Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC
|
|
- Alexander Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VESTA Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC Sinnika Annell, ST-läkare, Älvsjö Vårdcentral vår 2013 Klinisk handledare Eva Ygge, spec. i Allmänmedicin på Älvsjö VC Vetenskaplig handledare: Rune Lindquist 1
2 Sammanfattning Bakgrund Förhöjt fasteblodsocker(ifg), på engelska Impaired Fasting Glucose, innebär ett förhöjt fasteblodsocker utan att diagnosen diabetes har kunnat ställas, dvs. fp-glukos 6,1-6,9 mmol/l. En stor andel av diabetespatienterna har gått en längre tid med ett förhöjt fasteblodsocker(ifg) innan de fått diagnosen diabetes (Unwin N, 2002). Prevention med hjälp av viktminskning och ökad motion och/eller medicinering minskar risken för att utveckla diabetes hos patienter med förhöjt fasteblodsocker (Knowler et al, 2002; Perreault, 2012). Det saknas idag riktlinjer för hur patienter med IFG skall följas upp. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur många som uppmätt förhöjt blodsocker på Älvsjö Vårdcentral 2006 utan att ha fått diagnosen diabetes och i hur stor utsträckning de har utvecklat diabetes. Syftet är också att undersöka hur patienterna har följts upp. Material och metod En kvantitativ retrospektiv journalbaserad tvärsnittsstudie. Inklusionskriterierna är patienter i alla åldrar som sökt Älvsjö VC under år 2006, där man har mätt fp-glukos och där resultatet varit 6,1-6,9mmol/L. Patienter med förhöjt fp-glukos under år 2006 tas fram med hjälp av programmet RAVE och journalerna granskades manuellt. Resultat Under år 2006 befanns 206 ha uppmätt ett förhöjt fasteblodsocker utan diabetesdiagnos. Under de följande 5 åren hade 46 (22 %) av dessa patienter insjuknat i diabetes. HbA1c uppmättes på 144 (70 %) av patienterna vid något tillfälle under åren Glukosbelastning har utförts vid ett tillfälle på en av patienterna. Fasteblodsocker kontrollerades i genomsnitt 3 gånger per patient/5år. 2
3 Tjugofem av 124 kvinnor (20 %) och 21 av 82 män (26 %) insjuknade i diabetes inom 5år. Skillnaden var icke signifikant. Sannolikheten att insjukna i diabetes ökade beroende på graden av förhöjt fasteblodsocker (korrelationskoefficient 0,82). Slutsats Studien kommer fram till liknande fynd som andra studier med ca 20 % insjuknande i diabetes inom 5 år för patienter med IFG. Detta får ses som en allvarlig hälsorisk. MeSH-termer Diabetes mellitus, prediabetisk fas, glukosintolerans, incidens, riktlinjer som ämne, patientjournaler. 3
4 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 5 Syfte 8 Frågeställning 8 Material 8 Metod 9 Etiska överväganden 11 Resultat 12 Diskussion 14 Referenser 18 4
5 Bakgrund Vad är diabetes? Diabetes Mellitus (i detta arbete används uttrycket diabetes) är en sjukdom som innebär att glukosnivåerna i blodet är för höga. Sjukdomen leder till en förhöjd risk för följdsjukdomar som t ex hjärt-kärlsjukdom, neuropatier och nedsatt njurfunktion. Man skiljer på typ 1 och typ 2, där diabetes typ 2 är associerad med högre ålder och livsstilsfaktorer (kost och motion) men också ärftlighet. (Läkemedelsboken ) Diabetes ökar i världen och prevalensen i Sverige är mellan 4-5%. Diabetes typ 2 utgör ca 85-90% (Läkemedelsboken ). I USA är prevalensen av typ 2 diabetes dubbelt så hög, dvs. 8 % (Knowler et al, 2002). Diagnosen diabetes ställs då fastande plasmaglukosvärde (fp-glukos) är mer än eller lika med 7.0 mmol/l vid två på varandra följande tillfällen eller vid ett venöst glukosvärde (ej fastevärde) 11,1 alternativt kapillärt 12,2 mmol/l och med symtom på hyperglykemi. Diagnosen IGT (nedsatt glukostolerans) ställs med hjälp av ett oralt glucostoleranstest (OGTT) och innebär ett normalt fastevärde och 2-timmarsvärde kapillärt plasmaglukos 8,9-12,1 mmol/l (WHO, 2006). Vad är förhöjd fasteglukos (IFG) och varför är det viktigt att följa upp? Förhöjt fasteblodsocker(ifg), på engelska Impaired Fasting Glucose, innebär ett förhöjt fasteblodsocker utan att diagnosen diabetes har kunnat ställas, dvs. fp-glukos 6,1-6,9 mmol/l. År 2003 sänkte