Utbildningstjänsternas kvalitetsplan Uppdatering våren 2014
Innehåll 1 Bakgrund till kvalitetsarbetet inom utbildningstjänsterna... 3 Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen... 3 2 Kvalitetsarbetet i sin helhet... 6 1. Kvalitetsgrupper i skolorna... 6 2. Bildningsväsendets kvalitetsansvarige... 6 3. Skolornas plan för utvärdering av kvaliteten... 6 4. Bildningsväsendets och skolornas självutvärdering... 8 5. Utvärdering av inlärningsresultaten... 10 6. Skolans Trivselprofil... 11 7. Enkät för vårdnadshavare... 12 8. Bildningsväsendets nyckeltal... 12 9. Skolornas verksamhetsplaner... 12 10. Wilma till skolornas planering av verksamheten... 13 11. Bildningsväsendets team... 14 12. Utbildningstjänsternas utvecklingsprojekt, som ett stöd för kvalitetsarbetet... 16 13. Bildningsväsendets kvalitetsrapport... 16 3 Bilagor... 18 Bildningsväsendets enkät för vårdnadshavare... 18
1 Bakgrund till kvalitetsarbetet inom utbildningstjänsterna Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen Enligt Lagen om grundläggande utbildning 21 skall den som ordnar utbildningen också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Undervisningsministeriet publicerade våren 2009 sin rekommendation, Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, som har som målsättning att trygga undervisningens kvalitet och mångfald, samt att garantera barn och ungdomar deras rätt till undervisning och lagliga grundrättigheter oberoende av boningsort, språk eller ekonomisk situation. Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen är ett hjälpmedel för skolor och utbildningsanordnare med vilket de tillsammans kan utvärdera sin verksamhet och planera utvecklingen av denna. Kvalitetskriterierna är också ett styrverktyg för beslutsfattandet i anslutning till den grundläggande utbildningen. Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen delas upp i kvalitetskort som avspeglar strukturerna samt kvalitetskort som avspeglar verksamhetskvalitet ur elevperspektiv: Kvalitetskorten för den grundläggande utbildningen bygger på en beskrivande del, kriterier för kvaliteten och frågor som ansluter sig till verksamheten. Varje kvalitetskort innehåller kriterier både för utbildningsarrangören och för skolorna. 3
Kvalitetskort Grundtanken bakom kvalitetskriterierna är att systematiskt utveckla undervisningen. Som det framgår ur figuren bygger utvecklingen av kvaliteten i undervisningen på uppgjorda strategier. De mål som härleds ur strategierna konkretiseras på olika nivåer i verksamhetsplanen (utbildningstjänsterna, team, skolor). Utgående från detta utvecklas kvaliteten hos undervisningsanordnaren och i den enskilda skolan. 4
Borgå stads strategi Förvaltningsråd Regeringsprogram Undervisningspolitiska mål Lokal utveckling Budget och finansieringsplan UKM UBS. Borgås servicestrategi Borgå stads utb. politiska program Utvecklingsmål Skolornas verksamhetsplaner Utvecklingsprojekt ELEV Utgående från kvalitetskriterierna uppgjordes en kvalitetsplan inom Borgå stads utbildningstjänster. Planen godkändes i de båda språkgruppernas sektioner våren 2011 och togs i bruk i skolornas på hösten 2011. En uppdatering av planen skedde 2014. 5
