Föräldrabarometer 2013

Transkript

1 Föbundet Hem och Skola i Finland Föäldabaomete 2013 Cilla yman (ed.)

2 Innehåll Föod Inledning Undesökningens genomföande Föäldabaomete De svaandes bakgundsuppgifte Resultat Vadagen i skolan... 9 Skolans utymmen och skolgåden... 9 Skolvägen och tafikaangemangen king skolan Skoldagens längd och läsåets lovdaga Skolmaten Abetet, tivseln och välmåendet i skolan Samabetet mellan hem och skola Skolans och föäldanas samvekan Kommunikationen i samabetet Föäldana och skolans läoplan Vadagen och fostan i hemmet Banets fitid och vadagen i hemmet Föäldaskap och fostan Föäldana och banets skolgång Avslutande kommentae Refeense Bilago

3 Föod Till läsaen Föbundet Hem och Skola ä en föäldaoganisation vas fämsta syfte ä att veka fö eleves tivsel och välmående i skolan och fö att föälda ska få sin öst höd i skolan. å föbundet få vi ofta fågo av media om vilken syn föäldana ha i olika fågo som beö skola och samabete mellan hem och skola. Det ä inte alltid lätt att svaa på dessa fågo, eftesom föälda i Svenskfinland inte ä någon homogen gupp. Däfö beslöt styelsen fö Föbundet Hem och Skola att hösten 2013 utföa en stöe katläggning bland föälda i de svenskspåkiga skolona om hu de se på skolan, samabete mellan hem och skola och sin egen oll som fostae. Inspiation till katläggningen fick vi av vå finska systeoganisation Suomen Vanhempainliitto, som gjot motsvaande undesökninga vatannat å sedan Föbundet kontaktade Enheten fö Allmän pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa som intesseade sig fö pojektet och tillsammans skapade vi ett fågebattei utgående fån Suomen Vanhempainliittos enkät. Enkäten iktade sig till föälda med ban i den gundläggande utbildningen åk Det ge oss bland annat möjligheten att se på skillnaden mellan föäldas syn på skolan då de ha ban i lågstadiet jämföt med då banet gå i högstadiet. Enkäten innehöll sammanlagt 71 fågo av vaieande kaaktä. Sammanlagt föälda svaade på enkäten vilket kan ses som ett mycket gott esultat. Resultatet av undesökningen ge en bild av hu föälda i dag se på skolan och på sin egen oll som fostae. Denna appot ska ses som en fösta del i edovisningen av undesökningens esultat, eftesom det insamlade mateialet famöve komme att genomgå ytteligae analys. ålsättningen ä att uppepa undesökningen vatannat å fö att kontinueligt göa föäldanas öst höd och fö att öve tid kunna följa med hu föäldana se på skolan och banets fostan. Vi på föbundet vill ikta ett vamt tack till doktoand Cilla yman som sammanställt appoten och till pofesso ichael Uljens fö hans abetsinsats och sakkunskap unde pocessen. Vi vill också tacka alla föälda som tog sig tid att svaa på enkäten och Waldema von Fenckells stiftelse som finansieade pojektet. Helsingfos Coinna Tammenmaa Odföande icaela Romantschuk veksamhetsledae 2

4 1 Inledning Ett gott föhållande mellan skola och hem öka föutsättningana fö att banen ska få uppleva tygghet, glädje och famgång i sin vadag. Att kommunikationen och samabetet fungea i det nätvek av vuxna som omge banet i vadagen ä ovädeligt. Hemmen och skolan möts i omsogen om banens väl och i fågo som ö banens fostan. Vådnadshavaen ha huvudansvaet fö banets fostan, men få stöd i sin uppgift av skolan, som fosta och undevisa eleven som en medlem av skolsamfundet (Lagen om gundläggande utbildning 477/2003). Att väna om en god och tygg skoldag ä en utgångspunkt i skolans veksamhet och samabetet med hemmen öka möjlighetena fö skolan att bli vase den unika elevens behov och föutsättninga. Föäldanas omvådnad och engagemang spela en alldeles cental oll fö banens välmående, växande och läande. Vid sidan av att föäldana stöde de egna banen i deas skolgång ä de en viktig esus även fö skolans veksamhet som helhet. Då de ges möjlighet att vaa delaktiga i det fostansabete som äge um i skolan utgö de också en ovädelig tillgång i detta. Den gundläggande utbildningen ska fövekligas i samabete med hemmen, och det ekommendeas att samabetet mellan hemmen och skolan ske på såväl individ- som skolnivå (Lagen om gundläggande utbildning 477/2003, Utbildningsstyelsen, 2004, 2011). Inom foskningen undestyks den betydelse som föäldas inflytande ha fö banens läande och famgång i skolan. an intessea sig fö hu skolan och föäldana i dialog med vaanda kan samveka fö att stöda banet, som stå i centum och ä den länk som föena skolans pesonal och föäldana. I dialogen med hemmen behöve skolan sätta väde på föäldanas auktoitet och deas kunskap om sitt ban. Fötoende, tillit och espekt ä nyckelod i samabetet. (Alfaki, 2010, Eikson, 2009, Lawence-Lightfoot, 2003, etso, 2004, ilsson, 2008) I undesökningen Föäldabaomete 2013 ha odet getts till föäldana. De ha inte baa delat med sig av sin syn på banens skola och skolgång, utan också beättat om banets och familjens liv utanfö skolan. Föeliggande appot pesentea peliminäa esultat fån undesökningen. 3

5 2 Undesökningens genomföande 2.1 Föäldabaomete 2013 Föbundet Hem och Skola ville unde hösten 2013 ge föälda till eleve i den finlandssvenska gundläggande utbildningen möjlighet att dela med sig av sin syn på sina bans skola och skolgång. I undesökningen Föäldabaomete 2013 fick föälda besvaa fågo om te övegipande teman: (1) vadagen i skolan, (2) samabetet mellan hem och skola och (3) vadagen och fostan i hemmet. Undesökningen genomfödes i samabete med Enheten fö Allmän pedagogik vid edagogiska fakulteten, Åbo Akademi i Vasa. Suomen Vanhempainliitto ha genomföt motsvaande undesökninga vatannat å, med böjan å 2007 och senast på våen Som gund vid utfomandet av Föäldabaometens fågefomulä fungeade den enkät som Suomen Vanhempainliitto utabetat och som i maj 2013 besvaades av föälda till ban i finska skolo (etso, 2013). I sto utstäckning användes samma fågo som i den finska undesökningen övesatta till svenska. Till fågebatteiet lades också nya fågo och det utvidgades med den del som gällde vadagen och fostan i hemmet. Det slutliga fågefomuläet (se Bilaga 1) bestå av 71 fågo. Föäldana ombads att besvaa fågona utifån ett av sina skolban. Vaje del i enkäten inleds med ett antal påståenden som de svaande fick ta ställning till genom att ange i vilken mån de va av annan elle samma åsikt. Dätill finns det i enkäten flevalsfågo och ett minde antal öppna fågo. De fågo som handla om vadagen i skolan omfatta ett bett omåde: skolans utymmen, skolvägens tygghet, skoldagens längd, mogon- och eftemiddagsvåd, lovdaganas placeing, skolmaten, skolans abetsmiljö och abetssätt samt elevenas tivsel och välmående. Den del som fokusea på samabetet mellan hem och skola handla om emottagandet av föälda i skolan, fome fö hem och skola-samabete, kommunikationen i samabetet mellan hem och skola, föäldanas möjlighet att påveka elle delta i skolans veksamhet och hem och skola-samabetets utveckling. I den tedje och sista delen, som ikta intesset mot vadagen och fostan i hemmen, kunde föäldana besvaa fågo öande familjens vadag, banets fitid, fostan av banet och det egna föäldaskapet. Undesökningen byggde på föäldanas fivilliga medvekan och genomfödes i fom av en öppen webbenkät i pogammet Webopol. Infomation om undesökningen, med inbjudan till finlandssvenska eleves föälda och vådnadshavae att delta, gavs i böjan av oktobe i Föbundet Hem och Skolas tidning, på föbundets hemsida (Föbundet Hem och Skola, 2013) och facebooksida och i media (Svenska Yle, 2013). Föbundet sände också e-post till ektoena i de finlandssvenska skolona och bad dem spida infomation om undesökningen elektoniskt via Wilma elle Helmi. E-post om undesökningen skickades även till kontaktpesonena i Hem och Skolas medlemsföeninga. Enkäten va fitt tillgänglig på Föbundet Hem och Skolas hemsida på intenet unde tiden 2 31 oktobe 2013 och besvaades av pesone. Det insamlade datamateialet ha beabetats och analyseats i pogammet SSS. 4

