Tertialrapport Tertial för Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Transkript

1 Skapnäcks stadsdelsfövaltning Tjänsteutlåtande Administativa avdelningen Dn: /18 Sid 1 (100) Handläggae Paticia Hambeg Telefon: Till Skapnäcks stadsdelsnämnd Tetialappot Tetial fö Skapnäcks stadsdelsnämnd Fövaltningens föslag till beslut Skapnäcks stadsdelsnämnd besluta följande: 1. Godkänna fövaltningens föslag till tetialappot 2 och övelämna amma till kommunstyelsen och sta evisoe. 2. Ansöka hos kommunstyelsen om medel fö omstuktueing av lokale om 2,1 mnk. 3. Ansökan hos kommunstyelsen om medel fö kommunalt bostadstillägg om 0,4 mnk. 4. Redovisa omslutningsföändinga om 22,8 mnk till kommunstyelsen. 5. Äendet justeas omedelbat Victoia Callenmak T.f. Stadsdelsdiektö Skapnäcks stadsdelsnämnd

2 Sid 2 (100) Innehållsföteckning Sammanfattande analys... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges iniktningsmål Ett Stockholm som hålle samman Alla ban i Stockholm ha goda och jämlika uppväxtvillko Tidiga sociala insatse skapa jämlika livschanse fö alla Stockholm ä en stad med levande och tygga stadsdela Stockholm ä en stad med högt bostadsbyggande dä alla kan bo Stockholm ha ett ikt utbud av idott och fitid som ä tillgängligt fö alla Alla stockholmae ha näa till kultu och eget skapande Alla älde ha en tygg åldedom och få en äldeomsog av god kvalitet Ett klimatsmat Stockholm Enegianvändningen ä hållba Tanspote i Stockholm ä miljöanpassade Stockholm ha en hållba mak- och vattenanvändning Stockholms ketslopp ä esuseffektiva Stockholms miljö ä giftfi Inomhusmiljön i Stockholm ä sund Ett ekonomiskt hållbat Stockholm Stockholm ä en väldsledande kunskapsegion Stockholm ä en föetagsvänlig stad Fle jobba, ha tygga anställninga och fösöje sig själva I Stockholm ä det enkelt att utbilda sig genom hela livet Stockholms stads ekonomi ä långsiktigt hållba Ett demokatiskt hållbat Stockholm Stockholm ä en jämställd stad dä makt och esuse födelas lika Stockholms stad ä en ba abetsgivae med goda abetsvillko Stockholm ä en stad som leve upp till mänskliga ättighete och ä fitt fån diskimineing Stockholm ä en stad som espektea och leve upp till banets ättighete i enlighet med FN:s bankonvention Stockholm ä en stad dä ingen behöve vaa ädd fö våld Stockholm ä en tillgänglig stad fö alla...78

3 Sid 3 (100) 4.7 Stockholm ä en demokatisk stad dä invånana ha inflytande Offentlig upphandling utveckla staden i hållba iktning...86 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av diftbudget...88 Resultatenhete...93 Investeinga...95 Fösäljninga av anläggningstillgånga... Fel! Bokmäket ä inte definieat. Betydande pojekt som inte ä investeinga... Fel! Bokmäket ä inte definieat. Omslutningsföändinga...96 Budgetjusteinga...96 Medel fö lokaländamål...97 av balansäkning...98 Övigt...99 Synpunkte och klagomål Övigt Bilago Bilaga 1: 01 SDN 15 T2 Bilaga 2: 02 bilaga 1 Resultatenhete Bilaga 3: 03 bilaga 2 Investeingsutgifte Bilaga 4: 04 bilaga 3 Ansökan om medel fö avveckling av lokale Bilaga 5: 05 bilaga 4 - Uppföljning klimatinvesteinga

4 Sid 4 (100) Sammanfattande analys Stadsdelsnämnden bida till att kommunfullmäktiges fya iniktningsmål och målen fö veksamhetena kan uppfyllas. Fövaltningen bedöme att samtliga avkommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådena komme uppnås helt, utom två mål som uppnås delvis. Samtliga av nämn mål uppfylls unde ået liksom mepaten av indikatoena. Ett Stockholm som hålle samman Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet och samtliga undeliggande veksamhetsmål komme att uppfyllas unde ået. En föskola med goda läande- och utvecklingsmöjlighete ä en viktig del i abetet fö att skapa jämlika uppväxtvillko oavsett bakgund. Andelen föskolläae ä hög inom fövaltningens föskolo, vilket ge föutsättninga fö en pedagogisk veksamhet av hög kvalitet. En ny oganisation ha inföts unde peioden inom avdelningen fö föskola, i syfte att skapa ett nämae ledaskap och stäka likvädigheten mellan de olika föskoleenhetena. En föeläsning ha hållits inom det gemensamma utvecklingspojektet "Hållba famtid" inom föskolan unde peioden. Pojektet Stäkt tidigt stöd i samvekan fotgå, i syfte att föstäka det föebyggande abetet och utveckla nya metode fö att ynge ban och deas familje ska få tillgång till stäkt stöd vid behov. Pojektet med fokus på banfamilje i osäka boendeföhållanden fotsätte liksom utvecklingsabetet gällande samhandläggning king älde dä samodningen fö att motveka älde i hemlöshet ä en viktig del i abetet. Unde ået ha fövaltningen utabetat en oganisation fö uppsökande abete och mottagande av nyanlända inom stadsdelsomådet. Mottagandet av nyanlända och utvecklingen av det sociala stödet beö flea aktöe inom såväl fövaltning som extent. Fövaltningen medveka till sta utveckling av abetssätt och stuktu öande samhällsvägledningen fö nyanlända. Fövaltningen ha beviljats medel fö tygghetsåtgäde i fövaltningens pioiteade omåden Bagamossen och Skapnäck. En enkät gällande tygghet ha genomföts unde peioden av fövaltningen som komme att analysea svasundelaget unde hösten. Sociala insatsguppen fotsätte att abeta uppsökande fö att uppmäksamma pesone med kiminell livsstil fö att motivea och stödja till me självständigt liv. Unde ået ha det uppsökande abetet iktat mot ban och unga föstäkts genom uppsökande fitidsledae som föt dialoge med ban och unga inom stadsdelsomådet öande utbudet av fitidsaktivitete. Dialogen ha esulteat i en utökning av samabetet med lokalt föeningsliv vilket i sin tu lett till ett me vaieat utbud av sommalovsaktivitete. Fövaltningen fotsätte att abeta fö att Skapnäcks kultuhus ska upplevas som tillgängligt genom att veka fö ökad delaktighet hos invånana inom stadsdelsomådet. Samabetet med föeningsliv föstäks genom pilotpojektet Skapnäcks föeningscente. Pilotpojektet ha divits med Kultufövaltningen fö att öka föeninga och medbogaes delaktighet och självbestämmande i kultuskapandet. Fövaltningen fotsätte att abeta fö att möjliggöa och öka de äldes delaktighet nä det gälle utedningsföfaandet och beviljade insatse. Fövaltningen följe upp veksamhete i egen och enskild egi fö att säkeställa att insatsena som ebjuds ä av god kvalité. Unde

