Markberedig och Dikig e hadledig frå BillerudKorsäs 1 26 aug 2013
Riktlijer för asvarsfullt skogsbruk 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter i vårt förbättrigsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledigssystemet ISO 14 001 säkerställa att effektera på miljö är i överesstämmelse med lagstiftig, aktuell miljöcertifierig och miljöpolicy. 2. Skoge är e föryelsebar resurs som vi brukar i sträva mot ett uthålligt skogsbruk. Vi apassar skötselmetodera till växtplatses förutsättigar i balas mella avverkig och tillväxt. 3. Vi alägger e helhetssy på skogsladskapet och bevarar de biologiska mågfalde. I skogsladskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och faua samt vårdar vattemiljöer. 4. Vi bygger i viktiga aturskogselemet i skoge. I skogsskötsel försöker vi efterlika de störigar som skogsmarke aturligt utsatts för och som flora och faua apassat sig till. Vi utför bräig samt lämar vid avverkig utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi plaerar omsorgsfullt. Vi utyttjar god kuskap om skogsbeståde. Vi väljer kompeteta etrepreadföretag och de avverkigs- och trasportsystem som är tekiskt möjliga, ekoo-miskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att udvika föroreigar av mark och vatte. 6. Skoge är e viktig del av vårt kulturarv. Vi värar om kulturpräglade marker, kulturmie och forlämigar. E del av dessa område sköts aktivt. 7. Skoge är tillgäglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mågbruk. Vi iformerar itresserade om skogsbruket och medverkar till att skoge ka yttjas på måga olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskig, utbildig, samarbete med kuder och leveratörer samt eget utveckligsarbete ger y kuskap för att städigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke frå acceptabla källor. Virke tas edast frå skogar som utgör acceptabla, ej kotroversiella källor. Skogsbruk i yckelbiotoper ska gya biologisk mågfald eligt pla godkäd av Skogsstyrelse. BillerudKorsäs Uo Brie 2
Markbered för bättre återväxt E väl utförd markberedig med bra platerigspukter är e förutsättig för e lyckad förygrig och lägger grude för framtides skog. Med markberedig skapar du e bra växtplats för skogsplatora geom att: miska riske för agrepp av sytbagge. miska kokurrese frå aa vegetatio. öka tillgåge på växtärigsäme. öka marktemperature. skapa förutsättigar för bra vattebalas. Det gäller att markbereda på det sätt som passar bäst för de aktuella marke. Du måste också veta vilka marker som av miljö eller kulturskäl ite bör markberedas. OBS! Udatag frå istruktioe ka förekomma vilket då ages på traktdirektivet. Markberedigs/dikigs förare: Ska ha SYNS:s kompetesbevis frå utbildigara "Markbehadlig" samt "Natur- och kulturmiljövård". Vid dikig ska du dessutom ha kompetesbevis frå SYN- kurse "Skyddsdikig/dikesresig". Asvarar för att kotiuerligt följa upp markberedigsresultatet via egekotrolle. Ska vara väl utbildade i och väl förtroga med dea hadledig. BillerudKorsäs: Ska tillhadahålla tydliga traktdokumet så att maskiförara får bästa möjliga iformatio om trakte och om hur markberedige/dikige ska utföras. Asvar och kompetes Etrepreörsföretag som markbereder/dikar åt BillerudKorsäs ska vara PEFC-certifierade. Etrepreöre: Har det övergripade asvaret för att gällade lagar och regler efterlevs samt att riktlijera i dea hadledig följs. Asvarar för att markberedige /dikige utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt. Iehållsförteckig: Plaerig 4 Traktkarta mb 5 Traktdirektiv mb 6 Uppföljig mb 7 Grudkrav mb och dikig 8 Markberedigsmetoder 10 Rätt markberedigsmetod på rätt mark 11 Godkäda platerigs/sådd pukter 12 Naturhäsy vid markberedig 13 Häsy till kulturmiljö 14 Egeuppföljig rapporterig mb 16 Blakett egeuppföljig mb 17 Dikig 18 Uppföljig dikig 20 3
