Befolkningsprognos för Umeå kommun 2012

Relevanta dokument
Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos. Umeå kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeås skolområden

Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos för

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Befolkningsprognos BFP17A

Regional befolkningsprognos

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos BFP15A

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM (18)

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Lidingö stad 2016

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Linköpings kommun

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Lidingö stad 2015

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden

BEFOLKNINGSPROGNOS

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Enköping växer Foto: Getty Images. Befolkningsprognos. Enköpings kommun

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Ale kommun

Befolkningsprognos för Lidingö stad 2017

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

Befolkningsprognos Haninge kommun

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år Analys & Strategi

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

RAPPORT. Befolkningsprognos för Lidingö stad

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Malmö

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolknings prognos för Göteborg

Befolkningsprognos med utblick mot 2023

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Befolkningsprognos med utblick mot 2024

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Skånes befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

Befolkningsutveckling

Transkript:

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå kommun 212 för verksamhetsplanering 1 (14) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 3, maj 212

INNEHÅLL sida Inledning 3 Osäkerhet 3 Metod 3 Resultat för kommunen som helhet 3 Sammanfattande punkter 4 Resultat för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelar 5 Kommundelarna 6 Holmsund/Obbola 7 Hörnefors 8 Sävar 9 Sammanfattande punkter 9 Prognosantaganden 1 Inrikes flyttningar 1 Utrikes flyttningar 1 Flyttningar totalt 1 födda barn 11 Avlidna 12 Bostadsbyggande 13 Jämförelse med tidigare års prognos 14 Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Daniel Levisson, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 57, daniel.levisson@umea.se Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se 2 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212

Inledning Den aktuella befolkningsprognosen "Prognos 12" utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 211 och sträcker sig fram till prognosens slutår 221. Den genomsnittliga befolkningsökningen ligger på ett medel om 83 personer årligen med en högre ökningstakt under prognosens första fem år. Prognosen förutsäger att Umeå kommun kommer att passera 12 invånare under 215. Befolkningsutvecklingen ligger i linje med föregående års prognos om än i något lägre takt under de första fem åren. Prognosen är skapad i samverkan med SWECO och med samma medarbetare som tidigare genomfört arbe tet (USK) som upphandlades av SWECO under 211. Osäkerhet Det finns en grad av osäkerhet i alla typer av prognoser. En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första två åren, men efter ytterligare några år kan det vara svårare att bedöma hur och var befolkningen förändras. Befolkningsprognosens osäkerhet är som högst i slutet av prognosperioden vilket medför att befolkningsprognosens sista fem år mera kan ses som en utblick. Metod Årets prognos följer samma metod som de två tidigare årens prognoser. En övergripande befolkningsprognos genomförs på Umeå kommun som helhet utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker och migration. När detta steg är skapat genomförs prognoser för kommunens kommundelar Sävar, Holmsund/Obbola, Hörnefors och Umeå exklusive kommundelarna. Dessa prognoser avstäms sedan mot den övergripande befolkningsprognosen. Det tredje steget behandlar delområden med separata prognoser för över 2 områden i kommunen. Dessa delområdesprognoser justeras sedan mot den kommundelsprognos respektive delområde tillhör. Delområdesprognosen delas upp i två delar, en del som endast tar hänsyn till befolkning i befintligt bostadsbestånd och en som bara tar hänsyn till befolkningsförändring i nybyggnationen. Resultat för kommunen som helhet Under den kommande tioårsperioden prognosticeras Umeå befolkning att växa med 8 3 personer, från 116 45 124 75 invånare. Den största ökningen sker redan under 212 när befolkningsökningen förväntas bli 1 5 personer. Ökningstakten under kommande år ligger på drygt 8 personer per år. Den största inflyttningen till Umeå kommun sker av unga i åldrarna 19 24 år. Gruppen utgör nära 45 procent av den totala inflyttningen till kommunen. När den här gruppen minskar, minskar även underlaget för inflyttning till kommunen. För 211 och 212 är den här gruppen på höga nivåer för att sedan vara fallande under resten av prognosperioden, därav den min s- kande befolkningstillväxten i årets befolkningsprognos. Tabell 1 visar befolkningens utveckling i olika åldersklasser. Tabellen är indelad i fyra delar. Den första delen beskriver befolkningen idag, nästkommande del beskriver kommande budgetperiod till år 215. Därefter den Tabell 1. Umeå kommuns befolkningsutveckling i olika åldersklasser 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 211 215 215 221 211 221 år 1498 149 147 145 1436 1435 1435 1434 1435 1434 1437-4,1%,% -4,1% 1 5 746 7153 7331 7325 728 7248 7192 7144 7111 797 799 3,3% -2,5%,7% 6 9 4797 545 512 5333 5534 563 5771 5782 5756 5739 5692 15,4% 2,8% 18,7% 1 12 323 3296 3431 3547 3678 3825 3876 446 4136 4272 429 13,9% 16,% 32,8% 13 15 3345 3264 327 335 3367 3494 363 3725 3863 391 474,7% 2,2% 21,8% 16 18 4143 3939 3734 3529 3452 3395 3483 3537 3652 3753 387-16,7% 12,3% -6,6% 19 24 14 456 1463 14618 14442 14159 13825 13436 13172 1294 12821 12839-2,1% -9,5% -11,2% 25 34 18 954 18953 1974 19253 19384 19514 19589 19656 19684 19656 19653 2,3% 1,4% 3,7% 35 44 15 154 15177 15259 15339 15456 15646 15731 15781 15783 15824 15898 2,% 2,8% 4,9% 45 64 26 55 26698 26719 2664 2674 26821 273 27129 27388 27589 27728,6% 3,8% 4,4% 65 79 12 875 13371 13922 14499 1491 1522 155 15833 1634 16258 16511 15,8% 1,5% 28,2% 8 84 2279 238 2327 2377 2453 254 2629 2713 2831 2918 2977 7,6% 2,6% 3,6% 85 2126 223 2254 231 2352 2385 244 2473 2528 269 2681 1,6% 13,8% 26,1% Totalt 116453 11752 118466 11934 12164 12933 121688 122424 123141 123882 124749 3,2% 3,8% 7,1% Utredningar och rapporter nr 3, maj 212 3 (14)