6 2.2 De svaandes bakgundsuppgifte Av de föälda som deltog i undesökningen va de alla flesta, hela 83,5%, kvinno och 16,5 % män. I den motsvaande undesökningen som utfödes av Suomen Vanhempainliitto unde våen 2013 va könsfödelningen nästan likadan: av de föälda som deltog dä va 87 % kvinno och 13 % män (Suomen Vanhempainliitto, 2013). Såsom famgå i Tabell 1 va stösta delen (59,8%) av de svaande i ålden å. Andelen åinga va 27,1 % och åinga 11,3 %. Av de som svaade va endast 1,2 % unde 30 å och 0,6 % 60 å elle mea. Tabell 1. De svaandes köns- och åldesfödelning Ålde Kvinna an Antal totalt % unde 30 å , å , å , å ,3 60 å elle mea ,6 Antal totalt % 83,5 16, Gällande sin utbildning svaade nämae hälften, 47,4 % av föäldana, att de ha en univesitets- elle högskoleexamen. 19,3 % ha ykeshögskoleexamen. Ykesutbildning ha 26,1 % av de svaande och 5,2 % av dem ha studentexamen. Altenativet gundskola elle motsvaande epesenteas av 1,9 % av de svaande. Utbildningsklassena ha i analysen delats in i två guppe: läge utbildning som sammantaget utgös av 33,2 % av de svaande och höge utbildning till vilken 66,8 % av de svaande hö. I guppen med läge utbildning ingå de som ha högst gundutbildning på gundskole- elle studentgund och i guppen med höge utbildning de som ha en ykeshögskole-, högskole- elle univesitetsexamen. Då man jämfö de svaandes utbildningsbakgund med statistiska uppgifte om finlandssvenskanas utbildningsnivå (se till exempel Finnäs, 2013) ä det tydligt att föälda med höge utbildning ä öveepesenteade i denna undesökning. Det ä däfö motiveat att synliggöa skillnade mellan hu låg- och högutbildade svaat i appoten - detta fö att i mån av möjlighet undvika att den öveepesenteade guppens öst dominea i den bild som ges av föäldanas syn på skolan. 5

7 Tabell 2. De svaandes utbildningsbakgund Utbildning Antal % Gundskola elle motsvaande 36 1,9 Studentexamen 99 5,2 Ykesutbildning ,1 Ykeshögskoleexamen ,3 Univesitets-/högskoleexamen ,4 Annan 3 0,2 Totalt I enkäten ombads föäldana ange antalet ban unde 18 å i familjen. ämae hälften (48,4%) av de svaande uppgav att de ha två ban. Enbansfamiljenas andel ä 16,2% och tebansfamiljena uppgå till 26,1%. Andelen familje med fya ban ä 5,9 % och 3,5 % av de svaande ha fle än fya ban i familjen. Föäldana ombads att svaa på fågona i enkäten utgående fån ett av sina ban. Av banen va 48,5% flicko och 51,5% pojka. ajoiteten av banen (57,9 %) tala svenska hemma, 35,9 % både svenska och finska, och 3,0 % av de svaandes ban tala enbat finska. 2,2 % tala svenska och något annat spåk, 0,1 % finska och något annat spåk och 0,6 % uppgav att banet hemma tala svenska, finska och annat spåk. 0,3 % tala vaken svenska elle finska hemma, utan enbat annat/anda spåk. De flesta av föäldana som deltagit i undesökningen komme fån yland, såsom famgå i Tabell 3. I Östa yland bo 10,3 %, i ellesta yland 34,9 % och i Västa yland 11,8 % av de svaande. Fån föälda i Åboland (Egentliga Finland) komme 15,3 % av svaen och fån Åland 0,5 %. Sydöstebotten epesenteas av 1,9 %, ellesta svenska Östebotten av 11,1 % och oa svenska Östebotten av 12,6 % av de svaande föäldana. 1,3 % av föäldana bo i Bikaland (Tammefosomådet). Ett fåtal sva (0,2 %) kom även fån Tavastland och Kymmenedalen. Tabell 3. De svaandes födelning enligt egion Region Antal % Åland 10 0,5 Östa yland ,3 ellesta yland (Huvudstadsegionen) ,9 Västa yland ,8 Åboland ,3 Sydöstebotten 37 1,9 ellesta svenska Östebotten (Vasaegionen) ,1 oa svenska Östebotten ,6 Bikaland (Tammefosegionen) 24 1,3 Öviga 4 0,2 Totalt

8 I enkäten uppgav föäldana också i vilka kommune deas ban gå i skola. I Tabell 4 famgå hu deltagandet födela sig då kommunena indelas i stoleksklasse utgående fån invånaantalet (Befolkningsdatasystemet, 2013). En tedjedel av banen till de som svaat på enkäten gå i skola i kommune med öve invånae, det vill säga i de stöe städena. Tabell 4. Kommune (indelade i stoleksklasse enligt invånaantal) i vilka de svaandes ban gå i skola Kommun enligt stolek Antal % , , , , , ,1 uppgift saknas 2 0,1 Totalt Lite öve hälften, 54,9%, av banen till de som svaade på enkäten gå i lågstadieskolo (åk 1-6). Andelen eleve i högstadieskolo (åk 7-9/10) ä 38,2%. I enhets- elle sammanhållna skolo (åk 1-9/10) gå 6,9 % av banen. Skolonas stolek vaiea. I små skolo med unde 50 eleve gå 4,4 % av de svaandes ban. 27,4% av banen gå i skolo med eleve. De flesta av banen till de som svaat på enkäten, 36,9 %, gå i skolo med 1500 eleve, och i de stösta skolona med fle än 300 eleve gå 27,5 %. Hu de svaandes ban födela sig på de olika åskusena famgå i Figu 1 nedan. Andelen ban på åskus 1 ä 9,3 % och på åskus 2 9,6 %. 11,5% av banen gå på åskus 3 och 11 % på åskus 4. å åskus 5 gå 8,1 % och på åskus 6 gå 9,2% av banen. Andelen eleve i åskus 7 uppgå till 13,8%, i åskus 8 till 13,5% och i åskus 9 till 13,7%. Endast 0,2 % gå på åskus 10. Totalt 58,8 % av banen ä lågstadieeleve och 41,2 % gå i högstadiet. Unde den inledande genomgången av mateialet blev det tydligt att det nästan genomgående fanns skillnade (signifikanta sådana) i hu föäldana till lågstadie- och högstadieeleve svaat. I edovisningen blev detta en utgångspunkt, vilket famgå i appoten. 7

