Konditionsgranskning vid bostadsaffa r

Rapport nr.: Å328 Konditionsgranskning vid bostadsaffa r Skillnadsgatan 34, 22100 MARIEHAMN

Rapport nr.: Å328 Sid: 2 / 41 Innehåll 1.1 Allmän information... 3 1.2 Information om objektet... 3 1.3 Granskningen... 4 2.1 Övre bjälklag och vattentak... 5 2.2 Nedre bjälklag... 10 2.3 Fasaden och ytterväggar... 11 2.4 Fönster och dörrar... 14 2.5 Ytor inomhus... 16 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation... 27 2.7 Övrig information (enligt ägaren)... 30 2.8 Riskanalys... 30 3.1 Fuktmätningar... 31 4.1 Ritningar... 33 5.1 Åtgärdsförslag... 36 5.2 Övrig information, datum, plats och underskrift... 37

Rapport nr.: Å328 Sid: 3 / 41 1.1 Allmän information Fastighetsbeteckning: 478-1-4-13 Ägare och uppdragsgivare: Fastighetsmäklare: Närvarande: Gösta och Agneta Sundström 018 13919 gosta.sundstrom@aland.net Ålands Fastighetskonsult Ab / Markus Fellman 018 27306 markus.fellman@fk.ax Bostadsägarna Sebastian Nygård / Investigo Åland Ab 1.2 Information om objektet Byggnadstyp: Egnahemshus Byggnadsår: 1975 Renoveringsår: Renoveringar har utförts kontinuerligt. Objektets yta: Våningsyta ca. 280 m², garage inräknat. Våningsantal: 1 + delvis källare Uppvärmningssätt: Vattenburen centralvärme, radiatorer. Bergvärme 2 stycken eldstäder. Stommaterial: Trä Fasadbeklädning: Tegel och trä. Vattentakets typ: Valmat Vattentakets material: Betongpannor Undertak: Ja Grund: Betongplatta på mark Murad grundmur där källare finns. I övrigt gjuten grundmur. Golvtyp: Betong i källare. Betongvalv mellan källare och entréplan. Betong i garage. Dränering: Delvis, enligt ägaren. Inga kontrollbrunnar observerades. Regnvattenssystem: Hängrännor och stuprör. Regnvatten leds inte bort. Byggnadens placering: Sluttning Ventilation: Självdrag Fönster: Värmeglas med vädringsluckor, ej förnyade. Bruksvattenrör: Koppar Värmeledningar: Koppar Avloppsrör: Plast

Rapport nr.: Å328 Sid: 4 / 41 1.3 Granskningen Datum: 31.10.2018 kl. 09:00 Väder: Granskare: Orsak: Begränsningar: Halvmulet 10 C Sebastian Nygård, Investigo Åland Ab 0457 345 5073, sebastian.nygard@investigo.fi Byggn.Ing. Bostadsaffär Begränsar sig till huset Kartläggningsmetod: Konditionsgranskning på grundnivå. Konditionsgranskningsrapporten baserar sig på vid granskningen upptäckta brister, utförda mätningar, dokument som funnits till förfogande samt uppgifter som fåtts av ägare/användare. Ytmätare användes systematiskt i de rum där risk för fukt finns. Övriga utrymmen kontrollerades okulärt. Genom granskning samt fuktmätning utan att förstöra ytmaterial kan man inte upptäcka fuktskador som finns inne i konstruktionerna, ej heller gamla och redan intorkade skador. Inte ens genom att öppna konstruktionerna på några få platser kan man säkerställa alla konstruktioners skick. Riskkonstruktioners skick kan undersökas via kontrollhål och materialprov. Använd utrustning: Trotec T3000 / TS250 / TS660, kalibrerad: 05 / 2018

