Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Kontakt- och familjehemsenheten

Transkript

1 Arbetsmiljöuppföljig 2017 IFO-FH ehet: Kotakt- och familjehemsehete

2 Iehållsförteckig 1 Uppföljig vår Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Sjukfråvaro Friskärvaro Utvärdera föregåede hadligspla Arbetsmiljörod (social och orgaisatorisk) Arbetsmiljörod (fysisk) Riskaalys och hadligspla Friskfaktorer och hadligspla Tillfälliga uppföljigsfrågor Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Mål för de orgaisatoriska och sociala arbetsmiljö Uppföljig höst Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Sjukfråvaro Uppföljig och reviderig av hadligspla Hot- och våldspla Bradskydd (SBA) Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Utvärderig av arbetsmiljöuppföljig vår och höst Bilagor Bilaga 1: APT kallelse mall 2

3 Du, som chef, asvarar för att systematiskt udersöka, rapportera, åtgärda och följa upp arbetsmiljö och hälsa iom di verksamhet. I juridisk meig, eligt Arbetsmiljölage, är äve chefer medarbetare. Observera att det på grud av detta fis två separata arbetsmiljöuppföljigar i Rappet. För mer iformatio om arbetsmiljöarbete och ditt asvar som chef, se Styrade dokumet/persoal/arbetsmiljö och hälsa. I SDF Östra Göteborgs arbetsmiljöuppföljig igår att du som chef aalyserar yckeltal, aalys av yckeltal samt geomför arbetsmiljöroder och rapporterar i resultat och aalys för dessa, samt åtgärder. Arbetsmiljöroder gör du tillsammas med dia medarbetare. Uder rubrike Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe skriver du i de frågor som du och dia medarbetare behöver stöd och hjälp med att hatera, frå sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). Att täka på i aalysarbetet Jämlikhetsperspektivet (Jämlikhet är alla mäiskors lika värde oavsett kö, kösidetitet eller kösuttryck, etisk tillhörighet, religio eller aa trosuppfattig, fuktiosedsättig, sexuell läggig, ålder, socioekoomi och geografisk hemvist i stade. Jämställdhet är jämlikhet mella köe) Idetifiera risk- och friskfaktorer utifrå resultatet* * E riskfaktor är ågot i arbetsmiljö som ka leda till ohälsa och ska tas bort eller miimeras. E friskfaktor är ågot i arbetsmiljö som gör att hälsa bevaras eller förbättras hos de aställda på arbetsplatse. Täk på att faktorera ka gälla såväl fysisk, psykisk eller social arbetsmiljö samt fias på så väl orgaisatios-, gruppsom idividivå. Tidpla 2017 Tidpla för arbetsmiljöuppföljige våre 2017 De 28 april ska du som chef vara klar med di uppföljig och ha rapporterat i de i Rappet. Seast vecka 21 ska redovisig och samverka ske i lokal samverkasgrupp (LSG). För detta asvarar du som områdeschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för ehetera respektive områdea - redovisas och samverkas i de lokala samverkasgruppe. Seast vecka 25 ska redovisig och samverka ske i förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För detta asvarar du som sektorschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för sektor - redovisas och samverkas i förvaltiges samverkasgrupp. Tidpla för arbetsmiljöuppföljige höste 2017 De 21 oktober ska du som chef vara klar med di uppföljig och ha rapporterat i de i Rappet. Seast vecka 47 ska redovisig och samverka ske i lokal samverkasgrupp (LSG). För detta asvarar du som områdeschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för ehetera respektive områdea - redovisas och samverkas i de lokala 3

4 samverkasgruppe. Seast vecka 51 ska redovisig och samverka ske i förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För detta asvarar du som sektorschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för sektor - redovisas och samverkas i förvaltiges samverkasgrupp. Två gåger per år ska förvaltige rapportera uläge och hadligspla avseede arbetsmiljö och hälsa till ämde. 4

5 1 Uppföljig vår Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Statistik fis i IT-systemet LISA. Du ka äve be di HR- specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalys Vilka är de valigaste hädelsera som förorsakar arbetsskador eller tillbud? Vad beror detta på? Aalysera utifrå modelle Mäiska- Tekik- Orgaisatio. Ta med jämlikhetsperspektiv i aalyse. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. Klietcetrerat arbete där ma möter persoer med psykisk/social ohälsa och fuktiosedsättigar. Hot- och våldspla uppdaterad för Tellusgata Möjlighet att aväda GPS-larm vis hembesök samt itera larm vid besök iom kotoret. Hadledig för medarbetare Pågåede arbete krig att förbättra arbete krig avvikelser, tillbud och arbetsskada. De 5