9 13,7 0,2 9,3 åk 1 9,6 åk 2 åk 3 13,5 11,5 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 13,8 11 åk 8 åk 9 9,2 8,1 åk 10 Figu 1. Hu banen till de svaande födela sig på åskusena (i pocent). Av de svaandes ban gå 4,1 % i klasse med upp till 10 eleve. Stösta delen av banen, elle 67,1%, gå i klasse med eleve. I klasse med 20 eleve gå 27,9%, och 0,3 % i stöe klasse med ett elevantal som ä öve 30. Av banen till de föälda som svaat få 4,7 % säskilt stöd fö sin skolgång, det vill säga gå i specialskola elle -klass, elle som integead i allmän undevisning. 10,5 % av de svaandes ban få intensifieat stöd i skolan. Att en elev få intensifieat stöd innebä att det ha gjots en pedagogisk bedömning och en plan fö elevens läande. 8

10 3 Resultat I denna del av appoten edovisas en fösta sammanställning av hu undesökningens sva födelat sig. I esultatet synliggös dels olikhete i hu lågstadie- och högstadieeleves föälda svaat, dels eventuella skillnade mellan hu föälda med läge och höge utbildning svaat (se föegående kapitel). Fokus i appoten ligge på de påståenden som de svaande tog ställning till genom att på en skala fån 1 till 4 ange huuvida de va helt av annan åsikt (1), delvis av annan åsikt (2), delvis av samma åsikt (3), helt av samma åsikt (4) elle genom att välja det neutala svasaltenativet Kan inte säga (0). Hu svaen födelat sig mellan svasaltenativen (fö såväl påståendena som de öviga fågona) beskivs i texten med pocenttal. Tabellena i bilaga (se Bilaga 2) edovisa me ingående infomation om skillnade mellan hu guppena svaat. 3.1 Vadagen i skolan Av de föälda som svaade på enkäten - ansåg endast va femte att tafikaangemangen king skolan ä tygga - tyckte de alla flesta att mängden skolabete som banet ha ä lämplig - ansåg nämae hälften att även tedjeklassiste bode ebjudas möjlighet att gå i ois och Eftis - uppgav de flesta att deas ban tivs i skolan Skolans utymmen och skolgåden Föäldana fick till att böja med ta ställning till påståenden som gällde skolans utymmen och skolgåden. Det fösta påståendet, Skolbyggnaden ä i gott skick, instämde ungefä en tedjedel (35,8 %) av de svaande föäldana helt och 39,2 % delvis med. 15,9 % va delvis av annan åsikt och 6,9 % helt av annan åsikt. Av de föälda som svaade på påståendet Det finns poblem med inneluften i skolan va totalt 16,3% helt av samma åsikt och 21,1% delvis av samma åsikt. 15,7 % va helt av annan åsikt, det vill säga ansåg inte alls att det finns poblem med inneluften i banets skola. 13,2 % va delvis av annan åsikt. Högstadieföäldana va lite me missnöjda med inneluften än lågstadieföäldana. Skillnadena mellan deas sva va dock mycket små. Föälda med höge utbildning va minde nöjda än de med läge utbildning med skolbyggnadens skick, men gällande inneluftens kvalitet va föhållandet omsvängt. Föäldana med läge utbildning va minde nöjda än de med höge utbildning med inneluften i skolan. Det hade uppenbaligen vait svåt fö många att ta ställning i denna fåga hela 33,7 % av de svaande hade valt svasaltenativet Kan inte säga. 9

11 Gällande påståendet Skolans utymmen ä tevliga uppgav 37,7 % av de svaande sig vaa helt och 44,8 % delvis av samma åsikt. å liknande sätt föhöll sig de svaande till påståendet Skolans utymmen ä tygga: 41,6 % instämde helt och 40,2 % delvis. De föälda som ha ban i lågstadiet tyckte i aningen höge gad än högstadieföäldana att utymmena ä tevliga och tygga. Högstadieföäldana å sin sida va lite nöjdae än lågstadieföäldana med hu skolans utymmen fungea i föhållande till antalet eleve. Av alla svaande instämde 29,9 % helt och 36,3 % delvis med påståendet Skolans utymmen ä lämpliga i elation till antalet eleve. 45 Skolgåden locka till öelse Andel i pocent , ,2 26,4 Föälda till ban i lågstadiet ,5 Helt av annan åsikt 17,6 Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt 10,7 2,6 6,2 Helt av Kan inte säga samma åsikt Föälda till ban i högstadiet Figu 2. Hu föäldana föhöll sig till påståendet Skolgåden locka till öelse. Det fanns däemot en mäkba skillnad i hu föäldana till lågstadie- och högstadieban svaade på påståendet Skolgåden locka till öelse (se Figu 2 ovan). Hela 72,2 % av lågstadieföäldana va delvis elle helt av åsikten att skolgåden locka till öelse att jämföas med 37,1 % av högstadieföäldana. Av lågstadieföäldana va endast 7,5 % helt av annan åsikt, medan motsvaande andel av högstadieföäldana va 24,7 %. Delvis av annan åsikt va 17,6 % av lågstadieföäldana och 32 % av högstadieföäldana. Skolvägen och tafikaangemangen king skolan En föhållandevis liten andel av de svaande va helt nöjda med tyggheten i tafiken king skolan. åståendet Tafikaangemangen king skolan ä tygga instämde baa en femtedel (20,7 %) av alla svaande helt och 33,5 % delvis med. Lågstadieföäldana svaade lite me negativt än högstadieföäldana gällande tyggheten i tafikaangemangen. 10

12 ästan hälften av lågstadieelevena, 49,6 %, ta sig fö det mesta till skolan till fots elle med cykel. 26,1 % av dem skjutsas av föälde elle annan vuxen och sammanlagt 24,4 % ta sig till skolan med hjälp av skoltaxi, skolbuss elle lokaltafik. En sto del av föäldana (60,6 %) tyckte att skolvägen ä ganska tygg, men de ynge banens föälda va me kitiska än de älde banens föälda till skolvägens tygghet. Av lågstadieföäldana va det fle som tyckte att skolvägen ä mycket falig än mycket tygg. Högstadieföäldana va nöjdae med skolvägens tygghet än lågstadieföäldana (se Figu 3). Av högstadieelevena ta sig öve hälften (51,3 %) till skolan med skolbuss elle lokaltafik och endast en liten del (1 %) med skoltaxi. 4,6 % använde moped elle motsvaande fö att ta sig till skolan, medan fle än va tedje, 35,3 %, gå elle cykla Jag anse att mitt bans skolväg ä Andel i pocent ,1 Föälda till ban i lågstadiet Föälda till ban i högstadiet 20 21, ,3 ycket tygg Ganska tygg Ganska falig 11,2 3,8 0,5 0,3 ycket falig Kan inte säga Figu 3. Skolvägens tygghet enligt lågstadie- och högstadieföäldana. Skoldagens längd och läsåets lovdaga Den alla stösta delen av föäldana tyckte att skoldagen i egel bö böja mellan kl 8 och 9 på mogonen (altenativet kl valdes av 18 %, kl av 34,2 % och kl av 43,1 %). Endast en liten del (2,6 %) hade önskat att skoldagen skulle böja tidigae än kl. 8 elle senae än kl. 9. De alla flesta, 90,2 %, av de svaande tyckte att banens skoldag ä lämpligt lång. Hä kan dock noteas att 7,0 % av lågstadieföäldana tyckte att skoldagen ä fö kot jämföt med baa 0,6 % av högstadieföäldana, och att 8,3 % av högstadieföäldana tyckte att skoldagen ä fö lång jämföt med 2,9 % av lågstadieföäldana. De föälda vas ban gå på ois och/elle Eftis ombads att beätta hu nöjda de ä med veksamheten. Av de föälda till ban i åk 1 elle 2 som hade svaat (325 st.) uppgav 40 % att de ä mycket nöjda och nästan lika sto andel, 38,8 %, att de ä ganska nöjda. Att ois 11