mera osäkra perioden fram till 221. Den fjärde delen av tabellen beskriver förändringen i procent i de olika åldersklasserna för första och andra perioden samt för prognosen i dess helhet. I tabellen ser man tydligt att det under de kommande fyra åren, fram till år 215, är framför allt gruppen äldre (+65 år) samt barn i grundskoleåldrar som ökar kraftigt. I tabellen ser man även den stora minskningen av gruppen gymnasieelever när de stora barnkullarna från 1989 1993 byts ut mot de betydligt mindre barnkullarna från 1994 1999. Den här minskningen återhämtas dock till stor del under senare delen av prognosen. Figur 1 visar befolkningsstrukturen 211 och 221 samt förän d ringen i olika åldrar. Stapelsegmentet i figuren be skriver ökningar och minskningar i respektive ålder under prognosperioden. En snabb överblick ger informationen att gruppen 17 23 tillsammans med gruppen 58 67 år minskar relativt mycket samtidigt som vi ser relativt stora ökningar bland barn i grundskoleålder samt i gruppen unga pensionärer. Figur 1. Befolkningsstrukturen 211 och 221 samt förändringen i olika åldersklasser. 3 25 2 15 1 5-5 -1 år 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 211 221 Förändring Sammanfattande punkter Lägre byggande i den nya prognosen Till följd av regelförändringar och det ekonomiska läget har antaganden om byggande sänkts i årets prognos. Fruktsamheten stabiliseras I SCBs senaste antaganden om fruktsamhetens utveckling antar man att fruktsamhetstalet kommer att stabiliseras. Prognos 12 följer detta antagande. Gymnasieelevernas antal går ned De höga barnkullarna under åren 1989 1994 har medfört att elevantalet varit mycket högt. Elevunderlaget minskar på grund av de betydligt mindre barnkullarna födda åren 1995 1999. Äldre ökar Medelåldern ökar i Umeå kommun. Gruppen födda under 194-talet kommer in i pensionsåldrarna under prognosperioden. Gruppen äldre ökar betydligt under prognosperioden. 4 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212

