Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa



Relevanta dokument
Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

GRAVIDITETSDIABETES SFSD 17/ Kerstin Berntorp Docent, Överläkare Endokrinologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Regionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT)

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Vikt sex år efter barnets födelse:

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Stöd för beslut om behandling

Diabetes och graviditet

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

DIABETES OCH GRAVIDITET

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Kontraindikation och försiktighet

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Graviditetsdiabetes eller hyperglykemi under graviditet?

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion

Diabetes och blodsockermätning

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Sverige saknar enhetliga riktlinjer rörande graviditetsdiabetes Screening, diagnostik och handläggning varierar stort i mödrahälsovården

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Hur påverkar nya kriterier incidensen av diabetes?

Diabetes och graviditet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

Kontraindikation och försiktighet

Autism Spectrum Disorder

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Minskade fosterrörelser

Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv

fpt-glukoselimination, po

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Autism Spectrum Disorder

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fosterövervakning under graviditet och förlossning

Personuppgifter Postnummer. MHV (manuell inmatning) inskrivning

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Personuppgifter. GraviditetsID. MHV (manuell inmatning) inskrivning

Basprogram, hälsovård för gravida (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom

Handläggning av diabetes typ 2

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA

Diabetes under graviditet och förlossning

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Hälsoeffekter av motion?

Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi

Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Intrapartal fosterövervakning. Skalpblodprov som komplement till CTG. Malin Holzmann

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Innehållsförteckning. GRAVIDITETSDIABETES... 4 Risker för mor / barn... 4 Screeningmodell Graviditetsdiabetes... 5 Glukosbelastning (OGTT 75 g)...

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

Transkript:

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa SFOG Kristianstad 2012 Eva Anderberg Leg. Barnmorska. Med Dr 1

Diabetessjukdomen Debuterar smygande och Personerna med anlag är svåra att finna Tidig diagnos och behandling väsentlig Sjuk resp. frisk patient med diabetes Diabetes är en viktig orsak bakom njursjukdomar, benamputationer, blindhet, hjärt- kärlsjukdomar, stroke och prematur död Skadorna är irreversibla, innebär ökad sjuklighet och prematur död 2

Orsakar problem för patienten, familjen och samhället Kronisk sjukdom innebär ökad risk för sjukfrånvaro tidig pension, arbetslöshet finansiella problem Varje diabetespatient kostar 50 000 kr /år Diabetessjukvård förbrukar 10% av samhällets sjukvårdskostnad Av totala kostnaden är 60% sjukvårdskostnad, 40% produktions bortfall 3

National Diabetes Fact Sheet - USA 8,3 % av befolkningen har diabetes (motsvarande ~19 miljoner patienter) 5.5% av befolkningen i Sverige har diabetes (506 000 personer) 7 millioner dessutom odiagnostiserade Sänkt glukostolerans, IGT, prediabetes har 35% vuxna över 20 år och 50% över 65 år 4

5

Olika åldrar Olika BMI Referens: Anders Åberg PRS 6

Danmark År efter GDM Typ 1 DM (%) Typ 2 DM (%) % tidigare odiagnosti -cerade Prediabetes (IGT) (%) GDM 1978-1985 6 3.7 14.5 59 19.5 19 5,3 32,4 43 28,5 GDM 1987-1996 7 3,9 37 53 26,4 +10 kg Damm, P. Future risk of diabetes in mother and child after gestational diabetes mellitus. Int J Gynaecol Obstet 2009 Mar;104Suppl 1:S25-26 7

Framtid 1 år efter graviditet med GDM har ~10 % diabetes Inom 5-10 år har 40-50 % diabetes Barn till kvinnor som haft diabetes (OGTT>9.9 mmol/l) /prediabetes (OGTT8.6-9.9 mmol/l) har en 8 ggr ökad risk för framtida diabetes 8

GDM en manifestation av diabetes Graviditet odiskutabelt bästa tillfälle att identifiera personer med anlag för diabetes Tar vi den chansen? 9

GDM prevalens Prevalensen är avhängig av: om vi letar dvs. screena generellt för sjukdomen vilken metod som används gränsen för patologiskt blodsockervärdet Det finns inget glukosvärde där riskerna tydligt ökar för försämrat graviditetsutfall Rekommendationer från WHO 1999 gravida kvinnor som uppnår diagnosen diabetes eller sänkt glukostolerans (IGT) vid en 75 g OGTT ska anses ha GDM Rekommendationer från IADPSG 2010 Värden som vid en 75 g OGTT uppnår något av följande fastevärde 5.1 mmol/l 1h-värde 10.0 mmol/l 2h-värde 8.5 mmol/l (plasma glukos) Rekommendationer för Sverige finns inte 10