2 Kvalitetsarbetet i sin helhet 1. Kvalitetsgrupper i skolorna En kvalitetsgrupp har tillsatts i varje skola i Borgå. Kvalitetsgruppen ansvarar för skolans utvärdering och utvecklingsarbete i enlighet med utbildningstjänsternas direktiv. Kvalitetsgruppens uppgifter: - Förverkliga kvalitetsplanen i den egna skolan - skolans självutvärdering, - åtgärder, planering och uppföljning som härrör sig till utvärderingen, - att vidarebefordra informationen (t ex inlärningsresultaten). Skolornas kvalitetsgrupper får skolning till sina uppgifter t.ex. i form av FBA-dagar. 2. Bildningsväsendets kvalitetsansvarige Utbildningstjänsterna har utsett en finsk- och en svenskspråkig kvalitetsansvarig. Den kvalitetsansvariges uppgifter: - handleda och stöda teamen - handleda och stöda skolornas kvalitetsgrupper i deras arbete, - granska skolornas verksamhetsplaner, - sammanställa bildningsväsendets utvärderingsrapport, - följa utbildningstjänsternas utvecklingsarbete inom kvalitetsarbetet och utvärdering - följa med utvecklingen inom kvalitet och utvärdering. De kvalitetsansvariga får kompensation genom nedsatt undervisningsskyldighet. De kvalitetsansvariga erbjuds också fortbildning. 3. Skolornas plan för utvärdering av kvaliteten Skolornas verksamhetsplaner innehåller en plan för utvärdering av kvaliteten. Ur planen för utvärdering av kvaliteten bör det framgå - vad som utvärderas och kriterier för utvärderingen, - utvärderingsmetoder och tidtabell, - hur resultaten sammanställs, - vem som ansvarar för att utvärderingen blir gjord. 6
I skolans verksamhetsplan analyseras utvärderingsresultaten: Har skolan uppnått de mål som uppställdes för läsåret? Skolans kvalitetsgrupp utser följande läsårs utvecklingsområden utgående från utvärderingens data samt konkretiserar de åtgärder som utvärderingen föranleder. Målet är att alla utvärderingens delområden (nyckeltal, yttre utvärderingar/enkäter/statistik, verktyg för självutvärdering) och tidtabeller för dessa beaktas i utvärderingsplanen. Utvärderingsplanen följer Utbildningsstyrelsens rekommendationer över utvärdering och datainsamling. Insamlad utvärderingsdata är: kvalitativ och kvantitativ, så tillförlitlig och jämförbar som möjligt, aktuell, mångsidigt och systematiskt insamlad, effektivt (enbart nödvändig information insamlas) insamlad, hanterad på ett motiverbart sätt. Utbildningstjänsternas och skolornas utvärderingsarbete består av sex delområden: Varje år utvärderas skolans verksamhet via Trivselprofilen, inlärningsresultaten och nyckeltalen. Vart tredje år genomförs en stor självutvärdering för skolorna och utbildningstjänsterna samt en enkät för vårdnadshavare. Insamlad utvärderingsdata förvaras i enlighet med stadens arkiveringsplan. 7
4. Utbildningstjänsternas och skolornas självutvärdering Utbildningstjänsterna och skolorna använder CAF-kvalitetskontrollmetoden för sin självutvärdering. CAF är en europeisk metod för självutvärdering och kvalitetskontroll inom den offentliga sektorn. Kvalitetskriterier för grundunderviningen Referensram för självutvärdering Strukturernas kvalitet Verksamhetens kvalitet Ledarskap Personal Ekonomiska resurser Utvärdering Läroplanens förverkligande Undervisning & underv.arr. Stöd för Inlärning, tillväxt och välmående Delaktighet & påverkan Samarbete hem - skola Den fysiska inlärningsmiljön Inlärningsmiljöns säkerhet Förbättring av kvaliteten i grundundervisningen Som en följd av självutvärderingen lyfts styrkor inom skolor och utbildningstjänsterna fram. Dessa beskrivs i skolornas verksamhetsberättelser och i utbildningstjänsternas utvärderingsrapport. Utöver detta lyfter utvärderingsdiskussionerna upp utvecklingsbehov som ger följande läsårs/utvärderingsperiods utvecklingsmål. Kvalitetsarbetet kan även ses som ett verktyg för ledarskapet. 8