Rapport nr.: Å328 Sid: 5 / 41 2.1 Övre bjälklag och vattentak Övre bjälklag: Det övre bjälklaget kunde granskas. Tillträde via lucka i takfoten vid terrass. Mellantaket ventileras via takfot. Avloppssystemets luftningsrör observerades på mellantaket. Om dess ventil slutar fungera korrekt kan varm luft tränga ut i mellantaket och kondensera. Ventilens funktionsduglighet bör granskas regelbundet, alternativt förlängs luftningsröret ut genom vattentaket. Ventilationsrör mynnar ut i mellantaket. En befintlig takgenomföring ämnad för dessa rör observerades. Varm frånluft från ventilationsrören kan kondensera på mellantaket. Vi rekommenderar att ventilationsarbeten färdigställs. I övrigt är övre bjälklaget i allmän god kondition. Vattentak: Regnvatten: Vattentak av takpannor. Från mellantaket observerades ett undertak. Vattentaket förnyades ca. 2008. Inga spruckna pannor observerades. Mossa observerades på taket. Snörashinder finns på taket. Skorstenen saknar hatt som skyddar mot nederbörd. En gir är fylld med löv, rekommenderas att vattentaket rengörs. Garagedelen har ett vattentak av filt. Vattentaken är i allmänt god kondition. Hängrännor och stuprör har förnyats ca. 2008. Ställvis observerades mossa i hängrännor. I övrigt är hängrännor och stuprör i allmän god kondition. Takvatten rinner ut från stuprör och leds således ej längre bort från huset. Bild 1. Mellantaksutrymme

Rapport nr.: Å328 Sid: 6 / 41 Bild 2. Mellantaket ventileras via takfot. Bild 3. Avloppssystemets luftningsrör observerades på mellantaket. Om dess ventil slutar fungera korrekt kan varm luft tränga ut i mellantaket och kondensera. Ventilens funktionsduglighet bör granskas regelbundet, alternativt förlängs luftningsröret ut genom vattentaket. Bild 4. Ventilationsrör mynnar ut i mellantaket. En befintlig takgenomföring ämnad för dessa rör observerades. Varm frånluft från ventilationsrören kan kondensera på mellantaket.

Rapport nr.: Å328 Sid: 7 / 41 Bild 5. Rekommenderas att ventilationsrör som mynnar ut i mellantaket förlängs till dessa rör. Ventilationsrör isoleras. Bild 6. Undertak observerades. Bild 7. Tecken på fuktbelastning observerades på skorstenen.

Rapport nr.: Å328 Sid: 8 / 41 Bild 8. Garagedelens vattentak. Svag lutning. Stuprör. Bild 9. Överblicksbild. Mossa observerades på vattentaket. Snörashinder finns. Bild 10. Skorstenen saknar hatt. Täckningsplåtens anslutning till skorstenen är sakenligt utförd.

Rapport nr.: Å328 Sid: 9 / 41 Bild 11. Spisfläktens utblås. Giren bör rensas. Bild 12. Ställvis observerades mossa i hängrännor. I övrigt är hängrännor i allmänt god kondition. Bild 13. Regnvatten leds ej vidare till t.ex. dike. Stuprör är i allmänt god kondition.

Rapport nr.: Å328 Sid: 10 / 41 2.2 Nedre bjälklag Nedre bjälklag: Betongplatta på mark. Underliggande konstruktion är okänd, skärningsritning fanns ej tillgänglig. Källardelens väggar är murade av lättbetongblock. Den del av huset som ej har källare står på en gjuten sockel. Ställvis observerades beck på sockeln. Beck funderar som yttre vattenisolering. Beckstrykningen har dock levt ut sin tekniska medellivslängd. Enligt ägaren är huset delvis dränerat, inga kontrollbrunnar för granskning observerades. Bild 14. Gjuten sockel. Beck Bild 15. Murad och rappad sockel. Beck observerades som yttre vattenisolering.

Rapport nr.: Å328 Sid: 11 / 41 2.3 Fasaden och ytterväggar Fasad: Tegelfasad. Fasaden är ventilerad, dock i minsta lag. Från fönstrens övre kant och upp till taket är det träfasad. Fasaden är i allmänt god kondition okulärt sett. Fasadbeklädning saknas runt fönster på garagedelen. Ytterväggar: Trästomme i entréplan. Lättbetongblock i källare. Bild 16. Fasad mot väster. Bild 17. Fasad mot norr.