Plaerig Före markberedige Markberedige plaläggs reda före förygrigsavverkige. Vid plaerige upprättas e traktkarta och ett traktdirektiv. All häsy iom e trakt ska vara oggrat agive på karta och direktiv så att dessa ite skadas. Täk på att plaerige ka ha missat ågo häsy, som förare har du ett stort asvar att fåga upp dessa vid arbetets gåg. Behöver markberedare korsa e bäck bör överfarte vara markerad på traktkarta. Plaerige ger de övergripade riktlijera för arbetet, me detaljbeslute fattas av förare. Alla förare måste därför vara väl utbildade, se sid 3 och förtroga med BillerudKorsäs "hadledig Markberedig/Dikig". Plaera stråkriktig utitå topografi, bärighet, häsyskrävade område, bäcköverfarter, dike och adra hider. Plaera så att det ite blir oödig spårbildig i aslutig till lämad häsy. För varje trakt fis följade traktdokumet: Översiktskarta orieterigskarta Traktkarta detaljkarta över trakte MaskiGisfiler traktkarta för maskigis Traktdirektiv sammafattar plaerige samt uppföljige Överfarter över bäckar och dike För att miimera slamig och utlakig i bäckara måste alla överfarter över aturliga vattedrag samt de dike som myar ut i aturliga vattedrag plaeras oggrat: Aväd i första had alterativa utfartsvägar. Aväd skyddade överfarter frå avverkige. Aväd kvarlämad brovirke i de fall bro är uppplockad. Om överfart sakas leta reda på bästa stället för överfart, t.ex: Fasta kater, grova jordarter i katzo. Flack fastmark mot bäcke. Fast bäckbotte. Överfarter över surdrog och myrar Kör ite i område som ite ska markberedas. Försök plaera bort överfartera, me om maskie måste över ska vi miimera spårbildige. Aväd alla täkbara hjälpmedel för att klara detta mål. Städa bort evetuell kvarvarade virke, ris etc. som ligger i dike och bäckar. Sitselistruktio GPS ska avädas för avgräsig av beståd samt atur- och kulturhäsy. För att udvika misstag ska följade alltid sitslas: Alla forlämigar och forlämigsområde eligt samråd med Lässtyrelse. Alla kulturlämigar. Område med höga aturvärde, yckelbiotoper, katzosmiljöer och häsyskrävade biotoper. Otydliga fastighetsgräser. För att udvika förväxligar ska följade färger avädas: Basväg/Basstråk Yttergräs Naturhäsy Formie Kulturhäsy Platlije Röd/Blå BillerudKorsäs Röd/gul BillerudKorsäs Blå/vit/röd NATURVÅRD Blå/gul FORNLÄMNING Blå/gul/röd KULTURMILJÖ Röd eller blå Alla överfarter ska åtgärdas för att udvika söderkörig, t.ex. broas, risas, lägga stålrör över etc. 4
Traktkarta För varje markberedigsobjekt fis e traktkarta, i ormala fall i skala 1:5 000. På karta fis objektets yttergräser tydligt agiva, likaså häsysytor, katzoer, överfarter över bäckar, kultur/forlämigar och adra område som ite ska markberedas på ormalt sätt. Dessa häsy är umrerade och återfis på traktdirektivet uder miljötyper. Detaljhäsy ska tas äve på område som ite har avgräsats. Objektets larmkoordiater ska fias på skisse. 709874 Klotsvreta gräv 6 3 5 4 5162 1 2 (c) Latmäteriet 0 240 Meter Larmkoordiater X: 6675025 Y: 1616462 1:5 000 Ritdatum: 2013-05-17 5