8. Utvecklingsmål definieras ur utvecklingsbehoven 1. Kvalitetsgruppen utses (6-11) 2. Utvärderingsdagarna fastlås 7. Beskrivning av styrkor till utvärderingsrapporten Förverkligande av kvalitetsarbetet 3. Detaljerad planering över förverkligandet av utvärderingsdagarna 6. Konsensusdiskussion 5. Styrkorna och utvecklingsbehoven inom varje utvärderingsområde definieras 4. Kvalitetsgruppen utvärderar varje utvärderingsområde Figur: Olika skeden av självutvärderingen i anknytning till kvalitetsarbetet De centrala resultaten ges för kännedom till beslutsfattarna. På detta sätt har beslutsfattarna möjlighet att följa upp hur man inom utbildningstjänsterna går framåt i enlighet med stadens strategi och Programmet för utbildningstjänsterna. Man kan också styra resurser till de utvecklingsområden som har lyfts fram via utvärderingen. program Utbildningspolitiskt Budget Tyngdpunktsområden Utvärderingsrespons t.ex. Skolornas säkerhet Verksamhetsplan Bildningsväsendets Utvärderingsområden T.ex. säkerhetsplanerna team Utvärdering Skolans kvalitetsgrupp Utbildningstjänsternas utvärdering som en del av ledarskapet Självutvärderingen på skolnivå utfördes första gången våren 2012. Erfarenheterna var positiva. Skolorna ansåg att utvärderingen hade ett klart syfte eftersom det insamlade materialet gav en klar bild av skolans nuläge, samt gav riktlinjer för vilka skolans utvecklingsmål var. Arbetssättet 9
hjälper rektorerna i deras planering och får också skolans övriga personal att delta aktivt i planeringen. 5. Utvärdering av inlärningsresultaten Förverkligandet av läroplanen utvärderas via olika förutbestämda kartläggningar av inlärningsresultat (t.ex. Maol, nationella kartläggningar, Pisa). Vid utvärdering av inlärningsresultat följs Utbildningsstyrelsens linje Inom grundläggande utbildningen utvärderas regelbundet hur väl de uppnådda läroämnesspecifika resultaten motsvarar de mål som uppställs för utbildning och examen i grunderna för läroplanen och andra ämnens läroämnesspecifika mål växelvis. Inlärningsresultaten i matematik utvärderas i åk 6 och åk 9 via Maols nationella prov. Inlärningsresultaten i modersmål utvärderas i åk 2 och åk 5. De finska utbildningstjänsterna utvärderar via Allu -test. Detta är ett testpaket som mäter ett brett spektrum av inlärningssvårigheter. Det mäter läsfärdigheter, läshastighet och läsförståelse. Testet har utarbetats av Turun Yliopiston Oppimistutkimuskeskus. Via Allu kan man: - följa upp utvecklingen av läsfärdigheter varje år, - utreda undervisningens långsiktiga verkan, - jämföra olika åldersgrupper, - upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. I de svenskspråkiga skolorna används Vårtestet för åk 2, samt Ida och Filip för åk 5. Båda testerna används av skolornas speciallärare. Vårtestet mäter läsfärdigheter, läshastighet och läsförståelse. Ida och Filip mäter läsförståelsen. Inlärningsresultaten publiceras på lokal nivå enligt språkgrupp. Enskilda skolors resultat publiceras inte. Resultaten samlas in skilt för flickor och pojkar. 10
6. Skolans Trivselprofil Verksamhetens kvalitet ur elevperspektiv utvärderas i skolorna årligen via Skolans Trivselprofil. Skolans Trivselprofil är Utbildningsstyrelsens kostnadsfria verktyg för att mäta verksamhetens kvalitet ur elevperspektiv. Den mäter alla delområden förutom förverkligandet av läroplanen. Skolans Trivselprofil bygger på forskningsresultat. Välmåendemodell för skolan (Konu 2002. Oppilaiden hyvinvointi koulussa. Doktorsavhandling. Tammerfors universitet). Enkäten är lätt att besvara och man får resultaten snabbt. Såväl personal som elever kan besvara enkäten. Om skolans resultat inom olika delområden är markant lägre än de nationella resultaten bör skolan ta ställning till åtgärder för att förbättra resultaten. Trivselprofilen görs vart tredje år (= det år då skolorna har sin stora sjävutvärdering och enkäten för vårdnadshavarna) gemensamt för utbildningstjänsterna. I den kommunala sammanställningen deltar alla elever i åk 5 och 8. Genom den kommunala sammanställningen strävar man efter att få en helhetsbild samt att kunna göra jämförelser med andra liknande kommuner. 11
