Arbetsmiljöuppföljning ÄO-HS område: Stöd i hemmet

Arbetsmiljöuppföljig 2013 ÄO-HS område: Stöd i hemmet

Iehållsförteckig 1 Uppföljig vår... 3 1.1 Arbetsskad, otillåte påverka och tillbud... 3 1.2 Sjukfråvaro... 3 1.3 Lågtidsfriska... 4 1.4 Arbetsmiljörod (psykosocial)... 4 1.5 Arbetsmiljöroder (fysiska)... 5 1.6 Bradskydd (SBA)... 5 2 Uppföljig höst... 8 2.1 Arbetsskad, otillåte påverka och tillbud... 8 2.2 Sjukfråvaro... 8 2.3 Lågtidsfriska... 9 2.4 Arbetsmiljöroder (psyksoicala)... 10 2.5 Arbetsmiljöroder (fysiska)... 11 2.6 Bradskyddsroder... 11 2.7 Hot- och våldplaer... 12 3 Utvärderig av arbetsmiljöuppföljig vår och höst... 13 ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 2(13)

1 Uppföljig vår 1.1 Arbetsskad, otillåte påverka och tillbud Ehet: Skada Tillbud Otillåte påverka 1 2012 1 2013 1 2012 1 2013 1 2012 1 2013 Totalt 3 0 3 1 5 2 1 0 0 0 0 0 Skada uta fråvar o Skada med fråvar o 1 0 2 0 2 0 1 1 Aalys och priiterade åtgärder maa arbetsskad och tillbud Två av arbetsskada har gällt hot och våld. E av dem med e lägre sjukfråvaro. Åtgärder är vidtaga i de idividuella falle. På områdesivå arbetas u fram e ruti vad som ska gälla vid bredvidgåg är det gäller hot i eskildes hem Åtgärder som behöver lyftas i gaisatioe Samverka med bisådsehetera krävs vid hotfulla brukare. Resurser behöver priiteras för ftbildig i förflyttigstekik. 1.2 Sjukfråvaro Ehet: Sjukfråvaro kv 1 2012 (%) Sjukfråvaro kv 1 2013 (%) Total sjukfråvaro 12,01 7,42 10,58 5,21 Varav sjuk dag 1-14 3,64 3,64 2,96 1,27 Aalys och priiterade åtgärder maa sjukfråvaro Sjukfråvaro iom stöd i hemmet har uder första kvartalet sjukt, både på de totala och kta sjukfråvaro. Att kttidsfråvaro miskat uder första kvartalet jämfört med samma period 2011 ka ev förklaras med att det varit färre magifketiioer. Som tidigare år har mäe lägre sjuktal, både är det gäller kt och låg sjukfråvaro. Det svårt att förklara varför, me e sak ka vara att det är ett fysiskt tugt arbete och att mä klarar det ågot bättre. Fyra eheter har gjt extra satsigar tillsammas med företagshälsovårde på gruppivå och hadligsplaer för åtgärder fis. Åtgärder att lyfta i gaisatioe Några eheterer har högre sjukfråvaro ä övriga och e aalys av varför bör göras på dessa eheter med riktade resurser. ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 3(13)

1.3 Lågtidsfriska Ehet: Lågtidsfriska kv 1 2012 (%) Lågtidsfriska kv 1 2013 (%) Friskärvaro i % av totalt atal persoer 36,8 36,4 31,8 48,1 Aalys och priiterade åtgärder maa friskärvaro Friskärvo för kvi har miskat me ökat för mä. Oklart till varför. Åtgärder att lyfta i gaisatioe 1.4 Arbetsmiljörod (psykosocial) Medarbetarekäte 2011 2012 HME 72 73 Aalys och priiterade åtgärder maa de psykosociala arbetsmiljörode Ehetera har geomfört psykosocial arbetsmiljörod, redovisat och aalyserat medarbetarekäte. Resultat på HME har ökat med e ehet. Några eheter har höjt sitt resultat mycket, meda ågo ehet har miskat. Två hemtjästeheter har delat sia grupper för att få e bättre kommuikatio och lättare att plaera. Arbetsgruppera har påbörjat optimerad bemaig med resurspass och detta har upplevts som e stress av ågra medarbetare. Lägre tid för geomföradet av optimerige behövs ia åtgärder sätts i. Det som hittils har gjts är att persoal har fått gå bredvid på de arbetsplatser ma gör resurspass. Måga medarbetare käer sig ftfarade osäkra över hur ma skall bemöta persoer med demes och psykiska sjukdomar. Åtgärd: Utbildig demes via Demes ABC. utveckligsarbete i hela sekt krig demes har påbörjats. Medarbetarekäte visade ett lågt förtroede för förvaltige och för Götebgs stad i stt. Detta jobbar vi med geom att (på apt och plaerigsdagar) öka medarbetaras kuskap om vad det iebär att arbeta i e politskt styrd verksamhet, hur stade och förvaltige är gaiserad, vem som asvarar för vad och hur beslutsvägara är. Åtgärder som behöver lyftas i gaisatioe Utvecklig av tekik för hemtjästes plaerig och utförade krävs. Nya arbetssätt krig persoer med demes behöver tas fram gemesamt i sekt. ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 4(13)