6 arbetsskador som ägt rum de seaste tide fram till oktober -16 till feb -17 är 7 st. Ige efter feb av dem ej kopplad till e arbetsituatio, olyckor till och frå arbete, tex fallolycka, e blivit påkörd, e perso gått i i e dörr. 2 hadlar om hot mot tjästema och e hadlar om hög arbetsbelastig som lett till lågtidssjukfråvaro. Hög korttidsfråvaro 3,5%. Måga har småbar och det har varit itesiva sjukperioder uder höste/viter med upprepad sjukfråvaro. Flera fall av både magsjuka och ifluesa som har upprepat sig.lågtidsfråvaro 7,5% Sjukfråvaro Statistik ka tas fram ur IT-systemet Nekksus, se avisig lägst ed i dea textruta. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalysera total sjukfråvaro samt korttidsfråvaro (1-14 dagar) för helår 2015 och På områdes- och sektorsivå ska statistike äve aalyseras per kö. På sektorsivå ska de befattigar som har högst sjukfråvaro tas fram och aalyseras. Aalysfrågor: Varför ser sjukfråvaro ut som de gör? Vilka risk- respektive friskfaktorer påverkar? Vad ka vi som arbetsgivare påverka? Aalysera ur ett jämlikhetsperspektiv. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. För i friskfaktorer och aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Istruktio för att ta fram statistik i Nekksus Välj ehet. År: 2015 respektive 2016 Period: december Kolumuppsättig Sjuk% ackumulerad Aställigsform: alla Du ka äve be di HR-specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. 6

7 Aalys Friskärvaro Friskärvaro mäter hur stor adel av de aställda som har max 4 sjukdagar uder ett år. Statistik ka tas fram ut IT-systemet Nekksus, flik "persoal". Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Du ka äve be di HR-specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Aalysfrågor: Vad främjar friskärvaro hos er? Aalysera ur ett jämlikhetsperspektiv. På sektorsivå ska fråga varför friskärvaro ser ut som de gör besvaras. För i friskfaktorer samt isatser/aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Aalys och prioriterade åtgärder maa friskärvaro 1.2 Utvärdera föregåede hadligspla Följ upp föregåede arbetsmiljöprotokoll/hadligspla. Har åtgärdera som beslutats i hadligsplae geomförts? Om ite, varför? Har geomförda åtgärder lett till öskat resultat? Vad återstår? Hur ska de lösas? Fis det adra lösigar ä de täkta åtgärdera? I plae för fysisk arbetsmiljö framkommer att det är hög arbetsbelastig och lite möjlighet till återhämtig, e statisk arbetsställig, ojäm värme, dålig vetilatio, blädade solljus samt svårarbetade telefoer. De höga arbetsbelastige berörde främst två av gruppera, barsekr och kotaktsekr. Uder 2016 fattades beslut om förstärkig av barsekr och seda har gruppe utökats dels med e tills vidaretjäöst dels med ett vikariat som är utöver uder 1 år. Äredefördelig har setts över och det totala atalet ärede per hadläggare har miskats. Atal ärede i kotaktgruppe har uder 2016 stadigt miskat efter de översy som gjort krig bistådet, att aväda bistådet till rätt perso vis rätt tid. Ergoom bjöds i till APT i sept Därefter har alla erbjudits eskild geomgåg av arbetsplatse. Föster byttes uder 2016 vilket ka påverka vetiliatioe. Geomgåg av hur vetilatioe fugerar som bäst har skett uder höste 2016 samt i jauari Persieer har moterats i sambad med fösterbyta. Påmielse till alla att serviceamäla så fort lufte uppfattas som dålig. fastighetsitedet meddelat att lufte kommer att mätas är allat krig fösterarbete är slutfört. Arbete krig att påtrala behov av bättre vetiliatio behöver fortsätta. Samt uppmärksamhet krig värme/solljus är sommare kommer i och med de ya föstre. 7