Rapport nr.: Å328 Sid: 12 / 41 Bild 18. Fasad mot norr. Bild 19. Fasad mot öster. Bild 20. Fasad mot söder.

Rapport nr.: Å328 Sid: 13 / 41 Bild 21. Fasaden är ventilerad. Dock i minsta lag. Bild 22. Fasadbeklädning saknas runt fönster på garagedelen. Bild 23. Källaryttervägg av lättbetongblock.

Rapport nr.: Å328 Sid: 14 / 41 2.4 Fönster och dörrar Fönster: Värmefönster med vädringsluckor. Fönster är ursprungliga. Fönster är i allmänt god kondition, dock observerades färgsläpp ställvis. Dörrar: Ytterdörrar av trä. Normalt ytslitage observerades. Bild 24. Ställvis observerades färgsläpp. Bild 25. Fönster är ursprungliga och i allmänt god kondition, okulärt sett. Bild 26. Dörr till bakgård. Normalt ytslitage observerades.

Rapport nr.: Å328 Sid: 15 / 41 Bild 27. Källardörr. Normalt ytslitage observerades.

Rapport nr.: Å328 Sid: 16 / 41 2.5 Ytor inomhus Våtutrymmen: I våtutrymmen granskades synliga ytor, bruksvatten- och avloppsrör okulärt. Inga läckage observerades. Badrum: Missfärgade silikonfogar observerades. Missfärgade silikonfogar kan indikera på en bristfälligt fungerande ventilation. En frånluftsventil finns i badrummet. Inga läckage eller förhöjda ytvärden observerades vid granskningstillfället. Badrummet är ursprungligt och har levt ut sin tekniska medellivslängd. Källare: Man har valt att inreda källaren i efterhand. I källaren finns ett badrum och en bastu som ej är färdigt byggda. I golvbrunn i duschörn observerades ett tätskikt. Bastupanelen är ventilerad och en ångspärr finns bakom panelen. Ångspärren är sakenligt monterad bakom uppviket på väggen. I bastun finns en golvbrunn. Tätskikt observerades. Torra utrymmen: I torra utrymmen granskades synliga ytor, bruksvattenvärme- och avloppsrör okulärt. Tecken på fuktskador observerades på väggytor i gästrum. Kök: Köket har förnyats under senare år. Inga läckage eller förhöjda ytvärden observerades i köket. Ett läckageskydd finns under diskmaskinen. Köket är i allmänt god kondition. WC: Inga läckage eller förhöjda ytvärden observerades i wc. En luftventil finns i utrymmet. Utrymmet är i allmänt god kondition, okulärt sett. Tvättstuga i källare. Inga läckage eller förhöjda ytvärden observerades. I golvbrunnen finns en förhöjningsring. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Dessa bör granskas regelbundet. Källare: I källaren finns utrymme för en toalett som ej är färdigbyggd.

Rapport nr.: Å328 Sid: 17 / 41 Bild 28. Ursprungligt badrum. Bild 29. Ursprungligt badrum. Bild 30. Frånluftsventil med självdrag.

Rapport nr.: Å328 Sid: 18 / 41 Bild 31. Missfärgade silikonfogar observerades. Bild 32. Golvbrunn i duschörn. Eftersom badrummet är ursprungligt är det högst sannolikt att någon vattenisolering ej finns på väggar och golv. Bild 33. Ej färdigställt badrum i källarplan.

Rapport nr.: Å328 Sid: 19 / 41 Bild 34. I golvbrunn i duschörn observerades ett tätskikt. Bild 35. Ej färdigbyggd bastu. Bild 36. Bastupanelen är ventilerad och en ångspärr finns bakom panelen. Ångspärren är sakenligt monterad bakom uppviket på väggen.

Rapport nr.: Å328 Sid: 20 / 41 Bild 37. I bastun finns en golvbrunn. Tätskikt observerades. Bild 38. Köket har förnyats under senare år. Inga läckage eller förhöjda ytvärden observerades i köket. Köket är i allmänt god kondition. Bild 39. Ett läckageskydd finns under diskmaskinen.