5 Sid 5 (100) tetialpeioden ha fövaltningens hemtjänst följts upp. Uppföljningen visade att mepaten av kaven uppfylldes inom veksamheten. Ett klimatsmat Stockholm Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet komme att uppfyllas unde ået, liksom samtliga undeliggande veksamhetsmål. Nämn veksamhete abeta med utgångspunkt i sta miljöpogam och bida till ett klimatsmat Stockholm genom åtgäde fö att minska veksamhetenas miljöpåvekan. Abetet pågå genom enegieffektiviseande åtgäde fotsätte liksom genom satsninga fö ökad kunskap bland medabetae inom fövaltningen och invånae inom stadsdelsomådet. Ett omställningsfoum med fokus på miljö och hållbahetsfågo ha oganiseats unde ået med målsättningen att bida till en hållba livsstil inom stadsdelsomådet genom ökad kunskap och samvekan. Skötselinsatsena inom natuesevaten fotsätte och utvecklas, i syfte att gynna den biologiska mångfalden och öka de ekeativa vädena. Fövaltningen ha tilldelats medel fö natuvåd och utveckling av natuesevaten, vilka komme att genomföas enligt gällande skötselplane. Abetet med att utveckla Ohem och Ekudden till attaktiva målpunkte ha påböjats. Alla föskoleenhete ha genomföt nivå i 2 i vägledning fö kemikaliesmat föskola och vissa föskolo ha påböjat abetet med nivå 3. Veksamhetena sevea en hög andel vegetaisk och ekologisk mat. Ett ekonomiskt hållbat Stockholm Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet och samtliga undeliggande veksamhetsmål komme att uppfyllas unde ået. Samvekan med högskolo och univesitet i egionen ske i syfte att stäka kopplingen mellan veksamhet, paktik, utbildning och foskning. 38 studente gö sin paktik elle veksamhetsfölagda utbildning inom fövaltningen hittills unde ået. Fövaltningen ha hållit i två möten med Skapnäcks näingslivsåd och ett samabete ha inletts med polisen gällande tygghetsfågo i lokala butike. Unde ået ha handlana i stadsdelsomådet och stadsdelsfövaltningen fattat ett gemensamt beslut om att inföa konceptet "tygg i butik". En katläggning ha genomföts unde peioden som visat att andelen sjukskivna pesone i behov av ekonomiskt bistånd ha ökat. Fövaltningen fotsätte att utveckla abetssätt fö målguppen i samabete med sta samodningsföbund FINSAM. Andelen pesone som bli självfösöjande genom abete elle studie ha ökat unde ået fån 23 pocent till 44 pocent. Unde peioden ha sammanlagt 418 unga inom stadsdelsomådet feieabetat. Pioiteade målguppe fö feieabete ha bland annat vait unga utan sysselsättning samt nyanlända unga. Sammantaget ha 27 pocent av de anställda tillhöt pioiteade målguppe. Pojektet Skapnäcksmodellen ha inletts unde ået med syfte att bland annat ge ett tidigt stöd till ban, familje och deas nätvek fö att föhinda behov av me omfattande insatse senae. Unde våen ha femton unga haft stöd av skolsociala team. Av de som haft insatsen en länge

6 Sid 6 (100) tid ha fletalet ökat sin nävao i skolan med minst 30 pocent. En säskild undevisningsgupp ha statats unde peioden fö ban och unga i iskzon. Ett demokatiskt hållbat Stockholm Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet och sex av åtta undeliggande veksamhetsmål komme att uppfyllas helt unde ået. Abetet med jämställdhetsintegeing fotgå inom fövaltningens veksamhete i fom av bland annat analyse utifån genusbudgeteing. Unde ået ha nämnden beviljat medel fö os oganiseing till föeninga som på olika sätt komme att abeta fö att stäka os ställning i lokalsamhället. Fövaltningens ledaskapsindex ha ökat sedan fögående å, och chefena inom fövaltningen få löpande stöd i sitt abete. Ett chefsfösöjningspogam ha utfomats unde ået liksom en abetsmiljöutbildning i egen egi. Fövaltningen abeta med att ta fam en gundläggande befattningsbeskivning fö chefe som tydliggö chefens oll, ansva och uppdag. Abetet med handlingsplanen fö föbättade abetsvillko fö socialseketeae och biståndshandläggae fotsätte med fokus på intoduktion och mentoskap. Unde peioden ha fövaltningen samvekat med det civila samhället fö att uppmäksamma Euopide. En dialog om hbtq-pesones upplevelse av tygghet i stadsdelsomådet ha genomföts och föeningsmedel ha tilldelats nätveket Regnbågsfamilje längst linje 17 fö att skapa tygga mötesplatse fö egnbågsfamilje inom stadsdelsomådet. Abetet fö att implementea banpespektiv inom fövaltningens veksamhete fotsätte. Bankonsekvensanalyse ha genomföts vid planeing av omoganisation av föskolona i stadsdelsomådet. Ytteligae ett besöksum inom fövaltningen ha anpassats och inetts utifån de behov ban och unga ha i kontakt med socialtjänst. Olika fome av abetsvektyg används fö att lyfta fam banets behov och situation vid utfomning av genomföandeplane inom familjebehandling. Fövaltningen fotsätte att abeta fö att stadsdelsomådets invånae ska leva ett liv fitt fån våld. En enkätundesökning ha genomföts i två av fitidsgådana inom stadsdelsomådet gällande upplevelsen av våld och sexuella takasseie inom veksamhetena. Resultatet visade att 19 pocent espektive 12 pocent hade upplevt detta. Resultatet komme att användas som undelag fö vidae diskussion med såväl medabetae som besökae unde hösten. Fövaltningen samveka med utföae inom omådet fö att på olika sätt stäka delaktighet och inflytande fö pesone med funktionsnedsättning. Detta ha identifieats som ett utvecklingsomåde unde ået vafö fövaltningen bland annat komme att genomföa tätae avtalsuppföljninga inom entepenaden unde hösten. Åtgäde fö att öka tillgängligheten planeas i samband med ombyggnaden av pakleken Skyfallet samt genom uppustning av en pakväg mellan Bagamossen och Skapnäcksfältet. Fövaltningen fotsätte sitt abete fö en demokatiskt hållba stad genom att utveckla invånanas möjlighete till delaktighet och inflytande. Unde ået det inföts möjlighet att lämna medbogaföslag digitalt samt oganiseats en utbildningsinsats i hu medbogaföslag skivs.

