Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander



Relevanta dokument
Smittspårningskurs 2015

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Tarminfektioner, inledning

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Ny faecesdiagnostik med PCR

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårningsutbildning 2011

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Utredning av utlandsresenär

EHEC - sjuka människor

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

PM Medicinskt. Gastroenterit

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Streptokockinfektioner

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Veronica Woxén Hepatit A

Smittskydd Östergötland

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Hygienombudsträff HT- 2012

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Om infektioner och smitta i förskolan

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Hygienrutiner på förskolan

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Vad kan finnas under ytan?

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Hygienkonferens hösten 2013

Central smittspårning

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Smittspårningskurs mars 2018

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Introduktion och Hur smittar det?

Legionella - smittspårning

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 och läkaren

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Säkra steg för en säker mathantering

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Karin Persson

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Infektioner hos barn i förskolan

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Transkript:

Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1

Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation Läkarinformation - > sjukdomar Sidan 2

Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC Vibrio cholerae Giardia intestinalis Sidan 3

Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar Yersinia enterocolitica Vibrioinfektion exkl. kolera Entamöba histolytica Cryptosporidios Sidan 4

Hygienråd vid tarmsmitta Tvätta händerna noga efter toalettbesök, före matlagning och före måltid. Använd flytande tvål och egen handduk. Stanna hemma från förskola, skola eller arbete under den tid du har symtom såsom diarré och/eller kräkningar och åtminstone ett dygn efter att du tillfrisknat (48 timmar från förskola och vid riskyrke). Du bör inte bada i pool/bassäng så länge du har diarré. Sidan 5

Riskyrken Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel Personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med gravt nedsatt immunförsvar Sidan 6

Hygienråd vid tarmsmitta Undvik att hantera mat som ska ätas av andra. Om du ändå måste göra det var extra noga med handtvätten innan du tar i matvarorna. Arbetar du yrkesmässigt med livsmedel är du enligt livsmedelslagstiftningen skyldig att informera din arbetsgivare om du drabbats av magsjuka. Sidan 7

Tarmpatogener För att stoppa smittspridningen i samhället och för att kunna identifiera smittkällor är provtagning vid inhemska tarminfektioner mycket viktigt. Ange alltid smittland på lab.remissen. Sidan 8

Salmonella Inkubationstid 12-48 tim (6-72 tim) Diarré, feber, kräkningar (ovanligt) Kan vara helt symtomfri Zoonos: Nötkreatur, fåglar Husdjur, burfåglar, sköldpaddor, ormar Person till person smitta ovanligt (hög smittdos) Tillväxer i livsmedel. Dör vid 70, överlever frysen Små barn bärare av bakterien under lång tid Sidan 9

Salmonella Personer inom riskyrken ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till arbete. Barn kan återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria. Sidan 10

Salmonella tyfoid Förekommer endast hos människan Septisk sjukdom (ink. tid 1-2 veckor) Feber, frossa, huvudverk. Diarréer kan saknas Låg infektionsdos Smittspridning: från infekterad person, förorenade livsmedel eller kontaminerat vatten. Diagnostik; blododling, F-odling (kan vara neg) Antibiotikabehandlas Finns vaccin Sidan 11

Salmonella paratyphi Septisk sjukdom, lindrigare symtom Oftast diarréer Inkubationstid: 1-10 dagar Smittspridning: från infekterad person, förorenade livsmedel eller kontaminerat vatten Antibiotikabehandlas Sidan 12

Tyfoid- och paratyfoidfeber Personer inom riskyrken ska lämna tre negativa faecesprover innan återgång till arbete. Förskolebarn ska lämna tre negativa faecesprover innan återgång till förskolan. Provtagningen påbörjas tidigast en vecka efter avslutad behandling. Sidan 13

Shigella Inkubationstid 2-3 dygn (1-6 dygn) Feber, blodiga diarréer Förekommer endast hos människan Låg infektionsdos Person till person smitta vanligt Kontaminerade livsmedel, dör vid 70, överlever frysen Antibiotikabehandling Sidan 14

Shigella Personer inom riskyrken ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för. Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabeh. Förskolebarn ska lämna minst ett negativt fecesprov förutsatt att de fullföljt antibiotikabeh. Annars tre negativa fecesprover före återgång till förskola. Sidan 15

EHEC En variant av bakterien E-coli som kan bilda speciella gifter, verotoxiner vt1 och vt2. Intimin, en faktor som är kopplad till bakteriens förmåga att fästa på tarmens slemhinna, genen benämns eae. Ta prov för EHEC på alla patienter med blodig diarré. Frågeställning på remissen, ingår inte i rutindiagostiken Sidan 16