Rapport nr.: Å328 Sid: 21 / 41 Bild 40. Tvättstuga. Golvbrunn. Bild 41. I golvbrunnen finns en förhöjningsring. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Dessa bör granskas regelbundet. Bild 42. I källaren finns utrymme för en toalett som ej är färdigbyggd.

Rapport nr.: Å328 Sid: 22 / 41 Bild 43. Kontor, inget att anmärka på. Bild 44. Sovrum, inget att anmärka på. Bild 45. Vardagsrum, inget att anmärka på.

Rapport nr.: Å328 Sid: 23 / 41 Bild 46. I vardagsrummet finns en eldstad. Bild 47. Matsal, inget att anmärka på. Bild 48. Hall, inget att anmärka på.

Rapport nr.: Å328 Sid: 24 / 41 Bild 49. Gästrum, fuktfläckar observerades på väggytor. Bild 50. Fuktfläck, orsak och tidpunkt är okänd. Synligt skadat material överskrider åtgärdsgränsen i Social- och hälsovårdsministeriets förordning 20. Bild 51. Vid radiator i gästrum observerades fuktfläckar på väggen. Enligt ägaren kan orsaken vara blöta kläder som har varit på radiatorn. Synligt skadat material överskrider åtgärdsgränsen i Social- och hälsovårdsministeriets förordning 20.

Rapport nr.: Å328 Sid: 25 / 41 Bild 52. Sovrum, inget att anmärka på. Bild 53. Allrum, inget att anmärka på. Bild 54. Hall i källare.

Rapport nr.: Å328 Sid: 26 / 41 Bild 55. Hobbyrum, inget att anmärka på. Bild 56. Öppen spis. Bild 57. Förråd som tidigare varit utrymme för oljetank.

Rapport nr.: Å328 Sid: 27 / 41 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation VVS-system: Bruksvatten: Inkommande huvudvattenledning av plast. Inkommande huvudvattenledning och vattenmätare finns i lavoarskåpet i tvättstugan. Läckagevakt finns installerad. Rörledningar av koppar. Avlopp: Avloppsrör av uponal (plast). Värme: Vattenburen centralvärme. Ursprungligen användes oljeeldning. Oljepannan har bytts ut mot bergvärme. Oljetanken har avlägsnats, oljetankrummet fungerar nu som förråd. Värmeledningsrör av koppar. Väggmonterade värme-element. I pannrummet bör tryckventilens avrinningsrör förlängas ner i golvbrunn. Ventilation: Ventilation med självdrag. Friskluftsventiler och frånluftsdon observerades. Bild 58. Inkommande huvudvattenledning av plast.

Rapport nr.: Å328 Sid: 28 / 41 Bild 59. Läckagevakt finns installerad. Bild 60. Avloppsrör av uponal (plast). Bild 61. Termostat av äldre modell. Värmeledningsrör av koppar. Observera att plastmattan kan innehålla asbest vilket bör tas i beaktande vid eventuella renoveringar.

Rapport nr.: Å328 Sid: 29 / 41 Bild 62. Bergvärmepump. Bild 63. Tryckventilens avrinningsrör bör förlängas ner i golvbrunn. I golvbrunnen finns en förhöjningsring. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Bild 64. Ventilation med självdrag. Friskluftsventil.

Rapport nr.: Å328 Sid: 30 / 41 2.7 Övrig information (enligt ägaren) El: 12325 kwh, år 2017. Sotning: Har utförts sporadiskt. 2.8 Riskanalys Riskkonstruktioner: Riskkonstruktioner kan undersökas närmare via kontroll och materialprov. Åtminstone ifall dess tekniska livslängd är uppnådd, rekommenderar vi att man undersöker dess konstruktion. Grundplattans nivå i närheten av marknivån. Om någon yttre vattenisolering ej finns, ökar risken för markfuktbelastning på byggnadens konstruktioner. Ställvis observerades beck som yttre vattenisolering, dock har beckstrykningen levt ut sin tekniska medellivslängd. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Dessa bör granskas regelbundet. Gamla, även intorkade, skador bör alltid repareras. Skadornas omfattning och orsak utreds varefter skadorna åtgärdas genom att förnya skadade material. Skadade bärande konstruktioner kan vid mån av möjlighet rengöras mekaniskt. Om badrummet är byggt före 1998 finns det risk att badrummet saknar en enhetlig vattenisolering. Om vattenisolering saknas finns alltid risk för skador i konstruktionerna. Bristfällig yttre vattenisolering, dränering eller regnvattensystem kan fuktbelasta konstruktionerna.