Traktdirektiv På traktdirektivet ages: Traktdel om trakte är uppdelad i flera delområde Areal hektar SI markes bördighet (stådortsidex) GYL markförhållade (Grudförhållade, Ytstruktur, Lutig) Åtgärd vilke eller vilka markberedigsmetoder som bör avädas vid förygrige Fuktighetsklass torr, frisk eller fuktig Atal plat pukter/ha Radavståd - avståd mella markberedigsslage, i meter Miljötyper häsy som hör till trakte samt e förklarig vad det är och vad som gäller Traktr: 709874 Traktam: Klotsvreta gräv Leveratör: BERGVIK SKOG ÖST AB Traktdirektiv Markberedig Trakt r Traktam 709874 Klotsvreta gräv Bergvik Plaerare/köpare Ursprug Skapad Datum Kotrakttyp Uppdaterad Datum Stefa Larsso, 070-303 69 25 2012-08-28 2012-11-01 Kotraktr - Utgågsdatum Uppdragsgivare BERGVIK SKOG ÖST AB Traktbeskrivig Adress TROTZGATAN 25 Certifierig FSC PEFC 791 71 FALUN Larmkoordiater X: 6675025 Y: 1616462 Postadress Mobil Tele hem Traktdel Areal SI GYL Åtgärd Fuktighets klass Atal plat pukter/ha Radavståd/meter 12I5D5162 10,0 T26 131 Gräv-ivers Frisk 2300 Total 10,0 Ateckigar: Var uppmärksam på de for/kulturlämigar som fis (det mesta markerat med kulturstubbar). Traktkategorier VILLKOR VÄRDE ANTECKNINGAR Detaljiformatio av plaerad häsy i karta Sparade Löp r Miljötyp Areal ha träd Åtgard Ateckigar 1 Äldre väg / stig 0,00 0 Ige markberedig 2 Forlämig 0,50 0 Ige markberedig 3 Äldre väg / stig 0,00 0 Ige markberedig 4 Forlämig 0,18 0 Ige markberedig 5 Forlämig 0,25 0 Ige markberedig Skyddsområde till forlämig 6 Odligsröse / stemur 0,00 0 Ige markberedig 6
Uppföljig Uppföljig ska registreras på etrepreörswebbe. Checklista svara på frågora. Om frågora besvaras med ej ska kommetarer ages. Allvarliga avvikelser och klagomål Vid allvarlig avvikelse frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede ska avvikelse rapporteras. Som allvarlig avvikelse räkas t.ex: markberedig utaför det plaerade området, ikl. markberedig på främmade mark. markberedig i eller itill sparad aturhäsy. markberedig för ära vatte. markberedig i for-och kulturlämigar. markberedig och söderkörig av stigar. olämpliga överfarter av vattedrag och fugerade dikessystem. övriga allvarliga körskador. kotiuerlig markberedig i sluttigar. oljespill i terräg eller på väg som ej saerats. oljeläckage till vatte. 7
Grudkrav Certifierigskrav Etrepreörsföretag som markbereder/dikar åt BillerudKorsäs ska vara PEFC-certifierade. Utrustig Vid harvig och högläggig med skotardraget aggregat ska detta kua varieras, d.v.s. aggregatet ska ha lättigstryck och möjlighet till itermittet körig (fläck/lågfläck). Alla maskier med draget markberedigsaggregat ska vara utrustade med GPS samt dator som möjliggör avigerig med kartstöd. Alla maskier ska ha tillgåg till kra så att virke ka läggas i eller ur vid överfarter. Miljökrav Produkt Miljökrav Besi Miljökrav eligt SS 155461 Småmaskier: alkylatbesi Hydraulolja Miljökrav eligt SS 155434 Glykol Propyleglykol Bradsläckig Forrex eller likade släckmedel Bräsletakar ADR godkäda bräsletakar Petroleumprodukter och farligt avfall Petroleumprodukter och kemikalier ska hateras så att riske för skador på mäiskor, djur, vatte och mark är miimal. De största riskera är spill eller läckage av olja, diesel eller besi, varför dessa måste förebyggas så lågt det är praktiskt möjligt. Äve små läckor ska åtgärdas. För farligt avfall gäller i övrigt att eskild etrepreör måste söka tillståd hos Lässtyrelse för att få trasportera mer ä 100 kg farligt avfall per år. För att trasportera upp till 100 kg farligt avfall per år räcker det med e amäla. Trasportdokumet för farligt avfall ska i elighet med Avfallsförordige upprättas för alla trasporter av farligt avfall som har uppstått i BillerudKorsäs Skogs verksamhet. Avsädare ska kotrollera att mottagare har erforderliga tillståd för haterig av det miljöfarliga avfallet. Bradskydd Maskie ska ha två vattesläckare och två extra ska fias för utbyte. När bradriske är 4 och 5 ska de lokala räddigstjäste vara iformerad om var markberedige kommer att ske, asvarig för detta är regioes skogsvårdsasvarige. Arbetet bör plaeras så att det ite körs för låga slag. Då ka förare själv upptäcka rök frå det område som yss körts. Bedöm behovet av extra bradbevakig efter avslutad körig. Se till att lämplig släckigsutrustig fis tillgäglig. 8