Prevalens GDM förekommer i 2-3 % (~90 % av alla graviditeter med diabetes) Innebär att 300 nya kvinnor med anlag för diabetes identifieras varje år i Skåne Motsvarar ~ 3000 som varje år skulle kunna identifieras i Sverige 11

Sämre graviditetsutfall Glukos är i höga koncentrationer toxiskt för foster Fler LGA, stora barn för tiden Barnen har ökade perinatala mortalitets- och morbiditetssiffror Behov av mer sjukvård de första 10 levnadsåren 12

Graviditetsutfall olika OGTT Mödrar GDM >9.9 mmol (kap. plasmaglukos) GIGT 9.9-8.6 mmol (kap. plasmaglukos) GDM Adjusted OR (95%CI) Preeclampsi, essentiell alt. gestationell hypertoni 2.7 (1.3-5.8) Induktion 3.1 (1.8-5.2) Resultat vid noggrann kontroll Tång VE 1.1 (0.6-2.1) Kejsarsnitt 2.1 (1.4-3.2) Elektivt 1.4 (0.7-2.6) Akut * 2.5 (1.5-4.4) *Ökningen kvarstod efter korrigering för induktion och barnvikt Anderbrg et al. Prevalence of impaired glucose tolerance and diabetes after gestational diabetes mellitus comparing different cutoff criteria for abnormal glucose tolerance during pregnancy. 13 Acta Obst Gyn Scand 2011 Nov;90(11):1252-8

Graviditetsutfall olika OGTT Mödrar GDM >9.9 mmol (kap. plasmaglukos) GIGT 9.9-8.6 mmol (kap. plasmaglukos) GDM Adjusted OR (95%CI) GIGT Adjusted OR (95%CI) Preeclampsi, essentiell alt. gestationell hypertoni 2.7 (1.3-5.8) 2.0 (1.0-4.1) Induktion 3.1 (1.8-5.2) 1.8 (1.1-3.0) Tång VE 1.1 (0.6-2.1) 1.0 (0.6-1.8) Kejsarsnitt 2.1 (1.4-3.2) 1.3 (0.9-1.9) Elektivt 1.4 (0.7-2.6) 1.0 (0.5-1.7) Akut * 2.5 (1.5-4.4) 1.5 (0.9-2.6) *Ökningen kvarstod efter korrigering för induktion och barnvikt 14

Graviditetsutfall olika OGTT Mödrar GDM >9.9 mmol (kap. plasmaglukos) GIGT 9.9-8.6 mmol (kap. plasmaglukos) Barn GDM GIGT GDM Adjusted OR (95%CI) Adjusted OR (95%CI) Adjusted OR (95%CI) Preeclampsi, essentiell alt. gestationell hypertoni 2.7 (1.3-5.8) 2.0 (1.0-4.1) Induktion 3.1 (1.8-5.2) 1.8 (1.1-3.0) Tång VE 1.1 (0.6-2.1) 1.0 (0.6-1.8) Kejsarsnitt 2.1 (1.4-3.2) 1.3 (0.9-1.9) Elektivt 1.4 (0.7-2.6) 1.0 (0.5-1.7) Akut * 2.5 (1.5-4.4) 1.5 (0.9-2.6) Född före 37 fulla graviditetsveckor* Apgar score <7 vid 5 min Large-forgestational age Small-forgestational age Neonatal intensivvård >1 day 3.6 (1.6-7.7) 9.6 (1.2-78.0) 2.5 (1.3-5.1) 1.2 (0.4-4.0) 5.2 (2.8-9.6) *Ökningen kvarstod efter korrigering för induktion och barnvikt *Ändrades marginellt efter korrigering för induktion 15

Graviditetsutfall olika OGTT Mödrar GDM >9.9 mmol (kap. plasmaglukos) GIGT 9.9-8.6 mmol (kap. plasmaglukos) Barn GDM GIGT GDM GIGT Adjusted OR (95%CI) Adjusted OR (95%CI) Adjusted OR (95%CI) Adjusted OR (95%CI) Preeclampsi, essentiell alt. gestationell hypertoni 2.7 (1.3-5.8) 2.0 (1.0-4.1) Induktion 3.1 (1.8-5.2) 1.8 (1.1-3.0) Tång VE 1.1 (0.6-2.1) 1.0 (0.6-1.8) Kejsarsnitt 2.1 (1.4-3.2) 1.3 (0.9-1.9) Elektivt 1.4 (0.7-2.6) 1.0 (0.5-1.7) Akut * 2.5 (1.5-4.4) 1.5 (0.9-2.6) Född före 37 fulla graviditetsveckor* Apgar score <7 vid 5 min Large-forgestational age Small-forgestational age Neonatal intensivvård >1 day 3.6 (1.6-7.7) 2.0 (1.0-4.2) 9.6 (1.2-78.0) 2.8 (0.3-3.2) 2.5 (1.3-5.1) 2.1 (1.1-3.9) 1.2 (0.4-4.0) 1.0 (0.3-2.8) 5.2 (2.8-9.6) 2.1 (1.1-3.8) *Ökningen kvarstod efter korrigering för induktion och barnvikt *Ändrades marginellt efter korrigering för induktion 16