Rapport nr.: Å328 Sid: 31 / 41 3.1 Fuktmätningar Allmänt: Ytmätning Eftersom fuktmätning på ytan är en metod som ej förstör ytmaterial, anses den vara en s.k. riktgivande mätningsmetod. Mätning av fuktkvot Med mätning med stickor i trämaterial får man information om träets fuktkvot. Om fuktigheten i träet är 18 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för mikrobskador. Om fuktigheten i träet är 25 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för rötskador. Fuktkvoten är i procent av dess torrvikt. Snittmätning Vid misstanke om fuktproblem, till exempel under en plastmatta, kan vi med mätning genom en snittmätning kontrollera om det förekommer fukt mellan plastmattan och underlaget. Borrhålsmätning Vid borrhålsmätning kan man mäta den den relativa luftfuktigheten i stenkonstruktioner. Borrning kan även användas för att mäta den relativa luftfuktigheten i till exempel isoleringsskiktet. Mätnoggrannhet: TS210 SDI C: ± 0,4 C 0 90 % Rh: ± 2% 90 100% Rh: ± 3% TS250 SDI C: ± 0,7 C Rh: ± 2% Ytmätningar: Badrum Golv, allmänt: 47-48/200 Golv, runt wc-stol: 50-51/200 Golv, under lavoar: 48-50/200 Golv, vid badkar: 49-52/200 Golv, duschhörn: 49-52/200 Golv, runt brunn: 51-55/200 Vägg, allmänt: 23-24/200 Vägg, duschhörn: 24-26/200 Vägg, under blandare: 26-30/200

Rapport nr.: Å328 Sid: 32 / 41 Wc Golv, allmänt: 22-25/200 Golv, runt wc-stol: 19-23/200 Golv, under lavoar: 20-26/200 Väggar: 15-22/200 Kök Golv, allmänt: 25-27/200 Golv, framför diskbänk: 27-28/200 Golv, framför diskmaskin: 26-27/200 Golv, framför kylskåp: 28-29/200 Vägg, allmänt: 24-27/200 Vägg, ovanför diskbänk: 25-30/200 Hjälpkök Golv, allmänt: 53-61/200 Golv, framför lavoarskåp: 58-65/200 Golv, vid tvättmaskin: 51-56/200 Lavoarskåpets botten, spånskiva: 23-25/200 Vägg, allmänt:27-32/200 Vägg, ovanför diskbänk: 27-32/200 På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Resultattolkning: Inga stora avvikelser kan konstateras i ytvärdena. Vid granskningstillfället observerades ej några förhöjda ytvärden.

Rapport nr.: Å328 Sid: 33 / 41 4.1 Ritningar

Rapport nr.: Å328 Sid: 34 / 41

Rapport nr.: Å328 Sid: 35 / 41

Rapport nr.: Å328 Sid: 36 / 41 5.1 Åtgärdsförslag - Ventilationsrör som mynnar ut i mellantaket kopplas ihop med befintlig takgenomföring och ventilationsrör isoleras. - Fönster och dörrar underhålls. - Fasadarbeten färdigställs runt garagefönster - Vattentaket och hängrännor rengörs. - Skorstenen förses med hatt. - Tryckventilens avrinningsrör förlängas ner i golvbrunn i pannrum. - Fuktskador på väggar i gästrum åtgärdas genom att förnya skadat material. Skadornas omfattning klarnar i rivningsskedet. - Silikonfogar granskas årligen och förnyas med 3 5 års mellanrum. - Eftersom badrummet har levt ut sin tekniska medellivslängd, rekommenderar vi att badrummet förnyas till dagens standard.