7 Sid 7 (100) Uppföljning av Kommunfullmäktiges iniktningsmål iniktningsmål: 1. Ett Stockholm som hålle samman Stadsdelsnämnden bedöme att iniktningsmålet komme att uppfyllas unde ået. Bedömningen gundas på att samtliga veksamhetsomådesmål som ä kopplade till iniktningsmålet bedöms uppnås. Hu nämnden ha bidagit till att uppfylla iniktningsmålet edovisas nämae unde espektive mål fö veksamhetsomådet. mål fö veksamhetsomådet: 1.1 Alla ban i Stockholm ha goda och jämlika uppväxtvillko Stadsdelsnämnden bida till kommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådet genom att abeta fö att pojka och ska ha lika möjlighete till goda uppväxtvillko oavsett bakgund, dä föskolan utgö en viktig gund. Veksamhetsmålet och undeliggande nämndmål bedöms uppnås unde ået. Indikaton Andel nöjda föälda bedöms delvis uppnås. Vådnadshavanas nöjdhet ha minskat med två pocentenhete, fån 90 pocent till 88 pocent Vådnadshavae till ä me nöjda än vådnadshavae till pojka. Fågo som behöve analyseas vidae ä hu vi bemöte och pojka och deas vådnadshavae. Ge vi olika infomation king dagen på föskolan och hu utmanas banen i att pova nya mateial och nya leka. En ytteligae aspekt ä att analysea om pågående samhällsdebatte påvekat vådnadshavanas syn på och pojka i föskolan. I staden som helhet ha andelen nöjda vådnadshavae minskat med te pocentenhete, fån 88 pocent till 85 pocent Indikaton Antal ban pe gupp bedöms delvis uppnås. En osak till detta ä födelningen av älde och ynge ban. Ett snitt visa att 56 pocent av de inskivna banen ä älde, vilket innebä att banguppena i genomsnitt bli stöe. I det dagliga abetet på fövaltningens föskolo delas banen in i minde guppe. Positivt ä att indikaton Antal ban pe pedagog sjunkit något, fån 5,2 till 5. Resultatet fån föskoleundesökningen visa att Skapnäck ä ett av de stadsdelsomåden i staden dä vådnadshavanas övegipande nöjdhet med de kommunala föskolona ä som högst. Skapnäcksmodellen som ä en integead föskole - skolstödsenhet ha statat upp och hålle på att implementeas i stadsdelens abete. Syftet med modellen ä att ytteligae stäka det föebyggande abetet i samvekan med familje. Veksamheten vände sig till ban i ålden ett till tio å och deas familje. Skapnäcksmodellen utgö en viktig del av fövaltningens lokala utvecklingspogam. Åets befolkningspognos visa en kaftig minskning av ban i föskoleålden jämföt med föegående å. Unde en fyaåspeiod minska banantalet enligt pognosen med 350 ban. Vilket innebä att olika åtgäde behöve vidtas fö att möta ett sjunkande banantal.

8 Sid 8 (100) Föskolans gemensamma utvecklingspojekt "hållba famtid" ha inletts på samtliga föskolo. I pojektet ska banen få utfoska natuen med hjälp av ett ekologiskt och systemiskt tankesätt. Föutom att skapa en likvädighet föskolona emellan ä syftet med temat att utveckla det pojekteande abetssättet dä läoplanens alla dela yms samt den pedagogiska dokumentationen. Temat komme även vaa en del av föskolonas digitala abete och komme vaa en del i pesonalens intoduktion i abetet med skolplattfomen. Det gemensamma temat ska leda till ett ökat samabetet mellan föskolona och utveckla nya samvekansfome fö att delge vaanda kunskape och spida läande exempel. Unde peioden ha en ny oganisation inföts inom avdelningen fö föskola och föskolona ä nu indelade i fya föskoleomåden vilket innebä en halveing av antalet föskoleomåden. Den nya oganisationen ska skapa ett nämae ledaskap, stödja veksamhetena att i höge gad nå målen och leda till en me likvädig föskola. Föskolans stödenhet abeta utifån ett inkludeande abetssätt som omfatta alla ban. Enheten födela veksamhetsstöd fö ban i behov av säskilt stöd till föskolona och samveka med socialtjänst, landsting och anda aktöe tillsammans med föskolechefe, föskolepesonal och vådnadshavae. De ban som beviljas vaaktigt veksamhetsstöd ha i de alla flesta fall fysiska elle psykiska funktionsnedsättninga. Det ä en liten andel ban i föskolan som beviljas vaaktigt veksamhetsstöd. Unde 2018 ä det totalt 45 ban av de omking 1900 ban som ä inskivna i de kommunala föskolona i stadsdelsomådet, vilket motsvaa 2,4 pocent. Av de ban som ha beviljats vaaktigt veksamhetsstöd å 2018 ä 12 (27 pocent) och 33 pojka (73 pocent). Födelningen av esuse följe i pincip födelningen mellan antal och pojka som beviljats stöd. Kostnaden fö det stöd som beviljades till va i genomsnitt kono pe individ och till pojka kono. Totalt sett gå alltså nämae te fjädedela av esusena fö veksamhetsstöd till pojka. Födelningen av antal pojka och som beviljats veksamhetsstöd i föskolan ha sett ungefä likadan ut öve en länge tid, och spegla även födelningen på nationell nivå. Föskolans stödenhet följe foskningen inom omådet och utveckla löpande sina metode fö att uppmäksamma både och pojka i behov av stöd. Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel ban som leve i familje som ha ekonomiskt bistånd 2,2 % 2,1 % 2,5 % 2,5 % 3,0 % Tetial Andel föskolläae av totalt antal anställda (Åsabetae) 39,6 % 3 % 36 % 43,6 % 41 % 41 % 41 % Tetial Andel nöjda föälda 88 % 86 % 90 % 90 % 90 % 90 % 2018 Vådnadshavanas nöjdhet ha minskat med två pocentenhete, fån 90 pocent till 88 pocent Vådnadshavae till ä övelag me nöjda än vådnadshavae till pojka. Resultatet komme att analyseas vidae och indikaton fotsatt följas. Antal ban pe gupp 16,4 ban/avd. 16,2 ban/a vd. 16,4 st Tetial

9 Sid 9 (100) Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Antal ban pe gupp ä något höge än (16,1). Banguppenas stolek vaiea unde ået. Den genomsnittliga guppstoleken påvekas även av födelningen mellan älde och ynge ban, om det ä fle älde ban inom föskolan bli guppena i genomsnitt stöe. Ett snitt fö ået visa på 56 pocent älde ban jämföt med ynge ban. Banguppena delas egelbundet upp i minde guppe. Antal föskoleban pe anställd (åsabetae) Inskivningsgaden i föskoleveksamheten (2-5 å) Kvalitetsindikaton - Självvädeing utifån läoplansuppdaget 5 st 5,2 st 4,9 st 4,9 4,9 Tetial ,7 % 97 % 97 % 96 % ,5 3,8 3, Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyelsen ska i samåd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämndena följa upp tillämpningen av föskolans socioekonomiska tillägg i sta esusfödelningsmodell samt göa en katläggning av nuvaande hanteing och bedömninga av ansökninga om tilläggsbelopp fö ban i behov av säskilt stöd Utbildningsnämnden ska i samabete med kommunstyelsen och stadsdelsnämndena abeta fö att föbätta vägledning infö val av föskoleklass samt evidea iktlinjena fö övegång fån föskola till skola i enlighet med skolpogammet Nämndmål: Flicko och pojka i föskolan utveckla sina spåk och sin flespåkighet Beskivning I fövaltningens föskolo få banen möta, använda och utveckla en mångfald av spåk. Med spåk mena vi människos alla sätt att gestalta och uttycka sig på - genom dans, musik, poesi, teate, målei och konstuktion. Bans flespåkighet ä en tillgång som ge möjlighet till nya spåkmöten. Litteatuen ä en källa till spåkstimulans, samtal och eflektion. Genom föskolonas läsombud finns ett utvecklat samabete med biblioteken i stadsdelsomådet som ge stöd och inspiation i det läs- och spåkstimuleande abetet. Föskoleveksamhet ebjuds på finska. Abetet med digitaliseing inom föskolan fotsätte, vilket bland annat innebä att ban på olika sätt ska stifta bekantskap med kodning/pogammeing. Föväntat esultat Flicko och pojka i föskolan använde många olika uttyckssätt och utveckla sina spåk och sin flespåkighet. Användningen av digitala vektyg i föskolan öka och komme alla ban till del.