Åtgärder på skogsarbetsplatse Uppställig av depåvagar, bodar och maskier Vid uppställig ska häsy tas till sjöar, åar, bäckar kallkällor, bruar grusåsar gräs till aa markägare Utrustig i depåvag/maski Vid tveksamhet - rig räddigstjäste för samråd! Uppställig av depåvagar iom skyddsområde för vattetäkt ska alltid göras i samråd med kommues Miljö- och Hälsoskyddsämd. I varje depåvag/maski ska det fias lämpligt absorptiosmedel spade e bit preseig kvast uppsamligskärl Takig av maski Flyttig av depåvag I uppsamligskärlet ska det utspillda ämet kua samlas upp. Uppsamligskärlet ska klara mist 5 liter eller 5 kg fasta äme. Kärlets material får ite reagera med det utspillda ämet eller förstöras av detta. Vid all takig ska maskie och påfylligsaordige vara uder uppsikt (överfyllig, läckage, brad). För flyttig av depåvag med skotare iom eller mella avverkigsplatser krävs eligt ADR-S bilaga C förarityg. Om flyttige sker med trailer ska chaufföre ha förarityg. Åtgärder vid läckage Läckage accepteras ite och ska omedelbart åtgärdas! Det lilla oljespillet Större oljeutsläpp Aväd utrustige i depåvage och samla geast upp spillet! Gräv äve bort föroread jord! Var de övre gräse går för litet spill måste det ega omdömet avgöra. Rig 112 och kalla på hjälp + arbetsledige! Om utsläppet sker i sambad med e trafikolycka ska de varigslampor med oragefärgat ske, som ska fias med vid trasporte, placeras ut. Meda du vätar på hjälp frå räddigstjäste ska du med hjälp av utrustige i depåvage försöka dämma upp flödet så att ite vätska rier er i ågot vattedrag. 9
Markberedigsmetoder Harvig Vid harvig tas fåror upp med tadförsedda tallrikar som ställs i vikel mot körriktige. Harve ka ställas i så att de ger olika markberedigsdjup. De beäms Harv-grud resp. Harv-ormal i traktdirektivet. Harve ka dessutom arbeta på två sätt: Kotiuerligt de ger då låga sammahägade spår, eller Itermittet tallrikara lyfts med jäma mellarum (Harv-iterm). Fläckmarkberedig Vid fläckmarkberedig tas humuse bort fläckvis (Harv-iterm). På mycket stebuda marker fläckmarkbereds med grävmaski (Gräv-Ste). Gör markberedigspukter där det fis utrymme mella block och stear. Flytta ite på för stora stear. Högläggig Högläggig iebär att mieraljord läggs upp i högar. Det ka ske på ågra olika sätt: på blottlagd mieraljord på humustäcket på omväd torva. Högara är bra växtplatser för platora, framförallt på fuktiga marker. Högläggig ka göras med grävmaski (Gräv-hög) eller med högläggare (Drage-hög). Iversmarkberedig Iversmarkberedig (Gräv-ivers) är e form av högläggig. E grävmaski tar ett tag med skopa och väder seda tillbaka jorde i grope. 10
Rätt mb-metod på rätt mark För att kua skapa tillräckligt atal godkäda platerigs- eller såddpukter per hektar måste markberedigsmetode apassas efter markförhålladea (se äve ästa sida): Blöt mark Blöta marker ska överhuvudtaget ite markberedas. Fuktig mark & uppfrysigsmark Edast itermitteta metoder får avädas. Det är viktigt att skapa e upphöjd växtplats, där platora får ljus och värme samt syre till röttera. Huvudmetoder högläggig på humus med skotardrage högläggare eller grävmaski. iversmarkberedig. Alterativ itermittet harvig. Frisk mark Markbered kraftigare i kallare och fuktigare klimat. Huvudmetoder där humustäcket är tut: grud harvig. där humustäcket är tjockare: ormal harvig. iversmarkberedig. Alterativ fläckmarkberedig eller itermittet harvig. på marker med bra ytstruktur: högläggig. Torr mark Markbered försiktigt. Läma e stor del av markyta