Rapport nr.: Å328 Sid: 37 / 41 5.2 Övrig information, datum, plats och underskrift Granskarens ansvar: I en konditionsgranskning som utförs åt en konsument definieras ansvaret enligt konsumentskyddslagen. I en konditions-granskning åt ett företag används KSE2013. Granskaren har rätt och skyldighet att rätta till fel som konstateras gjorts i konditionsgranskningen. Beställaren bör reklamera fel skriftligen åt granskaren inom skälig tid (3 månader från granskningsdatum). Observera att granskningen visar endast läget vid granskningstidpunkten. Övrigt: På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Åtgärdsförslagen är rekommendationer på hur man kunde åtgärda konstaterade brister. De räcker i sig själv inte alltid som arbetsbeskrivningar. Reparationer bör utföras i enlighet med Ålands Byggbestämmelsesamling och dess anvisningar. Om brister lämnar oåtgärdade kan dessa orsaka olägenheter för boendet. Observera även att efter planerings- och byggnadsskedet påverkas byggnadens skick, samt risk för fukt- och vattenskador av dess användningsändamål, städning, underhåll och reparation. Denna rapports delvisa kopiering är förbjudet utan lov av Investigo Oy Ab. Asbest: Mikrobskador: Radon: Asbest kan finnas i byggnader som är tillverkade mellan åren 1940 1990. I Finland slutade man tillverka byggnadsmaterial med asbest år 1988. Asbestens användning förbjöds helt 1.1.1994. Mikrobskador som uppkommit i till följd av fuktskador kan vara skadliga för hälsan. Mikrobskador kan uppkomma då den relativa fuktigheten är långvarigt över 70%. Radon är en färglös och luktfri radioaktiv gas som kommer från marken. Information om radonmängder och dess mätning fås från Strålningssäkerhetscentralen eller kommunens byggnadsövervakning. I konditionsgranskningen tas ej ställning till radonmängder i objektet.

Rapport nr.: Å328 Sid: 38 / 41 Teknisk livslängd: En byggnadsdels, systemets, utrustningens eller elementets tekniska livslängd är baserat på kända uppgifter och på erfarenhet av ifrågavarande faktors hållbarhet. Teknisk livslängd är en allmän definition av den del som bedöms. Den tekniska livslängden avser tiden efter ibruktagandet då de tekniska funktionskraven för konstruktionen, byggnadsdelen, systemet eller utrustningen uppfylls. Kontrollintervall: Kontrollintervallet ska vara sådant att det objekt som kontrolleras förblir i gott skick mellan kontrollerna. Med kontrollintervall avses en återkommande period då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen ska kontrolleras. Underhållsperiod: Med underhållsperiod avses ett intervall då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen kräver service, reparation, partiellt byte, renovering eller ytbeläggning. Underhållsperioden är det genomsnittliga intervall med vilket den fastställda underhållsåtgärden upprepas. Beteckning Teknisk livslängd Kontrollintervall Underhållsperiod Byggnadstekniska system eller material Dräneringssystem (före 1999) 40 år 2 år 5 år Dräneringssystem (efter 1999) 50 år 2 år 5 år Asfaltbeläggning på gården 20 år 5-12 år Gårdens stenläggning i betong 25 år 4-10 år Grundmurens vattenisolering, isolering 30 år med bitumenmembran Grundmurens vattenisolering, isolering med bestrykning av varmt bitumen 20 år Grundmurens vattenisolering, 50 år grundmursplast Tjälisolering, utanför grundmuren 50 år Nedre bjälklagets konstruktion Betongplatta på marken, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan Betongplatta på marken, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån värmeisolering även under betongplattan 40 år 5-10 år 50 år 5-10 år