10 Sid 10 (100) Banens utfoskande av olika spåk och uttyckssätt fotsätte och utvecklas inom alla föskoleenhete. Banen ebjuds olika aktivitete och mateial utifån intessen och utvecklingsmöjlighete. Flea föskolo ha i sina utvädeinga skivit om hu banen uttycke samma sak på liknande sätt men i olika mateial och genom olika uttyckssätt. Ett exempel på detta ä nä banen uttyckte matematik på olika sätt och genom olika mateial, de byggde i lea fö att se hu högt de kunde bygga, de använde kaplastava fö att mäta hu långa de själva va och utomhus använde de sig av kuko i långa ade fö att sedan på olika sätt mäta hu långt det blev. Flea föskolo ha pågående pojekt med ett spåkutvecklande innehåll. Ett exempel ä begepp som föbinde, dä en födjupning av banens poetiska spåk och natuvetenskapliga teoie kopplas till spåkutveckling. Flespåkighet ha vait ett fokusomåde, vilket ha esulteat i ett ökat intesse fö och en nyfikenhet hos banen gällande vaandas olika spåkkunskape. En effekt av abetet med flespåkighet ä att självkänslan hos guppen och individen ökat. Vådnadshavana ha gjots delaktiga i olika läspojekt, de ha bland annat deltagit på föskolan och läst sago på sitt hemspåk. Detta ha medföt att banens intesse fö olika kultue ökat. Indikaton Andel vådnadshavae till och pojka i föskolan som uppleve att banet uppmuntas till att utveckla sitt spåk, sin fömåga att beätta, ställa fågo, uttycka tanka, att lyssna och utveckla sitt skiftspåk bedöms delvis uppnås. Resultaten i åets föskoleundesökning visa att andelen vådnadshavae till och pojka i föskolan som uppleve att banet uppmuntas till att utveckla sitt spåk ligge stax unde det uppsatta målvädet. Fövaltningen ligge öve staden totalt vad gälle nöjdhet på fågan, 87 pocent jämföt med sta 83 pocent. Vådnadshavae till ä me nöjda än vådnadshavae till pojka, 89 pocent jämföt med 85 pocent. Flea av stadsdelsomådets föskolo ha undesökt banens talutymme och det ha visat sig att pojkana geneellt sett få me talutymme än na. En åtgäd ha då vait att aktivt abeta fö att ge na me utymme och födela taltiden. Resultatet blev en stöe likvädighet i och pojkas möjlighet att uttycka sig och ta plats. En möjlig osak till att nöjdheten skilje sig mellan vådnadshavae till pojka och kan vaa detta abete och att man i mötet med s vådnadshavae tydligae lyft fam deas spåkutveckling och fömåga att uttycka sig. Föskolo ha kommit olika långt i sitt digitala abete och pedagogenas kunskape och kompetense skilje sig åt. Det bekäftas också i medabetaundesökningen. På fågan Jag ha hög digital kompetens i åets medabetaundesökning skatta sig medabetana olika högt. Pedagogena på flea av stadsdelens föskolo ha lät sig nya metode fö det digitala och analoga abetet fö bans läande. Pedagogena ha genomföt aktivitete som följe det digitala abete som pågå i stadsdelsomådet. Skolplattfomens ambassadöe ä fädigutbildade och komme unde hösten fotbilda kollego Resultatet fån föskoleundesökningen visa att andelen vådnadshavae som uppleve att deas ban använde digitala vektyg/hjälpmedel i sitt läande ökat med te pocentenhete fån 52 pocent till 55 pocent. Dock ligge stadsdelsomådet fotfaande på en låg nivå, 55 pocent, jämföt med sta genomsnitt på 63 pocent. Digitaliseingen ä ett fotsatt utvecklingsomåde och möjligen kan uppstaten av skolplattfomen påveka kommande

11 Sid 11 (100) esultat. Fövaltningens föskolo behöve vidaeutveckla infomationen till vådnadshavana king sitt abete med digitaliseingen. Samabetet med biblioteken i stadsdelsomådet fotsätte och läsombudstäffa ha genomföts. Läsning ha tagit en stöe plats i veksamheten och någa föskolo använde sig av boksamtal tillsammans med banen. Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel vådnadshavae till och pojka i föskolan som uppleve att banet uppmuntas till att utveckla sitt spåk, sin fömåga att beätta, ställa fågo, uttycka tanka, att lyssna och utveckla sitt skiftspåk 87 % 85 % 89 % 87 % 88 % 2018 Resultatet ligge stax unde målvädet och i nivå med föa åets esultat. I jämföelse med staden totalt ha vi ett höge esultat, 87 pocentenhete jämföt med sta 83 pocentenhete. Dock ä skillnaden mellan nöjdheten hos vådnadshavana till pojka och något som behöve analyseas vidae. Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Fövaltningen genomfö en katläggning av föskolans digitala kompetens och tillgång till utustning I åets medabetaundesökning fanns tilläggsfågo dä föskolans pesonal, som abeta i bangupp, fick svaa på fem fågo gällande digitaliseingen. En av dessa fågo va att själv vädea sin digitala kompetens. Dessa esultat ha analyseats och utvecklingsomåden tagits fam. Infö skolplattfomen gjodes en inventeing av vilka och antalet digitala vektyg som finns i föskolan. Nämndmål: Flicko och pojka i Skapnäck ha jämlika uppväxtvillko Beskivning Fövaltningens veksamhete abeta fö att tidigt upptäcka ban i behov av stöd. Genom samabete mellan föskolan, skolan, banavådscentale, de öppna veksamhetena och socialtjänsten föstäks skyddsfaktoe och föebyggs iskfaktoe king och hos ban. Samvekan ä en föutsättning fö genomföandet av stödinsatse och bida till att säkeställa goda uppväxtvillko fö banet. En föskola av god kvalitet, som skapa goda läande- och utvecklingsmöjlighete ha utjämnande socioekonomiska effekte. Ban fån esussvaga familje da stöst nytta av att vaa i föskolan. Föskolona samveka fö att skapa likvädighet och stäka de gemensamma kunskapena om bans sätt att läa och utvecklas. Fö att kunna möta alla bans behov få medabetae i föskolan kompetensutveckling och handledning av föskolans stödenhet, som