Resultat för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelar Umeå kommun har tre kommundelar, Sävar 1), Holmsund/Obbola, och Hörnefors. Umeå exklusive kommundelarna är resterande delar av kommunen när befolkningen i kommundelarna exkluderats. Den största tillväxten i befolkning både i tal och i procent ser vi i Umeå exklusive kommun delarna. En logisk konsekvens av att nybygg nationen till största del är koncen trerad till just de centrala delarna av Umeå tätort. Detta ligger även i linje med nationella observationer om att personer väljer att flytta till stadscentra samt att universitetet attraherar unga att flytta till Umeå stad. Totalt ökar befolkningen med nära 7 5 invånare (7,8 procent) under den prognosticerade perio den fram till år 221. Umeå exklusive kommundelarna förväntas passera 1 invånare under 216. Figur 2. Umeå exklusive kommundelarna 14 12 1 8 6 4 2-2 211 Förändring till 215 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Figur 2 visar förändringarna i reella tal under perioden 211 215 i de olika planeringsåldrarna. De två mest betydelsefulla förändringarna under prognosperioden finner vi för ungdomar (16 18 år) samt för gruppen unga pensionärer (65 79 år). Ungdomarnas minskning förklaras av att barnkullarna födda mellan 1989 och 1994 var betydligt större än efterföljande barnkullarna födda mellan 1995 och 1999. Under 215 har hela den stora 4-talistgruppen kommit in i 65 79 årsgruppen, denna stora grupp förklarar hela ökningen (över 27 procent) i just denna åldersklass. 1) I Sävar kommundel ingår även Holmöns befolkning. Tabell 2. Umeå exklusive kommundelarna 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 211 215 215 221 211 221 år 1 244 1 228 1 29 1 19 1 178 1 178 1 178 1 179 1 18 1 181 1 184-5,3%,5% -4,8% 1 5 5 565 5 656 5 782 5 783 5 756 5 725 5 666 5 62 5 592 5 582 5 585 3,4% -3,%,4% 6 9 3 755 3 953 4 24 4 191 4 315 4 367 4 498 4 514 4 56 4 489 4 437 14,9% 2,8% 18,2% 1 12 2 532 2 578 2 691 2 773 2 899 3 2 3 8 3 189 3 247 3 347 3 375 14,5% 15,8% 33,3% 13 15 2 624 2 574 2 539 2 69 2 655 2 763 2 843 2 961 3 78 3 133 3 243 1,2% 21,3% 23,6% 16 18 3 29 3 16 2 943 2 82 2 754 2 718 2 784 2 826 2 925 3 2 3 115-16,3% 13,3% -5,3% 19 24 13 153 13 33 13 315 13 156 12 898 12 585 12 256 12 21 11 86 11 697 11 77-1,9% -9,5% -11,% 25 34 17 7 17 2 17 97 17 258 17 354 17 462 17 536 17 587 17 626 17 65 17 611 2,% 1,5% 3,6% 35 44 12 251 12 298 12 385 12 439 12 575 12 767 12 862 12 913 12 932 12 982 13 46 2,6% 3,7% 6,5% 45 64 21 285 21 429 21 482 21 479 21 585 21 716 21 91 22 42 22 26 22 452 22 67 1,4% 4,7% 6,2% 65 79 1 93 1 45 1 91 11 392 11 749 12 17 12 286 12 593 12 825 13 56 13 295 16,4% 12,9% 31,7% 8 84 1862 1 897 1 91 1 948 2 11 2 86 2 155 2 216 2 39 2 38 2 432 8,% 2,2% 3,6% 85 1681 1 751 1 86 1 848 1 896 1 931 1 993 2 14 2 63 2 13 2 197 12,8% 15,6% 3,7% Totalt 96342 97 224 98 75 98 868 99 625 1 334 11 38 11 675 12 349 13 36 13 834 3,4% 4,2% 7,8% Tabell 2 redovisar en stor ökning i gruppen 8-år som är en viktig grupp ur ett resursperspektiv, i stort sett hela befolkningen över 8 år får någon typ av stöd från kommunens verksamhet. Den här gruppen ökar enligt prognosen med över tio procent mellan 211 och 215. Ur ett annat verksamhetsperspektiv ser man att befolkningen i grundskoleålder (6 15 år) under samma period ökar med nästan 1 barn vilket motsvarar nära elva procent. Utredningar och rapporter nr 3, maj 212 5 (14)