7. Enkät för vårdnadshavare Utbildningstjänsternas enkät för vårdnadshavare görs vart tredje år. Enkäten förverkligas elektroniskt via Wilma-systemet. Avsikten med enkäten är att klarlägga vårdnadshavarnas åsikter om verksamheten som riktas till eleverna. Enkät för vårdnadshavaren finns som bilaga (bilaga 1). 8. Utbildningstjänsternas nyckeltal Utbildningstjänsterna sammanställer varje år nyckeltal som beskriver de kvalitetsfaktorer man vill mäta i numerisk form för att kunna göra jämförelser. Nyckeltalen kompletterar skolornas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Via dessa kan effektiviteten och ekonomin i undervisningen mätas, t.ex. pris/elev, gruppstorlekar och frånvaro. En del av nyckeltalen sammanställs på bildningsbyrån, en del sammanställs direkt på skolorna. Nyckeltalen skall utgå från utbildningstjänsternas strategiska spetsar. Teamens uppgift är att plocka fram de resultat de vill mäta. Nyckeltalen för den strukturella kvaliteten görs upp gemensamt i kvalitetsteamet i samråd med utbildningsdirektörerna. 9. Skolornas verksamhetsplaner Som botten för skolornas lagstadgade verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser används rubriker i enlighet med kvalitetskriterierna. Kvalitetskriterierna ses också som styrverktyg för verksamheten och hjälpmedel i planeringen. På detta sätt styrs skolorna redan i planeringsskedet mot att beakta alla aspekter av kvalitet i undervisningen. A. Strukturell kvalitet Ledarskap Personal Ekonomiska resurser Uvärdering B. Verksamhetskvalitet ur ett elevperspektiv Förverkligande av läroplanen Undervisning och undervisningsarrangemang Stöd för inlärning, tillväxt och välmående Delaktighet och påverkan Samarbete hem-skola Den fysiska lärmiljön Lärmiljöns säkerhet Klubbverksamheten Morgon- och eftermiddagsvården 12
10. Wilma till skolornas planering av verksamheten Skolornas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser görs elektroniskt i Wilma. Argument: - Verksamhetsplanen är ett modernt elektroniskt verktyg som bidrar till större genomskinlighet och offentlighet. - Föräldrar har tillgång till sitt barns skolas verksamhetsplan. - Bildningsväsendet kan snabbt kontrollera vad som planeras och görs i skolorna. Bildningsväsendet kan även kommentera planerna (vårdnadshavarna ser inte dessa kommentarer). - Verksamhetsplanen byggs på under läsåret och blir en verksamhetsberättelse. En skild verksamhetsberättelse uppgörs inte. - Verksamhetsplanen kan vara låst tills den är färdig och därmed synlig för vårdnadshavare först då den är godkänd. Planen ska vara öppen för stadens alla rektorer. - De ärenden som skall uppdateras årligen skrivs in i verksamhetsplanen (läroplanen skrivs inte om utan en länk till denna infogas i verksamhetsplanen). - Rubrikerna i verksamhetsplanen motsvarar så långt det är möjligt kvalitetskriteriernas rubriker. SLUTRESULTAT: Verksamhetsplanen ger 1. en lagstadgad årsplanering 2. skolans kvalitetshandbok Den elektroniska verksamhetsplanen kan ses som skolans kvalitetshandbok, där beskrivs vardagens tillvägagångssätt. 13