8 Alla telefoer är utbytta till smartphoes. 1.3 Arbetsmiljörod (social och orgaisatorisk) Forskig visar på att flera faktorer påverkar de sociala och orgaisatoriska arbetsmiljö. Exempel på faktorer att udersöka är rimliga krav/arbetsbelastig, påverkasmöjligheter, socialt stöd, balas och återhämtig. Arbetsmiljörode geomförs exempelvis geom att arbeta med resultatet i medarbetarekäte i dialog med arbetsgruppe. Nedaståede frågor har plockats ut ur medarbetarekäte då de har e tydlig kopplig till ämda faktorer ova. I tabelle eda ska du skriva i det värde som är aktuellt och seda göra e aalys av det samlade resultatet. Utifrå aalyse, för i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla respektive friskfaktorer samt isatser/aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla. Aalysera resultatet ur ett jämlikhetsperspektiv. Observera att i ite behöver göra e separat hadligspla utifrå resultatet frå medarbetarekäte! Tillsammas med skyddsombud och vid APT bestämdes att de sociala och orgaisatoriska arbetsmiljö följs upp geom resultat av medarbetarekäte. Vid APT gås medarbetarekäte igeom (vilke besvarades i ovember 2016) där det bla framkommer höga siffror för hög arbetsbelastig och lite möjlighet till återhämtig. Lite tillit till orgaisatioe och ledarskapet. Gott kommuikatiosklimat, goda relatioer och gott bemötade iom ehete. Ehete delas i fyra grupper som får i uppdrag att prata om medarbetarekäte i si helhet. De får i uppdrag att ta fram viktiga saker att bevara och vilka saker som behöver jobbas med. Därefter preseteras detta gruppvis. Alla får därefter rösta för vad de tycker behöver prioriteras av det som tagits fram. Det som är viktigt att bevara är: Respektfullt bemötade, Att hjälpas åt/trygghet i gruppe, trivsel och meigsfullt arbete. Det som är viktigt att prioritera att jobba med är: Arbetsbelastig och möjlighet till återhämtig samt oklara förvätigar - hur mycket ska ma göra- vad igår i rolle. På APT i jauari fick medarbetara svara på frågor geom att gradera frågora: 1 Jag har struktur i mia arbetsuppgifter, 2 jag ka plaera mitt arbete, 3, Upplevelse av relatioer och klimat på arbetsplatse, 3, Upplevelse av ege hälsa, 4 jag täker ofta på arbetet på mi fritid. Se bifogat dok. I jauari framkom ige oroväckade graderig. Mätige geomfördes äve vid APT och kommer att geomföras vid APT varaa måad uder året. Frågora mailas till de medarbetare som ite var med vid APT. Det som framkommer är att ågra medarbetare ofta täker på jobbet på si fritid. Flera av dessa är ya medarbetare som arbetat kortare ä 3 måader och där plaeras e geerell diskussio utifrå att vara y på arbetet osv. E medarbetare som arbetat uder två år täker ofta på sitt arbete uder si fritid, persoligt möte kommer att geomföras. Då ehete ylige arbetat geomgåede med rollbeskrivigar fick alla i uppdrag att fudera krig på vilket sätt ma bäst ska arbeta med förvätigar som gäller både medarbetare och arbetsledig. 8