13 och Eftis bode ebjudas eleve i åk 3 ansåg nämae hälften, 46,9 %, av alla svaande föälda. En femtedel, 20 %, av de svaande tyckte att elevena i åk 4 också bode ebjudas möjlighet till ois och Eftis, men betydligt fäe ansåg att det bode ebjudas femteklassiste (5,7 %) och sjätteklassiste (4,8 %). Att eleve i åskusena 3-6 inte övehuvudtaget behöve ois elle Eftis ansåg 27,4 %. Att det odnas fö lite klubbveksamhet i skolan ansåg ungefä va tedje föälde (34,9 %), medan 40,2 % tyckte att klubbveksamhet odnas i tilläcklig utstäckning. Hela 86,1% av de svaande tyckte att antalet lovdaga unde läsået ä lämpligt. 78,8 % va nöjda med sommalovets längd och 66 % tyckte att sommalovet inleds vid lämplig tidpunkt. ämae en tedjedel av föäldana, 29,1 %, ansåg dock att sommalovet bode böja senae än vad som ä bukligt. Skolmaten De flesta föäldana va nöjda med aangemangen king skollunchen och svaade att banen äte maten som bjuds. 75,8 % av alla svaande uppgav gällande påståendet itt ban äte gäna skolmaten att det stämme elle oftast stämme. Att det däemot inte stämme, det vill säga att banet inte så gäna äte maten i skolan, svaade 23,2 %. Högstadieföäldana uppgav oftae än lågstadieföäldana att banet inte så gäna äte maten som seveas i skolan. Skollunchen seveas enligt 74 % av föäldana vid lämplig tidpunkt. 12,9% anse att den seveas fö tidigt och endast 1,9 % att den seveas fö sent. Att tiden som eseveats fö lunchen ä lagom lång tyckte 65,4 %, men så många som 17,7 % tyckte ändå att banen ha fö kot tid på sig att äta. ästan åtta av tio svaande (78,1 %) tyckte att det ä mycket elle ganska viktigt att banen få ett mellanmål unde skoldagen. Högstadieföäldana skattade mellanmålet höge än lågstadieföäldana, vilket säket beo på att de älde banen ha länge skoldaga och behöve ett mellanmål fö att oka. Abetet, tivseln och välmåendet i skolan Hela 85 % av föäldana va nöjda med mängden skolabete banet ha som helhet. Att mängden skolabete ä fö sto tyckte 6,4 %, och att banet ha fö liten mängd skolabete ansåg 7,4 %. De högutbildade tyckte i lite höge gad än de lågutbildade att mängden skolabete ä fö liten. Abetson i klassena skulle kunna vaa bätte, utifån hu föäldana svaade i denna undesökning. åståendet Det åde abetso unde timmana höll lite fle än va femte (23,6 %) av de svaande helt och 41 % delvis med. åståendet Det åde en lugn stämning i skolan va ungefä lika många, 23,2 %, helt och 48,6 % delvis öveens med. Föäldana till ban i lågstadiet appoteade i lite höge gad än de med ban i högstadiet att abetso åde i klassen och att stämningen i skolan ä lugn. 27,8 % av lågstadieföäldana höll helt med påståendet om abetso, jämföt med 17,6 % av högstadieföäldana. Låg- och högstadieföäldanas sva födelade sig nästan likadant gällande stämningen i skolan: att det åde en lugn stämning tyckte 27,2 % espektive 17,5 % (de va helt av samma åsikt). 12

14 Undevisningen fick övelag ett tämligen gott betyg av alla svaande föälda. Svaen på påståendet Det ä hög kvalitet på undevisningen i skolan va positiva: totalt 43,2 % av de svaande va helt av samma åsikt och 41,6 % va delvis av samma åsikt. Det va baa en liten del av de svaande som uttyckte missnöje med undevisningen: endast 1,5 % va helt av annan åsikt och 7,5 % delvis av annan åsikt. Hä kan nämnas att lågstadieföäldana va nöjdae än högstadieföäldana med undevisningen, även om skillnaden dem emellan va liten. Av de svaande föhöll sig också de flesta positivt till påståendet I mitt bans klass jobba man med att skapa en god anda. Öve hälften (51,7 %) instämde helt och 30,5 % delvis. Vidae hade man också svaat ganska positivt gällande påståendet itt ban få uppmuntan och positiv feedback i skolan (44,5 % instämde helt och 37,3 % delvis). Gällande påståendet Läana behandla elevena likvädigt va en tedjedel (32,3 %) helt och 29,4 % delvis av samma åsikt. Av högstadieföäldana va baa 22,2 % helt av samma åsikt, jämföt med 39,4 % av lågstadieföäldana. Alla som gå i skolan ha ätt att få stöd fö inläningen genast då det finns ett behov fö det. åståendet Skolan ge mitt ban tilläckligt med stöd fö inläningen och då svåighete uppstå instämde fya av tio föälda (39,5%) helt med. Föäldana till ban i lågstadiet hade svaat lite me positivt än föäldana till högstadieeleve på stösta delen av de påståenden och fågo som gällde läanas och skolans abete och skolans atmosfä. Även om skillnadena va små, kan svaen sägas visa på att tillfedsställelsen i dessa fågo ä höge hos föäldana till lågstadieeleve än hos föäldana till högstadieeleve. Föäldana tycks övelag vaa ganska nöjda med hu skolan handskas med mobbning, men situationen kunde vaa bätte. åståendet Skolan ta effektivt itu med mobbning instämde 37 % helt och 33,2 % delvis med. 13,9 % va helt elle delvis av annan åsikt vilket visa att det tots allt finns utymme fö att ytteligae föbätta metodena fö hu man ta itu med poblemen king mobbning. Att deas ban unde det senaste ået beättat att hon elle han En läae patade nästan genast med mobbaen mobbats i skolan elle på och mobbningen tog slut. skolvägen uppgav 14 % av de svaande föäldana. Av U en föäldes sva i Föäldabaometen dessa hade en del också tagit tillfället i akt att i enkäten kot beätta hu de upplevt att skolan hanteat saken. Självfallet fanns sto vaiation i hu skolan bemött mobbningen. Vissa föälda upplevde att skolan inte hade handskats med poblemen på önskvät sätt, medan anda appoteade att skolan effektivt tagit itu med fågan och att mobbningen upphöt. Det mobbningsföebyggande abetet i skolan fungea enligt de svaande föäldana ganska ba: Skolan föebygge mobbning och annat icke önskat beteende instämde 49,1 % helt och 35 % delvis med, medan endast 9,3 % va helt elle delvis av annan åsikt. De lågutbildade höll i lite höge gad än de högutbildade med detta påstående. Tivseln i skolan få beöm av föäldana. De flesta av de medvekande föäldana appotea att deas ban gäna gå i skolan (se Figu 4 nedan) och känne sig tygga dä. 13