Kommundelarna Figur 3 beskriver befolkningssammansättningen i kommundelarna som är relativt lika sinsemellan. I relation till kommundelarna kan vi även se Umeå exklusive kommundelarna skiljer sig med en annorlunda befolkningssammansättning. Generellt kan man beskriva kommundelarna som dominerade av barnfamiljer och unga pensionärer. Sävar har i relation till övriga områden en högre andel av sin befolkning i de yngre grupperna upp till 16 år samtidigt som man har en mindre andel av befolkningen i åldrarna 55 67 år. Den stora skillnaden mellan befolkningssammansättningen inom kommunen blir uppenbar när man jämför dem med Umeå exklusive kommundelarna. Andelen barn ( 18 år) är betydligt större i kommundelarna än i Umeå exklusive kommundelarna. Detta kan till viss del förklaras av den stora gruppen unga vuxna (19 24 år) i Umeå exklusive kommundelarna. Gruppen 19 24 år är överrepresenterad i Umeå kommun i jämförelse med riket och vid jämförelser med kommundelarna blir skillnaden stor. Detta är inte ovanligt vid jämförelser inom kommuner som är universitetstäder. Gruppen unga som läser vid universitetet vill bo inom gång- och cykelavstånd till universitetet, vilket medför att boende i kommundelarna blir mindre intressant i jämförelse med mera centrala delar av kommunen. Något som också kan förklara skillnaden mellan Umeå exklusive kommundelarna och kommundelarna är att den nybyggnation som sker i centralorten skapar möjlighet till generationsväxling i det äldre bostadsbeståndet, något som lockar barnfamiljer dit. Figur 3. Befolkningssammansättning 211, Umeås kommundelar och Umeå exklusive kommundelar.,3,25,2,15,1,5, Sävar/Holmön Umeå exkl Holmsund/Obbola Hörnefors år 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 6 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212

Holmsund/Obbola Figur 4. Holmsund/Obbola, 211 215, planeringsåldrar 16 14 12 1 8 6 4 2 211 Förändring till 215-2 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Under prognosperioden ökar kommundelen sin befolk ning med drygt 3 personer. Detta motsvarar nära fyra procent där den stora ökningen sker under den andra delen av prognosperioden. Under de senaste åren har vi sett en viss föryngring i Holmsund/Obbola där barnfamiljer flyttat till kommundelen vilket lett till en ökning i gruppen 1 5 år, en ökning som bedöms fortsätta under den kommande budgetperioden. Kommundelen förväntas få en stor ökning i gruppen äldre. Till prognosens slut förväntas gruppen 65 år och äldre öka med 2 procent. Ser man till grundskoleåldrarna 6 15 år förväntas dessa öka måttligt under den första delen av prognosen. Fram till år 215 ökar gruppen med drygt 1 barn vilket motsvarar elva procent. Under hela prognosperioden ökar andelen barn i åldrarna 6 15 år med drygt 27 barn motsvarande 27 procent. Gruppen gymnasiebarn (16 18 år)och unga vuxna (19 24 år) minskar både på kort och på lång sikt. Under början av nästa budget period återhämtar sig gymnasielevernas antal något och först mot slutet börjar gruppen unga vuxna öka igen. Under den kommande budgetperioden minskar grupperna med 16,3 respektive 7,9 procent. Tabell 3. Holmsund. 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 211 215 215 221 211 221 år 119 118 117 117 116 116 116 115 115 114 114-2,2% -2,1% -4,3% 1 5 641 644 668 677 677 676 674 673 671 669 668 5,6% -1,2% 4,3% 6 9 426 459 48 494 519 52 541 548 548 547 546 21,9% 5,1% 28,1% 1 12 276 291 295 312 315 352 35 368 368 385 391 14,2% 24,% 41,6% 13 15 315 291 265 282 295 298 311 314 346 343 358-6,4% 21,5% 13,8% 16 18 359 355 35 322 3 277 292 32 34 315 318-16,3% 5,7% -11,5% 19 24 662 648 631 616 61 66 576 561 549 547 555-7,9% -9,1% -16,2% 25 34 872 88 89 895 98 913 99 914 97 9 898 4,2% -1,2% 2,9% 35 44 1 293 1 273 1 261 1 288 1 268 1 265 1 262 1 259 1 261 1 259 1 264-1,9% -,3% -2,2% 45 64 2 332 2 331 2 39 2 262 2 247 2 235 2 217 2 213 2 28 2 27 2 19-3,6% -2,5% -6,1% 65 79 1 225 1 293 1 354 1 392 1 425 1 44 1 47 1 471 1 466 1 46 1 474 16,3% 3,5% 2,3% 8 84 17 171 185 191 196 21 214 218 229 242 242 15,5% 23,1% 42,2% 85 217 223 215 214 29 21 21 25 29 211 215-3,9% 3,2% -,8% Totalt 8 97 8 977 9 19 9 6 9 86 9 19 9 133 9 161 9 18 9 197 9 233 2,% 1,6% 3,7% Utredningar och rapporter nr 3, maj 212 7 (14)