9 På team uder april har varje grupp var för sig fått jobba med hur ma ska jobba med ovaståede pukter. Familjehemssekr öskar avlastas akutstyrd verksamhet i högre utsträckig och är positiva till att ha e del av gruppe som jobbar med jour i ökad utsträckig. Arbete och förvätigar har blivit tydligare seda 1:e byttes och EC ärvarar på team i avvakta på y 1:e. Situatioe i gruppe svår just u då flera sagt upp sig och arbetsbelastige är särskild hög. Rekryterig pågår, två ya påbörjar si tjäst 29/5. I avvakta blir det viktigt att få möjlighet att bolla med chef krig prioriterig. Puktera att bevara ka ma fortsatt jobba med gemesam trevlighetsfika på tisdagar, ehetsgemesamma plaerigsdagar, teamdagar, aktresig osv. Iga takar om ågot ytt som bör tillföras. Viktigt med fortsatt acceptas krig föräldraledighet, vilket det fis idag. Barsekr är tydliga med att teamarbetet blir svårt är det är vakaser på familjehemssekrtjäster och att det sakas 1:e i de gruppe vilket försvårar teamarbete, asvar osv. Viktigt är alla är på plats att arbeta med vem som gör vad, roller och förvätigar på varadra. Vid hög arbetsbelastig är det viktigt att få hjälp att prioritera. Ma vill prata mer om vad som är öskvärt och vad som är möjligt att göra i si roll och hur lågt dessa står frå varadra. Fuderigar krig om checklistor för olika arbetsuppgifter ka vara till hjälp. Samverka krig kotaktärede behöver också förbättras och tydliggöras krig vem som gör vad och att kotaktsekr och familjehemssekr gör lika i dessa frågor. Det som vi behöver bevara är att prioritera fikapauser, teamdagar och plaerigsdagar. Att få hjälp med perspektiv i ärede så ma ser hela bilde och ite bara si ege del. Att respektera varadra och ite störa vid tex stägd dörr. Att få möjlighet till skrivdagar där adra avlastar iflödet så ma får fokusera på dokumetatio. Det är fortsatt viktigt med stadig hadledig. Fortsätta arbeta med feedback. Kotaktsekr täker krig vad vi ska vära om: Fortsätta med det arbete krig feed-back som vi arbetat med på ehete. Kotaktgruppe har spridit detta till våra kollegor över sta som ett positivt exempel. Viktigt att fortsätta prata över gruppgräsera iom ehete, fortsätta med gemesamt förmiddagsfika. det ka också vara vitigt att göra sakler tillsammas utaför arbetstid. Det som behöver förbättras är ökad tydlighet vid arbetstoppar, hur vi avlastar varadra och förvätigar/prioriterigar. Samverka med alla de eheter som kotaktsekr servar behöver också hållas i och utvecklas. Observera att olika ivåer ska svara på olika frågor. Orsake till detta är att vissa frågor kräver ärhet till medarbetara för att kua göra e korrekt aalys meda adra kräver e större grupp för att resultat ska vara säkerställt. Nivå som ska svara Fråga i medarbetarekäte Värde som ska redovisas Värde Alla 41. Med stress meas ett tillståd då ma käer sig späd, rastlös, ervös eller orolig eller ite ka sova på atte eftersom ma täker på problem hela tide. Käer du av såda stress för ärvarade? Adel av medarbetara som har svarat att de upplever väldigt mycket stress för ärvarade 19 9

10 Nivå som ska svara Fråga i medarbetarekäte Värde som ska redovisas Värde Alla Ehet Område och sektor Område och sektor 13. Jag har möjlighet att återhämta mig efter perioder av hög arbetsbelastig 42. Hur ofta käer du av fysiska besvär (t ex huvudvärk, ot i rygg och acke, musarm) som du tror beror på di arbetsmiljö? 43. Hur måga gåger de seaste 12 måadera har det hät att du arbetat, trots att du med take på ditt hälsotillståd borde ha sjukamält dig? 44. Kryssa för det alterativ som ärmast beskriver hur fysiskt aktiv du har varit uder de seaste 3 måadera Medelvärdet för fråga 1,7 Adel av medarbetara som har svarat att de käer av fysiska besvär varje dag Adel av medarbetara som har svarat att de gått till arbetet trots sjukdom 4-5 gåger eller fler det seaste året Fråga om fysisk akvititet: Adel av medarbetara som har svarat att de är mest stillasittade Arbetsmiljörod (fysisk) Forskig visar på att flera faktorer påverkar de fysiska arbetsmiljö. Exempel på faktorer att udersöka är belastig, buller, luftkvalitet, kemikalier mm. Täk särskilt på kemikalier i arbetsmiljö som är ett område som följs upp i Miljöledigssystemet Östra Göteborg- för klimat och miljö. Arbetsmiljörode geomförs i dialog med arbetsgruppe. Uder styrade dokumet/persoal/arbetsmiljö och hälsa hittar du stöddokumet och iformatio som uderlättar arbetet med de fysiska arbetsmiljö. I chefsbrevet/miljödatabase fis iformatio om Göteborg -för klimat och miljö. Aalysera resultatet ur ett jämlikhetsperspektiv. Idetifiera risk- och friskfaktorer utifrå resultatet. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla respektive friskfaktorer samt isatser/aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla och gjordes av EC och skyddsombud Julia Rem e fysisk arbetsmiljörod. Alla kotorsrum gicks igeom utifrå checklista krig fysisk arbetsmiljörod. Alla fel och avsakad av hjälputrustig oterades. Checklista och ett dokumet med de pukyter som oterades bifogades kallalese till APT På APT delades medarbetara i i smågrupper där de fick diskutera resultatet och komlittera och läma sypukter. Detta preseterades därefter i storgrupp. Det som framkom vid geomgåg samt i stordiskussioe var: - Diverse utrustig sakas, ståmattor, mouse roller/trapper, beslysig som ite fugerar. 10

