Utbildigsfövaltige Rappt öve det systematiska kvalitetsabetet i Älmhults kmmu 213 Föskla Gudskla Gudsäskla Gymasieskla Gymasiesäskla Vuxeutbildige Bitt-Luise Ek Gustafss 214-2-27 1
Iehållsföteckig Sammafattig... 3 1. Föutsättiga... 4 1.1 Ogaisati... 4 1.2 Miljö... 4 1.3 Ekmi... 6 1.4 Veksamhetsidé... 6 1.5 Väsetliga hädelse... 6 1.6 Stuktu fö kvalitetsabetet... 8 1.8 Sklvekets ch Älmhults kmmus lägesbedömig... 9 2. Gudfakta... 15 3. Uppföljig av veksamhetsmål fö 213... 15 3.1 Föskla... 16 3.2 Gudskla... 18 3.3 Gymasieskla... 27 4. Öviga kvalitetsidikate... 31 4.1 Föskla... 31 4.2 Föskleklasse... 34 4.3 Fitidshemme... 37 4.4 Gudskla... 4 4.5 Gymasieskla... 46 4.6 Vuxeutbildige... 51 4.7 Säskla gudsäskla ch gymasiesäskla... 56 2
Sammafattig I appte edvisas måluppfyllelse fö de yckeltal sm utbildigsämde ha valt fö att mäta hu väl veksamhetsmåle fö ået ha uppåtts. Älmhults kmmu ha fö 213 i föhållade till 212 på de valda mätetale ett föbättat esultat mt höge måluppfyllelse på följade måde: Utvecklig ch läade i föskla Flek i åskus 1 Natiellt pv i matematik i åskus 3 Natiellt pv i sveska i åskus 3 Gemsittligt meitväde i åskus 9 Adel behöiga till gymasieskla i åskus 9 Gudläggade behöighet till högskla på gymasiet Utbildigsämde uppvisa ett ågt fösämat esultat på följade måde: Gemsittlig betygspäg i gymasieskla åskus 3 Adel etableade på abetsmakade elle i studie 2 å efte avslutad gymasieutbildig Betyg i åskus 6 tilldelades elevea fö fösta gåge våtemie 213, vafö jämföelse bakåt i tide ite ä möjligt. Resultatet visa att måluppfyllelse ä läge ä i iket ch läge ä de flesta av jämföelsekmmuea i de flesta ämea. Blad de öviga kvalitetsidikatea sammafattas hä itessata avvikelse få iket ch jämföelsekmmue: Pesaltäthete ä höge ch baguppea mide i föskla. Adele med pedaggisk utbildig ä höge ch kstadea fö pesal i föskla. Kstadea fö föskleklasse ä läge tts att utbildigsivå ä höge. Adele läae med pedaggisk utbildig i gudskla ä läge. Det ä fle eleve pe läae i Älmhult ä i jämföelsekmmuea. Älmhults kstade fö övigt i gudskla ä höga. Adele eleve sm å kavivå på atiella pve i åskus 6 ä höge fö flick ch läge fö pjka m ma jämfö med iket. Älmhult lyckas bätte på de atiella pve i åskus 9 i jämföelse med iket. Kstade fö sklmåltide, lämedel ch övigt ä höge i Älmhult ä i iket. Gemstömige ä höge på Hagaäs ä i iket. Läatäthete i vuxeutbildige ch kstadea ä läge ä i iket. SFI på Hagaässkla å mycket gda esultat i jämföelse med iket. Kstadea fö gudsäskla ä höge ch fö gymasiesäskla väsetligt läge ä i iket ch i jämföelsekmmuea. Resultate bilda utgågspukt fö ftsatt aalys ch idetifikati av åtgäde fö föbättig ch utvecklig. 3
1. Föutsättiga Utbildigsämde i Älmhults kmmu asvaa fö all utbildigsveksamhet få föskla till vuxeutbildig ch ykeshögskla. Ykeshögskla edvisas till Mydighete fö ykeshögskla ch beös ite i dea appt. Rappte spegla föhålladea i kmmue, jämföelsekmmue ch ikets kmmue kaledeået 213 fö yckeltal samt ett atal öviga kvalitetsidikate, sm utbildigsämde ha valt fö att beskiva kvalitet ch måluppfyllelse. De flesta av dessa edvisas ckså bakåt i tide. Någa av dessa idikate ä viktiga föutsättiga fö att uppå e gd kvalitet i föskla ch skla. Uppgiftea ä hämtade få Sklveket (Siis ch jämföelsetal) samt SKL. Det ä kmmues ege appteig till SCB sm ligge till gud fö dea statistik. I de fall dä statistike spegla föhållade 212 ä detta giltigt fö fösta halvået 213 eftesm sklas åscykel bestå av temie sm löpe öve två kaledeå. Statistike peseteas huvudsaklige i gafe ch tabelle med e ktfattad aalys fö vaje veksamhetsmåde. Rappte kmme att vaa utgågspukt fö utbildigsämdes ftsatta födjupade aalyse ude hela 214 ch fö idetifikati av åtgäde fö föbättig ch utvecklig ude de kmmade åe. 1.1 Ogaisati Nämdes abete stöds av e fövaltig sm leds av utbildigschefe. Ude utbildigschefe stea veksamhetschefe fö föskla, gudskla espektive gymasieskla/vuxeutbildig. Föskla bestå av at (18) föskl, sm va ch e leds av e fösklechef ch gudskla bestå av i (9) skl, dä vaje sklehet leds av e ekt. På gymasieskla/vuxeutbildige fis två ekte. Utöve utbildigschef ch veksamhetschefe fis stödfuktie på fövaltige i fm av admiistatöe, ekm ch utveckligsstateg. Ude 213 ha flea av dessa cetala fuktie bytt befattigshavae. Fö veksamhete fis ckså ett pedaggiskt esuscetum (PÄR), dä medabetae med specialistkmpetese im matematik, läs- ch skivutvecklig ch IKT abeta. Deas uppdag ä att stödja pedagge ute i veksamhete. 1.2 Miljö Föskla i tätte ha elativt måga ba på begäsade yt imhus. Föhålladet på föskla utafö tätte ä det mtsatta. Dä fis det gtt m utymme i lkalea. Aledige ä att måga ba 1-5 å b i tätte ch dä sakas det ftfaade föskleplatse. Byggadea ä med få udatag byggda i ett pla ch med gd tillgäglighet ch abetsmiljö. Byggadea ä med få udatag byggda i ett pla ch med gd tillgäglighet ch abetsmiljö. Samtliga föskl ebjude e stimuleade ch utvecklade utemiljö beståede av kstueade lekyt i kmbiati med atuliga miljöe med skg ch växtlighet. Ude ået ha Vitsippas föskla eveats ch byggts ut med två avdeliga. Äve Uteföskla Kja ha flyttat till ya lkale vid Vitsippas föskla. Tets föskla ha ckså eveats ch byggts till med två avdeliga. Atalet ba im gudskla öka ch Viles föskla sm va placead på Gemösklas sklgåd lämade sia lkalea i maj till fömå 4
fö Gemösklas föskleklass. Fösklas veksamhet på Vile flyttade till Tets ya lkale. Utafö tätte fis två mide gudskl fö åskusea F-3, vaav e med atupfil, Pjätteyd skla. Pjätteyd skla ä uspuglige byggd sm e F-6 skla. Läsået 212/13 yms biblitek, föskla ch skla samt fitidshem fö åskusea F-3, i dea byggad. Liatp skla, ä beläge m tätte. Byggade ä yevead ch apassad fö åskusea F-3 samt föskla sm fis dä idag. Liatp ch Pjätteyd skla ligge i atusköa mgiviga ch ha välapassade sklgåda. Två gudskl i kmmue ha eleve i F-5. Ryfs skla ä mbyggd fö åk F-9 ch ihyse läsået 212/13 kmmues Resusskla, samt åk F-5. Sklmatsal med tillagigskök, fitidshem samt specialsala ch sklbiblitek fis itegeat i byggade sm bestå av te pla. I e sepaat byggad fis äve e idttshall. Ryfs skla ligge i e atuskö miljö ch ha e välutustad sklgåd med bl. a ävetysbaa. Gemöskla bestå av flea sepaata byggade av lika ålde sm vid uppepade tillfälle ha eveats ch byggts m ivädigt. Matsal ch tillagigskök samt hemkuskapssal tillsammas med pesalum yms i e byggad. Fitidshem fö F-2 ch klassea F-5 yms i två sepaata byggade, med två espektive te pla. I e fjäde mide byggad beståede av två pla fis biblitek, kuat, sklsköteska