American Diabetes Association det nedre gränsvärdet för IFG till 5,6mmol/L, medan WHO har kvar sin gräns på 6,1mmol/L. En stor andel av diabetespatienterna har gått en längre tid med ett förhöjt fasteblodsocker(ifg) innan de fått diagnosen diabetes. Ungefär hälften av patienter med IFG har IGT, och 20-30% av personer med IGT har IFG. Sambandet mellan IGT och IFG är således begränsat. Detta har sin grund i att IFG karaktäriseras av ökad utsöndring av glukos från levern och en defekt insulinsekretion medan IGT associeras med insulinresistens. Prevalensen för IFG är högst i medelåldern medan IGT ökar med åldern (Unwin N, 2002). 5
6 Medan OGTT ofta används i kliniska studier är det inte så vanligt förekommande i klinisk vardag (Dekker, Balkau, 2006). Fasteblodsocker är däremot en av de vanligaste proverna som tas inom primärvården. Gerstein et al (2007) visade i en metaanalys att personer med IFG har en årlig relativ risk på 4,66 att insjukna i manifest diabetes jämfört med normoglukemiska personer. Enligt Gerstein var den årliga absoluta incidensen för diabetes hos personer med IFG eller IGT 5-10%. Andra studier (Sazanov (2013), Lecomtes (2007), Shaw (1999)) har visat att mellan ca 15-25% av personer med IFG utvecklar diabetes inom en 5-årsperiod. Noda et al (2010) fann en 5årsrisk på 5% för personer med fbg 6,1 mmol/l och 11,5% hos de med fbg 6,9 mmol/l. I the Hoorn study (Rijkelijkhuizen et al 2007) följde man upp patienter med IFG efter 6år och kunde då med hjälp av oralt glukostoleranstest (OGTT) ställa diagnosen diabetes hos 42 %. Prevention med hjälp av viktminskning och ökad motion och/eller medicinering minskar risken för att utveckla diabetes hos patienter med förhöjt fasteblodsocker eller med nedsatt glukostolerans (IGT) (Knowler et al, 2002; Perreault, 2012). IFG är associerad med hjärt-kärlsjukdom och ökad mortalitet. Unwins studie från 2002 visade däremot att om man justerar för andra riskfaktorer kvarstod riskökningen endast vid fasteglukosnivåer över 7,0mmol/L. I the Hoorn study (2007) fann man en ökad mortalitet hos personer med fastblodsocker 6,1-6,9mmol/L. Hur skall förhöjt fasteglukos (IFG) följas upp? Det saknas idag riktlinjer för hur patienter med IFG skall följas upp. Viss.nu (medicinskt och administrativt stöd för primärvården i Stockholmsregionen) skriver i sina dokument att både IFG och IGT är riskfaktorer för senare diabetesdebut och att man skall överväga peroral glukosbelastning för att utreda om patienten har IGT, det vill säga nedsatt glukostolerans eller diabetes men man anger därutöver inga riktlinjer för hur dessa patienter sedan skall följas. Socialstyrelsen skriver i sina nationella riktlinjer för diabetes att det redan vid förstadier till diabetes (IFG, IGT) finns en ökad risk för diabeteskomplikationer (till exempel ögon- eller nervpåverkan samt hjärt-kärlsjukdom) vilket skulle kunna motivera tidig diagnos och behandling. Man rekommenderar dock ingen allmän screening bland personer som saknar riskfaktorer för diabetes, på grund av att underlaget är otillräckligt (Socialstyrelsen(2)). Socialstyrelsen skriver vidare att hälso- och sjukvården bör erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-6
7 diabetes och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom men här riktar man sig till personer med IGT och nämner inte personer med IFG (Socialstyrelsen(3)). Hur gör vi på Älvsjö Vårdcentral? Vi vet idag inte hur många patienter som haft IFG på Älvsjö vårdcentral och vi vet inte vad som händer med dessa patienter. Hur har de följts upp? Hur många har utvecklat manifest diabetes? Om man på ett tidigt stadium kan upptäcka dessa patienter har vi större chanser att hjälpa dem förändra sina levnadsvanor så att en eventuell manifest diabetes förhindras eller skjuts upp. Vi behöver också både nationella och lokala riktlinjer för hur vi på bästa sätt följer upp patienterna inom primärvården. Älvsjö stadsdel i Stockholms kommun hade år invånare varav 85 % födda i Sverige (motsvarande siffra för hela riket var 86 %). Av invånarna var 81 % förvärvsarbetande år 2007(jmf med 78 % för hela riket), och 2 % öppet arbetslösa (jmf med 3 % i hela riket). Området närmast vårdcentralen i Älvsjö har en relativt ung befolkning. På Älvsjö Vårdcentral är drygt patienter listade. Det arbetar ca 5 distriktsläkare och ca 8 ST-läkare. Det finns en diabetesmottagning med sjuksköterska samt medicinsk fotvård som regelbundet kallar diabetespatienterna, minst en gång per år. I anslutning till vårdcentralen finns sjukgymnast och dietist som regelbundet brukar hålla kurser för patienter med nydebuterad diabetes tillsammans med bland annat läkare från vårdcentralen. 7