11 - Dålig vetilatio, främst mådag morgo, de stägs av kl 18 (arbetstid till osdagar). Gäller både kotorsrum och besöksrum. Dålig värme, främst pausrum och pla 0. - Rökare utaför persoaligåge ger dålig luft är ma går ut. - Dålig belysig vid persoaligåge och ie i cykelförrådet. - Periodvis hög arbetsbelastig och svårt med återhämtig. 1.5 Riskaalys och hadligspla Riskaalys Bedöm riskfaktors allvarlighetsgrad. Prioritera vad som är viktigast att arbeta med. Måga gåger ka riskera bedömas direkt, ta aars hjälp av stödfrågor och riskmatris eda. Orsakas riske av mäskliga, tekiska och/eller orgaisatoriska faktorer? Hur troligt är det att ågot ska häda? Ka e eller flera medarbetare utsättas för risker? Vid vilka arbetsmomet är riskera särskilt stora? Hur läge är medarbetara utsatta? Vilket slags ohälsa och olycksfall ka iträffa? Bedöm om riske är acceptabel (grö), medelstor (gul) eller stor (röd). 11

12 Bestäm vilka risker i ska fokusera på och För i åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. Dessa ka du äve med fördel omvadla till ett mål/aktivitet och föra i i di verksamhetspla uder uppdraget arbetsmiljö och hälsa Riskkällor/Risker Bedö m- ig Till hadli gspla? Åtgärd/aktivitet för att miimera riske Asva rig Klart är? Uppska ttad kostad Värme/Vetilatio/sollju s Rökare utaför persoaligåg Dålig belysig vid persoaligåg och cykelförråd Periodvis hög arbetsbelastig och svårt med återhämtig Gul Grö Gul Gul J N Lyftas till husgrupp. Serviceamäligar så sart problem uppmärksammas. Lyftas till husgrupp. Skapa gemesamt mail med regler för rökig, avisad plats osv. EC tillsam mas med medar betare. 21/2 och kotiu erligt. EC 31/3. 0 N Serviceamäla. EC 31/1. J Medarbetare sigalera, stöd med prioriterig och plaerig av 1:e. EC, 1:e och Kotiu erligt uder 12

13 Riskkällor/Risker Bedö m- ig Till hadli gspla? Åtgärd/aktivitet för att miimera riske Asva rig Klart är? Uppska ttad kostad Prioritera återhämtig är arbetstoppe går er. Avlasta varadra med skrivveckor. Socialadmisitratör avlasta arbetsuppgifter. Följa belastig, både utifrå ärede ikl äredetygdsmättig me också käsla av belastig geom ekät som besvaras på APT varaa måad. medar betare. året. 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Aalysera friskfaktorer geom att bedöma hur de bidrar till e god arbetsmiljö och hälsa. Aalysera gära med hjälp av MTO, Mäiska, Tekik, Orgaisatio. Är det mäskliga, tekiska eller orgaisatoriska faktorer som spelar roll för att medarbetare ska må bra? Ka dessa utvecklas för att fler ska må bra? Prioritera vad som är viktigast att arbeta med. Skapa isatser/aktiviteter för att främja hälsa. Dessa ka du med fördel omvadla till ett mål/aktivitet och föra i i di verksamhetspla uder uppdraget arbetsmiljö och hälsa Friskfaktorer Till hadli gspla? Åtgärd/aktivitet för att främja hälsa Asva rig Klart är? Uppska ttad kostad Respektfullt bemötade, hjälpas åt, trivas med varadra och käa trygghet J Prioritera fikapauser och trivselfika tisdagar. Gemesamma teamdagar, plaerigsdagar. Sitta ära varadra i lokalera. Respektera stägda dörrar. Fortsatt arbete krig rollbeskrivig, asvar och uppdrag. EC, 1:e och medar betare Kotiuerli gt uder året 6000 (kost och lokal vid pla.dag ar) Meigsfullt arbete J Tydliggöra syfte och mål med verksamhete, rollbeskrivig. iehåll i rolle. Möjlighet till samtal om bedömigar krig varför vi gör på ett visst sätt. EC, 1:e och medar beter Kotiuerli gt uder året på team. Tema för pladag 7/6? Tillfälliga uppföljigsfrågor 13