ch ektsexpediti. Fitidshem fö åk 3-6 ä beläget på Liésklas sklgåd på ada sida e tafikead väg. Gemöskla ä cetalt beläge, med skg i aslutig till sklgåde. Sklgåde bestå i sta dela av asfalt, me dä fis äve e guspla fö bllspel ch åga mide gäsyt. Mtessi skla yms med tillhöade fitidsveksamhet i Liésklas lkale. Det fis te gudskl fö F-9, vaav e IB-skla. Diö skla (172 eleve) ligge m tätte. Skla bestå av e huvudbyggad med biblitek ch klassum, fitidshem samt specialsala. Idttshalle fis i e sepaat byggad. Matsal ch tillagigskök fis i det äliggade äldebedet Ekeb. Skla ä atusköt beläge ch bkskge ä e del av sklgåde. Klöxhultsskla ä e eplasbyggad. I huvudbyggade fis admiistati, kuat, sklsköteska, pesalum, matsal samt klassum ch specialsala fö åk 6-9. Te flygla ymme lika måga F-5 avdeliga med tillhöade fitids fö F-2. I e fjäde tillbyggad fis äve Säskla fö åk 1-9. Äve idttshalle ch bibliteket ä sammabyggt med huvudbyggade. I källapla fis fitidshem fö åk 3-6 samt hemkuskapssal. I aslutig till Klöxhultssklas sklgåd fis mtissliga, fisbeeglf ch gillplats. Sklgåde ä vaiead med lekutymme spidda ut sklbyggade. Iteatiella skla med 34 eleve fis tillsammas med tillhöade föskla Pe-schl i lkale på Hagaässkla. De ä lkaliseade i två av sklas fya flygla. Atalet eleve på Iteatiella skla växe ch ude 213/214 uteds lkalbehvet fö att hitta e lösig fö sklas lkale i famtide. Utemiljö ha begäsiga. Liéskla ha åskusea 6-9. Skla bestå av flea byggade. I de sta huvudbyggade i två pla fis matsal, biblitek, admiistati, klassum, vissa specialsala, Mtessi skla samt Ois veksamhet. I e lite mide byggad på ett ch ett halvt pla (suteäg) iyms Mtessi föskla. Slöjdsala ch Gemösklas fitidshem Glim ä beläget i e tedje eplasbyggad. Till skla hö äve Liéhalle sm ha två stöe idttshalla ch åga mide sala fö idtt. Utemiljö ä vaiead med lika udelag ch öppa yt bladade med lummiga patie. Gymasieskla ch gymasiesäskla samt vuxeutbildig fis iymda i samma byggad, Hagaässkla. Det möjliggö måga samabete mella veksamhetea. I 5
lkale fis ckså seda höste 211 iteatiella skla sm ä e gudskla ch sm växe, vilket iebä att lkalea utyttjas i höge gad ä tidigae. I sambad med iflyttige eveades de flesta lkalea, vilket betyde gda föutsättiga fö udevisig med bl.a. studietg ch ya labatissala. Ude 214 kmme föflyttiga im byggade ch till ada lkale att ske. Utemiljö fö gymasium ch vuxeutbildig ä ett måde fö föbättig. 1.3 Ekmi Utbildigsämde tilldelades 313 112 mk fö si veksamhet fö 213. Bkslutet visa på e föbukig på 313 665 mk, dvs. ett udesktt på -553 tk. Udesktt fis im ämd, cetal admiistati, föskla, gudskla ch itekmmual esättig på gymasiet. Psitivt esultat uppvisa fitidshem, gymasieskla, gymasiesäskla ch vuxeutbildig. Det ekmiska esultatet beskivs mea igåede i åsedvisige fö 213. 1.4 Veksamhetsidé Utbildigsämde ha atagit e veksamhetsidé sm baseas på Skllages (21:8) 3 kap 3. Veksamhetsidé ha utabetats av skl- ch fövaltigsledig ch däefte implemeteats i all veksamhet. Tillsammas skapa vi e utbildig dä alla ba ch eleve utveckla si fulla ptetial i gda möte med skickliga ch välutbildade medabetae. Allas esuse tas tillvaa i e stimuleade veksamhet päglad av tillit ch höga fövätiga. Alla möte famtide med psitiv självbild ch famtidst: jag vill, jag våga, jag ka! Vaje ekt ha kpplat sklas visi ch si ege ledigsdeklaati till veksamhetsidé. 1.5 Väsetliga hädelse Im utbildigsämdes asvasmåde bedivs e kmplex ch mågfacettead veksamhet, få vilke vi vill lyfta fam ett atal viktiga hädelse: Älmhults kmmu ha igått ett samabete med IKEA i syfte att höja måluppfyllelse i kmmues gudskl. Ude 213 ch 214 ge IKEA ett åligt fiasiellt bidag på 8 milje k fö att möjliggöa exta satsiga i gudskla ch de iteatiella skla ch föskla.. IKEA ch Älmhults kmmu ha diskuteat ch utabetat e pla fö hu IKEA ka medveka till att göa e ba skla äu bätte. Te måde sm kmmue vill stäka ha idetifieats: utvecklig av det pedaggiska ledaskapet i klassummet, itesivudevisig samt tekik ch utustig. Bidaget ä ömäkt fö pjekt im dessa måde. Ude läsået 213-214 ha kmmues två matematikutvecklae divit ett statligt fiasieat pjekt i matematik fö läae åk 1-3, det s.k. Matematiklyftet. Ude 214-217 ftsätte satsige med att utbilda läae i åk 4-6 ch 7-9/gymasiet. Pjektet ka ses sm e ftsättig på ett sklvekspjekt i matematik, kallat ÄLMA- 6
pjektet, sm gemfödes ude åe 21-212 i samabete med fskae få Högskla i Kistiastad ch sm iktade sig till läae i åskus 1-9. Utbildige fkuseade på att utveckla öppa uppgifte ch metde ha vait kllegialt läade. I samabete med SKL delta Älmhults kmmu i ett pjekt m styig ch ledig. Pjektet hete PISA 215 ch abeta med utvecklig, styig, ledig ch uppföljig av matematikudevisige fö att på sikt höja ladets eleves esultat på PISA 215, me själva metdike ska givetvis vaa tillämpbat på alla äme. Alla beslutsivåe fis epeseteade i pjektet; plitike, läae, ekte, utveckligsstateg ch veksamhetschef. På gymasieskla ch vuxeutbildige delta läae ch sklledig i ett fskigs- ch utveckligspjekt, Etepeöiellt läade. Syftet ä att utveckla ett etepeöiellt föhålligssätt i udevisige. Pjektet divs av IFOUs (Sklpte) i samabete med Umeå uivesitet. Älmhults kmmu igå i ett egialt kmmuätvek fö veksamhetsutvecklig på föskla. Nätveket ebjude kmpetesutvecklig fö fösklläae ch fösklechefe kpplat till seaste sklfskig. Öviga kmmue ä Osby, Tigsyd, ch Sölvesbg. Iehållet fö pedaggea ha si utgågspukt i veteskaplighet ch åga tema ä pedaggisk dkumetati ch vaiatistei. Fösklechefea utbildas samtidigt i systematiskt kvalitetsabete på veteskaplig gud. Kmmues studie- ch ykesvägledae ha ude läsået 212/213 deltagit i det egiala pjektet SYV i föädig. Syftet ä att utveckla samabetet mella skla ch ykesliv ch vägledaes sätt att abeta. Ude höste 213 ileddes e utbildig fö studie-ch ykesvägledaa i kvalitetsabete, dä Malmö högskla ä utbildigsadae på uppdag av Sklveket. Baatalet i åldaa 1-5 å öka glädjade g i kmmue, fämst i tätte, vilket då iebä att bist på platse ka uppstå. Lkalsituati fö föskleveksamhet ha vait astägd ude 213. Ude ået ha Vitsippas ch Tets föskl tillsammas byggts ut med 8 ya föskleplatse. Äve Möckels föskla byggs ut med två avdeliga, ca 35 platse, ch kmme att fädigställas ude våe 214. E ybyggati av ytteligae e föskla ä fösead, ch fö att klaa famtida behv kävs att fle föskl kmpletteas med ya avdeliga. Fas två av de ya gudsklgaisatie ha påböjats ch gemföadet ftsätte ude 214. Detta iebä att alla eleve i åk 7-9 placeas på Liéskla ch esteade skl bli atige F-3 elle F-6. Hagaässkla gemfö det atiella pjektet Plug-i. Skla beviljades 52 tk fö att utveckla metde ch abetsätt fö att få fle eleve att böja ch fullfölja e gymasieutbildig. E elevcach ch e läacach ä aställda i pjektet. Gymasiesäskla ä attaktiv fö kmmues ega eleve ch kigliggade kmmue ch ha utökat sitt elevatal ude ået. Höste 213 ebjöds te atiella pgam i det ya pgamutbudet. Samveka ske med gymasieskla fö gemföade av iiktigskuse im fastighet, hadel ch estauag. 7