Hörnefors Figur 5. Hörnefors, 211 215, planeringsåldrar 9 8 211 Förändring till 215 7 6 5 4 3 2 1-1 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Fram till 215 förväntas befolkningen i Hörnefors kommundel att öka med 75 personer motsvarande 1,7 procent. Hörnefors har väldigt små förändringar att vänta enligt årets prognos. De största minskningarna finner vi i högstadieåldern där vi kan se en relativt stor nedgång under den första delen av prognosperioden på 28 barn motsvarande 15,9 procent. Under samma period stiger antalet förskolebarn till sjätte klass med 28 barn motsvarande 4,8 procent. Den största förändringen i Hörnefors kommundel finner vi i gruppen yngre pensionärer (65 79 år). Under den kommande budgetperioden bedöms gruppen öka med 113 personer vilket motsvarar 16,2 procent. Gruppen äldre som helhet (65 år) ökar med nära 1 personer. Att förändringen bland gruppen äldre (65 år) är mindre än förändringen (65 79 år) beror på att gruppen (8 84 år) minskar under perioden fram till 215. Tabell 4. Hörnefors. 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 211 215 215 221 211 221 år 48 46 46 46 46 46 46 45 45 45 45-4,5% -1,9% -6,2% 1 5 239 254 263 27 267 265 264 264 264 263 263 11,9% -1,8% 9,9% 6 9 25 197 173 173 189 24 212 218 216 214 213-7,9% 12,% 4,% 1 12 144 142 168 166 16 132 131 137 152 16 166 11,3% 4,6% 15,5% 13 15 178 163 153 151 15 172 171 165 139 139 144-15,9% -3,2% -19,% 16 18 186 22 191 182 169 16 158 157 177 174 168-9,% -,8% -9,7% 19 24 295 277 279 273 276 272 263 256 247 243 24-6,4% -13,2% -18,5% 25 34 363 358 372 377 382 388 392 396 398 397 396 5,2% 3,6% 9,1% 35 44 578 573 568 571 566 561 556 55 543 539 545-2,1% -3,6% -5,7% 45 64 1 274 1 277 1 273 1 274 1 276 1 275 1 29 1 287 1 39 1 315 1 37,2% 2,4% 2,6% 65 79 697 74 774 793 81 824 831 844 841 842 85 16,2% 5,% 22,% 8 84 122 116 11 111 15 111 116 121 119 125 131-13,9% 23,5% 7,3% 85 125 122 125 125 133 13 123 121 122 125 126 6,7% -6,%,4% Totalt 4454 4468 4494 4511 4529 454 4552 456 4572 4581 4595 1,7% 1,4% 3,2% 8 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212