14 Aväder du/i ågo särskild mall för kallelse till APT? - vilke? Bifoga gära lägst ed i rapporte Hur sker kallelse till APT? Aväder du/i ågo särskild mall för dagordig förapt? - om ja, vilke? Bifoga gära lägst ed i rapporte. - om ej, vilka pukter brukar i ta upp på APT? Ja. Aväder de kallelse som är framarbetad tillsammas med fack, me har tillsammas och utifråp medarbetares öskemål modifierat och föreklat. Sker e vecka före utsatt datum, per mail. Aväder kallelse. Har i e uppdaterad dokumetatio av era märkigspliktiga kemikalier och tillhörade aktuella säkerhetsdatablad? Förvaras kemikalier på ett säkert sätt som förhidrar miljö- och arbetsmiljörisker? Ej aktuellt Ej aktuellt 1.8 Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Beskriv arbetsmiljöfrågor eller åtgärder som det fis aledig att lyfta i orgaisatioe utifrå att du behöver stöd i fråga av sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). Lokalfrågor behöver lyftas: Vetilatio, värme och blädade solljus. Rökare utaför etre som berör alla eheter iom huset. I första had lyfts dessa till husgrupp på Tellusgata. 14

15 2 Mål för de orgaisatoriska och sociala arbetsmiljö Eligt AFS 2015:4 om Social och orgaisatorisk arbetsmiljö ska arbetsgivare ta fram mål för de orgaisatoriska och sociala arbetsmiljö. Måle ska syfta till att främja hälsa och arbetsmiljö samt öka orgaisatioes förmåga att motverka ohälsa, exempelvis geom att stärka och förbättra kommuikatio, lärade, ledarskap, samarbete, iflytade och delaktighet. Arbetsgivare ska ge arbetstagara möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram måle och se till att arbetstagara käer till dem.samtidigt ska måle vara förakrade i högsta ledige och utgå frå arbetsmiljöpolicy. Det iebär att förvaltige kommer att sätta mål på alla ivåer. Varje ehet tar fram mist ett mål eller e aktivitet utifrå er arbetsmiljökartläggig. Detta mål/aktivitet lägger du till i justera pla uder området Styrig och ledig där det fis ett uppdrag som heter "Alla eheter ska ha ett mål och/eller e aktivitet avseede arbetsmiljö och hälsa." Det blir då syligt i tabelle eda. Förvaltigsledige och sektorsledigara tar därefter fram övergripade mål som gäller för förvaltige respektive sektorera. Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar Arbetsmi ljö och hälsa Alla eheter ska ha ett mål och/ eller e aktivitet avseed e arbetsmi ljö och hälsa Rimlig arbetsbe lastig Mali Norma Medarbe tare ska ha e rimlig arbetsbe lastig och avlastas uppgifter som ka geomfö ras av aa persoal Socialad miistrat ör påbörjad e si tjäst Övertagi t viss dokume tatio, att lägga i beslut, telefoik otakter, hadhav a dagasv arstelefo, reoveri g av besöksr um, samma ställa listor för öäversy av 15

16 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar ekoomi familjeh em, bilasva r, upphad lig osv Ytterliga re uppgifter för att avlasta tas fram kotiue rligt och gemes amt av medarbe tare, 1:e och EC. Barsek r förstärkt med två tjäster. Kotakts ekr äredem ägd miskat kotiue rligt uder 2016 efter översy av biståde t. Geomg åg av familjeh emssekr tjäster, äredefö rdelig av ärede påbörjat s. Feb: 8 barsekr på plats frå 2/2. Fördeli g av ärede, möjlighe t till rimlig belasti g uder itrodukt 16

17 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar io. Översy av barsekr tjäster med viss omfördel ig. Kotakt har pla.dag 2/3 för att göra e jämare äredefö rdelig. Översy av familjeh emssekr ärede pågår, förtydlig ade listor över ärede och adra arbetsup pgifter, alla fått i uppdrag att uppdater a listor. Mars: Fortsatt arbete krig förtydlig ade och helhetst öckade listor. EC gått igeom istor och äredem ägd för familjeh emssekr. Kotiue rlig geomg åg av barsekr äredem ägd e gåg per måad. 17