Gymasiet ha miskat sitt pgamutbud med te pgam ifö 214, på gud av miskade elevkulla. Estetiska pgammet ha lagts e efte att ha ebjudits på fösök seda 211. Idustitekiska pgammet ha lagts vilade i avvakta på egeiges utedig kig e sammaslagig med tekikpgammet, e utfmig sm ha fuits på Hagaässkla föe 211. Äve estauag- ch livsmedelspgammet (RL) ha lagts vilade i avvakta på utedig m famtide. RL-pgammet ä viktigt fö kmmue eftesm samveka ske med gymasiesäskla c det fis e eftefåga im ykesutbildig fö vuxa. I samabete med pesalehete pågå e mfattade kmpetesiveteig med syfte att möta statliga kavet på läalegitimati, sm gälle få 214. 1.6 Stuktu fö kvalitetsabetet Det systematiska kvalitetsabetet läkas samma med budgetabetet i Älmhults kmmu. Åsedvisige fö det föegåede kaledeået ske i jauai ch till de kpplas e kvalitetsappt sm baseas på yckeltal, sm utbildigsämde ha valt ut i elati till veksamhetsmåle. Ett atal öviga kvalitetsidikate ch föutsättiga edvisas ckså. Dessa yckeltal ch idikate ka vaiea öve tid beede på de esultat sm uppås ch aalyse av sake ch sambad. De kmmuala budgetpcesse fö det ästkmmade ået ileds ude jauai ch pågå fam till jui. Vid två tillfälle ude våe äge dialge um mella ämd ch kmmustyelse. Däefte vidta det itea budgetabetet, dä piiteiga ka göas baseat på idetifieade utveckligsmåde. Resultatuppföljig gemfös vid läsåets slut ch aalyse ske vid hösttemies böja, sm ge udelag till e sammafattade appt ch aalys av fösklas ch sklas måluppfyllelse. Födjupade aalyse ske seda ktiueligt ude ået. Kvalitetsabetet behadlas av ämde vid vaje sammatäde. Likabehadligsabetet edvisas sepaat fö ämde i apil. 8
Stuktue fö kvalitetsabetet följe de allmäa åde fö systematiskt kvalitetsabete (SKOLFS 212:98) ch abetet pågå med att utabeta utie fö utbildigsämdes asvasmåde, sm seda ska läkas till utie fö vaje sklehet ch föskla. E gemesam mdell fö all veksamhet im skla ch föskla ha utabetats sm baseas på espektive veksamhets läplasmål. I e abetspla beskivs åets/läsåets abete utifå föegåede ås esultat ch i e esultatappt beskivs måluppfyllelse ch hu veksamhete ha utvecklats. Pcesse ä cyklisk ch pågå städigt på alla ivåe utifå fåga: Va ä vi? Vat ska vi? Hu gö vi? Hu blev det? 1.7 Sklvekets ch Älmhults kmmus lägesbedömig 213 Sklveket ha egeiges uppdag att vataat å göa e bedömig av läget i föskla, skla ch vuxeutbildig. I appt 387 fö 213 beskivs tede ch tedese. I det hä avsittet edvisas de viktigaste pblemmådea sm state välje att fkusea på ch spegla äve hu läget ä i Älmhults kmmu. Omådea ä elevea, pfessie ch ykesutbildige. Dessutm lyfts pblematike på gymasieskla kig eleveas val av utbildig. I syfte att möta de egativa esultatutvecklige, sm bl.a. bli tydlig i PISA 212, idetifiea Sklveket te huvudsakliga utveckligsmåde: Alla skl ska utvecklas till ba skl. Säka tillgåge till kmpeteta läae. Skl ch huvudmä behöve lågsiktighet. 1.7.1 Alla skl ska utvecklas till ba skl Skillade i esultat mella skl ha födubblats på tjug å ch tedese ä att de ftsätte att öka. Skla ha sm uppdag att utjäma skillade i eleves lika föutsättiga me likvädighete ha alltså fösämats. Likvädighet ä ett asva fö state me ckså fö sklas huvudmä. Sklveket peka på det kmpesatiska islaget i esusfödeligssystemet, att de skickliga läaa fis dä de behövs bäst, elevguppes sammasättig ch effekte av höga fövätiga. Älmhults kmmu ha iföt bapeg i föskla ch elevpeg i gudskla. Pege ta ite häsy till sciekmiska elle ada fakte ch ä diffeetiead ebat på åldes- 9
ivå; i föskla ä det skillad på ba 1-2 å ch ba 3-5 å. I gudskla ske diffeetieig baseat på stadiea 1-3, 4-6 ch 7-9. Elevpeg fis ite på gymasieskla. Ifö 215 kmme att ytt system fö esusfödelig att iföas. 1.7.2 Säka tillgåge till kmpeteta läae Tillgåge på läae fö famtide ä htad. Det väta sta pesisavgåga, läae öveväge att byta yke, studete välje bt läautbildige ch allt detta lede till e pgsticead st bist på läae ch fösklläae. Rekts pedaggiska ledaskap få udedad piitet i föhållade till ada uppgifte, vilket gö att ekt saka fötgehet med de paktik sm ska ledas. Det ä ckså viktigt att läae aväde si tid så att det gya eleveas kuskapsutvecklig. Det fis tecke sm tyde på att läae valigtvis abeta esamma saae ä plaea tillsammas. Älmhults kmmu ha ekyteat fem fösteläae ch e lekt höste 213 im läs- ch skivutvecklig ch matematik- ch atuveteskap ch plaea att fylla det utymme fö kaiätjäste sm state ha tilldelat (23 utymme). E katläggig av läapesales utbildigspfile pågå i syfte att säkeställa att legitimeade ch ämesbehöiga ch läae fis i vaje elevgupp. Det fis e ambiti att destiea säskilt skickliga läae till de skl ch klasse, dä de bäst behövs. Kllegialt samabete ha iitieas ch pågå i bl.a. matematiklyftet, dä det ä e styd metd me ckså i pjektet etepeöiellt läade på gymasieskla. I matematiklyftet kmme gudsklas lika stadie ch gymasiskla att delta. PÄR gaisea ch lede pjektet. Såväl ya ekte sm fösklechefe delta i ektsutbildige ch ledaskapsfåg tas upp vaje vecka i sklledamöte sm leds av veksamhetschefea. Fösklechefea få utbildig i systematiskt kvalitetsabete im Fösklelyftet. E satsig på admiistativ pesal sm stöd till ekte plaeas ude 214 i syfte att möjliggöa ekts pedaggiska ledaskap. 1.7.3 Skl ch huvudmä behöve lågsiktighet Måga satsiga gös idag av Sklveket på uppdag av egeige. Sklveket mea att ytteligae satsiga bö kpplas ihp med dem sm idag äge um. Fskig visa att högst effektivitet fås m satsiga ske på ett fåtal piiteade måde. Me måga skl ch huvudmä biste i att idetifiea sia styk ch svaghete. E pblematik sm ckså lyfts ä mägde av atiella mål ch lkala mål. Det ä viktigt att få dessa båda stysystem att kpplas samma. I famtide avisea Sklveket att iktade isatse till utvalda huvudmä ka kmma att ske. Älmhults kmmus utbildigsämd ha idetifieat två övegipade mål sm ä e betig av ch väl elateade till states övegipade mål med skla ch föskla. Det ea ä hög måluppfyllelse ch det ada hadla m hög kvalitet på det systematiska kvalitetsabetet. Dessa två måde ses sm yckla till famgåg. I det systematiska kvalitetsabetet idetifieas bist- elle utveckligsmåde ch fö ävaade pågå stöe satsiga på matematik ch atuveteskap samt etepeöskap. Fö 214 kmme ckså utvecklig av IKT att bli ett piiteat måde. 1