12 Sid 12 (100) även ge olika fome av insatse till ban och familje med stöe utmaninga. Föskolan abeta aktivt med att skapa goda elatione och näa kontakt med banens vådnadshavae, samt stödja deas delaktighet, vilket ä en viktig skyddsfakto fö ban. Abetet inom Skapnäcksmodellen, som inleds unde 2018, syfta till att ytteligae stäka det föebyggande abetet i samvekan med familje. Föväntat esultat Flicko och pojka med stödbehov uppmäksammas tidigt och ebjuds samodnade och individuella insatse fö att säkeställa goda uppväxtvillko. Insatsena som ebjuds ska möta banens behov. Banen i Skapnäcks kommunala föskolo få stöd utifån sina behov och deas vådnadshavae ä delaktiga i föskolans veksamhet. Fövaltningen öka sin kunskap om vilka ban i stadsdelsomådet som inte gå i föskolan och skapa kontakt med dessa familje. Flicko och pojka delta i meningsfulla aktivitete på fitidsgåda och i pakleka. Föskolans stödenhet ha fotsatt utveckla sitt samabete med familjebehandlae fö att ebjuda stöd till pedagogena i föskolan och gemensam handledning. Fokus i det gemensamma abetet ä att titta systemiskt på banens uppväxtvillko, inte baa på banets beteende. Familjen kan ebjudas stödsamtal med familjebehandlae. Fövaltningens öppna föskola samabeta med banavådscentale, banmoskemottagninga och flea anda aktöe i pojektet Stäkt tidigt stöd i samvekan- STIS. Abetet fokusea på att nå såbaa familje och guppe som annas inte komme till Öppna föskolan. Stödenhetens specialpedagog och familjebehandlae ha genomföt handledning fö föskolans pesonal. Utbildning i TAKK, tecken som altenativ kommunikation, ha ebjudits alla pesonal i föskolan och ha genomföts unde peioden. Stödenheten samveka vid behov med autismcentum, BUP, och habiliteingen. Resultatet på indikaton Andel vådnadshavae till och pojka i föskolan som uppleve att banet känne sig tyggt på föskolan ha höjts med en pocentenhet fån föegående å. Tygghetsabetet ä ett av föskolonas ständiga fokusomåden. Nöjdheten skilje sig dock mellan vådnadshavae till och pojka, 92 pocents nöjdhet hos nas vådnadshavae jämföt med 87 pocents nöjdhet hos pojkanas vådnadshavae. Ett möjligt samband kan vaa esultatet på påståendet Jag uppleve att pesonalen på föskolan bemöte mitt ban på ett espektfullt sätt dä nöjdheten mellan s och pojkas vådnadshavae visa liknande skillnad, 95 pocents nöjdhet hos nas vådnadshavae och 92 pocents nöjdhet hos vådnadshavae till pojka. Resultatet behöve analyseas vidae och bemötande, föhållningssätt och nome och väden behöve diskuteas vidae. Skapnäcksmodellen som ä en integead föskola - skolstödenhet ha statat upp och hålle på att implementeas i stadsdelens abete. Syftet med modellen ä att ytteligae stäka det föebyggande abetet i samvekan med familje. Veksamheten vände sig till ban i ålden ett till tio å och deas familje. Indikaton Andel föälda som uppleve att de ha möjlighet till delaktighet och inflytande i föskolan bedöms delvis uppnås. Vådnadshavanas nöjdhet ha minskat med te

13 Sid 13 (100) pocentenhete fån 80 pocent till 77 pocent Resultatet ligge i paitet med staden totalt, vilket ä 78 pocent Nöjdheten skilje sig mellan enhetena, fån 66 pocent till 87 pocent. En möjlig osak till ett läge esultat ä den omoganisation som genomföts och att vådnadshavanas upplevelse av delaktighet och inflytande påvekats av att åtta föskoleomåden blivit fya och två stycken teavdelningsföskolo ha lagts ned vilket innebuit att banguppe flyttats. Vådnadshavanas delaktighet och inflytande ä ett fotsatt utvecklingsomåde. Unde tetialpeioden ha fövaltningen anodnat sommalovsaktivitete fö sammanlagt 2497 ban inom stadsdelsomådet, vaav 52 pocent av deltagana vait och 48 pocent vait pojka. Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel ban och föälda som vid avslutad insats fån familjebehandling uppleve en positiv föänding 70 % 2018 Utvädeingsdokumentet Scoe 15 används fö utvädeing av insats gällande ban öve sju å. Utvädeingen ha inletts unde ået och genomfös i samvekan med Linköpings univesitet. Andel vådnadshavae som uppleve att de ha möjlighet till delaktighet och inflytande i föskolan 77 % 76 % 77 % 82 % 2018 Resultatet skilje sig mellan stadsdelsomådets olika föskoleomåden, fån 66 pocent till 87 pocents nöjdhet hos vådnadshavana. Föskolonas omoganisation kan ha påvekats 2018 ås esultat eftesom nöjdheten sjunkit hos flea föskoleomåden. Stösta minskningen ä 18 pocent, fån 84 pocents nöjdhet till 66 pocents nöjdhet. Det ä inom detta föskoleomåde som flytt av bangupp skett. Vådnadshavanas delaktighet och inflytande ä ett utvecklingsomåde och indikaton komme fotsatt följas upp. Skillnaden i nöjdheten hos vådnadshavae till pojka och ä maginell, en pocentenhet. Andel vådnadshavae som uppleve att föäldakompetensen stäkts efte avslutad ABC-kus 100 % 75 % 75 % Tetial Te föäldastödspogam ha genomföts hittills unde ået som omfattat sammanlagt 38 föälda. Samtliga ha vait nöjda elle mycket nöjda med föäldapogammen och uttyckt att deas föäldakompetens ökat. Andel vådnadshavae till och pojka i föskolan som uppleve att banet ges lika möjlighete att utvecklas obeoende på kön, etnisk tillhöighet, eligion elle funktionsnedsättning Andel vådnadshavae till och pojka i föskolan som uppleve att banet känne sig tyggt på föskolan 92 % 92 % 92 % 90 % 90 % % 87 % 92 % 89 % 90 % 2018