Budget för att ha plaerigsdagar. 1.5 Arbetsmiljöroder (fysiska) Aalys och priiterade åtgärder med aledig av arbetsmiljörodera Arbetsmiljöroder har geomförts. Det som framkommer som ett problem är lufte och temperature i flera grupplokale. Dialog sker med hyresvärde/lf och uppföljig sker regelbudet över temperature. Hot och våld, ya överfallslarm som köptes i 2012 aväds ite alltid. Ny satsig i varje grupp agåede ruti att aväda dem.. Sopsterige är ite optimal iom flera eheter. Sih ska miljödiplomeras och då kommer ya sopkörl att köpas i. På Förstamajgata vå 2, där flera arbetsgrupper har gemesamma lokaler har e trivselgrupp startat. Allmät sakas omklädigsrum för hemtjästpersoale. Hemtjäste i Gamlestade, som har låg resväg, har fått y lokal i ärområdet. Vätar på LF, som ska göra vissa apassigar i lokale. Kvibergs hemtjäst ska flytta i till Kvibergs äldreboede och läma Röda stuga. Åtgärder att lyfta i gaisatioe Omklädigsrum för hemtjästpersoal. Resurser til förflyttigsutbildig. 1.6 Bradskydd (SBA) Föreskrifter för lokalt systematiskt bradskyddsarbete (SBA) Eligt 2 kap. 2 lage (2003:778) om skydd mot olyck skall ägare eller yttjaderättshavare till byggader eller adra aläggigar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brad och för att hidra eller begräsa skad till följd av brad. Läs mer på: http://www.msb.se/rs/2001-2005/srvfs_2004-3.pdf Vad gör vi om det börjar bria hemma hos e vårdtagare? I lägehete: I trappa: Rädda först alla i lägehete. Vara seda graara. Därefter larma 112, har vårdtagare trygghetslarm så tryck på det. Gå aldrig ut i ett trapphus som är rökfyllt. Staa kvar i lägehete, rig SOS alarm på 112 och iväta hjälp. Vilka ska meddelas: Samdare som i si tur meddelar ehetschef ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 5(13)