15 åståendet itt ban gå gäna i skolan instämde så sto andel som 67,9 % av alla svaande helt med, och ännu fle (71,9 %) instämde helt med påståendet itt ban känne sig tygg i skolan. Lågstadieelevenas föälda va även i fåga om detta lite me positiva än högstadieelevenas. å fågan om banet känne sig ensam i skolan svaade enbat 0,7 % att det ske mycket ofta, 1,5 % ofta och 15,2 % ibland. Den stösta delen av föäldana svaade glädjande nog att banet aldig (42 %) elle sällan (37,5 %) känne sig ensam i skolan. 80 itt ban gå gäna i skolan ,4 Andel i pocent Föälda till ban i lågstadiet ,5 1,9 3,7 5,4 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt 26,6 22,1 Delvis av samma åsikt 1,7 2,7 Helt av Kan inte säga samma åsikt Föälda till ban i högstadiet Figu 4. Hu föäldana svaade på påståendet itt ban gå gäna i skolan. I skolan ä det viktigt att elevena ha möjlighete att vaa delaktiga och påveka i fågo som ö skolabetet och skolmiljön. De svaande va endast i måttlig utstäckning av åsikten att elevena kan påveka i skolan i sådana fågo som beö dem (21,2 % instämde helt och 39,8 % instämde delvis med detta). De högutbildade va aningen me skeptiska än de lågutbildade till elevenas möjlighet att påveka. Gällande denna fåga ä det intessant att så sto andel som 25,5 % av de svaande inte kunde elle ville ta ställning i fågan. Att skolhälsovåden fungea ba tycke såväl lågstadie- som högstadieföälda. ästan hälften (48,1 %) av de svaande höll helt med detta påstående och 31,8 % höll delvis med. Föäldana med läge utbildning va nöjdae med skolhälsovåden än de med höge utbildning. 14

16 3.2 Samabetet mellan hem och skola Av de föälda som svaade på enkäten - va nämae hälften helt av åsikten att skolans och hemmets vädeinga ä i linje med vaanda - ansåg nio av tio att det ä viktigt med Hem och Skolaveksamhet och föäldaaktivitet på klassnivå - uppgav de alla flesta att de tala i positiva odalag om skolan och läana med sina ban - tyckte hälften att föäldanas möjlighet att ta del av skolans veksamhet ä liten Skolans och föäldanas samvekan Inledningsvis fick föäldana ange om de uppleve sig vaa välkomna till banets skola. Som famgå i Figu 5 nedan gav föäldana ganska positiv espons gällande detta. 70,6 % av de svaande höll helt och 22,8% delvis med påståendet Som föälde känne jag mig välkommen till banets skola. åståendet Som föälde uppmuntas jag till att hålla kontakt med skolan va så sto del som 63,4 % helt och 28,2 % öveens med, och att samabetet med föälda pioiteas av ekton i skolan instämde sammanlagt te fjädedela (76,2 %) av alla svaande helt elle delvis med. Gällande alla dessa fågo svaade lågstadieföäldana me positivt än högstadieföäldana. Lågutbildade tyckte i höge gad än högutbildade att skolans ekto pioitea samabetet med hemmen och att de som föälda uppmuntas till att vaa i kontakt med skolan. Att skolans och hemmets vädeinga ä i linje med vaanda instämde 46,6 % av de svaande helt och 40,7 % delvis med. Lågstadieföäldana va lite me öveens med detta påstående än högstadieföäldana. 3,4 Som föälde känne jag mig 1,2 välkommen till banets skola 22,8 70,6 1,9 5,9 Som föälde uppmuntas jag 1,4 till att hålla kontakt med skolan 28,2 63,4 1 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Kan inte säga Skolans ekto pioitea 3,8 samabete med föälda 9,2 31,8 44,3 10,9 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figu 5. Uppleve föäldana att de ä välkomna till banets skola? 15

17 I det stoa hela tyckte så sto del som 67,7 % av de svaande att skolan och hemmen samabeta i tilläcklig utstäckning. Att man samabeta fö lite ansåg 23,6 %. Hu såg då de svaande föäldana på sin möjlighet att ta del av skolans veksamhet som helhet? En sto del, nämae hälften av alla svaande (49,1 %), tyckte att föäldanas möjlighet att ta del av skolans veksamhet som helhet ä ganska liten och 8,1 % att den ä mycket liten. En knapp tedjedel (28,6 %) ansåg möjligheten vaa ganska sto och 4,2 % hade svaat att möjligheten ä mycket sto. Geneellt va föäldana med höge utbildning lite me positiva än de med läge utbildning gällande möjligheten att ta del av skolans veksamhet. De som ha ban i lågstadiet upplevde sig ha en aning stöe möjlighet att ta del av skolans veksamhet än högstadieföäldana. Gällande skolans samabete med föäldana i fågo som gälle skolmaten va de svaande föäldana inte nöjda (se Figu 7). åståendet Skolan samabeta i tilläcklig utstäckning med föäldana i fågo som gälle skolmaten instämde så liten del som 9,4 % helt och 17,8 % delvis med. Betydligt fle tyckte att samabetet king dessa fågo inte ä tilläckligt: 28,8 % va delvis av annan åsikt och 27,2 % helt av annan åsikt. 16,8 % av alla som svaat valde altenativet Kan inte säga. Lågstadieföäldana va gällande detta me positiva än högstadieföäldana, även om skillnaden ä väldigt liten. åståendet Skolhälsovåden samabeta med föäldana i tilläcklig utstäckning instämde baa nämae va tedje, 31,2 %, av de svaande helt med och 35,7 % delvis. Delvis av annan åsikt va 17,7 % och helt av annan åsikt 5,9 %. Lågstadieeleves föälda instämde även hä i lite höge gad än högstadieeleves föälda med påståendet. 35 Skolan samabeta i tilläcklig utstäckning med föäldana i fågo som gälle skolmaten Andel i pocent ,9 30,5 29,9 27,3 17,518,3 10 8,5 17,7 15,5 Föälda till ban i lågstadiet Föälda till ban i högstadiet 0 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Kan inte säga Figu 7. Samabetet i fågo som gälle skolmaten. 16

18 De svaande fick också i enkäten ta ställning till om skolan ebjudit föäldana möjlighet att påveka i olika veksamhete allt fån planeings- och utvecklingsabete till aangeande av temadaga och feste. Hu alla föäldanas sva födelade sig åskådliggös i Figu 6. De veksamhete som det enligt föäldanas sva i högst gad vait möjligt att medveka i ä utvecklandet av samabete mellan hem och skola, medelinsamling och aangeande av utfäde och lägeskolo. öjlighet att påveka ha i minst gad ebjudits föäldana gällande tidläggningen av skollov, utfomningen av skoldagens uppbyggnad och utvecklandet av skollunchen. I skoldagens uppbyggnad (t. ex. nä skoldagen böja elle tidpunkt fö skollunchen) 2,7 79,3 17,9 I placeingen av tidpunkten fö skollov 2,5 82,1 15,4 I planeing/utveckling/fövekligande av skolmiljön (t. ex. skolgåden) 17,2 58,1 24,7 I utvecklande av läoplanen 5,8 66,8 27,4 I utvecklandet av samabete mellan hem och skola 60,2 19,6 20,2 I utfomande av odningseglena 11,6 62,5 25,9 I utvecklande av skollunchen I utvecklande av elevvåden I planeing/utvecklande av det mobbningsföebyggande abetet 3,8 6,8 17,4 73,4 62,3 54,6 22,8 30,9 28,1 Ja ej Vet ej I utvädeingen av skolans veksamhet 24,5 46,6 28,8 I aangeande av temadaga 28,6 46,2 25,3 I aangeande av skolans feste 34,7 41,6 23,7 I aangeande av utfäde och lägeskolo 56,9 22, ,7 19,6 21,7 I insamlande av medel 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 %100 % Figu 6. Föäldanas sva på fågan om skolan ebjudit dem möjlighet att påveka i olika veksamhete. 17