14 Sid 14 (100) Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Målvädet fö indikaton uppnås men skillnaden i nöjdhet hos vådnadshavae till pojka och ä någon som behöve analyseas vidae. Peiod Antal föälda som deltagit i föäldaskapsstöd i guppfomen 35 st 2018 Unde ået ha te föäldastödpogam genomföts i fom av ABC, Komet och Bekäftande samspel, som omfattat sammanlagt 38 föälda, vaav 22 o och 16 män. Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Avstämning av stödinsatse fö ban i behov av stöd kopplas till utvädeingsdokument. ("En stad fö alla" mål 4) Delta i pojektet Stäkt tidigt stöd i samvekan i syfte att tidigt identifiea familje i behov av stöd och ebjuda dem insatse. Fövaltningen öka kunskapen om vilka ban i stadsdelsomådet som inte gå i föskolan och om ban som ha låg nävao Nämndmål: Flicko och pojka leke, lä och utvecklas i föskolan Beskivning I föskolan läggs gunden fö ett livslångt läande. Utgångspunkten ä vaje bans fömåga, lust och vilja att läa. De pedagogiska elationena mellan föskolepesonal och ban ha en avgöande betydelse fö bans läande och utveckling. Ban och pedagoge abeta tillsammans med att pöva, undesöka och eflektea. Läande ske i ett glädjefyllt och vänskapligt klimat med fantasi och humo dä leken ha en cental oll. Föskolona ha en dynamisk och väl genomtänkt inne- och utemiljö som locka till lek, skapande och expeimenteande utifån banens intessen och föutsättninga. Föskolan vila på en demokatisk gund och abeta utifån ett nomkitiskt pespektiv. Unde ået inleds ett gemensamt pojekt fö alla kommunala föskolo i stadsdelsomådet på temat hållbahet. Inom pojektet ska ban och pedagoge tillsammans utfoska natuen med hjälp av ett ekologiskt och systemiskt tankesätt, som innefatta natuvetenskap, matematik, spåkutveckling och digital teknik. Genom att använda olika spåk och uttyckssätt tillsammans med digitala vektyg få banen bedda och nyansea sina uttyck. Föväntat esultat Flicko och pojka i Skapnäcks kommunala föskolo få en god gund fö livslångt läande. Banen få nya utmaninga utifån sina kunskape, efaenhete och intessen. Alla föskolo använde pedagogisk dokumentation fö att synliggöa vaje bans utveckling och läande.

15 Sid 15 (100) Användningen av digital pedagogisk dokumentation öka. De pedagogiska miljöena ä dynamiska och inspiea till lek, utfoskande och samabete. Abetet med jämställdhetsintegeing och utveckling av nomkitiskt abetssätt fotsätte inom föskolona. Fövaltningens föskolo ha mateial fö lek och fö läsning som visa altenativa familjeföhållanden. Medvetenheten king eventuella könsskillnade mellan och pojka i föskolan ha höjts. Pedagogena uppge att de ha bätte kunskape om hu de kan abeta paktisk med genusfågo i föskolan. Jämställdhetsabetet ä i fotsatt fokus och ett utvecklingsomåde inom föskolans veksamhetsomåde. Föskolans gemensamma utvecklingspojekt "Hållba famtid" ha inletts på alla föskolo. Som en del i detta hölls i augusti en gemensam inspiationsföeläsning "Läande fö hållba utveckling i föskolan" - natuvetenskap, estetik och mening i en föändelig väld, fö all pesonal i stadsdelens föskolo. Genom den pedagogiska dokumentationen ha pedagogena fångat upp och synliggjot bans många sätt att uttycka sig och sett exempel på esultat av bans läande. Ett exempel ä dä banen byggt maskine och på olika sätt involveats i fågo king mekanik och gjot jämföelse med den egna koppen. Banen ha utifån sina fantasie skapat spännande beättelse utifån maskinenas olika funktione. Detta ha lett till att banen utvecklat sina spåk tillsammans. Genom att abeta med pedagogisk dokumentation öka banens möjlighet till delaktighet och inflytande. Indikaton Andel nöjda vådnadshavae inom omådet utveckling och läande bedöms delvis uppnås. Vådnadshavanas nöjdhet ha minskat med en pocentenhet, fån 83 pocent till 82 pocent Nöjdheten ha minskat hos fletalet föskoleomåden vilket påvekat det totala esultatet. Jämföt med staden totalt ha vi ett höge esultat, 82 pocent mot 80 pocent. I jämföelse med öviga stadsdela ha vi fjäde bästa esultat inom omådet. Utveckling och läande ä det omåde dä nöjdheten minskat mest totalt sett i staden sedan, fån 83 pocent till 80 pocent. Indikaton Andel vådnadshavae som uppleve att deas bans utveckling och läande dokumenteas och synliggös bedöms delvis uppnås. Vådnadshavanas nöjdhet ha minskat fån 78 pocent till 76 pocent Även hä ha vådnadshavanas nöjdhet minskat hos fletalet föskoleomåden vilket ha påvekat det sammantagna esultatet. Nöjdheten kan även hä ha påvekats av den omoganisation som föskolan genomföt. Resultatet ä något oväntat eftesom den pedagogiska dokumentationen ä en sto del av föskolonas abetssätt. Resultatet komme däfö analyseas vidae inom espektive föskoleomåde eftesom nöjdheten vaiea. Indikaton komme fotsatt följas upp. Te föskoleenhete ha påböjat ett nytt Easmuspojekt i samvekan med föskolo i Spanien, Rumänien och England. Pojektet fokusea på tansdisciplinät läande, vilket handla om att sammanfoga och öveskida taditionellt uppdelade och aktivitete, till exempel natuvetenskap och dans. Unde peioden ha den fösta utbytesesan genomföts.

16 Sid 16 (100) Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel nöjda vådnadshavae inom omådet utveckling och läande 82 % 81 % 83 % 84 % 2018 Nöjdheten ha minskat med en pocentenhet sedan. I jämföelse med sta totala esultat ha vi en höge nöjdhet, 82 pocent jämföt med 80 pocent. Skillnaden i nöjdheten hos vådnadshavae till pojka och ä maginell, två pocentenhete, nöjdheten ä 81 fö pojkana och 83 fö na. Skillnaden i nöjdhet ha ökat sedan föegående å, nöjdheten va då 83 pocent fö både pojka och. Resultatet komme att analyseas vidae. Andel vådnadshavae som uppleve att deas bans utveckling och läande dokumenteas och synliggös 76 % 76 % 75 % 79 % 2018 Nöjdheten ha minskat med två pocentenhete sedan, fån 78 pocent till 76 pocent. I jämföelse med sta totala esultat ha vi en höge nöjdhet, 76 pocent jämföt med 72 pocent. Skillnaden i nöjdheten hos vådnadshavae till pojka och ä maginell, en pocentenhet. Skillnaden i nöjdhet ha minskat med två pocentenhete fån föegående å Resultatet komme att analyseas vidae och indikaton fotsatt följas. Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Fövaltningen genomfö en omoganisation inom föskolan fö att säkeställa ett näa ledaskap Fövaltningens föskolo inlede ett gemensamt utvecklingspojekt som utfoska natuen med hjälp av ett ekologiskt och systemiskt tankesätt. mål fö veksamhetsomådet: 1.2 Tidiga sociala insatse skapa jämlika livschanse fö alla Stadsdelsnämnden bida till kommunfullmäktiges mål fö veksamhetsomådet genom att abeta fö att tillhandahålla sammanhållna insatse av god kvalitet till de pesone som ha behov av stöd och insatse. Undeliggande nämndmål liksom majoiteten av indikatoe och aktivitete inom iniktningsmålet komme att uppnås unde ået vafö målet fö veksamhetsmålet pognostiseas uppnås unde ået. En sammanhållen veksamhet och ett familjeoienteat abetssätt ä viktiga målsättninga fö att socialtjänsten ska kunna tillhandahålla insatse anpassade till bukanas vadag och behov samt fö att nå synegieffekte i det sociala abetet. Unde ået ha det dock uppmäksammats utvecklingsomåden och uppkommit svåighete i abetet som medföt hinde i uppfyllelsen av målsättningana. Ett utvecklingsomåde ä utfomningen av samodnade abetssätt fö