8 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur många som haft förhöjt fasteblodsocker på Älvsjö Vårdcentral under studieperioden utan att ha fått diagnosen diabetes och i hur stor utsträckning de har utvecklat diabetes. Syftet är också att undersöka hur patienterna har följts upp. Frågeställning 1. Hur många av alla patienter som sökt Älvsjö Vårdcentral under år 2006 och där fpglukos mätts hade IFG? 2. Hur stor andel av patienter med fp-glukos under år 2006 har fått diagnosen diabetes inom 5 år därefter? 3. Hur har dessa patienter följts upp avseende antal fasteglukosmätningar, HbA1c och oralt glukostoleranstest under åren Finns det någon skillnad i andel män respektive kvinnor med IFG som utvecklat diabetes? 5. Finns korrelation mellan graden av förhöjning av fasteblodsockret och risken att utveckla diabetes under observationstiden Material och metod Studiedesign En kvantitativ retrospektiv journalbaserad tvärsnittsstudie. Material 8
9 Inklusionskriterierna är patienter i alla åldrar som sökt Älvsjö VC under år 2006, där man har mätt fp-glukos och där resultatet varit 6,1-6,9mmol/L. Exklusionskriterier; Patienter med diabetesdiagnos vid provtagningstillfället, patienter som har avlidit, flyttat eller som följts upp av annan vårdgivare och patienter med graviditetsdiabetes (Fig. 1). Metod Tekniken för hur data insamlats och bearbetats Litteratursökning på pubmed med sökorden diabetes, prediabetes, impaired glucose tolerance och impaired fasting glucose görs för att få fram adekvata bakgrundsfakta. Sökning har gjorts för att få fram om riktlinjer för hur patienter med IFG skall följas upp finns: Söktermerna på pubmed har för det senare har varit guidelines, impaired fasting glucose varvid 129 artiklar hittades. Sökordet follow tillades och då hittades 26 artiklar som granskades med ingen av dessa var relevanta och gällde andra länder än Sverige. Sökning med termerna riktlinjer förhöjt fasteblodsocker IFG har även gjorts med sökmotorn google. Socialstyrelsens riktlinjer har granskats liksom viss.nu och läkemedelsboken. Patienter med förhöjt fp-glukos tas fram med hjälp av programmet RAVE. RAVE är ett rapportverktyg för att i detta fall få fram uppgifter om laboratorieresultat och diagnosen diabetes. Sökningen har gått till på följande sätt: I RAVE skapas en s.k. egen rapport som döps glucos En sökning görs för att få fram alla tänkbara labdatatermer för fasteblodsocker. Ett flertal olika termer framkommer för att benämna samma analys. Ett filter skapas som innehåller parametrarna (OLD)fkP- Glukos(Hemocue), (OLD)fkP-Glukos(HemoCue), (OLD)fP-Glukos and/mott samt (OLD)P- Glukos faste. 9
10 OGTT Kön Pat nr Alla patienter med uppmätta fasteglukosvärden 2006 inkluderade Patienter utan diagnosen diabetes och som haft ett uppmätt värde på fasteglukos mellan år 2006 Exkluderade Icke fastevärden (P-glukos) Patienter som redan fått diagnosen diabetes Patienter som avlidit eller flyttat Figur.1 Inklusion av patienter. Journalerna för de inkluderade patienterna granskas manuellt och data för kön, ålder, fpglukos (högsta värde för varje år) för år , ev. diabetesdiagnos, ev. glukosbelastning och ev. HbA1c förs in på ett excelark (se tabell 1) där patienten avidentifieras och där personnumret ersätts med löpnummer. Tabell 1: Matris för dataregistrering. Kön 1= kvinna 0 = man. Fastande plasmaglukos (fpg) samt HbA1c-värden för år Eventuell diabetesdiagnos samt eventuellt oralt glukostoleranstest(ogtt). Patient nummer 1-9 redovisas. Faste glukos 2006 fpg 2007 fpg 2008 fpg 2009 fpg 2010 fpg 2011 HbA1c 2006 HbA1c 2007 HbA1c 2008 HbA1c 2009 HbA1c 2010 HbA1c 2011 Diab diag nos år 1 1 6,2 6,8 7,3 4,6 4, ,1 5, ,9 7,5 6,6 7,7 5, ,6 5,5 6,9 5,5 4, ,7 6, ,7 6,1 5,8 6,5 6,5 4,5 4,7 U UTGÅR EJ FASTE ,5 5,5 6,5 5,8 4, ,5 7,1 6,3 6 6,9 6,6 5 5,3 5,3 5,