1.7.4 Ett ädat sökmöste ch ett miskat itesse fö ykesutbildig Seda 27 ha eleveas sökmöste föädats så att allt fäe eleve välje ykesutbildiga. Stöst va föädige ä gymasieskla efmeades ifö höste 211. Höste 212 va det 6 pcet sm påböjade e högskleföbeedade utbildig, kappt 3 pcet på ett ykespgam ch 14 pcet på ågt av itduktispgamme. De ykespgam sm ha miskat ä famfö allt hatvekspgammet, bach fitidspgammet, våd- ch msgspgammet, hadels- ch admiistatispgammet samt idustitekiskt pgam. Bygg- ch aläggigspgammet ch el- ch eegipgammet ä ftsatt attaktiva fö ugdmaa. Detta iebä e isk fö kmpetesfösöjig im måga ykesmåde t.ex. våd- ch msg ch idusti. Det ä viktigt att bevaka att eleve ite välje bt utbildiga fö att de ä säka på utbildiges kvalitet elle ha tilläcklig ifmati. Studie- ch ykesvägledig av gd kvalitet ä mycket viktig fö att eleve ska kua göa välgudade val utifå såväl itesse sm föutsättiga, kuskape m abetsmakade ch kaiäväga im lika yke. Dygt hälfte av dem sm studea på ett ykespgam ha ett abete helt elle delvis im sitt utbildigsmåde. Det ä ckså viktigt att uppätthålla ett bett utbud av ykespgam. Det miskade itesset få sm ksekves att det bli svåt att vidmakthålla ett bett pgamutbud på mide utbildigste. Samveka mella kmmue fösvåas av kkuessituatie mella skl. Sklveket pägtea ckså vikte av att uppmäksamma det lkala äigslivets behv av abetskaft. Utbudet av utbildiga ska baseas på äigslivets behv av abetskaft. Samveka med äigsliv ch abetsliv i ämådet ha utvecklats via pgamåde. Hä fis biste i det abetsplatsfölagda läadet, sm ä e viktig del av ykesutbildige. Bistea hadla famfö allt m ykesläaas möjlighete att samabete med hadledaa ute på abetsplatsea. Läligsutbildige pemaetades gem GY 11 me utbildigsvaiate ha svåt att få gemslag, det ä få sm söke, det bli måga avhpp ch det va edast 44 pcet sm ådde ett slutbetyg efte te å im fösöksveksamhete. Läligsutbildige ä kävade, måga eleve ha svaga studieesultat få gudskla ch elevea gå miste m det sciala livet på skla. Flea av dem ha ckså pvat ch misslyckats i aa gymasieutbildig. Älmhults kmmu uppleve svåighete att behålla alla ykespgam i GY11 sm fas på tes gymasieskla, Hagaäsgymasiet, i det gamla systemet Lpf94. Seda 21 ha fdspgammet lagts e. I de ya gymasieskla 211 statade idustitekiskt pgam ch kude gemföas fösta ået me ha däefte legat vilade. Vila gö fö ävaade ckså estauag- ch livsmedelspgammet fö gymasieugdma me hä ske i dagsläget utbildig av vuxa (ykesvux). Våd- ch msgspgammet ha ckså haft svåighete att ekytea ugdma meda däemt vuxa visa stt itesse fö utbildige. Hä ske viss samläsig. I övigt ha ba- ch fitidspgammet, hadels- ch admiistatispgammet, el- ch eegipgammet (EE) samt bygg- ch aläggigspgammet (BA) attaheat lika måga elle fle ugdma ude de seaste åe. På EEpgammet ha atalet iiktiga miskat ch dataiiktige ha istället ebjudits på tekikpgammet, vilket ha medföt att atalet platse ha miskats få sext till tlv. Aledige ä det begäsade tillgåge på APL-platse ch i fölägige abetstillfälle. 11
BA-pgammet ha dubbleat atalet platse få åtta till sext ch ä det eda pgam på skla sm ha fle sökade ä platse. Hä ske medvete makadsföig av bistyke im byggbasche ude det fösta ået. Gymasieskla ha haft 2-4 läliga ude de seaste åe. Adele eleve sm välje ett högskleföbeedade pgam ha ökat ch det ha ckså adele sm välje ett ykespgam mella åe 211 ch 212. Det ä adele eleve sm ä hävisade till itduktispgamme sm ha miskat väsetligt. Det fas ige elev sm ite påböjade gymasiestudie läsået 212/213. Flkbkföda i kmmue 211 212 Adel (%)på högskleföbeedade pgam 51,5 53,8 Eleve, adel (%) på itduktispgam 19,1 13,8 Eleve, adel (%)på ykespgam 29,8 32,4 Eleve, adel (%)sm avslutat gudskla på våe ch ej gå i gym.skla följade höst 1,, Ude 213 ha studie- ch ykesvägledaa deltagit i kmpetesutvecklig kig föädig av studie- ch ykesvägledig ch delta i utbildig kig kvalitetsabete.. Gymasieskla ch gymasiesäskla ha ckså gemföt ett pjekt fö att utveckla ch föbätta APL med statligt stöd. 1.7.5 Tedese i föskla, skla ch vuxeutbildig I föskla fis 83 pcet av ba i ålde 1-5 å mt 72 pcet fö 1 å seda. Fö ba i ålde 3-5 ä ästa alla (95 pcet) föskleba. Också fitidshemme växe ch på tjug å ha guppstlekaa me ä födubblats. I föskleklasse gå 95 pcet av alla sexåiga ch elevatalet i gudskla öka fö ada ået i ad efte e peid av miskade elevkulla. Skillade mella flicks ch pjkas betyg ä stt. Elevatalet i gudsäskla miska, till del beede på att eleve med autismspektastöig ite igå i målguppe seda 211. Elevea i gymasieskla ha blivit fäe p.g.a. mide elevkulla. Miskige fövätas ftsätta t..m. läsået 215/216. Atalet eleve i gymasiesäskla miska ckså av samma sak sm fö gudsäskla. Allt fle studea på kmvux till st del beede på satsiga på ykesutbildig fö vuxa. Eleve i de gudläggade vuxeutbildig ha idag sm egel högskleutbildig. Ni av ti ä utladsfödda. Atalet eleve i SFI ha ökat makat de seaste åe ch utbildigsbakgude vaiea stt. Aabiska ä det valigaste mdesmålet ch de flesta kmme få Iak. Sävux miska med te pcet. Det ä 23 kmmue sm ada sävux. I Älmhults kmmu ha atalet ba i föskla ökat med 8 ba mella 26 ch 212 ch ökige ske famfö allt i tätte. Ude hela peide ha adele ba sm gå i föskla legat på 85-86 pcet, vaav 4 pcet fis i eskild egi å 212. I fitidshemme ha elevatalet ökat få 657 till 846 mella 27 ch 212 ch adele eleve i ålde 1-12 å ha ökat få 21 pcet till 38,6 pcet, vaav 4,2 pcet fis i 12