opåverkad. Huvudmetod fläckmarkberedig/itermittet harvig. Alterativ grud harvig. Täk på...... är skoge ska plateras Markbered om möjligt i låga, raka parallella slag. Det uderlättar platöreras arbete. Markbered hela förygrigsyta med udatag av de område som ska lämas som miljö- eller kulturhäsy. Läma i ormala fall e ca fem meter bred zo mot skogskate omarkberedd.... vid aturlig förygrig Markbered låga, gruda spår eller fläckar. Försök att behålla blekjorde i fröbädde, då gror fröa bra och det ger e bra växtplats för de små platora. Dessutom växer ite markberedige ige så fort. Äve fröbäddar med humusibladig är bra för groig och överlevad. Fröbäddar med humusibladig växer dock ige sabbare.... iom reskötselområde Iom reskötselområdet ska markberedige utföras med extra stor försiktighet. Välj i första had itermitteta metoder på lavmarker.... i kombiatio med sådd Sådd ka ske frå sösmältige till slutet av jui. På försommartorra marker, framförallt i Upplad och Gästriklad, bör sådd dock bara ske i jui. Vårda fröet Frö ka ta skada av skakigar, värme och ljus. Förvara därför fröet svalt i e mörk tättslutade behållare. Fyll edast på de mägd som sås ut uder dage. Skapa e bra grobädd Mieraljord bladad med humus ger de bästa groigsbädde blekjord uta humusibladig ka accepteras. Rostjord ska udvikas eftersom det då är stor risk för uppfrysig. Markberedigsyta ska vara grud och platt. Det får ite bildas ågo djup fåra, där vatte ka bli ståede. Mikropreparerig av såbädde är bra; dels för att fröet år markfukte lättare, dels för att fröet täcks är jord rasar er frå kate av de små gropara. 11
Godkäda platerigspukter Fuktig mark Frisk mark Torr mark och uppfrys- ej uppfrysigsmark igsmark Höga pukter i harvspår eller markberedigsfläckar Mieraljord på omväd torva eller tilta som ligger a mot uderlaget Yta mist 30 x 30 cm Yta mist 30 x 30 cm Mieraljordlagrets tjocklek mist 5 cm Uderkäd Godkäd Godkäd Godkäd Godkäd Godkäd Omväd torva eller tilta som ligger a mot uderlaget Yta mist 40 x 40 cm Godkäd Uderkäd Uderkäd Ivers upplagd med grävmaski Yta mella 40 x 40 cm och 70 x 70 cm Godkäd Godkäd Godkäd Jordhög upplagd med grävmaski Yta mella 40 x 40 cm och 70 x 70 cm Godkäd Godkäd Godkäd Godkäda såddpukter (ikl. aturlig förygrig) Harvspår eller fläck med blekjord Fuktig mark Frisk mark Torr mark och uppfrys- ej uppfrysigsmark igsmark Uderkäd Godkäd Godkäd Harvspår eller fläck med humus Uderkäd Godkäd Godkäd 12
Naturhäsy vid markberedig Surdrog och adra häsysytor Markbered ite i surdrog, impedimet och adra häsysytor kör ite heller i dem. Markbered ite hällmarker, lyft aggregatet. Håll ut ca 5 meter frå lämad häsy. Katzo mot vattedrag Markbered ite äda fram till vattedrag. Läma e ca 5 meter bred zo. 2. Avverkade blöta/sumpiga område Blöta/sumpiga marker ska ite markberedas, här vill vi ha uppslag av löv. Kör ite heller för ära så att det blir spår. 3. 1. Lågor Kör ite över grövre kvarlämade lågor. Grövre tallågor på torra solexpoerade läge Läma e zo på 5 meter omarkberedd rut lågora Torra bergsbrater odligsmarker Läma e frizo på ca 5 meter mot torra bergbrater och odligsmarker. Sluttigar Markbered itermittet i brata sluttigar. 6. 7. Kvarståede träd Markbered ite för ära kvarlämade aturvärdesträd samt grupper av träd, eftersom det ka skada deras rotsystem. Dessutom vill vi udvika att det plateras direkt itill dessa träd. 4. Ståede döda träd och högstubbar Döda träd och högstubbar får ite skadas. 5. Fuktiga marker Markbered itermittet på fuktiga marker. 8. 4. 7. 3. 1. 2. 8. 6. 5. 13