Sävar Figur 6. Sävar, 211 215, planeringsåldrar 12 1 211 Förändring till 215 8 6 4 2-2 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Sävar kan förvänta sig en relativt stor ökning i gruppen unga. Ser man till grundskoleåldrarna (6 15 år) prognosticeras en ökning på drygt 26 barn, motsvarande nära 29 procent för hela prognosperioden. Ökningen är som starkast i den första delen av prognosen. Ser man till prognosen för budgetperioden redovisas en ökning på drygt 16 barn för samma ålders intervall. Gruppen över 8 år ökar med 88 personer motsvarande 39 procent under hela prognosperioden där den stora ökningen sker i den andra delen av prognosperioden. För budgetperioden är motsvarande ökning 27 personer motsvarande nära tolv procent. Tabell 5. Sävar. 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 211 215 215 221 211 221 år 87 98 98 97 96 96 95 95 94 94 94 1,5% -2,1% 8,2% 1 5 61 599 618 596 58 582 588 587 584 584 583-3,6%,6% -3,% 6 9 411 436 443 476 511 512 52 52 487 489 496 24,2% -2,9% 2,6% 1 12 278 284 277 297 34 321 315 353 37 381 357 9,2% 16,7% 28,5% 13 15 228 236 25 263 268 261 278 285 3 296 328 17,3% 23,3% 43,9% 16 18 38 276 25 222 228 241 249 252 247 263 269-26,% 17,2% -12,6% 19 24 346 376 394 397 376 363 341 334 339 334 337 8,5% -1,6% -2,6% 25 34 712 713 716 723 739 751 752 759 752 754 749 3,9% 1,2% 5,1% 35 44 1 32 1 34 1 44 1 41 1 48 1 53 1 51 1 59 1 47 1 44 1 42 1,6% -,6% 1,% 45 64 1 659 1 662 1 654 1 625 1 596 1 593 1 596 1 586 1 61 1 616 1 625-3,8% 1,8% -2,1% 65 79 86 888 894 923 926 921 914 925 92 9 891 7,7% -3,8% 3,6% 8 84 125 124 131 128 141 133 143 158 174 171 173 12,6% 24,1% 38,2% 85 13 17 19 114 114 124 123 133 134 143 143 1,4% 23,9% 39,1% Totalt 6 75 6 833 6 878 6 91 6 925 6 95 6 965 7 28 7 4 7 68 7 87 2,6% 2,3% 4,9% Sammanfattande punkter: Umeå exklusive kommundelarna Lägre antal barn föds. Barnen i gymnasie åldrarna minskar. Gruppen äldre ökar. Holmsund/Obbola Barn upp till 15 år ökar medan gymnasieelever och unga vuxna (19 24 år) minskar. Gruppen äldre ökar. Hörnefors Relativt små förändringar i kommundelen. Barn i förskoleålder (1 5 år) prognosticeras öka samtidigt som gruppen unga pensionärer (65 79 år) ökar. Sävar Grundskolebarn (6 15 år) ökar relativt mycket i Sävar kommundel. Barn i gymnasieåldern minskar samtidigt som gruppen äldre prognosticeras öka. Utredningar och rapporter nr 3, maj 212 9 (14)

Prognosantaganden I grundarbetet för prognosen görs en rad antaganden om hur befolkningen skall komma att förändras under prognostiden. I det här avsnittet kommer antaganden att problematiseras inom områdena flyttningar samt födda och avlidna. Inrikes flyttningar Från 199-talets stora positiva nettotal för flyttningar har Umeå kommun under de senare åren haft svagt positiva tal eller relativt stora förluster mot övriga landet. Detta är något som återspeglar sig i de antaganden som vi har i prognosen framåt. Historiskt höga tal för både inflyttningar och utflyttningar kommer att nå sina högsta nivåer under 213 för att därefter vara sjunkande. Umeå är en universitetsstad, vilket återspeglas i åldersfördelningen bland inflyttare till kommunen. Gruppen unga vuxna (19 24 år) står för drygt 45 procent av den totala inflyttningen. Under de närmaste åren kommer befolkningen i dessa åldrar att öka i Sverige till följd av de stora barnkullarna under åren 1989 1994. När den gruppen ökar medför det att den inflyttningen till Umeå kommer att öka under samma period. De vanligaste länen för inflyttning till Umeå är övriga Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. Gruppen unga i dessa län kommer att minska framöver vilket leder till att inflyttningen i slutet av prognosperioden minskar. En stor inflyttning leder till stora utflyttningar. Den vik tigaste anledningen till detta finner man i just det faktum att Umeå är en utpräglad universitetsstad. Unga flyttar in under sin utbildningsperiod och flyttar sedan ut i en relativt stor utsträckning efter erhållen examen. Umeå universitet har många studenter och det är inte rimligt att alla stannar i kommunen efter examen. Inflyttning och utflyttning är starkt samvarierande och strävar efter jämvikt, detta leder i förlängningen till att stor inflyttning under de kommande åren även kommer att leda till stor utflyttning. När barnen födda i slutet av 199-talet når högskole ålder kommer deras litenhet att minska underlaget för inflyttning till Umeå kommun. Något som också medför att befolkningstillväxten bedöms ligga på en lägre nivå. Utrikes flyttningar Under perioden 25 21 ökade inflyttningen från utlandet kraftigt till Umeå. Under 211 minskade invandringen till Umeå och den minskningen ser ut att permanenteras till följd av att studenter med hemvist utanför EU/EES får erlägga en studieavgift. Detta kommer att bli tydligare i helåret statistik för 212. Figur 7. Flyttningar totalt 8 7 Inflyttade, totalt Utflyttade, totalt Totalt netto 6 5 4 3 2 1-1 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 1 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212