eskilda föskl. I ålde 6-9 å ä ökige fö samma peid få 83 till 87,8 pcet, vaav 5,9 pcet fis i fiståede föskl. Elevatalet i gudskla ha miskat seda 27 få 162 till 1415 eleve å 212 ch äu ite böjat öka. Elevatalet miska ckså i föskleklasse mella 211 ch 212. Atalet eleve flkbkföda i Älmhult på Hagaässkla ha miskat med ca 1 mella 28 (51) ch 212 (422). Atalet eleve i gymasiesäskla ha ökat få 2 till 16 mella åe 27 ch 213, vaav åga eleve ä itekmmuala. I gudsäskla ha elevatalet ökat få 12 till 16 eleve. Sm mest fas 2 eleve å 21 i gudsäskla (åk 1-1). Studeadeatalet im vuxeutbildige ha ökat få 146 till 229 mella åe 27 till 212 me atalet heltidsstudeade ä fäe; 119 mt 7, vilket betyde att dygt 3 pcet ä heltidsstudeade å 212. Fö SFI ä ökige av atalet studeade mella 29 ch 212 magiell; få 174 till 194 ch elevatalet va sm högst å 211 med 232 studeade. Sävux ha ude hela peide haft ett fåtal studeade ch seda 21 va samtliga im täigsskla. På gud av de växade gymasiesäskla ha sävux statat m höste 213 i sambad med efmeige av säskild utbildig fö vuxa. Uppgiftea va ä hämtade få Sklvekets hemsida Ba- ch elevatal i alla veksamhete mella åe 211-213 fis i tabelle på sida 15. 1.7.6 Elevea Iteatiella studie ch jämföelse gem TIMMS (matematik ch atuveteskap) 211, PIRLS (läsföståelse) 211 ch PISA (matematik, atuveteskap, läsföståelse) 212 visa på e egativ utvecklig vad gälle mådea atuveteskap, matematik ch läsföståelse. Eda udataget ä i TIMMS-udesökige, dä eleve i åskus 4 i atuveteskap, dä Sveige ä bätte ä gemsittet. I TIMMS ka kuskapsutvecklige följas fö åskus 4 å 27 sm bli åskus 8 å 211. De visa sjukade esultat i både matematik ch atukuskap, vilket föalede fudeiga kig kvalitetsskillade im det sveska sklsystemet. Sciekmisk bakgud ä e väsetlig föklaigsfakt fö eleves studieesultat. Däemt fis ige diekt kpplig mella eleve med utlädsk bakgud ch studieesultat på systemivå. Hu väl eleve lyckas be till stösta dele på ä de ha alät till Sveige i föhållade till sklstat elle igåg i sklsystemet. De gemsittliga esultate mella skl skilje sig åt alltme, vilket visa på ökade bist på likvädighet ch ökade skillade i kvalitet mella skl. Redskapet fö det kmpesatiska uppdaget sm huvudmae ha att uppväga skillade i eleves föutsättiga visa på biste. Skl få ite e esustilldelig sm baseas på e aalys av dessa lkala föutsättiga ch utvädeig sakas av hu tilldelade esuse påveka sklas esultat. Både PIRLS ch TIMSS 211 visa att Sveige ligge i tppskiktet ä det gälle eleves upplevelse av tygghet ch att mbbig föekmme i mide utstäckig ä i ada läde. 13
Älmhults kmmu uppvisa skillade mella skl, åskuse ch äve klasse samt mella pjka ch flick. Dessa skillade edvisas mea ggat läge fam i dea appt samt i sklas ega kvalitetsappte. I de tidiga sklåe ha esultate föbättats avsevät ude 213 i jämföelse med 212 ch tidigae ch äve i jämföelse med iket. Gymasieskla delta i det atiella pjektet Plug-i sm syfta till att mtveka sklfåva ch avhpp. I pjektet abeta e elevcach ch e läacach. Pjektet avslutas våtemie 214. Adele avhpp/studieavbtt (byte av pgam) ligge i Älmhult på te pcet 212 mt ikets fya pcet. Eleve sm ä flkbkföda i kmmue sm studea på ada skl ä Hagaässkla hppa av elle avbyte sia studie i ågt höge utstäckig (4 %). 1.7.7 Pfessie Atalet sökade till läautbildigaa ha sjukit ude e låg ad av å ch utbildigaa ha haft svåt att attahea studete med gda studieesultat få gymasieskla. Hösttemie 212 öka atalet sökade med hela 21 pcet. Pgse visa dck att läae ch fösklläae ftsättigsvis kmme att vaa bistyke. Sklveket peka ckså på att måga läae saka behöighet fö de äme sm de udevisa i. Det ä baa dygt hälfte av läaa i åskus 7-9 sm ha utbildig i sitt udevisigsäme ch fö gymasieskla ä det ca två tedjedela. I e udesökig få 212 (Attityde till skla) uppge vaaa läae att de öveväge att byta yke fö att de käe sig stessade ch ä skeptiska till sklledig ch sklplitike. E sklveksstudie (Läaes ykesvadag) visa att gudsklläae aväde i gemsitt 34 pcet av si abetstid till udevisig (17 timma). Tidsmfattige ligge äa det tal sm gällde fö udevisigsskyldighete, sm va cetalt eglead fam till 2. Samtidigt sm ya uppgifte ha lagts på läaa i fm av bl.a. dkumetati fis iget sm tyde på att abetsuppgifte ha tagits bt elle att ya stödfuktie ha iättats i åg stöe gad. Det sm läaa ge uttyck fö att det behövs me tid till ä plaeig ch eflekti kig udevisige. De ya skllage (21:8) föeskive att läayket ska vila på veteskaplig gud ch bepövad efaehet, vilket betyde att läae måste ha tid fö kitisk eflekti idividuellt me ckså i gupp ch i stöe sammahag ä i de ega ämesguppe, abetslaget elle skla. Mycket tyde eligt studie på att läayket ftfaade ä ett esamabete ch i väldigt lite mfattig ske kllegialt läade, gemesam plaeig ch eflekti kig de pedaggiska paktike. Föutsättiga fö samabete veka dck vaa bätte fö läae sm udevisa eleve i de läge åskusea. I Älmhults kmmu ha e satsig på utbildig av baskötae till fösklläae pågått seda böja på 2-talet. Baskötaa få tid im ame fö si tjästgöig att delta i distasutbildig på fämst Liéuivesitetet. Någa läae delta i Läalyftet II fö att bedda si behöighet. Älmhults kmmu ha satsat fullt ut på kaiätjäste i de statliga satsige på fösteläae. Ett ytt abetstidsavtal fö pesal i föskleklass ch fitidshemme ä ude utabetade ch på e av gudskla pågå ett pjekt med tidsbudget sm ska utvädeas ude 214 fö att evetuellt gemföas på alla skl. På gudskla udevisa läae ca 116 miute, vilket mtsvaa 19,3 timma pe vecka. På gymasieskla vaiea det mella läae hu st del av de egleade abetstide sm ä udevisig baseat på bl.a. guppstlek ch gaisati av kuse. Gemsittet ä ca 55 timma pe å (15,7/vecka), vilket mtsvaa ett gemsitt av de tidigae udevisigsskyldighete (uske) fö de lika läakategiea ch iebä 31 pcet av de ttala abetstide (1767 timma). 14
Flea skl uppmäksamma idag vädet av det kllegiala läadet, bl.a. im matematiklyftet på gudskla ch im etepeöskapspjektet på gymasiet. I gudskla ha dubbelt ledaskap iföts i åga åskuse im ame fö IKEA:s sklsatsig. 2. Gudfakta I Älmhults föskl fis å 213 ca 92 pcet av Älmhults ba i ålde 1-5 å. Födelige mella kmmual föskla, pedaggisk msg ch fiståede veksamhet ä 91, 2 espektive 7 pcet. Adele ba i pedaggisk msg ha halveats det seaste ået. Familjecetale i Älmhult ä e veksamhet sm ikta sig till familje. Hä fis ch samabeta bahälsvåd, bamskemttagig, scialtjäst ch öppe föskla. Det fis e fiståede huvudma im föskla, sm ligge utafö tätte. I kmmues tätt fis e iteatiell föskla med kmmualt huvudmaaskap. I tätte fis fya av i gudskl med kmmual huvudma. E av dessa ä e iteatiell IB-skla. Två fiskl, Viestad fiskla ch Kal-Oskaskla bedive gudskla, e i tätte ch e på ladsbygde. Majitete av gudsäsklas ch gymasiesäsklas eleve ha si sklgåg i kmmue. Hagaässkla hyse föutm the Iteatial Schl f Älmhult (iteatiella skla), gymasieskla, gymasiesäskla, kmmual vuxeutbildig, säskild utbildig fö vuxa, sveska fö ivadae ch ykeshögskla. Skla ä samtidigt e fitids- ch sptaläggig med simhall, idttshall ch lkale fö skytte, baglf ch jud. 211 212 213 Atal ba/eleve Atal ba i föskla (1-5 å) 835 859 868 Atal eleve i fitidshem 86* 846* 831 Atal gudskleeleve iklusive föskleklass 1 775 1 76 1 76 Atal eleve i kmmues gymasieskla 554 535 513 - vaav få ada kmmue 85 94 111 Atal deltagae (mäkat till heltidsstudie) i gymasial vuxeutbildig 75 42 Dessa tal beäms yckeltal i bkslutet. Siffa baseas på kmmual statistik ch visa medeltal fö espektive å. Fitidshemme föekmme ite i bkslutet fö 211 ch 212. *Siffa ä hämtade få Sklvekets hemsida. 3. Uppföljig av veksamhetsmål fö 213 Utbildigsämdes övegipade målmåde fö 213 ä kuskape ch fädighete. Måluppfyllelse ska öka med stöd av fkuseig på kuskapsuppdaget ch föbättat kvalitetsabete. Kpplat till det övegipade målet ä två veksamhetsmål: 1) E y stuktu tas fam fö kmmues ch eheteas kvalitetsabete. Stuktue ch abetet/pcesse med att skapa de ska bida till ett föbättat kvalitetsabete. 2) Måluppfyllelse öka ude peide få ch med 213 till ch med 215. 15