Häsy till kulturmiljö De som plaerar och utför markberedig har ett stort asvar för att förhidra skador på kulturoch forlämigar. Därför är det mycket viktigt att dessa häsy är markerade både i fält och på skisse. Täk på att markberedigsarbetet ka utföras är det är mörkt och iblad äve är det är sö. Markbered aldrig iaför kulturstubbara. Kör ite för ära kultur- och forlämigar. Vid Kulturlämig är skyddszoe 5 m - håll därför ut 5 meter utaför lämiges slut. Vid Forlämigar är skyddszoe mist 10 m - håll ut mist 10 m frå lämiges ytterkat, om ite traktdirektivet ager lägre sträcka. Kulturstubbar Skördarförara ska skapa s.k. kulturstubbar krig de for- och kulturlämigar som upptäckts ia eller uder avverkige. Dessa stubbar ska vara ca 1,3 meter höga och ska fugera som markörer för att det fis ågot som vi ska vara rädda om. Täk på att det ka ha missats vid avverkige, håll koll på skisse. När du markbereder kaske du upptäcker ytterligare område och objekt som bör skyddas. Rita då i dem på skisse och läma i de vid avslutat arbete till arbetsledige. Ni som har GPS utrustig mejlar i dessa uppgifter. Kulturmarker Värdefulla kulturmarker, som ägs- och hagmarker, gårdstu vid gamla torp och midre åkerlyckor ska ite markberedas. Kolbotte Fågstgrop Torpställe 14
Forlämigar forlämigsområde De valigaste forlämigara är steåldersboplatser, gravhögar, röse av olika slag, forborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställig av jär och fågstgropar. Ofta ka flera lämigar iom ett område leda till att ma sitslar ur ett större forlämigsområde. Markberedig och platerig är ite tillåte iom forlämig eller forlämigsområde om ite lässtyrelse givit sitt tillståd. Utsitslig av fasta forlämigar får bara göras av lässtyrelse eller läsmuseet, om de ite har delegerat asvaret. Misstäker du att det fis e okäd forlämig på objektet, udvik det området och amäl det geast till de asvarige på regioe. Adra historiska lämigar Övriga kulturlämigar ska väras vid alla arbete och iga kulturlämigar får vara söderkörda eller edrisade. Skyddsvärda objekt ska vara avgräsade på karta samt sitslade i skoge. Stigar Stigar får ite markberedas eller köras söder. Fågstgropar Markbered ite fågstgropar och läma e skyddszo mot jordvallara. Om det är flera gropar får ite heller området mella dem markberedas. Gravar Läma e skyddszo krig gravar. Husgruder Markbered ite gamla husgruder. Läma också ärområdea. Gräsmärke Röse och stear mella socke, by och ladskap räkas som fasta forlämigar. Övriga gräsmärke klassas som kulturlämigar. Odligsröse och stegärdsgårdar Kör ite söder och markbered ite odligsröse och stegärdsgårdar. Markbered ite heller midre, edlagda åker-, betes- eller slåttermarker. Kolarkojor, kolbottar och tjärdalar Markbered ite restera av gamla kolarkojor, kolbottar och tjärdalar. Markbered ite heller mella spismur och kolbotte. Basstråk Bättre basvägar/basstråk ute på förygrigsyta ska ite markberedas. Dessa aväds oftast för plattrasporter. 15
Egeuppföljig rapporterig MB Egeuppföljig Du ska själv följa upp ditt arbete geom att på represetativa platser lägga ut mist två provytor per skift för harv och högläggare samt mist e provyta per skift för grävmaski. Markera ytcetrum med ett sitselbad, skriv i ytummer och resultat på badet. Uppföljige ska ske mot direktivet för atal godkäda platerigspukter och atal markberedigsspår. Uppföljigsblakette fis på föregåede sida. På ytora ska du mäta: 1. Fuktighetsklass Bedöm vilke fuktighetsklass det är på yta, torr, frisk eller fuktig. 2. Atal godkäda platerigspukter Varje yta ska vara 100 m 2 det är e cirkel med 5,64 meters radie. Iom yta räkar du atalet godkäda platerigs- /såddpukter och multiplicerar dem med 100 för att få atalet per hektar. Max 10% fler platerigspukter ä vad direktivet ager får räkas per provyta. Mista avstådet mella platerigspuktera är 1,5m om hider förekommer, det ormala är ca 2 m. Målet för atal godkäda platerigspukter ska på traktdele vara mella 100% till 110 % för att vara godkät. Udatag ka göras på mycket steiga marker. 