Det råder en osäkerhet om utvecklingen av stipendiesystem för internationella studenter. Den andra delen av utrikes flyttningar berör antaganden om en alltmer internationaliserad arbetsmarknad som medför att inflyttningar till Sverige och sannolikt Umeå kommer att öka på sikt. Flyttning totalt Figur 7 visar hur den totala inflyttningen och utflyttningen sett ut under perioden 1968 211 samt prognosticerat utfall fram till prognosens slutår 221. I figuren ser man även Umeås totala flyttnetto som varit positivt under samtliga år förutom tre. För den prognosticerade perioden ser vi sjunkande flyttnetto under de kommande fem åren med en viss stigning i slutet av prognosperioden. födda barn Universitetsstäders befolkning föder färre barn, något som har sin förklaring i just universitetets inverkan på fruktsamhetstalet. Inom demografiska prognoser använder man termen fruktsamhetstal som en beskrivning på sannolikheten för kvinnor i fertil ålder att föda ett barn. et barn blir sedan beroende av ett områdes fruktsamhetstal tillsammans med antalet kvinnor i fertil ålder. Under de senare decennierna har vi sett en mera utvecklad planering av första barnet. Kvinnors medelålder vid första barn har stigit från under 25 år i början av 197-talet till runt 29 år idag 4 år senare. Att vänta med att föda barn till ett senare skede i livet när utbildning är klar samt karriären är påbörjad har blivit vanligare, vilket medför att snittåldern för föräldrar vid första barn skjutits upp i åldrarna. SCB prognosticerar att vi nu börjar närma oss ett långsiktigt stabilt värde som förmodligen inte kommer att stiga ytterligare. Figur 8 visar utvecklingen av det summerade fruktsamhetstalet, alltså hur många barn varje kvinna i fertil ålder förväntas föda, under perioden 1968 211 samt till prognosslut 221. I figuren ser man tydligt den peak som beskriver de stora barnkullarna under åren 1989 1993, samt under den efterföljande perioden av lågt fertilitetstal som nu påverkar elevunderlaget för gymnasieskolan. Prognosen framåt visar på stabiliserande om än något sjunkande fruktsamhetstal för både riket och Umeå kommun. I figuren ser man även tydligt det lägre antagandet för fruktsamhet som Umeå som universitetstad har i förhållande till riket. et födda barn till följd av denna prognosticerade sänkning av fruktsamhetstalet påverkas inte nämnvärt för Umeå kommun då antalet kvinnor i fertil ålder Figur 8. Summerad fruktsamhet 2,5 Riket (m P211) Faktiskt utveckling P12 2, 1,5 1,,5, 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 Utredningar och rapporter nr 3, maj 212 11 (14)

ökar under prognosperioden. Sammantaget medför detta att antalet barn beräknas ligga på en stabil nivå om 1 45 födda årligen, vilket är en högre nivå än tidigare års prognoser. Avlidna Umeå har höga tal för förväntad livslängd, högre än övriga Västerbotten. Dödstalet eller antalet döda påverkas av en rad olika variabler där utbildningsnivå är en av dem. Personer med en högre utbildningsnivå lever längre än personer med en lägre utbildningsnivå allt annat lika. Utvecklingen inom medicin påverkar också förväntad livslängd. Trots minskande dödsrisker för alla åldrar kommer antalet döda att stiga i landet och i Umeå kommun tillföljd av en åldrande befolkning. Figur 9 visar födda och döda i Umeå kommun under åren 211 221. Historiskt har Umeå haft ett positivt födelseöverskott och under prognosperioden ser vi att detta födelseöverskott förväntas fortsätta. Det föds betydligt fler än det avlider i Umeå kommun. Figur 9. Födda och döda i Umeå kommun, 211 221 18 Födda Döda 16 14 12 1 8 6 4 2 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 12 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212