11 Statistik Andel patienter som insjuknat i diabetes redovisas deskriptivt i tabell och histogram för år 1-5. Kön är en variabel på nominal nivå varför icke-parametriska testet Chi-2 används för påvisande av eventuella skillnader i insjuknande i diabetes beroende på kön (signifikansnivå p<0,05). Andel patienter som följts upp med HbA1c, OGTT respektive fp-glukos beskrivs med deskriptiva mått. Samband mellan utgångsvärde av fp-glucos och sannolikheten att insjukna i diabetes beskrivs med sambandsmått med Spearmans korrelationskoefficient. Etiska överväganden Det fanns en risk för att studiedeltagarna skulle utsättas för integritetsintrång då journaler genomläses av studieledaren utan att det förelegat en patient-läkarrelation. Det fanns också risk för integritetsintrång gentemot läkarkollegor på vårdcentralen då deras uppföljning av patienterna studeras. På vårdcentralen finns anslag i väntrummet som lyder: På denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. Läkarkollegor meddelades muntligt om att studien pågick. Verksamhetschefen gav sitt godkännande till studien samt att studieledaren fick läsa journaler. Journaler genomlästes endast för att ta reda på hur patienter följts upp vad gäller blodsockret. Alla data kodades för att säkerställa anonymitet. Det kodade materialet hanterades endast av studieledaren. Material förvaras inlåst på vårdcentralen. Kodnyckeln förstörs efter avslutat projekt. Resultat redovisas enbart på gruppnivå. Riskerna för studiedeltagarna anses uppvägas av nyttan av att studera uppföljningen av dessa patientgrupper för att förbättra omhändertagandet och för att på sikt även kunna förhindra eller förlänga tiden till insjuknandet i diabetes. 11
12 Resultat Frågeställning 1 och 2; Antal patienter med IFG 2006 och andel av dessa som utvecklat diabetes. Av de patienter som mätt fasteblodsocker på vårdcentralen under 2006 hade 214 stycken ett förhöjt fasteblodsocker (6,1-6,9 mmol/l) utan att de hade diagnosen diabetes. Av dessa exkluderades 8st varav 6st pga. att blodsockervärdet inte var fastevärde, en patient pga. att diabetesdiagnos redan fanns och en patient som hade graviditetsdiabetes. Kvar var således 206 pat. Patienternas journaler granskades avseende en femårsperiod från Under denna tid hade 46 (22 %) patienter insjuknat i diabetes (figur 2). Antal insjuknade i diabetes Totalt antal 46 av 206st År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Figur 2. Antal insjuknade i diabetes under 5 års uppföljning av patienter med förhöjt fasteblodsocker. N=
13 Frågeställning 3; Hur följdes patienterna upp? Av 206 patienter med IFG år 2006 hade man på Älvsjö VC mätt HbA1c på 144 (70 %) av patienterna vid något tillfälle under åren Glukosbelastning har utförts vid ett tillfälle på en av patienterna. Fasteblodsocker kontrollerades i genomsnitt 3 gånger per patient/5år. I gruppen som insjuknade i diabetes mättes fasteblodsocker i genomsnitt 4 (3,9) gånger/5 år medan det i gruppen som inte utvecklade diabetes mättes i genomsnitt 2,8 gånger/5år. Frågeställning 4; könsskillnader i andel insjuknade i diabetes? Tjugofem av 124 kvinnor (20 %) och 21 av 82 män (26 %) insjuknade i diabetes inom 5år. Skillnaden icke signifikant (Chi-2 test p=0,36, se figur 3) diabetes ej diabetes N=206 0 män kvinnor Figur 3. Antal insjuknade i diabetes uppdelat på män respektive kvinnor. N =