Vad gör vi om det börjar bria i vår samligslokal? Om det skulle börja bria i samligslokale arbetar vi efter Rädda-vara-larma-släck Samligsplatse för alla medarbetare är ute på sta parkerige. Asvar Eligt adra paragrafe i adra kapitlet i lage om skydd mot olyck är både ägare och yttjaderättshavare till byggader eller adra aläggigar asvariga för att det fis utrustig för släckig av brad på platse det fis utrustig för livräddig vid brad eller aa olycka vidta åtgärder för att förebygga brad hidra eller begräsa skad till följd av brad Seaste bradskyddsrodera Ktedal Södra och Nra. Bradskyddsrod geomförd 2013-05-22, Kviberg Sker varje år, seast okt 2012. Hemtjäste IreSeaste bradskyddsrode geomfördes 2012-10-31. Har kotaktat företaget Kidde / Fire & Security för våres kotroll, ivätar ett datum för kotroll. Hemtäste Yttre13/12-2012, då vi fa e trasig hasp vid e ödutgåg. Dea är u åtgärdad. Förövrigt hävisar jag till de rod som gjdes på geråshus, för resterade lokaliteter. Deras rod geomfördes med ett utmärkt resultat. KttideJauari 2012: Test av larmet, fugerade som det ska. Hittade e braddörr som ite stägdes detligt - felamäla till LFF som åtgärdade dörre. Utrymigsövig Södra och Nra hemtjäste. Utrymmigsövig gjd 2012-06, Kvibergs hemtjäst. Det kommer vi att plaera i i höst 2013. I hemtjäste Kvibergs SBA står det hur utrymige sker vid brad. Bergsjö IreEhete har ite geomfört ågo praktisk utrymigsövig frå grupplokale, har på APT gått igeom SBA och Bradskyddsombud Lars Adresso ser till att medarbetara har kuskap om det systematiska bradskyddsarbetet. Återsamligsplats är gräsplätte vid gågbaa / gatulampa. Yttre HemtjästeJauari 2011. Eligt våra bradskyddsrutier skall vi utrymma till ärmsta bradcell, ej evakuera byggade om ite räddigstjäste tar beslut om detta. I så fall leder räddigschefe utrymmige. Åtgärder att lyfta i gaisatioe är det gäller SBA Gemesamma rutier, som är framtaga iom ehete Kvibergs hemtjäst, behöver aktualiseras och bli käda av alla. ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 6(13)

Persoale bör mutlige eller skriftlige meddela ehetschefe om det förekommer brister hemma hos e vårdtagare. Detta för att säkra vårdtagares hemmiljö och göra arbetsmiljö tryggare för persoale. SBA är svårt i hemtjästarbetet, då vi är hemma hos våra vårdtagare och arbetar. Detta bde vi diskutera, hur vi haterar bräder hemma hos våra vårdtagare. ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 7(13)

2 Uppföljig höst 2.1 Arbetsskad, otillåte påverka och tillbud Ehet: Skada Tillbud Otillåte påverka 3 2012 3 2013 3 2012 3 2013 3 2012 3 2013 Totalt 4 0 18 7 13 3 4 0 0 0 0 0 Skada uta fråvar o Skada med fråvar o 1 0 11 5 3 0 7 2 Aalys och priiterade åtgärder maa av arbetsskad och tillbud Atalet skad och tillbud har ökat. Det har gjts e satsig på att amäla i LISA. Det som har registrerats är bla stickskad, fysisk och psykisk överbelastig. Vi arbetar förebyggade, i samarbete med rehab. Persoale ger ft sigal om arbetsmiljö i de eskildes hem, och apassigsåtgärder vidtas relativt omgåede. De största riske är riske för stickskad, särskilt hos vårdtagare i behov av isuli, och att det fis brukare som ite är oggraa vart de placerar förbrukade ålar. För övrigt är det väl sörjt med tex lift, och adra lyfthjälpmedel. Förekommer okuskap i förflyttigstekik. Åtgärder att lyfta i gaisatioe Priitera utbildig i förflyttigstekik. Att fia sabbare vägar till bostadsapassigar. Dessa, iblad väldigt simpla apassigar, ka ta väldigt låg till att de är utförda. 2.2 Sjukfråvaro Sjukfråvaro tom kv 3 2012 (%) Sjukfråvaro tom kv 3 2013 (%) Totalt Totalt Total sjukfråvaro Varav sjuk dag 1-14 11,64 6,12 10,82 10,55 5,84 9,77 2,91 2,93 2,91 3,13 1,81 2,91 Aalys och priiterade åtgärder maa sjukfråvaro De totala sjukfråvaro för området har sjukt seda i våras. Säkige gäller både mä och kvi. Som tidigare år har mäe lägre sjuktal, både är det gäller kt och låg sjukfråvaro. Det svårt att förklara varför, me e sak ka vara att det är ett fysiskt tugt arbete och att mä klarar det ågot bättre. Kttidsfråvaro har ite säkts. Det är högre adel kvi som har kttidsfråvaro ä mä jämfört med i våras. ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 8(13)