Utbildigsämde ha valt ut i yckeltal fö mätig av måluppfyllelse. Nämde avse att esultate ska föbättas i jämföelse med 212. Dessa yckeltal edvisas, dä så ä möjligt, fö åtta å bakåt i tide, dvs. 25-212/213. Nyckeltale ä: Utvädeig av fösklas läplasuppdag, utvecklig ch läade (föskla) Flek i åskus 1 (gudskla) Natiella pv i åskus 3 (gudskla) Betyg i åskus 6 (gudskla) Gemsittligt meitväde i åskus 9 (gudskla) Adel behöiga till gymasieskla (gudskla) Gemsittlig betygspäg (gymasieskla) Adel eleve med gudläggade behöighet (gymasieskla) Adel etableade på abetsmakade elle i studie 2 å efte avslutad utbildig (gymasieskla) Fö vaje yckeltal jämfös med ikets kmmue ch åets esultat äve med fya utvalda kmmue sm lika Älmhults kmmu. Dessa ä Abga, Höö, Klippa ch Osby. Resultate på espektive sklehet beskivs i skleheteas ch fösklas kvalitetsappte. 3.1 Föskla I kmmue fis elva föskl i tätte: Möckel föskla, Mtessi föskla, Haga föskla, Tets föskla, Vile föskla, Iteatiella föskla Pe-schl, Vitsippas föskla, Kja uteföskla, Negåds föskla, Skges föskla ch Liljebacke föskla. Utafö tätte ligge ytteligae sju föskl: Ryfs föskla, Hallayds föskla, Pjätteyds föskla, Slses föskla (Häadsbäck), Bkhultets föskla (Diö), Liatps föskla ch Eelycka föskla (Eeyda). Fiståede föskl fis i Båthult ch Viestad. 3.1.1 Utvädeig av fösklas läplasuppdag, utvecklig ch läade Fösklas mål i läpla ch skllag låte sig ite mätas i siff. BRUK, ett självvädeigsistumet sm tillhadhålls av Sklveket, ha aväts fö att utvädea måluppfyllelse i föskla på flea måde. Hä edvisas åga aspekte fö det yckeltal (måde) sm utbildigsämde ha valt ut: Kuskap, utvecklig ch läade. BRUK ha utabetats i e y vaiat sm ha aväts fö 213. Fö 211 ch 212 ä det de gamla vesie sm föskla ha vädeat efte me alla påståedea i tabelle kmme få BRUK 213 I vå föskla utgå uppföljig, aalys ch dkumetati få baes efaehete. Stämme ite alls till viss del till st del helt 211 X 212 X 213 X I vå föskla få bae möjlighet att utveckla si yfikehet, keativitet samt fömåga att samabeta ch lösa pblem. Stämme ite alls till viss del till st del helt 211 X 16
212 X 213 X Fö 213 ha ytteligae åga aspekte valts ut fö självvädeig sm ckså ska följas i ftsättige ch edvisas sm igåede i yckeltalet. I vå föskla utmaa ch stimulea vi baes yfikehet ch begyade föståelse fö spåk ch kmmuikati samt matematik, atuveteskap ch tekik. Stämme ite alls till viss del till st del helt 213 X Vi ge bae egelbuda tillfälle att tillsammas med ada ba ch med vuxa samtala m böcke ch bilde, ställa fåg, kmmetea ch ta del av adas uppfattig. Stämme ite alls till viss del till st del helt 213 X Vi uppmuta, stödje ch skapa möjlighete fö bae att aväda både sveska ch sitt elle sia mdesmål. Stämme ite alls till viss del till st del helt 213 X Vi aväde it sm pedaggiskt vektyg, fö att utmaa ch stimulea till att udesöka, esea ch eflektea. Stämme ite alls till viss del till st del helt 213 X Vi uppmuta bae att iaktta, utfska ch ställa fåg m atuveteskapliga pcesse ch feme sm luft, kaft, balas, dft, smak ch vatte i alla dess fme. Stämme ite alls till viss del till st del helt 213 X Vi ge bae ika tillfälle att uppleva, upptäcka ch utfska t.ex. likhete ch likhete, helhet ch dela, fme ch möste. Stämme ite alls till viss del till st del helt 213 X 3.1.2 Aalys av föskla På föskla fis det e ökad medvetehet fö uppdaget hs pedaggea. Me fkus ligge på måle i läplae ch det bedivs ett gediget ch stuktueat systematiskt kvalitetsabete. Gem stategisk kmpetesutvecklig im atuveteskap ch tekik ch kvalitetsabete ha veksamhete utvecklats ch det bida till bas ökade läade. Bedömige ä att e psitiv utvecklig ha skett i jämföelse med 211. Av tabelle famgå vilka måde sm ytteligae behöve utvecklas ude de kmmade åe. Det hadla m abetet im atuveteskap ch matematik me det kmme ckså att läggas ett ökat fkus på bas läade via IT samt spåkutvecklig ch mdesmål. 17
3.2 Gudskla Läsået 212/13 ha Älmhults kmmu te kmmuala F-5 skl, Gemöskla, Ryfs skla ch Mtessi skla. I kmmue fis läsået 212/13 te F-9 skl, Diö skla, Klöxhultsskla ch Iteatiella skla. Ude läsået 212/13 ä Liéskla e 6-9 skla. På skla fis äve Oi sm ä e veksamhet fö ba med diagse im autismspektat, Gemösklas fitidshem Glim samt Mtessi skla ch föskla. Utafö tätte fis två mide gudskl, Pjätteyd skla ch Liatp skla. Läsået 214/215 kmme kmmue att ha edast e högstadieskla på Liéskla. Det fis två fiståede gudskl i kmmue. Viestads fiskla ha skl i Viestad (F-6) ch Båthult (F-5) ch Kal-Oskaskla ligge i tätte (6-9). 3.2.1 Flek i åskus 1 Flek mäte eleves flgiska medvetehet, dvs. läsmgad ch ha gemföts seda 21 ude augusti/septembe i åskus 1. Dessföia gemfödes testet i maj i föskleklasse. Det veka ite sm m föskjutige fö gemföade av testet få våtemie i föskleklass till hösttemie i åskus 1 ha ivekat på eleveas esultat. Testet bestå av 18 uppgifte. Höste 213 deltg 15 eleve i åskus 1. Te pcet mtsvaa fya eleve. Flek åk 1 12 P c e t 1 8 6 4 2 62 74 67 79 77 82 79 87 29 21 17 15 16 13 18 9 9 12 6 7 1 5 3 3 26 27 28 29 21 211 212 213 12-18 ätt 6-11 ätt -5 ätt Källa: Pedaggiskt esuscetum i Älmhult (PÄR) 3.2.2 Natiella pv i åkus 3 Natiella pvet gemfödes fösta gåge våtemie 29. Fö 29 fis iga esultat fö iket att jämfö med. Det va 144 eleve sm gemföde atiella pvet å 213 ch 9 pcet av dessa klaade kavivå i sveska ch 83 pcet i matematik. I såväl sveska sm matematik ä det ett fåtal av flicka sm ite å kavivå. Ftfaade ä det ågt fle pjka sm ite å tilläckligt gda esultat me skillade ä magiell. 18
1% 9% 8% 7% 86% 84% 8% Sveska åk 3 adel eleve sm å kavivå 79% 78% 73% 74% 9% 79% 6% 5% 4% Älmhult 3% 2% 1% % 29 21 211 212 213 Källa: Pedaggiskt esuscetum (PÄR) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 77% 88% Matematik åk 3 adel eleve sm å kavivå 69% 74% 72% 72% 69% 83% 29 21 211 212 213 68% Älmhult Källa: Pedaggiskt esuscetum (PÄR) 19