18 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar Översy av tjäster kotakt och omfördel ig av ärede 2/3. Omförde lig av e halv tjäst till tf 1:e i kotaktg ruppe. Lät medarbe tara fylla i 5 sabba fråor med e bedömi g om stress och återhämt ig på APT i jauari. Vid medarbe tarekät (som fylldes i i ov-16) visade de höga stressiv åer. Resultat frå medarbe tarekät kom i mars och utifrå detta resultat kommer jag att låta medarbe tare fylla i frågora varaa måad för att fåga 18

19 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar upp och stötta vid behov. April: Barsek r har haterba ra tjäster ret äredem ässigt me tygde i ärede a har ökat utifpr flera samma brott och risk för samma brott viket ökar krav på mer omfatta de arbetsi sats. Tre familjeh emssejr avslutar sia tjäster i maj/jui vilket gör att det blir färre att fördela ärede på samt svårghet att läsa joure. Allt mer samverk a med EKB för att se hur ma ka lösa detta tillsama s, rekryteri g pågår, 19

20 Område Uppdra g Verksa mhete s mål Aktivitet er Asvari g Beskriv ig / syfte med åtgärde Startdat um Slutdatu m Komme tar plaeri g krig orgaisa tiosjust erig utifrå vad som häder på EKB, ka ma jobba äu ärmare tillsamm as. Kotakt har miskat i äredem ägd och tf 1:e är tillsatt, gruppe s frågor lyfts på ett aat sätt ä tidigare. Tillsätti g av två pesio ärer som ka avlasta geom att göra utredi gar. Översy av familjeh emssekr behov för att kua möta upp krav och uppdrag, särskilda tjäster som blad amat har irikti g på jour diskuter as. 20

21 3 Uppföljig höst 2017 Du, som chef, asvarar för att systematiskt udersöka, rapportera, åtgärda och följa upp arbetsmiljö och hälsa iom di verksamhet. I juridisk meig, eligt Arbetsmiljölage, är äve chefer medarbetare. Observera att det på grud av detta fis två separata arbetsmiljöuppföljigar i Rappet. För mer iformatio om arbetsmiljöarbete och ditt asvar som chef, se Styrade dokumet/persoal/arbetsmiljö och hälsa. I SDF Östra Göteborgs arbetsmiljöuppföljig igår att du som chef aalyserar yckeltal samt geomför arbetsmiljöroder och rapporterar i resultat och aalys för dessa, samt åtgärder. Arbetsmiljöroder gör du tillsammas med dia medarbetare. Uder rubrike Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe skriver du i de frågor som du och dia medarbetare behöver stöd och hjälp med att hatera, frå sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). Att täka på i aalysarbetet Jämlikhetsperspektivet (Jämlikhet är alla mäiskors lika värde oavsett kö, kösidetitet eller kösuttryck, etisk tillhörighet, religio eller aa trosuppfattig, fuktiosedsättig, sexuell läggig, ålder, socioekoomi och geografisk hemvist i stade. Jämställdhet är jämlikhet mella köe) Idetifiera risk- och friskfaktorer utifrå resultatet* * E riskfaktor är ågot i arbetsmiljö som ka leda till ohälsa och ska tas bort eller miimeras. E friskfaktor är ågot i arbetsmiljö som gör att hälsa bevaras eller förbättras hos de aställda på arbetsplatse. Täk på att faktorera ka gälla såväl fysisk, psykisk eller social arbetsmiljö samt fias på så väl orgaisatios-, gruppsom idividivå. Tidpla 2017 Tidpla för arbetsmiljöuppföljige höste 2017 De 21 oktober ska du som chef vara klar med di uppföljig och ha rapporterat i de i Rappet. Seast vecka 47 ska redovisig och samverka ske i lokal samverkasgrupp (LSG). För detta asvarar du som områdeschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för ehetera respektive områdea - redovisas och samverkas i de lokala samverkasgruppe. Seast vecka 51 ska redovisig och samverka ske i förvaltiges samverkasgrupp (FSG). För detta asvarar du som sektorschef. Det iebär att arbetsmiljöuppföljige - iklusive aalys och hadligspla för sektor - redovisas och samverkas i förvaltiges samverkasgrupp. Två gåger per år ska förvaltige rapportera uläge och hadligspla avseede arbetsmiljö och hälsa till ämde. 21