Måste det se ut såhär? 17

EU hälsoprogram 2008-2013 Medborgarnas rätt att göra egna val som berör hälsa erkändes Tillgången till preventiv hälsovård på lika villkor Antalet år en individ förväntades vara vid god hälsa antogs som nyckelfaktor för ekonomisktillväxt, inte enbart antalet levnadsår Kostnad för hälsovård = investering Kostnad för sjukvård = onödig utgift 3% av totala hälsobudgeten OECD länderna investeras i preventiv medicin 18

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Socialstyrelsen Omvårdnad vid diabetes omfattar stöd, råd och utbildning till personer med diabetes så att de får möjlighet att vara delaktiga i vården och fatta välgrundade egenvårdsbeslut 19

Hur? Tidig diagnos och tidig behandling honnörsord vi måste leta! Varför testar vi? Varför testar sig våra kvinnor? Har vi rutiner för att försäkra ett informerat samtycke? 20

Vilken rutin ska vi använda? Glukosuri Fastevärden Fostrets bukomfång HbA 1C Riskfaktorer RGM (slumpglukosvärden) + OGTT gränsvärden ADA lågriskgrupp OGTT 50 g+100 g OGTT 75 g Alla patienter samma 21

ADA- lågriskgrupp Åder under 25 år Normal BMI Ingen hereditet Normal glukosmetabolism tidigare Ingen BOH Tillhör ingen etnisk riskgrupp med ökad diabetesprevalens Diagnoses and classification of diabetes mellitus. American diabetes association. Diabetes Care 2007;30(suppl 1)S42-S47 22

Vilken rutin ska vi använda? Glukosuri Fastevärden Fostrets bukomfång HbA 1C Riskfaktorer RGM (slumpglukosvärden) + OGTT ADA lågriskgrupp OGTT 50 g+100 g OGTT 75 g Alla patienter samma 23

Random Glucose Measurement (RGM) 4-5 blodglukos mätningar vid ordinarie besök i graviditetsvecka 9, 23, 31, 36. Kvinnorna informerade i förväg Inga förberedelser Blir resultatet kapillärt blodglukos >8.0 mmol/l görs en OGTT snarast. Specificitet 98% Sensitivitet 48% Positivt prediktivt värde 21.2% Östlund I, Hansson u. Repeated random blood glucose measurements as universal screening test for gestational diabetes mellitus. Acta Obst Gyn Scand. 2004;83:46-51. 24

Random Glucose Measurement (RGM) 4-5 blodglukos mätningar vid ordinarie besök i graviditetsvecka 9, 23, 31, 36. Kvinnorna informerade i förväg kolhydratfasta? Inga förberedelser - Karlskronasyndromet Blir resultatet kapillärt blodglukos >8.0 mmol/l görs en OGTT snarast. Specificitet 98% Sensitivitet 48% Positivt prediktivt värde 21.2% (Andelen av dem som testas positiva och som verkligen är positiva) Östlund I, Hansson u. Repeated random blood glucose measurements as universal screening test for gestational diabetes mellitus. Acta Obst Gyn Scand. 2004;83:46-51. 25

1. Metoden Generell OGTT - Resultat 2. Kvalitetssäkring decentraliserad us. HemoCue glukometer på varje barnmorskemottagning Kontroll mot medium med känd och okänd koncentration Kvalitetskontroll visade samma säkerhet som Klin.kem.C-lab. SUS Lund 3. Rutinefterlevnad 93 % av möjliga, 3% ville inte, 4% ingen anteckning i journalen 4. Utfallet 100 % fler kvinnor med GDM identifieras med OGTT än med RGM 26

2000-2003 Metod % GDM % LGA RGM 1.0 2.9 OGTT 1.9 2.9 RGM 1.0 OGTT 1.9 1. Frekvenserna LGA lika stora i grupperna kvinnor identifierade med GDM, oavsett metod, således ingen överdiagnos med OGTT 2. Kvinnor med GDM som inte identifierades med RGM var lika sjuka som de som identifierades - övergivna 3. Det går att genomföra generell decentraliserad OGTT under graviditet på ett säkert sätt med högt deltagande 4. Därför är det inte försvarbart att använda RGM som screeningmetod för att identifiera GDM utifrån EUs hälsoprogram och ur etisk synvinkel 27