Sveska åk 3 atal eleve sm klaa kavivå Älmhult 16 Atal eleve sm gjt pve 14 12 1 8 6 4 22 16 11 1 5 129 Pjka sm ite klaa kavivå Flick sm ite klaa kavivå Eleve sm klaa kavivå 2 212 213 Matematik åk 3 atal eleve sm klaa kavivå Älmhult 16 Atal eleve sm gjt pvet 14 12 1 8 6 4 21 22 96 14 11 12 Pjka sm ite klaa kavivå Flick sm ite klaa kavivå Eleve sm klaa kavivå 2 212 213 På Sklvekets hemsida edvisas esultat fö vaje delpv (atal:7) me ckså fö de eleve sm ha klaat kavivå på samtliga delpv. Det speglas i edaståede gaf fö Älmhult, iket ch jämföelsekmmuea. Älmhults kmmu å bätte esultat ä iket ch de flesta jämföelsekmmue. Det ä edast Klippa sm å bätte esultat i sveska. Övelag ä esultate bätte i sveska ä i matematik. 2
P c e t 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Natiella pv i åk 3 213 jämföelsekmmue Älmhult Abga Höö Klippa Osby sveska 78,5 86 79,3 86,2 89,1 75,7 matematik 68,2 82,1 78,8 65 81,4 67,1 sveska matematik Källa: Sklveket 3.2.3 Betyg i åskus 6 Betyg i åskus 6 sattes fö fösta gåge våtemie 213. Gafe visa betyge i de lika ämea ch födelige mella flick ch pjka. Fö sveska sm adaspåk fis ige kösuppdelad edvisig p.g.a. att atalet eleve ä fö litet. Det högsta meitvädet ä 2 (MVG), sm skulle iebäa att alla eleve ha A; seda mtsvaas C av 15 ch E av 1. I mdea spåk i åskus 6 sätts iga betyg, eftesm det ite fis åga kuskapskav fö åskuse. Älmhult å esultat i ähete av 12 ch 13, vilket mtsvaa ett D, utm i eligiskuskap. Idtt ch hälsa ä det sm alla mest avvike få iket med e skillad på ca två päg. I jämföelse med iket å Älmhults kmmu ågt säme esultat i de flesta äme föutm histia. Sveska sm adaspåk avvike med ett gemsittligt väde på 8. 16 14 12 1 8 6 4 2 Betygspäg pe äme åk 6 Älmhults kmmu ch iket Kmmue 21
Betyg åk 6 meitpäg pe äme fö flick ch pjka 213 16 14 12 1 8 6 4 2 Älmhults kmmu Flick Älmhults kmmu Pjka Flicka å höge betyg ä pjkaa i alla äme. Me ä två pägs skillad ä det i egelska, hem- ch ksumetkuskap, musik, fysik, eligiskuskap, slöjd ch sveska. Alla stöst skillad ä det i sveska, dä flicka å ett gemsittligt meitväde på 15 mt Pjkaas 1,7. Betygspäg i åga äme åk 6 213 jämföelsekmmue 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 Älmhult Abga Höö Klippa Osby 22
Det ä kstateat att Älmhults sex få läge betyg ä iket i alla äme föutm histia. Ett uval av äme få spegla elatie till systekmmuea ch dä å Älmhult bätte esultat baa i egelska i jämföelse med Abga, i matematik i jämföelse med Klippa, i histia i jämföelse med Klippa ch Osby, i slöjd i jämföelse med Klippa. 3.2.4 Gemsittligt meitväde i åskus 9 Meitvädet beäkas på summa av bkstavsbetyge A-F mäkat till siffeväde (A=2; B=17,5; C=15;D=12,5; E=1; F=). Det maximala meitvädet ä 32 beäkat på sext äme. Jämföelse gös fö de seaste åtta åe ch flicks meitväde jämfös med pjkas fö samma peid ch fö våe 213 jämfös pjkas ch flicks meitväde ckså pe äme. Det ttala meitvädet jämfös ckså med Abga, Höö, Klippa ch Osby. Det gemsittliga meitvädet ha ökat kaftigt ch ä betydligt höge 213 ä 212 ch avsevät höge i jämföelse med iket. Flick å väsetligt höge meitväde ä pjka. Gemsittligt meitväde åskus 9 22 215 21 25 2 195 Å 26 Å 27 Å 28 Å 29 Å 21 Å 211 Å 212 Å 213 Älmhults kmmu 25,7 25 29 27,8 25,7 27,4 22,7 215,5 25,3 25,8 27,8 27,4 26,3 28,6 28,2 29,7 Gemsittligt meitväde i åk 9 26 22 18 14 1 vt-6 vt-7 vt-8 vt-9 vt-1 vt-11 vt-12 vt-13 Flick 216,9 221,1 217,2 218,5 217,1 226 219,4 236,9 Pjka 194,8 193,5 21,9 197 193,1 189,6 184,1 186,6 Flick Pjka 23
18 16 14 12 1 8 6 4 2 Meitväde pe äme åk 9 213 Flick Pjka Att flicka å bätte esultat i samtliga äme visa vaståede gaf. Skilladea ä sta föutm i idtt ch hälsa. 218 216 214 212 21 28 26 24 22 29,7 215,5 Gemsittligt meitväde åk 9 213 jämföelsekmmue 214 27,8 27,9 215,8 Älmhult Abga Höö Klippa Osby Älmhult ha ett höge meitväde ä samtliga jämföelsekmmue föutm Osby. 24
3.2.5 Adel behöiga till gymasieskla Adele behöiga till gymasiet avsett pgam jämfös öve tid ch med iket ch fö 213 äve med jämföelsekmmuea. Det ä behöighet till ykespgamme sm visas seda 211 då behöighetseglea ädades med vaiati beede på vilket pgam det hadla m. Adele behöiga ä höge ä i iket me va höge i Älmhult åe 26, 28 ch 211. Det ä Abga ch Osby blad jämföelsekmmuea sm å e höge behöighetsgad ä Älmhult Adel behöiga till gymasiet 1 95 9 85 8 75 7 65 6 26 27 28 29 21 211 212 213 89,5 89,1 88,9 88,8 88,2 87,7 87,5 86,5 Älmhult 9,9 89,9 92,3 89 87,7 91,7 87,2 88,7 Älmhult Adel behöiga till gymasiet 213 jämföelsekmmue 91 9 89 88 87 86 85 84 83 9,3 89,5 88,7 87,7 86,5 85,6 Älmhult Abga Höö Klippa Osby. 25
3.2.6 Aalys av gudskla Flek mäte flgisk medvetehet, dvs hu väl föbeedd eleve ä fö läsig. Läsfskae ä eiga m att det åde ett stakt sambad mella flgisk medvetehet ch e lyckad läsiläig. Fskaa ä ckså eiga m att de flgiska medvetehete gå att utveckla med stuktuead udevisig. Elevea i Älmhults kmmu i åskus 1 lyckas höste 212 bätte ä ågsi på det flgiska testet sm alla eleve gemfö. Det ä ett fåtal eleve sm ite ha utvecklat e tilläckligt gd flgisk medvetehet ude ået i föskleklasse. Om ite dessa eleve eda ä uppmäksammade av sklas specialläae/specialpedagg etableas ett samabete m eleveas ftsatta spåk-ch läsutvecklig. Eleve med 12 till 18 atal ätt ha e gd flgisk fömåga ch ä väl föbeedda ifö de fösta läsiläige. Adele eleve sm ha klaat kavivå fö det atiella pvet i sveska i åskus 3 ha stadigt miskat mella åe 29-212 me hela tide legat i ähete av iket. Fö 213 visa Älmhult e mycket glädjade utvecklig, dä hela 9 pcet klaa kavivå ch esultatet avvike med me ä 1 pcetehete få iket. Det ä ftfaade ågt fle pjka ä flick sm ite å måluppfyllelse. I matematik ä utvecklige desamma sm i sveska med udatag fö 21, då det skedde e makat ökig av måluppfyllelse på de atiella pve. Däefte ha esultativå sjukit me legat i ähete av iket fam till 213 då Älmhults kmmu gå emt tede i iket ch å de äst bästa måluppfyllese (83 %) seda 29. I Sklvekets databas ä adele ågt läge me ftfaade betydligt höge ä i iket. De viktigaste sake till de gda esultate på de atiella pve i matematik ch sveska i åskus 3 ä det gemgipade utveckligsabete sm ha skett i de läge åskusea ude ledig av specialpedagge på de pedaggiska esusehete (PÄR). Nä de atiella pve i sveska fö åk 3 gemfödes ch sammaställdes fö fösta gåge 29 uppmäksammade specialpedaggea att st del av kmmues eleve va svaga i delpve sm hadla m skivig. Läaa i de fösta sklåe hade lagt e ett stt abete på att utveckla baes läsig me istället halkat efte med fädighetea i skivig. Ude åe sm följt ha det bedivits