17 Sid 17 (100) familje med lång aktualitet och som ä i behov av insatse fån flea veksamhete inom fövaltningen såväl som extena aktöe. En annan svåighet i abetet ä abetets födelning öve olika veksamhetsomåden och funktione vilket lett till samodningssvåighete. Fö att kunna nå målsättningen komme en esus att fikopplas unde esteande del av ået fö att abeta med att pöva, dokumentea och implementea nya abetssätt och utine samt följa upp vilka effekte familjena själva uppleve. Fövaltningens bedive ett hemlöshetspojekt iktat till banfamilje i osäka boendeföhållanden med medel fån Socialfövaltningen. Te banfamilje ha med stöd fån pojektet kunnat uppnå stabilt boende samtidigt som sju banfamilje med sammanlagt 38 ban aktualiseats inom pojektet. Unde tetialpeioden ha antalet familje boende i akutboendelösning minskat fån tio till åtta familje. En ganskning av boendemiljön på samtliga de akutboenden dä fövaltningen gjot placeinga genomfödes unde fösta tetialpeioden inom amen fö pojektet. Någa av dessa bedömdes som olämpliga boendemiljöe fö ban. Fövaltningen ha unde våen säkeställt att akutplaceinga enbat föekomme på boenden med godkänd boendemiljö. Ett anvisningsboende ä planeat att öppna unde ået i stadsdelsomådet vilket kan innebäa en ökning av antalet banfamilje i boenden som omfattas av definitionen osäka boendeföhållanden. Att motveka älde i hemlöshet ä ett pioiteat abete inom fövaltningen. Vid senaste katläggningen som genomföts unde augusti månad finns det totalt 15 älde i osäka boendeföhållanden inom fövaltningens ansva. Ytteligae två pesone som bo i osäka boendeföhållanden komme att fylla 65 å unde hösten. Totalt sett så ha en minskning skett unde tetialpeioden då 16 älde befann sig i osäka boendeföhållanden vid tidigae katläggning som genomfödes i apil månad. Fövaltningen bedive ett aktivt väkningsföebyggande abete och ingen älde inom stadsdelsomådet ha hittills unde ået blivit väkt. Akut hemlösa pesone som aktualiseats inom fövaltningen unde tetialpeioden va hemlösa vid fösta kontakten med fövaltningen. Målsättningen fö ået ä att utfoma gemensamma samvekansutine fö målguppen inom fövaltningen, veka föebyggande samt säkeställa att antalet älde i hemlöshet inte öka unde ået. Unde septembe månad komme en födjupad katläggning att genomföas fö att uteda bukanas behov av vidae stöd fö att komma ut u hemlöshet. En abetsgupp inom fövaltningen ä tillsatt som unde hösten komme utfoma fövaltningsövegipande samvekansutine dä även föslag på nya abetssätt komme att tas fam. Pojektet Nya väga bedivs sedan hösten i samvekan mellan föskolo i Bagamossen, socialtjänsten och Esta vändpunkt, och syfta till att tidigt nå och ge stöd till ban vas vådnadshavae ha missbukspoblematik. De esultat som hittills obseveats ä att samvekan mellan föskola och socialtjänst ha stäkts. Antalet anmälninga till socialtjänsten ha ökat, och föskolepesonalen ha blivit me lyhöd nä ban signalea om föäldas missbukspoblematik. De uppleve också en ökad säkehet nä det gälle att våga pata med föälda om vad ban signalea och ebjuda stöd. Abetssätt som utvecklats inom pojektet ska inkludeas i Skapnäcksmodellen och spidas inom hela stadsdelsomådet. Pojektet Stäkt tidigt stöd i samvekan (STIS) ha fotsatt unde peioden. Pojektet bedivs tillsammans med banmoskemottagning och banavådscental fö att tidigt identifiea familje i behov av stöd och ebjuda dem olika insatse. Pojektet ska även fämja integation, samt ett jämlikt och jämställt föäldaskap. STIS ä en del av fövaltningens abete med det lokala utvecklingspogammet.

18 Sid 18 (100) Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel ban och ungdoma som vait aktuella fö insatse inom individ och familjeomsogen (Utedningstyp BoU elle Vuxen) och som inte ä aktuella 12 månade efte avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 å) 74 % 72,4 % 77,8 % 74 % 82 % 84 % 84 % Tetial Fövaltningen ha en fotsatt negativ utveckling vad gälle andelen ban och unga som åteaktualiseas. Abetet med att analysea insatse och abetssätt fö att hitta osakena pågå unde ået. Paallellt pågå ett abete med att stävja pesonalomsättning, implementea Signs of safety samt evidea veksamhetens ledningssystem. Andel enskilda som klaa me på egen hand inom socialpsykiatin 15,79 25 % 25 % 2018 Andel insats/insatse avslutade enligt plan inom vuxna missbuk 40,5 % 36,7 % 57,1 % 41,3 % 40 % 37 % 37 % Tetial Skillnaden i mellan o och män ä stabilt öve tid och indikea att o i höge utstäckning avslutas enligt plan inom missbuk. Då o såväl som män till sto del ehålle stöd i egen egi komme en övesyn av behandlingsinsatsena inom Öppenvåd Sydost att genomföas. Andel pesone med insatse inom socialpsykiatin som ä nöjda med hu utedningen av deas behov av stöd genomfödes Andel ungdoma som i stockholmsenkäten uppge att de inte använde alkohol Andel ungdoma som i stockholmsenkäten uppge att de inte använde nakotika Andel ungdoma som i stockholmsenkäten uppge att de inte använde tobak Andelen fösökslägenhete som övegått till eget kontakt elateat till totala antalet fösökslägenhete i nämnden 73 % 80 % 80 % % 60 % 60 % % 91 % 91 % % 90 % 90 % % 26 % 2018 Unde ået bedöms te pesone kunna öveta sina kontakt. Fövaltningen ha sammanlagt tolv fösökslägenhete vafö åsmålet bedöms uppnås. Antal hemlösa 201 st 185 st tas fam av nämnd en 2018