Identifierar vi rätt graviditeter? Mammastudien Förlösta 2003-2005 Malmö-Lund-Ystad-Helsingborg Godkänd OGTT Vill delta GDM 160 GIGT 309 GNGT 167 Anderberg et al. Impaired glucose tolerance and diabetes after pregnancy with gestational diabetes mellitus using different cut-off criteria for abnormal glucose tolerance. (Submitted) 28

Diabetes prevalence at follow-up 1-2 years Diabetes diagnosed before follow-up GDM * 15 GIGT 2 GNGT 0 Participating at 1-2 year follow-up GDM 160 GIGT 309 GNGT 167 DM n (%) 17 (11) 13 (4) IGT n (%) 38 (24) 70 (23) NGT n 105 226 0 16 (10) 151 Förebyggande insatser IGT: Faste värde <7 mmol/l och kap plasma 2h-värde >8.9 <12.2 el. venöst >7.8 <11.1 mmol/l DM: Faste värde >7.0 mmol/l eller kap plasma 2h-värde > 12.2 el. venöst >11.1 mmol/l 29

Gestational impaired glucose tolerance Participating at 1-2 year follow-up GIGT 309 GIGT-GDM 61 GIGT-GIGT 109 GIGT-GNGT 83 GIGT-0 56 DM n (%) 8 (13) 4 (4) 0 1 (2) IGT n (%) 23 (38) 19 (17) 20 (24) 8 (14) NGT n 30 86 63 47 Förebyggande insatser IGT: Faste värde <7 mmol/l och kap plasma 2h-värde >8.9 <12.2 el. venöst >7.8 <11.1 mmol/l DM: Faste värde >7.0 mmol/l eller kap plasma 2h-värde > 12.2 el. venöst >11.1 mmol/l 30

Har kvinnor med GDM ökad sjuklighet även före diagnos? Metod Registerstudie, fall- kontroll- studie. Alla kvinnor med GDM i Malmö-Lund 1995-2001 579 fall 1131 kontroller (samma födelseår, förlossningsår och hemkommun Målsättning Att undersöka sjukvårdsutnyttjande 7-13 år efter graviditet med GDM Anderberg et al. Use of health care recourses after gestational diabetes mellitus: A longitudinal case-control analysis. Scand J Publ Health 2012:40(4):385-90 31

Kaplan Meier överlevnadstest för första läkarkontakt eller episod av sjukhusvård med diagnoserna E10 eller E11 efter förlossning. 1.00 p<0.001 0.75 0.50 0.25 0.00 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Years since delivery Exposed to GDM Controls Kontroll: Samma födelseår, samma förlossningsår, samma hemkommun vid förlossning 32

Kvinnor med tidigare GDM hade: Mer än 3 ggr fler sjukvårdskontakter (OR 3.52, 95% CI 2.50-4.97) Ca 50% högre sjukvårdskostnader även när förlossningskostnader tagits bort (p<0.001) De ökade årliga kostnaderna var tydliga upp till 7 år efter förlossning (p<0.01) 33

b Mean total cost in SEK 1,000 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 14 18 21 22 24 26 27 28 29 32 32 35 39 41-5 0 5 10 15 Time in Tid relation i förhållande to child till birth förlossningsår (years) 100 80 60 40 20 0 % cases with diabetes Case Case Control no diagnosis with diabetes Kvinnor som haft GDM 1995-2001, utan diagnos. Kvinnor med diagnos Excl pregnancy and childbirth Kontroller helt Indexed utan diabetesdiagnos to year 2009 prices Kostnader för sjukvårdsutnyttjande relaterade till graviditet och barnafödande har exkluderats 5-10 000 kr per år och kvinna att satsa på förebyggande åtgärder för minskad sjuklighet 34

Vad kan vi göra? Tidig diagnos och behandling avgörande för sjukligheten Livsstilsförändringar tar tid, gör nytta Barn till kvinnor med GDM Vad gör vi idag med vår kunskap om dessa 2 patientgrupper i riskzonen? Uppföljning? Kostar för mycket!? Vem har ansvar för befolkningens hälsa? 35

? Är det etiskt: att inte använda bästa möjliga rutin för alla att inte föra vidare känd kunskap om kvinnornas och deras barns risker att därigenom försvårar för dem att på bästa sätt kunna ta ansvar för sin hälsa 36

Årlig glukosbelastning efter GDM ger ett instrument för tidig diagnos en möjlighet att identifiera just de grupper som skulle vara högaktuella för intervenering och uppföljning en möjlighet att identifiera barn med ökad risk frisk patient med diabetes en möjlighet till bättre hälsa frisk patient med diabetes en möjlighet för minskade hälsokostnader för patienten och för samhället samklang med EU-direktiv och Nationella riktlinjer Idag tar vi inte den chansen 37

Trots mycket noggrant omhändertagande hade vi fortfarande försämrat graviditetsutfall vid GDM Vi har mer att lära! Tack 38