Tre eheter har märkbart högre sjukvfråvaro och då äve högre kttidsfråvaro. De erbjuds friskvård på arbetstid och hälsoprofiler. E ehet utbildar 4 hälsoombud och har stöd frå hälsocoach. Uder året har två fördjupade arbetsmiljökartläggigar gjts. På de ea ehete, där de geomfördes i våras har sjukfråvaro säkts och e hadligspla följs. De adra fördjupade arbetsmiljökartläggige geomförs just u och åtgärder för både på idividuell- och gruppivå tas fram. Samarbetet sker mella facklig gaisatio, HR och arbetsgivare. E reflektio är att st del av sjukfråvaro ite är arbetsrelaterad. Arbetssätt med sabbare hemgåg kräver sabb haterig av arbetsmiljöåtgärder i hemme, tex beställig av hjälpmedel och riskbedömiigar. Åtgärder att lyfta i gaisatioe Fsatt satsig på de eheter som har hög kttidsfråvaro krävs. Resurer behöver avsättas. Tekik som gör det möjligt till dokumetatio hemma hos VT och ger möjlighet till bättre samarbeta mella de olika professioera (vara delaktigt i VPL mm). Stödja uderskötersk med utbildig för att stärka dem i mötet med de alltmer komplicerade verksamhet de möter. 2.3 Lågtidsfriska Ehet: Friskärvaro kv 3 2012 (%) Friskärvaro kv 3 2013 (%) Friskärvaro i % av totalt atal persoer 34,9 41,4 31,1 41,9 Aalys av priiterade åtgärder maa friskärvaro Friskärvaro för kvi har 2013 sjukt jämfört med våre. Friskärvaro för mä är oförädrad. Eftersom kttidsfråvaro för kvi har ökat är det e förklarig till de säkta friskärvaro. Åtgärder som plaeras, se ova Åtgärder att lyfta i gaisatioe Höja käsla av att det är roligt att gå till jobbet är viktigt. Ka tex göras geom: tekik (för öka samarbete mella professioera, samt dokumetatios kvalitetssäkrig) utbildig (förflyttigstekik, psyk, demes) midre eheter(samhörighet). ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 9(13)

2.4 Arbetsmiljöroder (psyksoicala) Aalys och priiterade åtgärder maa psykosociala arbetsmiljörodera Arbetet med de psykosociala arbetsmiljö ftsätter med utgågspukt i de arbetsmiljörod som gjdes i våras. I höst har de fysiska arbetsmiljö miljö varit fokus på arbetmiljörode. Flera eheter har gjt speciella satstigar med företagshälsovårde och arbetar med de hadligsplaeriga. Medarbetar lyfter fram att de är öjda med ärvarade ehetsschefer. Det ya aarbetsättet med ökat kvarboede kräver ett gott samarbete mella professioer. Flera grupper lyfter fram att samarbetet behöver utvecklas och förbättras. Nya samarbetsrutier och fmer för möte har tagits fram, me behöver ytterligare impemeteras. Teammöte är igåg överallt, me fugerar på olika sätt. Att möta ahöriga och brukare som har påverkar medarbetar egativt är svårt och ger e sämre psykosocial arbetsmiljö. Hadledig krävs. Reflexhadledare är u utbildade och Reflexsamtal i grupp startas upp på ehtera. Det som persoale aser svårt och som påverkar de psykosociala arbetsmiljö är vissa vårdtagare eller deras ahöriga. De ka vara rasistiska och kösdiskrimierade uta att det fis ågo möjlighet att göra ågot åt det (då vi är i deras hem).vi har arbetat med att öppet samtala om de här situatioera i grupp och äve eskilt. Ett problem som lyfts fram i flera grupper är att gruppstleke har varit för st. Det har varit svårplaerat och rörigt. Samtliga eheter är u delade till midre eheter eller ska just delas och e ehet har flyttat för att få ärmre till sia brukare. Det ekoomiska läget är e fakt som påverkat och skapat stress och äve att påverkat samarbetet mella olika professioer. I e arbetsgrupp har det varit e uderliggade koflikt som trots flertal åtgärder som har gjts på arbetsplatse, eskilda samtal med berörda, gruppsamtal, teamövigar, föreläsig, det har det edast blivit bra för stude. Ett gemesamt arbete med företagshälsovård, chef och HR görs för att komma till rätta med problemet. E aa arbetsgrupp har, efter e amäla av lex Sahra, haft e utredig av arbetsgruppes arbetssätt av TÖS och HR. Det har som har påverkat gruppe. Ige allvarlig kosekves av lex Sahrautredige, me e hadligspla togs fram. Ehetschefe har aktivt arbetat med gruppe och olika åtgärder uder höste. Uppföljig i mitte av december. Hög beslastig med stress som påföljd har upplevts i Trygghetsjoure är larme togs över frå Bergsjö och ökat atal besök på atte. Förstärkig har skett uder året och e förstärkig görs i budget. E åtgärd för att uderlätta för plaerara har gjts är att iföra y versio av plaerigssystem. e-plaerig. Hittills är plaerara mycket öjda. Åtgärder att lyfta i gaisatioe Öka arbetet med samverka mella olika professioer Avsätta resurser till hadledig, tex Reflex Tekikstöd Utbildig som stärker kompetes iom psyk, demes ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 10(13)