11. Utbildningstjänsternas team Utbildningstjänsternas ledning svarar för utvecklandet av den strukturella kvaliteten. Utbildningstjänsternas kvalitetsteam består av utbildningsdirektörerna, de kvalitetsansvariga och teamens ordförande. Kvalitetsteamet ansvarar för utbildningstjänsternas självutvärdering och åtgärder i anslutning till denna. Utbildningstjänsternas tvåspråkiga team är undervisningsteamet, omsorgs- och välmående teamet, delaktighets- och samarbetsteamet samt lärmiljöns teamet. Teamen sköter beredningen av ärenden inom sitt eget verksamhetsområde, samt förverkligar de målsättningar som finns i Utbildningstjänsternas program. Under varje team fungerar arbetsgrupper som bereder ärenden som härrör till teamets verksamhet. Teamens uppgifter: Undervisningsteamets uppgift är att koordinera läroplansarbetet samt handleda arbetsgruppen för läroplansarbetet Lp2016. Omsorgs- och välmåendeteamets uppgift är att planera och utveckla det multidisciplinära arbetet i skolorna kring inlärning, uppväxt och välbefinnande. Teamet handleder arbetsgrupperna inom sitt verksamhetsområde. Delaktighets- och samarbetsteamets uppgift är att öka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande, utveckla samarbetet mellan hem och skola samt handleda arbetsgrupper inom teamets verksamhetsområde. Lärmiljöns teamets uppgift är att utveckla skolornas inlärningsmiljö, samt handleda arbetsgrupperna inom sitt verksamhetsområde. 14
1. Undervisningsteam 2. Omsorgs- och välmåendeteamet 3. Delaktighets- och samarbetsteamet 4. Lärmiljöns team Orförande och viceordförande från bägge språkgrupper Resurser: - Sänkt usk åt kvalitetsansvarig - Ordf. Och vice ordf. betalt enligt redovisade timmar, övertidsersättning - teamet: mötesarvode K V A L I T E T S T E A M Utbildningsdirektörer kvalitetsansvarig teamens ordf. sektionernas representanter K V A L I T E T S A N S V A R I G Utbildningsdirektörerna bereder förslaget på team och teammedlemmar, samt arbetsgrupper. Den egna sektionen gör beslut om teammedlemmar. Teamet fungerar tvåspråkigt. Teamets medlemmar kan delta i arbetet på sitt eget modersmål. Samtliga dokument produceras tvåspråkigt och kan sålunda presenteras åt bägge språkgrupper samtidigt. Teamen väljs för tre år i taget. 15
12. Utbildningstjänsternas utvecklingsprojekt, som ett stöd för kvalitetsarbetet Utbildningstjänsterna i Borgå har under flera år fått ta del av statliga utvecklingsprojekt. Under de senaste åren har utvecklingsprojekten varit en del av arbetet för att förbättra kvaliteten inom den grundläggande undervisningen på flera områden. Staden har fått understöd för att ta i bruk kvalitetskriterierna inom den grundläggande utbildningen, skolornas klubbverksamhet samt utvecklandet av det intensifierade och särskilda stödet. Utvecklingsprojekten kan också vara en del av olika nationella tyngdpunkter inom undervisning och utbildning, eller som en del av stadens egen utvecklingsstrategi. Följande projekt har Utbildningstjänsterna tagit del av: Det nationella Osaava-Kunnig-programmet, genom det lokala programmet KKK-UUU. Projektet understöds av regionalförvaltningsverket. Målsättningen är att utveckla undervisningspersonalens yrkeskunskap främst genom fortbildning. Utvecklingen av inlärningsmiljön samt skolornas IKT-anskaffningar hör till Oppiympyrä-Lärcirkeln-projektet. Målsättningen var att lärarnas digitaliska arbetsbord skulle finnas för alla lärare enligt stadens IKT-strategi, speciellt i de skolor där situationen låg under nationell nivå eller var bristfällig vad gäller anskaffningar av datorer. Kultur- och