19 Sid 19 (100) Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod En katläggning ha genomföts unde ået som visat att det finns fle pesone och familje i osäka boendeföhållanden än vad som famkommit vid den senaste hemlöshetsäkningen inom staden Ytteligae ett tiotal familje ha uppmäksammats i katläggningen vaav de flesta avse åteföeningsfamilje. Aktivitet Statdatum Slutdatum Avvikelse Abetsmaknadsnämnden ska i samabete med socialnämnden och stadsdelsnämndena utveckla och implementea fome fö det sociala stödet till nyanlända Kommunstyelsen ska i samabete med utbildningsnämnden, stadsdelsnämndena och sta ungdomsmottagninga genomföa en säskild satsning på sexuell och epoduktiv hälsa och ättighete Stadsdelsnämndena ska implementea utine fö att säkeställa att hänsyn tas till banpespektivet i äenden dä en föälde/vådnadshavae aktualiseas hos socialtjänsten Stadsdelsnämndena ska säkeställa stödet till banfamilje som leve i osäka boendeföhållanden, exempelvis genom att tillhandahålla säskilda bo-lotsa som ge stöd i bostadssökande och genom kompensatoiska åtgäde iktade till banen Stadsdelsnämndena ska öka delaktigheten fö målguppen inom socialpsykiatin genom att stödja bukaoganisationenas deltagande i bukaåd och bukaevisione Nämndmål: Ban, unga och vuxna leve ett självständigt liv Beskivning Tidiga sociala insatse öka invånanas möjlighete till ett självständigt och vädigt liv. Det föebyggande abetet fotsätte att pioiteas fö att tidigt fånga upp ban och ungdoma som fa illa elle befinne sig i iskzon. Unde föutsättning att sökta medel beviljas komme abetet inom sociala insatsguppen att stäkas genom att även inkludea ban som befinne sig i iskzon fö att vävas till, elle fö att utveckla en kiminell livsstil. Banfamilje och vuxna i behov av stöd fån socialtjänstens veksamhete ska ebjudas insatse som stäke den enskildes och familjens föutsättninga till ett självständigt och socialt hållbat liv. Boende ä en gundläggande föutsättning fö att kunna leva ett självständigt liv. Det väkningsföebyggande abetet fotsätte genom individuella insatse och i samvekan mellan fövaltningens veksamhete samt med extena aktöe. Banfamilje och älde i osäka boendeföhållanden ä säskilt utsatta guppe som ä pioiteade inom fövaltningen, och ska ebjudas stöd till me långsiktiga och hållbaa boendelösninga.

20 Sid 20 (100) Föväntat esultat Nämn veksamhete ge insatse som stäke fömågan till ett självständigt liv och som bida till att andelen ban, unga och vuxna som ha behov av stöd fån socialtjänsten och äldeomsogen minska. Fövaltningen bedive ett aktivt abete fö att föebygga hemlöshet och ebjuda stöd till pesone och familje i osäka boendeföhållanden. Te vuxna pesone ha blivit avhysta unde peioden tots stöd och åtgäde fån fövaltningen, samtidigt som 26 avhysninga ha kunnat föebyggas. Elva banfamilje ha vait i iskzon fö avhysning unde peioden och inga ban ha blivit bostadslösa unde ået hittills. Antalet banfamilje i osäka boenden ha minskat fån 77 familje till 72 unde anda tetialen, vilka omfatta 187 ban. I undelaget innefattas även familje med föstahandskontakt dä hot om avhysning finns. Det minskade antalet ban i osäka boendeföhållanden ha hittills i å fämst vait ett esultat av famgångsikt väkningsföebyggande abete. I nuläget ha sammanlagt 40 familje boendekontakt genom Stiftelsen hotellhem i Stockholm, SHIS, vilket ä en ökning. Abetet inom pojektet Stäkt tidigt stöd i samvekan (STIS) fotsätte, i syfte att föstäka det föebyggande abetet och utveckla nya metode fö att ban i ålden 0-6 å och deas familje ska få tillgång till stäkt stöd vid behov. Åsmålet gällande nätveksmöten som hålls öande ban och unga ha övetäffats. Fövaltningen fotsätte att utbilda medabetae i abetssättet med syfte att öka möjligheten fö aktöe king familje att engagea sig och bida till banen och familjenas situation. Fövaltningen genomfö insatse fö att stötta ban och unga till att klaa sin skolgång, se avsnitt 3.4. Sociala insatsguppen ha i nuläget kontakt med 17 pesone med kiminell livsstil i åldana å. Uppföljninga av abetet ha visat att 16 pesone gjot famsteg i planeing mot stabil social tillvao med stöd fån sociala insatsguppen. Unde ået ha fem pesone avslutats fån insatsen då de uppnått stabil social tillvao och me självständigt liv och däav inte länge haft behov av insatsen. Inom amen fö det uppsökande abetet ha sociala insatsguppen fam till och med juli lotsat 36 pesone till vidae stöd inom fövaltningen elle anda extena aktöe. Utedningstide gällande föhandsbedömninga och utedninga inom veksamhetsomådet ban och unga nå inte lagstadgad handläggningstid. Bakomliggande osake till detta bedöms vaa ökat antal oosanmälninga samt hög pesonalomsättning. Fövaltningen bedive ett aktivt abete fö att minska pesonalomsättningen inom socialtjänsten, se avsnitt 4.2. Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel och pojka som besökt ungdomsmottagningen som uppleve att de fått ett ba elle mycket ba stöd 97 % 2018

21 Sid 21 (100) Indikato Peio pojka o/ Peio Pogno s helå Åsmål åsmål Peiod Andel föhandsbedömninga som gös inom 14 daga 81 % 85 % 85 % 90 % Tetial Antalet oosanmälninga som inkommit fö ban som inte vait i kontakt med fövaltningen ha ökat unde ået, vilket medföt svåighete att säkeställa att utedningstiden gällande föhandsbedömninga. Antalet oosanmälninga ha vait höge än föegående å vafö åsmålet inte bedöms uppnås helt. Andel utedninga som inte slutföts inom fya månade 13 % 10 % 10 % 5 % Tetial Unde ået ha andelen utedninga som slutfös inom fya månade minskat vilket bedöms beo på hög pesonalomsättning. En mento ha tillsatts som stöd fö handläggana, och ytteligae åtgäde ä planeade unde hösten i fom av bland annat wokshops och utbildninga fö pesonal. Andelen och pojka som i stockholmsenkäten tycke att någon i familjen dicke fö mycket Antal avhysninga banfamilje 13 % st 0 st 2018 Unde peioden januai - juni ha fövaltningen fått kännedom om elva banfamilje iskeat avhysning. Åtgäde ha vidtagits fö att föebygga detta vilket lett till att avhysning dä ban blivit bostadslösa inte ha skett. Antal avhysninga vuxna 9 st 9 st 2018 Unde ået ha fövaltningen fått kännedom om 53 vuxna pesone utan ban som iskeat avhysning. Fövaltningen ha vidtagit åtgäde vilket lett till att avhysning kunnat föhindas fö 26 pesone. Fö te pesone ha avhysning inte kunnat föhindas vafö de ha vekställts. I öviga fall pågå insatse och åtgäde fö att föebygga avhysning. Antal ban i osäka boendeföhållanden Tetial Unde ået ha sju åteföeningsfamilje tillkommit med sammanlagt 38 ban inom fövaltningens ansva, vilka inte ingått i pognosen fö ået. Fövaltningen bedöme däfö att åsmålet om 160 ban inte komme att uppnås. Antal banfamilje som föflyttat sig famåt inom boendekedjan Antal inkomna oosanmälninga fö ban och unga gällande missbuk hos föäldana Antal nätveksmöten som genomfös Antal pesone som föflyttat sig famåt inom boendekedjan Antal pesone som uppnått stabil social tillvao och dämed avslutas fån insatsen sociala insatsguppen 15 st Tetial Tetial st 35 st Tetial