14 Andel insjuknade i diabetes (%) Frågeställning 5; korrelation mellan graden av förhöjning av fasteblodsockret och risken att utveckla diabetes? 46 patienter utvecklade diabetes inom 5 år från upptäckt av förhöjt fasteblodsocker. Det genomsnittliga fasteblodsockret för dem var vid upptäckten 6,55 mmol/l jämfört med 6,34mmol/L hos de patienter som inte insjuknade i diabetes. Det fanns en positiv korrelation mellan graden av förhöjt fasteblodsocker och sannolikheten att insjukna i diabetes (Spearmans korrelationskoefficient 0.82, se figur 4) korr 0, ,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 Fasteblodsocker mmol/l Figur 4. Andel insjuknade i diabetes inom 5 år från upptäckt av förhöjt fasteblodsocker, uppdelade efter fasteblodsocker uppmätt år 2006 och trendlinje. Korr = Spearmans korrelationskoefficient =0,82.(N = 206). 14
15 Diskussion Studien visar att 22 % av de 206 patienter med IFG år 2006 utvecklade diabetes inom en 5- årsperiod. Det fanns i denna studie inga skillnader i incidens beroende på kön. Däremot sågs en ökad incidens vid högre utgångsvärde på fasteblodsocker. Incidensen insjuknade i diabetes bland personer med IFG stämmer väl överens med de siffror som ses i andra större studier. Det finns dock en stor variation mellan studier. Sazanov (2013), Lecomtes (2007) och Shaw (1999) har visat siffror på mellan 15 och 25 % medan man i the Hoorn study redovisade en siffra på 42 %. Variationen bedömes bero dels på urvalsgrupp men också att man i denna studie inte har följt personerna prospektivt och inte heller har använt sig av OGTT som man gjort i många andra studier. Denna och andra liknande studier belyser vikten av att vi erbjuder stöd för livsstilsförändringar till personer med IFG, för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och minska mortaliteten. En möjlighet vore att erbjuda OGTT till patienter med konstaterat förhöjt fasteblodsocker samt att man följer upp patienterna och kontrollerar fasteblodsocker årligen. Möjligen borde dessa patienter även erbjudas kontakt med diabetessköterska för att få samma råd och stöd angående kost och motion som diabetespatienter. Styrkan i studien är att alla patienter som befunnits ha förhöjt fasteblodsocker har granskats och att granskningsperioden varit relativt lång. Alla patienter oavsett eventuella riskfaktorer har inkluderats liksom alla personer över 18år. Ytterligare styrka är att lab-data och diagnoser studerats och att detta får anses vara tillförlitliga data. Svagheter med studien är att studieantalet är litet och att vi inte vet vilka riskfaktorer studiedeltagare har och man kan därför inte dra slutsatsen att resultatet gäller för hela befolkningen. Vid granskning av journaler och lab-listor kunde endast en enda glukosbelastning hittas bland de 206 patienterna. Glukosbelastning (OGTT) förs in i journalen som två glukosvärden, ett faste-värde och ett P-glukosvärde. Det markeras också med en asterisk som hänvisar till en kommentar om att det rör sig om OGTT. Sannolikt har det utförts fler än en OGTT men dessa har i så fall inte gått att finna. 15
16 Diabetes står för procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna i EU och att förebygga utvecklingen av sjukdomen är därför även en politisk fråga. Europaparlamentet skriver i en resolution om åtgärder mot diabetesepidemin i EU: Komplikationerna i samband med typ 2- diabetes kan förebyggas genom tidig diagnos och främjande av en hälsosam livsstil, men sjukdomen diagnostiseras ofta för sent och så många som 50 procent av dem som i dag har diabetes vet inte om det (Europaparlamentet 2012). Socialstyrelsen menar i sina nationella riktlinjer att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma nyttan av opportunistisk 1 screening bland individer med ökad risk för typ 2-diabetes och vidare att det saknas evidens för att tidigt insatt behandling på risktillstånd för diabetes som identifierats genom screening verkligen minskar framtida komplikationer. Man rekommenderar att Hälso- och sjukvården bör genomföra opportunistisk screening för diabetes hos individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes främst med målet att erbjuda livsstilsbehandling (Socialstyrelsen 1). Att en så stor andel av studiepersonerna med IFG utvecklar diabetes belyser vikten av att få fram riktlinjer för hur vi framförallt inom primärvården skall följa och behandla dessa. Så hur ska vi göra med patienterna med fasteblodsocker 6,1 6,9? Svaret är att inga klara