EHEC - Diagnostik PCR för påvisande av verotoxingenerna vtx1, vtx2 och eae genen Odling Isolering och serotypning Sidan 17

EHEC Inkubationstid 2-4 (1-8) dygn Blodig diarré Magkramper Sällan feber Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS) i 5-10 %, fr.a. förskolebarn CNS-påverkan Sidan 18

HUS hemolytiskt uremiskt syndrom Hemolytisk anemi, sönderfall av röda blodkroppar. Trombocytopeni, brist på trombocyter ger ökad blodningsbenägenhet, blödningar i slemhinnor, urinvägar blödningar i CNS. Uremi, nedsatt njurfunktion. Njurskadan beror på tromboser, blodproppar, i de allra minsta kärlen. Sidan 19

Kombination av virulensfaktorer och utveckling av HUS vtx1 neg vtx2 pos eae pos vtx1 pos vtx2 neg eae pos vtx1 pos vtx2 pos eae pos vtx1 neg vtx2 pos eae neg Antalet fall av HUS Totalt antal fall vtx1 pos vtx2 neg eae neg vtx1 pos vtx2 pos eae neg 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 Antal Sidan 20

Vanligast förekommande serotyper hos patienter med EHEC O157 O26 O146 O121 O103 O156 O117 Antal patienter Antal patienter med HUS O145 O111 O153 O166 O104 0 20 40 60 80 100 120 Sidan 21

EHEC smittvägar Livsmedel Opastöriserad mjölk Otillräckligt tillredda köttprodukter, nötfärs, korv Förorenade livsmedel, grönsaker, frukt, bär (bevattning, gödsel) Djurkontakt (direkt, gödsel, etc) Dricksvatten/badvatten Person till person låg infektionsdos 10-100 bakterier Sidan 22

EHEC Personer inom riskyrken ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till arbete. Förskolebarn ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till förskolan. Sidan 23

Campylobakter Inkubationstid: 2-5 (1-10) dygn Feber, blodiga diarréer Zoonos fåglar, nöt, får, hund, katt, gris Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter och kontaminerat vatten Person till person smitta ovanligt Tillväxer inte i livsmedel, dör vid 70, (överlever frysen) Komplikation: Guillan-Barré, reaktiv artrit Sidan 24

Yersinia Inkubationstid: 2-7 dagar Barn: Feber och diarréer. Pseudoappendicit Vuxna: postinfektiös reaktiv artrit, erytema nodosum Zoonos framföralt gris Bakterien dör vid 70 men överlever frysning Sidan 25

Giardia Parasit med smittsam cystform, låg infektionsdos Inkubationstid: 1-2 veckor. Symtom: diarréer som kommer och går, ont i magen, uppblåst i magen, mycket gaser. Viktigt att upptäcka, långvariga besvär. Upprepad provtagning. Fekal-oral smitta men kan även smitta sexuellt. Person till person smitta vanligt Förskolekontakter? Sidan 26

Giardia Antibiotikabehandling ges såväl vid symtom som till asymtomatiska bärare. Om patienten inte får behandling finns risk för långvarigt bärarskap. Behandlingen brukar vara framgångsrik men förskolebarn bör ändå provtas cirka tre veckor efter avslutad behandling, så att eventuellt kvarvarande bärarskap kan påvisas och behandlas. Sidan 27

Cryptosporidios Parasit med smittsam oocystform Inkubationstid 2-6 dagar (12 dagar) Låg infektionsdos Vattentunna diarréer Kontaminerade födoämnen och dricksvatten Bassängbad Person till person smitta, även sexuell smitta Direktkontakt med sjuka djur Zoonos: nöt, får men även hund och katt Sidan 28

Cryptosporidium Ingår inte i rutindiagnostiken för cystor och maskägg, måste efterfrågas på remissen. Resistent mot klor i de koncentrationer som används i dricksvatten och bassängbad. Överlever länge framför allt i kallt vatten. Sidan 29

Cryptosporidium och Giardia Personer inom riskyrken kan återgå i när de är stabilt symtomfria. Förskolebarn kan återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria. Sidan 30

Amöbainfektion Med mikroskopi kan man inte differentiera mellan cystor av den patogena Entamoeba histolytica och den apatogena Entamoeba dispar För differentiering krävs att man använder PCR diagnostik (utförs på Folkhälsomyndigheten) Vissa laboratorier utför numera riktad PCR-teknik för primär-diagnostik av Cryptosporidium Entamoeba histolytica och Giardia Sidan 31