19 Hälften (48,2 %) av föäldana uppgav att det i banets skola finns en diektion med föäldaepesentation och näapå alla (97,1 %) att det finns en Hem och Skola- elle föäldaföening i skolan. å fågan huuvida den svaande delta aktivt i skolans Hem och Skola- elle föäldaföening, svaade totalt 60,3 % nekande, 20,5 % uppgav att de delta aktivt och 19,2 % att de ha deltagit men inte gö det fö tillfället. å fågan om hu viktig man anse att Hem och Skola-veksamheten ä hade öve hälften (52,3 %) svaat att den ä mycket viktig och 40,2% ansåg den vaa ganska viktig. Den alla stösta delen av de svaande föäldana tyckte alltså att veksamheten ä viktig. Av lågstadieföäldana va det 58,8 % som svaade att Hem och Skola-veksamheten ä mycket viktig, jämföt med 45,7 % av högstadieföäldana. å liknande vis hade föäldana svaat gällande vikten av föäldaaktivitet på klassnivå. Att föäldaaktiviteten ä mycket viktig tyckte 41,5 % och att den ä ganska viktig svaade 47,7 %. Lågstadieföäldana hade även hä i jämföelse med högstadieföäldana föhållit sig aningen me positivt. Detsamma gällde högutbildade föälda de såg också i stöe mån än lågutbildade på föäldaaktivitet på klassnivå som viktig. Föäldana känne i medeltal nio (: 9,47) av banets klasskamate. Hä fanns en tydlig skillnad i hu lågstadieföäldana svaat jämföt med högstadieföäldana (se Figu 8). Lågstadieföäldana uppgav sig känna i medeltal elva (: 11,12) och högstadieföäldana sju (: 7,13) av klasskamatenas föälda. Högutbildade hade hä angett ett lite höge antal än lågutbildade, men skillnaden va liten. 12 Hu många av Ditt bans klasskamates föälda känne Du? 10 11,12 Antal 8 6 7, Lågstadieföälda Högstadieföälda Figu 8. Föäldanas sva på fågan som gällde hu många av klasskamatenas föälda de känne. 18

20 Föäldana ombads också ta ställning till om samabetet mellan hem och skola utvecklats unde banets skoltid, och i så fall på vilken elle vilka åskuse. Så sto del som 38,7 % av de svaande valde svasaltenativet Kan inte säga och ungefä lika många, 40,7 %, svaade nekande att samabetet vaken utvecklats i positiv elle negativ iktning. Det va baa en femtedel av föäldana som appoteade att samabetet utvecklats i någondea iktningen: 17,3 % ansåg att det hade skett en utveckling i positiv bemäkelse och 3 % hade efait en negativ utveckling. Ett fåtal, 0,4 %, svaade att samabetet utvecklats både positivt och negativt. ämae hälften av dem som tyckte att det skett en positiv utveckling hade också angett unde vilken åskus denna ägt um. Högstadieföäldanas sva (65 st.) ä hä säskilt intessanta, eftesom föäldana till de älde banen ha efaenhet av hem och skolasamabete i såväl de läge som de höge åskusena. Av högstadieföäldana va det nästan exakt lika många som ansåg att samabetet utvecklats positivt unde lågstadietiden som unde högstadietiden. De högstadieföälda som appoteade en negativ utveckling (25 st.) tyckte däemot nästan uteslutande att denna skett unde högstadietiden. Föäldana fick i undesökningen ta ställning till huuvida samabetet mellan hem och skola bode bli bätte, och ange på vilken elle vilka nivåe samabetet i så fall bode stäkas. å nästan alla nivåe tyckte föälda med höge utbildning i lite stöe utstäckning än de med läge utbildning att samabetet bode stäkas (se Figu 9 nedan och Tabell 28 i Bilaga 2). Ja, samabetet mellan hem och skola bode stäkas på följande nivå (-e) Kommunnivå 10,6 13,4 14,8 Skolnivå 17, ,2 Alla svaande Klassnivå 20,5 25,4 27,9 utbildning utbildning Elevnivå 13,6 12,5 14, % Figu 9. Hu föäldana svaat (andel i pocent av alla svaande) på fågan som gällde på vilka nivåe samabetet kunde stäkas. Det va möjligt att välja flea altenativ. 19

21 Totalt 13,4 % av föäldana som besvaade enkäten tyckte att samabetet bode stäkas på kommunnivå. Av de med läge utbildning tyckte baa 10,6 % att samabetet bode stäkas på kommunnivå, jämföt med 14,8 % av de som ha en höge utbildning. Totalt 22 % ansåg att det bode stäkas på skolnivå (av de lågutbildade 17,7 % och av de högutbildade 24,2 %). Att samabetet bode bli bätte på klassnivå ansåg totalt en fjädedel elle 25,4 % (20,5 % av de lågutbildade och 27,9 % av de högutbildade). Att samabetet bode stäkas på elevnivå tyckte totalt 13,6 %. Endast på denna nivå va skillnaden mellan låg- och högutbildade inte signifikant. Av alla de medvekande föäldana svaade en knapp femtedel (18,1 %) i denna fåga att samabetet fungea ba på alla nivåe. Kommunikationen i samabetet åståendet Jag få tilläckligt med infomation om mitt bans skolgång av läaen höll 41 % av de svaande helt och 36 % delvis med. 16,7 % va delvis av annan åsikt och 5,5 % helt av annan åsikt. Lågstadieföäldana instämde i höge gad än högstadieföäldana. I linje med detta tyckte också lågstadieföäldana i höge gad än högstadieföäldana att de få konketa åd om hu de kan stöda sitt bans skolgång och att de bli höda i fågo som gälle banets skolgång och läande. Av alla svaande instämde baa 26,6 % helt och 34 % delvis med påståendet Jag få konketa åd om hu jag kan stöda mitt bans läande. 22,2 % va delvis av annan åsikt och 10,1 % helt av annan åsikt. åståendet Jag bli höd i fågo som gälle mitt bans skolgång och läande va 40,9 % helt och 35,3 % delvis öveens med. Figu 10 nedan åskådliggö hu föäldanas sva födelade sig. Jag få tilläcklig infomation om mitt 3,5 bans skolgång av läaen 16, ,8 Helt av annan åsikt Jag få konketa åd om hu jag kan stöda mitt bans skolgång 10,1 22, ,6 7,1 Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Kan inte säga Jag bli höd i fågo som gälle mitt 4,5 bans skolgång och läande 12,6 35,3 40,9 6,7 0 % 50 % 100 % Figu 10. Föäldanas sva på påståenden som gällde infomationsgången och kommunikationen king banets skolgång. 20