3. Radavståd Vid markberedig med harv och drage högläggare ska du mäta radavstådet. Du ska mäta 20 meter vikelrätt mot radera och räka atal markberedigsspår. Aväd måttbad. Följ avisigara i blakette Markberedigsuppföljig. Målet för avståd mella radera får variera +-10 % för att vara godkäd. Målet står på traktdirektivet. Komplettera karta På karta ska du rita i: ej markberedda område samt e oterig om varför de ite har markberetts. område där det ite gått att skapa tillräckligt atal platerigspukter p.g.a. steighet m.m. for- och kulturlämigar som du har upptäckt. Rapporterig Sarast efter det att objektet är markberett ska följade rapporter lämas i till uppdragsgivare: harvar och högläggare lämar shapefiler över markberedigsspåre. "uppföljig markberedig" med svar på frågor och kommetarer egeuppföljige vid sådd: fröåtgåg, trädslag och proveies på fröet. karta över objektet med kompletterade upgifter. Städa uppställigsplatser Uppställigsplatsera ska vara städade efter avslutat arbete. 16
spår 17
Dikig Markavvattig: Åtgärd som utförs för att avvatta mark med syftet att varaktigt öka virkesproduktioe. Nydikig, dikesfördjupig och rätig. Tillståd krävs frå Lässtyrelse. Dikesresig: Dikesresig iebär att ma resar ur gamla dike till ursprugligt djup och bredd. Har ett gammalt dike vuxit ige så att ett ytt aturtillståd bildats, alltså att marke rut diket återförsumpats, då klassas det ej lägre som dikesresig uta som markavvattig. Amäla till Skogsstyrelse mist sex veckor i förväg. Skyddsdikig: Skyddsdikig får ite leda till säkig av grudvatteivå. Gruda dike max 50 cm djupa som tas upp efter förygrigsavverkig för att tillfälligt trasportera bort det vatte som de avverkade träde ite lägre pumpar upp. Skyddsdikig utförs för att kua få upp y skog. Skyddsdike får ite uderhållas uta ska få växa ige. Blöt mark får ite skyddsdikas. Amäla till Skogsstyrelse mist sex veckor i förväg. Häsy: Skadlig slam- och ärigstrasport ska udvikas geom att: resa vid lågvatte börja dika uppströms behåll vegetatioe lägs katera dikesresa ite de sträckor som sakar behov aväd våtmarker som "tvättsvampar" geom översilig lägg dikea "skavfötters" dvs bredvid varadra så att vattet ka filtreras geom marke flacka dikeskater miskar riske för erosio avsluta ia sjö och vattedrag vid behov, gör sedimetsfällor/slamgropar ya och omlagda vägtrummor ska utformas så att iga vadrigshider uppkommer Övrig häsy: Gäller samma som för markberedig Iga vadrigshider får uppkomma vid iläggig av vägtrummor Pricipskiss slamgrop Lägg ige tidigare dike Nytt utlopp 4-8 m bred Djup 0,7-1,5 m uder dikesbotte Nytt ilopp Lägg ige tidigare dike 18
Avsluta mist 10 m ia sjö och vattedrag Dikigsmassoras placerig I sluttade terräg, i edlut frå diket På pla mark, växelvis på båda sidor om diket. På hygge spridas ut för att få bra platerigspukter Vid ytvattesamligar. gräv små utstickare sk pissuter 19
Traktdirektiv Areal GYL Åtgärd, Dikesresig, Skyddsdikig, Markavvattig Dikig meter Uppföljig Uppföljig ska registreras på etrepreörswebbe. Checklista svara på frågora. Om frågora besvaras med ej ska kommetarer ages Allvarliga avvikelser och klagomål Vid allvarlig avvikelse frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede ska avvikelse rapporteras. Nödlägesberedskap Nödlägesberedskap Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING 112. Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING 112. 20