Amöbainfektion Parasit med cystform Fekal-oral smittväg men även sexuell Inkubationstid: 2-4 veckor men ibland mycket längre Symtom: kolit med blodige diarréer Asymtomatisk infektion i 90% Extraintestiknal infektion som leverabscess kan debutera efter lång tid, serologisk diagnostik Sidan 32

Antibiotika behandla alltid Salmonella paratytyphi/typhy Shigella spp Giardia Entamöba histolytika Sidan 33

Behandling av akuta tarminfektion REGIONALT VÅRDPROGRAM Akuta tarminfektioner hos vuxna reviderad upplaga 2014 författare Bo Svenungsson Ämnesområde Tarmsmittor Sidan 34

Smittspårning vid tarminfektioner Vid EHEC, Salmonella, Shigella, Giardia, Cryptosporidium Provta kontakter med symtom. Provta även symtomfria närstående med riskyrke och förskolebarn inom hushållet. Vid Campylobacter och Yersinia Provta kontakter med symtom. Sidan 35

Infektionsdoser ETEC 10 8 V. cholerae 10 8 Salmonella 10 5 Campylobacter 10 2-6 Shigella 10 1-2 EHEC 10 1-2 G. intestínalis 10 1-2 cystor E. histolytica 10 1-2 cystor Cryptosporidios 10 1-2 oocystor Sidan 36

Anmälan av tarmsmitta Smittskyddsanmälan redan vid preliminärsvar Utlandsresa? Hemkomstdatum? Riskyrke Riskyrken hos familjemedlemmar Ev. förskolas namn Misstänkt smittkälla/flera fall Att smittspårning påbörjats = har provtagning av kontakter påbörjats. Ansvarig smittspårare Förhållningsregler Sidan 37

Rotavirus 40-50% av alla akuta diarrésjukdomar hos barn orsakas av rotavirus. Allvarlig sjukdom<2 års ålder Inkubationstid: 1-3 dagar. Symtom: kräkningar, diarré, feber magont i 3-8 dygn. Lång immunitet mot svår sjukdom. Finns vaccin, ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 2014 i SLL Sidan 38

Calicivirus vinterkräksjuka Sapovirus Norovirus Tre genogrupper av norovirus: GI,GII,GIV Bland dessa finns >30 olika genotyper Symtomen kan variera med genotyp GII.4 >100 gånger högre virusnivåer i avföringen än hos personer med GI Sidan 39

Calicivirus, vinterkräksjuka Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och kräkningar. Via livsmedel som hanteras av person som är sjuk eller håller på att insjukna. Livsmedel/vatten som kontaminerats via tex avloppsvatten t.ex frusna hallon, ostron, grönsaker Symtom: kräkningar / diarré, ibland feber, muskelvärk. Alla åldrar mottagliga. Inkubationstid: 12-48 tim. duration i 1-2 dygn. Symtomfri 48 tim. innan återgång till förskola och arbete med livsmedel. Mycket smittsamt. Ger endast kortvarig immunitet. Sidan 40

Clostridium difficile sporbildande bakterie bildar toxiner ca 20% av antibiotikassocierad diarré kan utlösas av alla antibiotika (cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner) < 6-8v äldre och kroniskt sjuka lindrig självläkande fulminant kolit jämte norovirus den vanligaste vårdrelaterade tarmpatogenen Sidan 41

Clostridium difficile Diagnostik: toxintest feces Behandling Asymtomatisk bärare Ingen behandling * Mild infektion Medelsvåra fall Expektans (25 % läker inom 2-3 dygn utan specifik terapi) metronidazol (Flagyl) 400 mg x 3 p.o i 10 dygn Svåra fall vancomycin (Vancocin) 125 mg x 4 p.o i 10 dygn Probiotika har prövats men effekten är inte övertygande Fecesinstallation * Svenungsson, Internetmedicin Sidan 42

Hur upptäcks ett utbrott? Övervakningssystem (SmiNet) Miljö- och hälsoskyddsnämnder Företag/skolor/sällskap Vården Privatpersoner Massmedia Sidan 43

PM för provtagning vid utbrott Avföringsprovprov från 5-10 patienter 2 burkar utan tillsats 2 remisser virus / baktlab märkta utbrott och med ett SmSt nummer Kopia till SmSt som bekostar proverna Karolinska Huddinge/ Solna Ämnesområde Tarmsmittor Sidan 44

Laboratorieprover Salmonella Shigella Campylobacter Yersinia E-coli Staph. Aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Cryptosporidier Giardia Amöba Norovirus Sapovirus Rotavirus Adenovirus Astrovirus Sidan 45