22 Övelag vekade de svaande föäldana veta vem de kan kontakta fö att diskutea sina bans skolgång. åståendet Jag ä osäke på vat jag ska vända mig fö att diskutea mitt bans skolgång instämde en knapp tiondel, 9,0 %, helt med. 11,3 % höll delvis med. De flesta hade angett av de inte va osäka: 60,1 % va helt och 17,7 % delvis av annan åsikt. Högstadieföäldana va i jämföelse med lågstadieföäldana lite osäkae gällande vat de kan vända sig om de behöve diskutea banets skolgång. Föäldana va lite nöjdae med mängden föäldamöten än med hu ofta det odnas utvecklingssamtal. 57,8 % va helt av åsikten att det odnas tilläckligt många föäldamöten och 46,7 % instämde helt med påståendet att utvecklingssamtal odnas tilläckligt ofta. I högstadiet ges, enligt hu föäldana svaade, banen me utymme att föa fam sina åsikte unde utvecklingssamtalen än i lågstadiet. En föhållandevis sto del av de svaande föäldana uppgav att skolan ge positiv espons åt dem gällande deas ban. 44,1 % instämde helt och 32,8 % delvis med påståendet Jag få som föälde också positiv espons om mitt ban. Delvis av annan åsikt va 13,1 % och 7,5 % va helt av annan åsikt de upplevde alltså de inte få någon positiv espons om sitt ban av skolan. Te fjädedela (75,4 %) av de svaande ansåg att man i samabetet mellan hem och skola använde sig av digital kommunikation (såsom Wilma elle Helmi) i lämplig utstäckning. Att man utnyttja den digitala kommunikationen i fö liten gad i samabetet tyckte 14 %, medan 4,4 % ansåg att den används fö mycket. Att Wilma elle Helmi inte alls används i samabetet mellan hem och skola svaade 3,7 % av föäldana. Fya av tio (40,5 %) appoteade att meddelandena om banet i Wilma/Helmi oftast ä positiva. Va tionde föälde (9,5 %) uppgav att de digitala meddelandena som handla om banet oftast ä negativa, 30,9 % att de ä både positiva och negativa, medan så många som va femte (19,1 %) valde svasaltenativet kan inte säga. åståendet Som föälde ha jag fått tilläcklig infomation om elevvådstjänstena höll 29,5 % av de svaande helt med och 33,6 % delvis. Delvis av annan åsikt va 20,6 % och helt av annan åsikt 8,1 %. Det va alltså nästan te av tio svaande som upplevde att de inte fått tilläcklig infomation om elevvåden. Föäldana och skolans läoplan Av de svaande instämde fle än hälften, 58,3 %, helt och 20,1 % delvis med påståendet Skolans läoplan finns tillgänglig fö föäldana. Föälda med läge utbildning instämde lite me än de med höge utbildning med detta. åståendet Jag ha bekantat mig med läoplanen instämde 33 % av alla svaande helt och 25,9 % delvis med. Utgående fån högstadieföäldanas sva hade dessa i lite höge gad än lågstadieföäldana bekantat sig med skolans läoplan. En föhållandevis sto andel av de svaande, 37,6 %, tog inte ställning till påståendet I läoplanen ha man konket beskivit hu skolan och hemmet samabeta, men öve hälften, totalt 54,8 %, instämde ändå helt elle delvis. Föälda med läge utbildning ställde sig me positiva till detta påstående än de högutbildade och de uppgav också i höge gad att de bekantat sig med läoplanen. 21

23 3.3 Vadagen och fostan i hemmet Av de föälda som svaade på enkäten - ha de flesta inget emot att anda vuxna engagea sig i deas bans fostan - va lite fle än hälften helt av åsikten att deas ban motionea tilläckligt mycket - tyckte va femte att det ä utmanande att få tiden att äcka till fö både abete och familj - tyckte stösta delen att de ä ba föälda - uppgav de alla flesta att banet äte mogonmål vaje dag Banets fitid och vadagen i hemmet Det talas ofta om hu man i familjena tampas med ständig tidsbist och ha en stessig vadag, men svaen i denna undesökning gav också en lite annolunda bild av familjelivet. De alla flesta av de svaande tyckte att det åde lugn och o hemma och att man också ha tid fö vila och åtehämtning. Så sto del som 61,5 % av föäldana instämde helt och 31,5 % instämde delvis med påståendet Familjens vadag ymme också tid fö vila och åtehämtning. Endast 1,2 % va helt av annan åsikt och 5,6 % delvis av annan åsikt. åståendet I hemmet åde lugn och o hade 50,9 % instämt helt och 41,9 % delvis med. Hä hade högstadieelevenas föälda svaat en smula me positivt än lågstadieelevenas. Ungefä va femte föälde (22,3 %) höll ändå helt med påståendet Det ä svåt att få tiden att äcka till fö både abete och familj och 42,2 % höll delvis med. Delvis av annan åsikt va 20,6 % och helt av annan åsikt 14,3 %. Lågstadieföäldana uppgav i lite stöe utstäckning än högstadieföäldana att det ä utmanande att få tiden att äcka till fö både abete och familj. Helt öveens med påståendet Hos oss dela vi jämlikt på hemsysslona va 35,9 % av föäldana och 35,1 % va delvis av samma åsikt. Föäldana med höge utbildning uppgav i aningen stöe utstäckning än de med läge utbildning att hemsysslona födelas jämlikt hemma. åståendet Jag engagea mig tilläckligt mycket i banets fitidssysselsättninga va de flesta föäldana öveens med: 58,7 % helt och 34,4 % delvis, och de svaande föäldana veka övelag vaa medvetna om vad banen ägna sig åt på fitiden och med vem de umgås. Så många som 80 % av alla svaande (84,4 % av lågstadieeleves föälda och 73,7 % av högstadieeleves föälda) instämde helt med påståendet Jag vet vad mitt ban gö på fitiden. ånga hålle också kontakt med föäldana till banets kompisa. Föäldana till lågstadieeleve instämde genomgående i lite stöe utstäckning än högstadieföäldana även med påståendena Jag hålle kontakt med banets vännes föälda (se Figu 11 nedan) och Jag känne mitt bans vänne. 22

24 60 Jag hålle kontakt med banets vännes föälda 50 53,1 Andel i pocent ,5 43,1 35,6 Föälda till ban i lågstadiet Föälda till ban i högstadiet ,9 4,5 7,7 Helt av annan åsikt 16,3 Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt 0,7 0,5 Helt av Kan inte säga samma åsikt Figu 11. Föäldanas sva på påståendet Jag hålle kontakt med banets vännes föälda. åståendet Hemma diskutea vi sådant som hände unde dagen i skolan och på fitiden instämde te fjädedela (76,5 %) av de svaande helt med. Även hä instämde lågstadieföälda i höge gad än högstadieföälda. Att man i familjen ä öveens gällande hemkomsttide och att det egna banet motionea tilläckligt tyckte också de ynge banens föälda i lite höge gad än högstadieelevenas föälda. De högutbildade svaade i lite höge gad än de lågutbildade att man hemma diskutea det som hände unde dagen och att de vet vad banet gö på sin fitid, att de känne banets vänne och att banet motionea tilläckligt. De uppgav också i höge gad än de lågutbildade att familjemedlemmana ä öveens gällande hemkomsttidena. Fö majoiteten av de föälda som deltog i undesökningen veka inte banens intenetanvändning vaa ett oosämne. Andelen föälda som uppgav att de ä ooliga gällande detta va minde än den del som svaade att de inte ä det. Ändå va det fle än va tedje föälde som i någon mån bekyma sig öve banets intenetanvändning. åståendet Jag ä oolig gällande banets intenetvano instämde 10,4 % helt och 27,9 % delvis med. Delvis av annan åsikt va 29,3 % och så sto andel som 31,5 % va helt av annan åsikt, det vill Det ä viktigt fö mig att banet själv ta ansva säga ooa sig inte alls fö och ha hobbyn som han tivs med. Att banet ö banets intenetvano. på sig mycket och inte baa sitte famfö daton. Högstadieföäldana ooa sig me än lågstadieföäldana U en föäldes sva i Föäldabaometen öve hu banet använde intenet. 23