Rapport nr.: Å328 Sid: 39 / 41 Bärande betongplatta, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan. Nedre bärande bjälklag i trä (trossbotten) 40 år 5-10 år 50 år 5 år Fasader Brädbeklädnad 50 år 5 år 5-20 år Rappning 50 år 5 år 10-20 år Metallplåtsbeklädnad 40 år 5 år 15-20 år Fibercementskiva 50 år 5 år 20 år Fönster och ytterdörrar Träfönster 50 år 2 år 6-10 år Fönster i trä och aluminium 60 år 5 år 10 år Trädörrar 40 år 5-15 år Balkonger och terrasser Terrasser i trä 50 år 5-20 år Trädäck och uteterrasser 20 år 1 år Yttertak och utrustning för yttertak Bitumenmembran, beklädnad i ett 25 år 1 år 10 år lager, snedtak Bitumenmembran, beklädnad i två 30 år 1 år 10 år lager, plant tak Bitumenmembran, två lager, snedtak 30 år 1 år 10 år Bitumenmembran, beklädnad i tre 35 år 1 år 10 år lager Förzinkat och målat tak med stående 60 år 1-5v 10-15 år fals Tak i korrugerad metall 40 år 5 år 10-15 år Tegeltak 45 år 5 år 10 år Tak i fibercement 30 år 1 år 5-10 år Tak- och stuprännor 25-40 år 1 år 10 år Takkupoler 30 år 3 år 5-7 år Takfönster 50 år 5 år 5-7 år Ytbeläggning i torrutrymmen Golv, plastmatta, vinylplatta, 30 år korkmatta eller linoleum Golv, textilmatta 20 år Keramiska plattor 50 år Golv, brädparkett 25 år 5-15 år Golv, limmad parkett eller brädgolv 40 år 5-15 år Golvlaminat 15 år Målning och tapetsering av väggar 20 år

Rapport nr.: Å328 Sid: 40 / 41 Ytbehandling av takens ytbeklädnad 30 år Golvkonstruktion och -ytor i våtutrymmen Plastmatta 20 år 3 år 5-10 år Applicering av fuktspärr och kakling 15 år 3 år Vattenisolering med bitumen och 30 år 3 år kakling Modern vattenisolering och kakling (efter 1999) 30 år 3 år Väggytor och -konstruktion i våtutrymmen Applicering av fuktspärr, skivkonstruktion kakling Applicering av fuktspärr, konstruktion i 15 år 3 år Vid behov 18 år 3 år Vid behov stenmaterial och kakling Vattenisolering och kakling 30 år 3 år Vid behov Plasttapet 12 år 3 år Plastbelagd plåt 30 år 3 år Paneler i badrummet 12 år 3 år Paneler i bastun 20 år Takbeläggning i våtutrymmen Ytbeläggning av taket (kph) 20 år 5 år 10-15 år Fast inredning Skåp i torrutrymmen Skåp i våtutrymmen 25 år 15 år VVS-tekniska system eller material Oljetank, plast, inomhus 50 år 10 år 10 år Oljetank, plast, i marken 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, inomhus 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, i betongbunker i marken 30 år 10 år 10 år Oljetank, stål, utomhus 40 år 10 år 10 år Skorstenar, tegelskorstenar 50 år 1 år Skorstenar, keramisk skorsten av 50 år 1 år element Värmerör, stålrör, golvvärme Uppnådd Värmerör, kopparrör, golvvärme i 40 år 1 år våtutrymme Värmerör, plastbelagda kopparrör, 50 år 1 år golvvärme Värmerör, plast- och kompositrör 50 år 1 år Värmare av bruksvatten 20-30v Vattenledningar, kopparrör 30 år 10-15 år Vattenledningar, plaströr 50 år 10-15 år

Rapport nr.: Å328 Sid: 41 / 41 Vattenledningar, galvaniserade stålrör Spillvattenavlopp, gjutjärnsrör Spillvattenavlopp, plast- eller kompositrör Uppnådd 50 år 50 år Ytterligare information om livslängder finns i Rakennustietosäätiös Käyttöikäjaksotus (KH 90-00403, på finska) Datum och plats: 1.11.2018, Mariehamn Underskrift: Sebastian Nygård Byggn.Ing.