riktlinjer finns. Socialstyrelsen skriver hälso- och sjukvården bör erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Med tanke på den höga risken att insjukna i diabetes för människor med IFG som påvisats i denna och andra studier behöver vi tydligare riktlinjer för t ex hur ofta de skall kontrolleras, vad som skall kontrolleras (blodtryck, blodfetter, levnadsvanor?) och om patienterna skall erbjudas samma program som diabetespatienterna. Skall t ex blodtrycksrekommendationerna vara desamma som för hela friska befolkningen eller densamma som för diabetespatienter? Ytterligare studier av tidig intervention vid IFG skulle ge bättre underlag för ett åtgärdsprogram. 1 Med opportunistisk screening menas screening som genomförs i en väl definierad högriskgrupp, till skillnad från allmän screening (Socialstyrelsen 1) 16
17 Slutsats Studien kommer fram till liknande fynd som andra studier med ca 20 % insjuknande i diabetes inom 5 år för patienter med IFG. Detta får ses som en allvarlig hälsorisk. 17
18 Referenser American Diabetes Association. (2012). Impaired fasting glucose (IFG). Diabetes Care vol. 35 no. Supplement 1 S64-S71. Berne, C & Fritz, T (2011). Diabetes Mellitus. I: Läkemedelsboken , sid 585. Läkemedelsverket. Euroaparlamentets resolution (2011/2911(RSP). Gerstein HC et al. (2007). Annual incidence and relative risk of diabetes in people with various categories of dysglycemia: a systematic overview and meta-analysis of prospective studies. Diabetes Res Clin Pract. 78(3): Hopper I et al. (2011). Prevention of diabetes and reduction in major cardiovascular events in studies of subjects with prediabetes: meta-analysis of randomised controlled clinical trials. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 18(6): Knowler WC et al. (2002). Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med. 346(6): Lecomte P et al. (2007). Five-year predictive factors of type 2 diabetes in men with impaired fasting glucose. Diabetes Metab. (2): Noda M et al. (2010). Fasting plasma glucose and 5-year incidence of diabetes in the JPHC diabetes study - suggestion for the threshold for impaired fasting glucose among Japanese. Endocr J. 57(7):
19 Perreault L, et al (2012). Diabetes Prevention Program Research Group. Effect of regression from prediabetes to normal glucose regulation on long-term reduction in diabetes risk: results from the Diabetes Prevention Program Outcomes Study. Lancet. 379(9833): Petersen JL, McGuire DK. (2005). Impaired glucose tolerance and impaired fasting glucose - a review of diagnosis, clinical implications and management. Diab Vasc Dis Res. 2(1):9-15. Review. Resnick HE et al. (2000). American Diabetes Association diabetes diagnostic criteria, advancing age, and cardiovascular disease risk profiles: results from the Third National Health and Nutrition Examination Survey. Diabetes Care (2): Rijkelijkhuizen JM et al (2007). High risk of cardiovascular mortality in individuals with impaired fasting glucose is explained by conversion to diabetes: the Hoorn study. Diabetes Care. 30(2): Sazonov V, Maccubbin D, Sisk CM, Canner PL. (2013). Effects of niacin on the incidence of new onset diabetes and cardiovascular events in patients with normoglycaemia and impaired fasting glucose. Int J Clin Pract. 67(4): Shaw JE et al. (2013). Impaired fasting glucose or impaired glucose tolerance. What best predicts future diabetes in Mauritius? Diabetes Care. (3): Socialstyrelsen(1) Ökad risk för typ 2-diabetes, rtyp2-diabetes, hämtad Socialstyrelsen(2), Inga riskfaktorer för diabetes. Åtgärd: Screening för diabetes ktorerfordiabetes, hämtad
20 Socialstyrelsen(3); Nedsatt glukostolerans (IGT), kostoleransigt, hämtad Sulaiman RA, Labib MH. (2010). Is using WHO criteria for impaired fasting glycaemia appropriate as an indication for OGTT in patients at high risk of developing diabetes? Int J Clin Pract. 64(13): Unwin N et al. (2002). Impaired glucose tolerance and impaired fasting glycaemia: the current status on definition and intervention. Diabet Med. 19(9): Review. Viss, vårdprogram för diabetes. Publicerat Februari 1997 Uppdaterat: Maj Hämtat Waugh N et al. (2007). Screening for type 2 diabetes: literature review and economic modelling. Health Technol Assess. 11(17):iii-iv, ix-xi, Review. World Health Organisation(WHO) (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate hyperglycemia; Report of a WHO/IDF Consultation. _new.pdf 20
VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merDiabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes
Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merStrösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27
Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merEffekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merär en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.
VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merFrån Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller
Läs merKontraindikation och försiktighet
1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...
Läs merHbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merfpt-glukoselimination, po
Dokument ID 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening
Läs merGLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker
GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merGenerell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa
Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa SFOG Kristianstad 2012 Eva Anderberg Leg. Barnmorska. Med Dr 1 Diabetessjukdomen Debuterar smygande och Personerna
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merfpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)
Klinisk kemi Sid 1(8) fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras av kronisk hyperglykemi
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merKartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.
VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune
Läs merNytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merGreta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs mer+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease
Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merSnart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen
1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes
Läs merPre-diabetes i fokus. Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation
HÖGSKOLAN DALARNA Akademin Hälsa och samhälle Vårdvetenskap avancerad nivå, 15 hp VT, 2011 Pre-diabetes i fokus Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merNyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett
Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merDiabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län
Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs mer3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén
3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merVälkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs mer5. Ekonomiska aspekter
5. Ekonomiska aspekter Evidensgraderade resultat Det vetenskapliga underlaget från empiriska studier är otillräckligt för att bedöma kostnadseffektivitet av lågfettkost kombinerad med fysisk aktivitet
Läs merIntroduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén
Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes
Läs merRapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober
Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merINTRODUKTION - TYP 1 DIABETES
INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst
Läs merFörebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merDen personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merfpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)
2017-12-14 05 1(10) Metodbeskrivning Godkänd av: fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier
ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier Författare: Jan-Eric Olsson, Anna Nager, Bo Christer Bertilson, Eva Toth-Pal, Sonja Modin CEFAM/Stockholm, 2011-02-03 1
Läs merKROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM
KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se
Läs mer