ett mfattade utveckligsabete fö att höja ivå på skivfädighetea hs elevea ude de fösta sklåe. Det ä tligtvis det abetet sm u bli syligt i e höge måluppfyllelse i åk 3. De ågt vaieade esultate i atiella pve i matematik be på att delpve mäte lika måde im ämet vaje å. Det ä däfö svåt att göa ättvisa jämföelse mella esultat lika å. Specialpedaggeas aalys säge dck att det fta ä de skiftliga äkestategiea sm vålla pblem fö elevea. Vid e djupae aalys ka ma ckså se att det ä allt fle hela klasse, dä alla elevea klaa gdkät. De elativt sett låga måluppfyllelse i åskus 6 i elati till iket ka ha måga lika sake. På flea av gudskla fis det skillade mella klasse ch skillade mella pjka ch flick. Att flick å bätte esultat ä pjka upplevs av pedaggea be på att flicka ä me mga ch studiemtiveade samt fie studie ch sköte sia hemuppgifte. Hä idetifiea flea skl ett behv av att hitta pjkaa ch att jbba med attityde till kuskape ch läade. På e skla ha ite hela betygsskala utyttjats så att ige elev ha uppått A elle B i ett eda äme meda på de ada två skla ä det flea eleve sm ha ått betyge A ch B. Resultate på de atiella pve upplevs i stt sett stämma med betyge i sveska, matematik ch egelska. På de atiella pve sätts fle 26
A: ch B: ch fäe E: ch F ä sm bli fallet i våtemisbetyget fö åskus 6. Älmhults kmmu å svaga esultat i alla äme föutm histia i föhållade till iket ch äve i jämföelse med likade kmmue ä esultate övelag svaga. Meitvädet fö åskus 9 i Älmhults kmmu ha legat me elle mide ude iket ude hela peide få 26 med e st egativ avvikelse 212 på ca 9 ehete. Fö 213 ligge kmmue väsetligt höge ä iket med ett meitväde på 215,5. Det ha ite vait så högt på åtta å. Det gemsittliga meitvädet fö flick ä höge ude hela peide ch tedea att öka 212 ch 213. Meitvädet fö flicka ligge gemgåede höge ä fö pjkaa. Mide ä två ehetes skillad ä det edast i idtt ch hälsa. Stöst ä skillade i sveska. På åg skla ä skilladea mella klasse påtagliga. Det fis åg klass dä edast 3 pcet av elevea å ett betygsmedelväde öve 22 ch i e aa klass ä det hela 67 pcetpå åg skla ä det edast estaka eleve sm ite ha ått måle i basämea. Skilladea mella skl ch klasse im skl ä således st. I elati till jämföelsekmmuea ligge Älmhults kmmu tillsammas med Osby på ett meitväde öve 215. Abga ligge i ähete med 214. Adele behöiga till gymasiet ha vaieat öve tid ch legat klat öve ikets ivå 28 ch 211. Våe 213 ä adele eleve höge ä 212 sm å behöighet till ykespgam. Det fis e viss kelati mella meitvädet ch behöighet. I jämföelse med likade kmmue ha Abga ch Osby pcetuellt fle behöiga. Skla edvisa att måga eleve kämpade håt ude sista ået fö att kua å behöighet ch pedaggea ägade mycket tid ch egagemag på de eleve sm föe åskus i ite hade ått kuskapskave fö ett E-betyg. Tid mella lektie ha utyttjats ch måga idividuella lösiga ha skapats. Blad de eleve sm ite å behöighet fis flea med ett aat mdesmål ä sveska. 3.3 Gymasieskla I kmmue fis e gymasieskla, Hagaäsgymasiet, med ca 5 eleve iklusive itekmmuala eleve. Atalet pgam ude läsået 212/213 ha vait tlv föutm itduktispgamme. Någa pgam ha fuits i två vaiate, Lp94 ch Gy11. Det ä de sista kulle sm tillhö de gamla gymasieskla sm examieades våe 213. 3.3.1 Gemsittlig betygspäg i gymasieskla De gemsittliga betygspäge beäkas på de kuse sm igå i utbildige m 2 5 päg multipliceat med betygsvädet ch divideat med atalet päg. De gemsittliga betygspäge vaiea öve tid mella 26 ch 213 me ligge sm egel ågt ude iksvädet. Fö 213 ä tedese med sjukade esultat desamma i Kbeg, dä Alvesta å 11,8, Ljugby 13,3, Makayd 13,6, Tigsyd 13,8, Uppvidige 13,9 ch Växjö 13,9. 27
Gemsittlig betygspäg gymasieskla 14,4 14,2 14 13,8 13,6 13,4 13,2 26 27 28 29 21 211 212 213 Hagaäs 13,8 13,7 13,9 13,7 13,6 14,2 13,9 13,7 14 14 14 14 14 14 14 14 Hagaäs Höö ha ige ege gymasieskla. Alla kmmue å höge betygspäg ä Älmhult med udatag fö Klippa. Bäst esultat ha Abga. Gemsittlig betygspäg gymasieskla 213 jämföelsekmmue 16 15,3 15 14 13 14 13,7 13,1 13,8 12 Älmhult Abga Höö Klippa Osby 3.3.2 Adel eleve med gudläggade behöighet till högskla Gudläggade behöighet iebä att ma ha mist G på 9 pcet av de kuse sm igå i utbildige. Adele eleve med gudläggade behöighet ha ökat stadigt på Hagaäsgymasiet seda 21. Också i elati till jämföelsekmmuea å Älmhult gda esultat. Det ä baa Abga sm ha e höge adel behöiga fö högsklestudie. 28
Gudläggade behöighet Pcet 94 92 9 88 86 84 82 8 78 26 27 28 29 21 211 212 213 Hagaäs 87 85 83 92 87 89 89 92 89 89 89 91 87 87 87 87 Hagaäs P c e t 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gudläggade behöighet 213 95 92 87 83 79 Älmhult Abga Höö Klippa Osby Kelatie mella betygspäg ch behöighet ä ite stak. Å 29 ch 213 va det e 92 % sm å behöighet fö högskla med e betygspäg på 13,7 meda å 211 med e betygspäg på 14,2 va det edast 89 pcet sm ådde behöighet. 3.3.3 Adel etableade på abetsmakade elle i studie 2 å efte avslutad gymasieutbildig Uppgiftea m etableig på abetsmakade ä hämtade få Öppa jämföelse (SKL) ch avse alla eleve sm ä flkbkföda i kmmue. 29
Abete elle studie efte 2 å Älmhults kmmu 29-213 1 8 6 4 2 29 21 211 212 213 ttalt 86,3 62,5 75,8 72,2 71,9 studieföbeedade 89,9 61,5 83,5 79,2 84,1 ykesföbeedade 83,9 61,5 68,1 66,7 59 ttalt studieföbeedade ykesföbeedade Adele eleve sm ä i sysselsättig ä höge fö de studieföbeedade pgamme. Jämföt med ligge Älmhult lika med fletalet. Abga sticke ut med e läge adel. Älmhult å ett bätte väde ä öviga kmmue ä det gälle de studieföbeedade pgamme me ligge läge ä de flesta fö de ykesföbeedade. Abete elle studie efte 2 å 212 jämföelsekmmue P c e t 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Älmhult Abga Höö Klippa Osby Ttalt 71,9 62,6 73,1 72,3 72,7 Studieföbeedade 84,1 76,9 81,3 75,8 82 Ykesföbeedade 59 51,2 66 71,1 66,2 Ttalt Studieföbeedade Ykesföbeedade 3.3.4 Aalys gymasieskla De gemsittliga betygspäge vaiea öve tid mella 26 ch 213 me ligge sm egel ågt ude iksvädet. E jämföelse fö 211-213 visa att av alla betyg sm ha satts fö avgågselevea våe 213 i käämea utgjdes 17 pcet av MVG jämföt med 17 pcet 212 ch 21 pcet våe 211. Adele IG ch S våe 213 ä te pcet att jämföa med 212 då det va fya pcet ch mtsvaade fö våe 211 sm va sex pcet. Adele IG/S i kääme ftsätte att sjuka jämföt med 211 ch 212. S sätts m eleve ha haft fö hög fåva fö att kua bedömas. Våe 211 va det ett fåtal eleve sm fick S i käämea ch de flesta va pjka. Våe 212 fis ige elev sm ha fått ett S. Våe 213 ä det edast e elev i ett äme sm 3