Bostadsbyggande Antaganden om byggnation påverkar var i kommunen som inflyttad befolkning förväntas bosätta sig samt även inomkommunala flyttningar. Generellt kan man säga att områden som har byggnation ökar i befolkning medan områden som inte bygger nya lägenheter i flerbostadshus eller småhus står stilla eller krymper. Detta är dock en sanning med modifikation, äldre småhusområden kan uppleva stora befolkningsökningar när det sker föryngring i området. Här avses områden där en äldre befolkning med utflugna barn flyttar från ett småhusområde som sedan ersätts av inflyttning av en yngre befolkning i familjebildande ålder. Det finns flera sådana exempel i Umeå kommun. Årets prognos har lägre antaganden om bostadsbyggande än tidigare års prognoser. Under hela prognosperioden förväntas cirka 5 2 lägenheter i småhus eller flerbostadshus att byggas. Vilka som väljer att flytta in i antagna bostäder är betydligt svårare att beräkna än befolkningen som bor kvar i sina befintliga bostäder. Vidare är det svårt att förutse exakt när ett område blir klart för inflyttning eller om det ens blir av. Svårigheten ökar dessutom ju längre fram i prognosen man försöker förutse. Andelen nybyggda lägenheter är en liten andel av det totala antalet lägenheter i kommunen och har en liten påverkan på kommunens befolkningsförändring överlag, trots att stora differenser kan uppstå för små områden med stor nyproduktion av lägenheter. Därför finns det en nybyggnationsprognos samtidigt som det finns en prognos för befolkningen i det befintliga bostadsbeståndet. Tillsammans skapar dessa två prognoser totalprognosen för Umeå kommun. Figur 1. 6 Flerbostadshus Småhus Specialbostäder 5 4 3 2 1 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 Figur 1 beskriver antaganden om byggande som ligger till grund för befolkningsprognosen. Byggnationsantaganden för det närmaste året är faktiska objekt som idag är i produktion, de är med andra ord relativt säkra. Ser man till de efterföljande två åren, 213 och 214, ökar osäkerheten något men fortsatt är det relativt säkra nybyggnationer som grund för antagandet. Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer osäkert blir byggnationsantagandet, något som man kan förvänta sig. Utredningar och rapporter nr 3, maj 212 13 (14)

Jämförelse med tidigare års prognos Förbättrade inflyttningsfördelningar Nya antaganden om migration Nya antaganden om fertilitet Tabell 6 visar skillnader mellan föregående års prognos och årets prognos. Den sista kolumnen beskriver skillnaden som positiv om årets prognos har ett högre prognosticerat värde än föregående års prognos (och omvänt naturligtvis). Det vi ser i tabellen är att gruppen barn upp till tolv år förväntas bli fler i årets prognos än tidigare års prognos. Gruppen äldre över 65 år ökar med 3 personer, där den så kallade silvergenerationen (65 74 år) står för den huvudsakliga ökningen. Den ålders grupp som minskar mest är unga vuxna i åld rarna (25 34 år) som minskar med cirka 15 personer från föregående års prognos. Totalt sett ger detta att den nya prognosen förutspår en lägre befolkningstillväxt än tidigare års prognos med cirka 2 personer för åren fram till år 22. Tabell 6. 211 P 11 22 P 12 22 Skillnad P 12 P 11 år 1 498 1 425 1 434 1 1 5 7 46 7 5 7 97 46 6 9 4 797 5 694 5 739 45 1 12 3 23 4 262 4 272 1 13 15 3 345 3 944 3 91-33 16 18 4 143 3 77 3 753-16 19 24 14 456 12 872 12 821-51 25 34 18 954 19 812 19 656-156 35 44 15 154 15 839 15 824-15 45 64 26 55 27 662 27 589-73 65 79 12 875 16 22 16 258 38 8 84 2 279 2 914 2 918 3 85 2 126 2 619 2 69-11 Totalt 116 453 124 83 123 882-22 14 (14) Utredningar och rapporter nr 3, maj 212