22 3.1 Aalys av yckeltal Arbetsskador, otillåte påverka och tillbud Statistik fis i IT-systemet LISA. Du ka äve be di HR- specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalys Vilka är de valigaste hädelsera som förorsakar arbetsskador eller tillbud? Vad beror detta på? Aalysera utifrå modelle Mäiska- Tekik- Orgaisatio. Ta med jämlikhetsperspektiv i aalyse Sjukfråvaro Statistik ka tas fram ur IT-systemet Nekksus, se avisig lägst ed i dea textruta. Du behöver ite föra i statistike uta bara aalysera de. Aalysera total sjukfråvaro samt korttidsfråvaro (1-14 dagar) för halvår 2016 och På områdes- och sektorsivå ska statistike äve aalyseras per kö. På sektorsivå ska de befattigar som har högst sjukfråvaro tas fram och 22

23 aalyseras. Aalysfrågor: Varför ser sjukfråvaro ut som de gör? Vilka risk- respektive friskfaktorer påverkar? Vad ka vi som arbetsgivare påverka? Aalysera ur ett jämlikhetsperspektiv. För i risker samt åtgärder/aktiviteter för att förebygga ohälsa i 1.5 Riskaalys och hadligspla. För i friskfaktorer och aktiviteter för att främja hälsa och arbetsmiljö i 1.6 Friskfaktorer och hadligspla Istruktio för att ta fram statistik i Nekksus Välj ehet. År: 2016 respektive 2017 Period: jui Kolumuppsättig Sjuk% ackumulerad Aställigsform: alla Du ka äve be di HR-specialist eller processledare för arbetsmiljö och hälsa om stöd. 3.2 Uppföljig och reviderig av hadligspla Följ upp 1.5 Riskaalys och hadligspla samt 1.6 Friskfaktorer och hadligspla och revidera vid behov. Fudera krig: Har åtgärdera som beslutats i hadligsplae geomförts? Om ite, varför? Har geomförda åtgärder lett till öskat resultat? Vad återstår? Hur ska de lösas? Fis det adra lösigar ä de täkta åtgärdera? 3.3 Hot- och våldspla Hot och våld Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig Har ehete e ruti för hot- och våldssituatioer som följer stadsdeles mall? Är de käd för alla medarbetare? Har i reviderat de mist e gåg de seaste 12-måadersperiode? 3.4 Bradskydd (SBA) SBA Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig 23

24 SBA Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig Har ehete SBA- föreskrifter? Är de käda för alla medarbetare? Har i haft bradskyddsrod på alla arbetsplatser iom ehete uder de seaste 12- måadersperiode? Har i haft utrymigsövig uder de seaste 12- måadersperiode? 3.5 Arbetsmiljöfrågor att lyfta i orgaisatioe Beskriv arbetsmiljöfrågor eller åtgärder som det fis aledig att lyfta i orgaisatioe utifrå att du behöver stöd i fråga av sektorsledig, lokal samverkasgrupp (LSG), förvaltigsledig eller förvaltiges samverkasgrupp (FSG). 24

25 4 Utvärderig av arbetsmiljöuppföljig vår och höst Följade avsitt är e utvärderig av hur arbetsmiljöarbetet iom SDF Östra Göteborg fugerar. Uderlaget kommer att avädas för att förbättra t ex iformatio, rutier och utbildig iom arbetsmiljöområdet. Svara kortfattat på edaståede frågor. Upplever du som chef att du har tillräcklig kuskap och iformatio gällade: arbetsmiljö (lagar, avtal samt praktiskt arbete) uppgiftsfördelig av arbetsmiljöuppgifter lokala rutier och tidplaer stöd för kartläggig, riskbedömig och hadligsplaer riskbedömig vid verksamhetsförädrig hur ma förebygger och haterar ohälsosam arbetsbelastig hur ma förebygger och haterar kräkade särbehadlig hälsofrämjade ledarskap och hälsofrämjade arbetsplatser Välj mella Ja/Nej/Ej tillämplig Kommetarer och förbättrigsförslag 25