undervisningsministeriet stöder projektet Utbildningsmässig jämställdhet (går under namnet KOTA-projektet). Projektet strävar efter att jämna ut skillnader mellan olika skolor, speciellt där arbetslösheten inom området är hög, det finns många elever med invandrarbakgrund eller där bildningsnivån för de vuxna har stannat vid avgångsbetyget från grundskolan. Inom de svenska Utbildningstjänsterna finns dessutom två utvecklingsprojekt: VOV (Vi och världen), vars målsättning är att aktivera den internationella verksamheten inom de svenska skolorna. Projektet Språk och läsning strävar efter att lyfta elevernas läslust och motivation. I bakgrunden ligger en stark oro för elevernas svaga prestationer i nationella lästester. I fortsättningen strävar man efter att binda utvecklingsprojekten starkare till de behov som finns utgående från utvärderingen av den egna verksamheten. Lärarnas fortbildning, skolornas klubbverksamhet samt den utbildningsmässiga jämställdheten finns med i utvecklingsprogrammet. Dessutom satsar man på utvecklingen av lärmiljön och IKT-stödet samt att förbättra elevernas välmående t ex genom att aktivera eleverna att röra på sig under skoldagen. 13. Utbildningstjänsternas kvalitetsrapport Inom utbildningstjänsterna har man traditionellt uppgjort en utvärderingsrapport årligen. Rapporten ger en bild av kvaliteten i skolorna enligt de tidigare nämnda principerna. Dokumentet går under namnet kvalitetsrapport. Rapporten skrivs skilt för de finska och svenska utbildningstjänsterna. De kvalitetsansvariga sammanställer och skriver rapporten till slutet av november. Rapporten behandlas i kvalitetsteamet och godkänns därefter i vardera språkgruppens utbildningssektion. Kvalitetsrapporten presenteras för rektorerna och därefter i alla skolor och gymnasier. 16
Utbildninsgtjänsternas kvalitetsrapport Kvalitetsansvarige sammanställer till slutet av november Kvalitetsteamet fastställer Utbildningssektionen godkänner december/januari mötet Rapporten publiceras Presenteras för rektorerna januari Skolorna behandlar rapporten januari/februari 17
3 Bilagor Utbildningstjänsternas enkät för vårdnadshavare Skala: 1 = helt av samma åsikt 2 = delvis av samma åsikt 3 = kan inte säga 4 = delvis av annan åsikt 5 = helt av annan åsikt 1. Vi är nöjda med de grundläggande utbildningstjänster som kommunen erbjuder. 2. Vi är nöjda med den undervisning som vårt barn får. 3. Vårt barn går gärna till skolan. 4. Skolan erbjuder en fungerande och trivsam lärmiljö. 5. Skolan ingriper effektivt i mobbningsfall. 6. Vårt barn känner sig tryggt i skolan. 7. Vi är nöjda med skolans läromedel. 8. Samarbetet mellan hem och skola fungerar bra. 9. Skolan ger tillräcklig information om sådant som berör vårt barns skolgång. 10. Vårt barn får tillräckliga färdigheter både inom kunskaps- och färdighetsämnen för sina fortsatta studier. 11. Vårt barns undervisningsgrupper är av lämplig storlek. 12. Vårt barn kan vid behov f hjälp av skolhälsovårdaren. 13. Vårt barn kan vid behov få hjälp av skolkurator eller skolpsykolog. 14. Vårt barn får vid behov tillräckligt med stödundervisning eller annat stöd. 15. Vårt barn har en trygg skolväg. 16. Det ordnas tillräckligt många föräldramöten och andra tillställningar. 17. På föräldramöten behandlas viktiga ärenden. 18. Min respons till skolan har beaktats. 19. Den vardagliga verksamheten i skolan har organiserats väl. 20. Mitt barn får tillräcklig handledning i sina studier. 21. Jag ger mitt barns skola vitsordet ( 4-10) 22. Övriga önskemål eller åsikter som berör skolan: 18