25 Te av fya (74,9 %) av föäldana menade att deas ban ofta elle mycket ofta ä utvilade på mogonen då den nya dagen böja, medan 5,3 % appoteade att banet sällan elle aldig känne sig utvilad. Lågstadiebanen ä emelletid oftae än högstadiebanen utvilade på mogonen, av föäldanas sva att döma. De alla flesta av såväl lågstadie- som högstadieelevena (93,6 % och 81,4 %) äte mogonmål vaje dag enligt deas föälda. Föäldaskap och fostan De föälda som svaade på enkäten vekade geneellt nöjda med det egna föäldaskapet. åståendet Jag tycke att jag ä en ba föälde instämde hälften, 50,7 %, helt och 45,3 delvis med. Att det också finns sido i det egna föäldaskapet som man vill utveckla tyckte en ganska sto del av de svaande. Detta påstående instämde 45,2 % helt och 43,4 % delvis med. De högutbildade tillstod i lite höge gad än de lågutbildade att det finns utymme fö utveckling i föäldaskapet. De flesta tycke sig också vaa goda föebilde fö sina ban och känne att de finns dä fö sitt ban då hon elle han behöve dem. åståendet Jag ä en tilläckligt god föebild fö mitt ban höll totalt 45,8 % helt med de föälda som ha en höge utbildning instämde stöe utstäckning än de med läge utbildning. 47,3 % av de svaande höll delvis med och baa en liten del höll inte med: 4 % va delvis och 1,2 % helt av annan åsikt. Jag känne att jag finns dä Det ä viktigt fö mig att mitt ban utveckla fö mitt ban då hon/han behöve gundkunskape fö livet: empatifömåga, mig instämde en ansenlig del, läsfömåga, sunt liv (mat, sömn, motion). 60,6 %, av föäldana helt med och 32,6 % delvis med. U en föäldes sva i Föäldabaometen Den stösta delen av föäldana tycks inte ha någa invändninga mot att anda än de själva ä involveade i fostan av banet. Sex av tio svaande (60,1 %) höll helt med påståendet Jag ha inget emot att anda vuxna (t ex skolpesonal, ganna) engagea sig i banets fostan, och 30,7 % höll delvis med. Endast 6,4 % va delvis av annan åsikt och 1,8 % helt av annan åsikt. De högutbildade föhöll sig me positivt till detta påstående än de lågutbildade. En knapp tedjedel (32,7 %) instämde helt och 30,3 % delvis med påståendet Banets mooch/elle faföälda ta aktivt del i banets fostan. Så många som va fjäde svaande va delvis elle helt av annan åsikt. Även hä appoteade de högutbildade me än de lågutbildade att den älde geneationen aktivt delta i fostan av banet. Lågstadieföäldana svaade också i höge gad än högstadieföäldana att mo och/elle faföälda delta i fostan av banet, vilket kan antas beo på skillnaden i banens ålde och i de behov av handäckning som kan finnas i en familj med ynge ban. Föäldana fick i en fåga uppge fån vilka håll de få stöd i sitt föäldaskap. an kunde välja flea av svasaltenativen. Av alla svaande uppgav majoiteten, 84,5 %, att de få stöd i sitt föäldaskap av den egna patnen. e än hälften, 53,6 %, få stöd av anda nästående, såsom släktinga, vänne elle syskon. En lite minde andel, 47 %, svaade att de ha ett stöd i 24

26 sitt föäldaskap av banets fa- och/elle moföälda. Att de finne stöd i sitt föäldaskap på Intenet svaade 14 % och i litteatu (böcke, tidskifte) 24,9 % av alla föälda. 5,9 % tyckte sig inte ha behövt något stöd i sin oll som föälde, medan 2,8 % uppgav sig ha behövt stöd men inte fått det. Det va möjligt att i anslutning till fågan ange anda källo till stöd i föäldaskapet, vilket också 6,3 % hade gjot. Bland de exempel som de svaande äknade upp kan nämnas egna studie elle eget yke, abetskamate, familjeådgivningen, fösamlingen, skolans pesonal (läae, skolpsykolog elle -kuato), daghemspesonal, socialen, psykologe, teapeute, Folkhälsan och anneheims banskyddsföbund. Föäldana och banets skolgång Av de svaande instämde så många som åtta av tio (80,7 %) helt med påståendet Jag tala om skolan och läana i positiva odalag med mitt ban, och 15,9 % instämde delvis. Endast en fösvinnande liten del uppgav sig vaa av annan uppfattning 0,6 % va helt och 0,9 % delvis av annan åsikt. Lågstadieföäldana hade i fåga om detta svaat aningen me positivt än högstadieföäldana. Den stoa majoiteten av de svaande todde att det egna banet anse föäldens engagemang i skolgången vaa viktigt (mycket viktigt: 51,6 %, ganska viktigt 41,9 %). Lågstadieföäldana todde i höge gad än högstadieföäldana att banet se engagemanget som viktigt. Att banet tycke att föäldens engagemang ä ganska elle helt onödigt todde 5,4 % av föäldana. Föäldana ombads i enkäten att ange ungefä hu många timma pe vecka som ägnas åt att hjälpa banet med läxona dä hemma. Läxhjälp ägnas i medeltal 2,85 timma i veckan, men svaen vaieade mycket, mellan noll och tettio timma. Lågstadieföäldana ägna i medeltal 3,27 timma i veckan åt att stöda banet i abetet med läxona medan högstadieföäldana i medeltal avsätte 2,25 timma i veckan fö detta. å fågan gällande vem som hjälpe banet med läxona hemma hade stösta delen, 61,7 %, uppgett att båda föäldana hjälpe till med läxona. Att det ä mamma som hjälpe svaade 31,9 % och att det ä pappa 3,5 % av föäldana. Anda som hjälpe banet med läxona hemma ä till exempel syskon, mo- och faföälda och styvföälda. Kontakten till skolan sköts enligt 58,9 % av de svaande av mamma. 36,7 % svaade att kontakten sköts av båda föäldana och 4,1 % svaade att det ä pappa som ä i kontakt med skolan. Föäldana ombads också att ange vilka föhoppninga de ha gällande sitt bans famtida utbildningsval. Det va möjligt att välja flea altenativ. Föäldanas egen utbildningsnivå avspeglade sig i de föhoppninga de hyse gällande sina bans famtida utbildningsväg (se Figu 12 nedan). Av alla svaande såg 21,6 % en utbildning vid ykesläoanstalt som ett altenativ fö banet och 43,8 % hoppades att banet ska gå i gymnasiet. 24,4 % hoppades att banet välje en utbildning vid ykeshögskola. Totalt 42,5 % hyste föhoppninga om univesitets- elle högskoleutbildning fö sitt ban. 25