2.5 Arbetsmiljöroder (fysiska) Aalys och priiterade åtgärder maa arbetsmiljörodera Arbetsmiljöroder har geomförts på alla eheter.. Ett av probleme som framkommer är lufte och temperature i flera grupplokale. Dialog sker med hyresvärde/lf och uppföljig sker regelbudet över temperature. E risk i arbetsmiljö är att persoal i hemtjäste arbetar ofta esamma. Arbete med trygghetsskapade åtgärder är därför viktiga för att förebygga hot och våld. E åtgärd är att uppdatera hadligspla för hot och våld och göra de käd. Ytterligare e åtgärd är att persoale aväder de yiköpta persolarm som är kopplade till SOS-alarm. Ny utbildig sker uder höste. Arbetetet i hemtjäste iebär att arbetsplatser för udersköterska är förlagda till vårdtagares ege hem. Därför är e riskbedömig av arbetsmiljö i vårdtagares hem av st vikt. Checklista och ruti fis. Kommade åtgärd är att uppdatera rutie och öka följsamhete av rutie. Det sakas ofta fugerade städutrustig hos vårdtagara. Rökig i brukares hemmiljö är ett allvarligt bekymmer och hemtjäste jobbar aktivt med att skapa dialog med brukare om att ta häsy till att vädra och ite röka är hemtjäst persoale är på plats. Det ya arbetesättet att sabbare ta emot tuga, vårdkrävade persoer direkt frå sjukhus ställer högra krav på åtgärder i de eskildes hem. Behov av sabba åtgärder frå rehabpersoal i sambad med tuga förflyttigar, för att miimera riske av överbelastigsskad. Behov av att bemaa sabbt är e aa effekt av det ya arbetssättet. E ehet lyfter fram ett gott samarbete med HSV, där det ageras mycket sabbt vid förädrigar i arbetsmiljö hos de eskilde. De ökaded volym av hemtjäst som har skett seda 2012 har gjt att det ä fler persoal som jobbar. Det har iebär att det är trågt och hög belastig på hemtjästloklera. Det sakas omklädigsrum, mä och kvi delar på rummet och det fis ite tillräckligt med omklädigsskåp. Flera ehet sakar helt omklädigsmöljigheter. Kök på Förstamajgata är felplaerat och uderdimesioerat. Ombyggad är öskvärd. Nya möbler behövs. Mer och mer arbete krävs av udersköterska vid dater. Tex dokumetatio och schemaläggig. Öskemål om fler dataarbetsplater och bättre belysig vi dem. Åtgärder att lyfta i gaisatioe Udersöka möljlighete att persoale i hemtjäste får omklädigsmöjligheter. Bygga om i köket på Förstamajgata och iköp av möbler. Påmia bistådshadläggare om att vid ybesök ifmera vårdtagare om att god städutrustig ska fias är städ ska utrföras. Fler dataarbetsplater behövs. 2.6 Bradskyddsroder Föreskrifter för systematiskt bradskyddsarbete SBA Pärmar fis på varje ehet, uppdateras i årlige. Bradombude istruerar all y ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 11(13)

persoal som vistas på ehete. Geomgåg av bradrutier för all persoal görs på apt mist e gåg om året. Seaste bradskyddsrodera Utrymigsövig Åtgärder att lyfta i gaisatioe 2.7 Hot- och våldplaer ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 12(13)

3 Utvärderig av arbetsmiljöuppföljig vår och höst ÄO-HS område: Stöd i hemmet, Arbetsmiljöuppföljig 2013 13(13)