfattande analys Vi tycker vi fått till bra rutiner/struktur både på våra planeringsmöten och på våra gemensamma personalkonferenser, som lägger fokus på barns lärande.vi har ett mycket gott samarbete med våra föräldrar. Utvecklingsområden till nästa läsår Fortsätta arbetet med vårt styrkebaserade förhållningssätt. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kristineholmsv 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Sammanställning av utvecklingsområden på förskolan Utvecklingsområden som blivit synliga efter GR s elev- och föräldraenkät Detta är vi mest stolta över vad gäller resultaten från föräldrasvaren Att vi bemöter barn och föräldrar på ett positivt sätt. Att barn och föräldrar är trygga med förskolan Att vi har skapat en bra lärandemiljö. Analys Att vi väljer att se det positiva hos barnen. Delaktiga i barnens vardag på förskolan. Vi är lyhörda för föräldrars och barns behov vid lämning och hämtning. Vi har skapat en lärandemiljö genom att utveckla rummen, material och vårt förhållningssätt så att vi väcker barnens nyfikenhet att utforska, leka och lära. Detta behöver vi utveckla utifrån resultaten från föräldrasvaren Ge föräldrarna bättre insyn i barnens vardag. Vara ute tidigare med information. Lyhörda för föräldrarnas åsikter. Synpunkterna på gården, städningen och maten tar vi med oss och för vidare. Analys Vi har inte alltid tagit oss tid att skriva på veckotavlan i hallen, vi har prioriterat att vara nära barnen. Vi har varit sena med information. Utvecklingsområden till nästa läsår Utifrån era analyser ovan, vad finner ni angeläget att bära med er till nästa läsår? Bli bättre på att informera i god tid. Ge föräldrarna bättre insyn i vår verksamhet. Utveckla vårt sätt att ta tillvara föräldrarnas åsikter.

Utvecklingsområden som blivit synliga efter revidering av likabehandlingsplanen Resultatet av vårt arbete märks genom att vi har en väldigt go och omtänksam barngrupp. Det visas i relationerna mellan barn-barn, barn-vuxna och vuxna-barn. Vi ser och hör ofta barnen säga positiva saker till varandra, undringar hur det gick om någon slagit sig, hjälper spontant varandra med t ex påklädning, fart på gungor, städning mm. De delar gärna med sig av sina egna kunskaper och lär varandra. Under året har vi haft fokus på: Hur gör/agerar vi när barnen vill leka med samma sak. Hur gör/agerar barnen när de vill leka med samma sak Att få med alla barn i leken Våra relationer mellan barn-barn, vuxna-barn och vuxna-vuxna Positivt tänkande Konkreta åtgärder: Kompissolen Pedagogerna nära i barngruppen Låta barnen hjälpa varandra Positiva blommor (föräldrarna gjort till sina barn) Pedagogerna medvetet hjälper barnen in i en mindre grupp där det finns en pedagog med Diskussioner, sagor, dockteater, Analys: Vi är nöjda, Barnen har varit med i processen och då gett ett positivt resultat. Vikarier och föräldrar har uttryckt att vi har en fin barngrupp med få konflikter och att de är omtänksamma om varandra. Utvecklingsområden till nästa läsår Positivt tänkande Vara nära i barngruppen Barnen delaktiga i processen Inför kommande läsår kommer kommer förskolans utvecklingsarbete huvudsakligen inriktas på: Utifrån förskolechefs och vår egna taktiska agenda.