2013/14 LIKABEHANDLINGSPLAN

2013/14 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 NORRBACKASKOLAN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Norrbackaskolans vision 2.1 Övergripande mål 3. Definition av begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 4. Ansvarsfördelning -rektor -all skolpersonal -elever och föräldrar - skolans likabehandlingsgrupp 5. Elevers rätt till stöd 6. Främjande och förebyggande arbete 6.1 Information 6.2 Uppsikt/ upptäckt/förebyggande 6.3 Kartläggning 6.4 Kön 6.5 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 6.6 Funktionshinder 6.7. Sexuell läggning 6.8 Annan kränkande behandling 7. Tidsplan 8. Rutiner för utredning - När en kränkning sker 9. Handlingsplan vid utredning -Vårdnadshavare -Om vuxna kränker -Åtgärder 10. Uppföljning och utvärdering av utredning 11. Dokumentation 12. Analys och sammanställning av Trygghetsenkäten

1. Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Den reviderades 2008 (2008:567). Bestämmelserna i Skollagen (2010:800) 6 kap 1-16 har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Lagarna ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt motverka annan kränkande behandling. Lgr11 Skolans värdegrund, Förståelse och medmänsklighet Alla skolor ska ha en aktuell och levande likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen tas fram och revideras varje år av rektor, skolpersonal, elever och gärna även vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen ska innehålla aktiva åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering. Det är viktigt att skolan ställer sig frågor kring likabehandling kopplat till diskrimineringsgrunderna och att man beslutar om åtgärder för var och en av dem: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Likabehandlingsplanen ska förutom aktiva åtgärder också innehålla information om hur skolan ska agera när elever kränks av andra elever eller av skolpersonal.

2. Norrbackaskolans vision/värdegrund Vår skola präglas av trygghet och respekt för människors olikheter. Vår absoluta målsättning är att Norrbackaskolan skall vara en skola där alla, både elever och vuxna, skall vara trygga och känna sig lika behandlade oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionshinder. Varken elever eller personal skall känna sig utsatta för kränkande behandling. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar, repressalier och trakasserier mellan elever såväl som mellan personal och elever. 2.1 Övergripande mål Vi har kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att utforma relevanta åtgärder. På skolan arbetar all personal utifrån följande mål: På Norrbackaskolan ska alla känna sig trygga och lika behandlade. Vi arbetar gemensamt för ökad förståelse för alla människors lika värde oavsett olika förutsättningar och behov. Målsättningen är att arbeta förebyggande för att förhindra att kränkningar sker. Det förebyggande arbetet sker bland annat genom en kontinuerlig uppföljning från den årliga trygghetsenkäten. Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare får information om lagen (2008:567) och om skolans likabehandlingsplan. Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling upptäcker vi det tidigt. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. På Norrbackaskolan ska alla elever få redskap för att hantera konflikter. 3. Definition av begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna köns, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En kränkning kan vara: Synlig/handfast: - fysisk (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) - verbal (t.ex. att bli hotad eller kallad för något nedlåtande eller bli retad eller provocerad) Dold/subtil: - text- och bildburen (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms/mms) - icke-verbal (t.ex. ryktesspridning, utfrysning, miner, blickar) Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasseri som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 4. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att: - se till att all personal (även vikarier och nyanställda), alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. - se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder samt annan kränkande behandling - årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever (om möjligt även vårdnadshavare) - om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas - se till att skolans personal har ett gemensamt system för hur de utreder och dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. All skolpersonal Det är all skolpersonals ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. Vi arbetar förebyggande genom ett gemensamt förhållningssätt i skolan och i allt vardagligt arbete genom att: - signalera tydligt i handling att alla har lika värde, har rätt att yttra sig och att ingen form av trakasserier, repressalier eller kränkningar accepteras. - utnyttja olika situationer till att utveckla elevernas förmåga att samspela med varandra samt hantera och lösa konflikter - aktivt involvera eleverna i skolans arbete mot kränkande behandling Elever och föräldrar Det är alla elevers gemensamma ansvar att: - följa skolans ordningsregler. - prata med någon vuxen när de upplever, ser eller hör kränkningar Därutöver förutsätter vi att föräldrar sätter sig in i skolans likabehandlingsplan

Likabehandlingsgruppens uppdrag LBHG har i huvudsak två uppgifter: att stötta det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och mobbning samt att leda arbetet vid misstänkt eller pågående mobbning. Gruppen träffas regelbundet. Syftet med dessa träffar är att identifiera enskilda eller grupper av elever där det finns en oro över återkommande konflikter, negativt samspel eller kränkningar. LBHG använder sin kompetens för att följa upp där signaler finns för att något är på gång eller där misstanke finns om att några elever far illa. Uppföljningen sker oftast genom samtal med en eller flera elever. Föräldrar till inblandade elever kontaktas alltid. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan hitta vägar att ta tag i problemet i stort. tidpunkt: möte ca 60 minuter varje vecka ansvar: LBHG Alla träffarna med LBHG dokumenteras genom minnesanteckningar som förvaras på expeditionen. 5. Elevers rätt till stöd Eleven har rätt att få stöd och hjälp när den känner sig kränkt. Vem eleven än kontaktar har eleven rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. All skolpersonal har alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Vårdnadshavare har ett ansvar att informera skolan om det kommer till vårdnadshavarens kännedom att barnet blir kränkt. Skolan arbetar utifrån en handlingsplan och har utarbetade rutiner för utredning. Se punkt 8 och 9. 6. Främjande och förebyggande arbete 6.1 Information Mål Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare får information om lagen (2008:567) och om skolans likabehandlingsplan. Aktiviteter Likabehandlingsplanen presenteras för alla anställda, av rektor eller verksamhetsledare samt för vårdnadshavare, av klasslärare vid höstterminens start. Om elev/den anställde börjar på skolan under pågående läsår är det viktigt att Likabehandlingsplanen presenteras vid start. tidpunkt: föräldramöte i början av läsåret ansvar: rektor samt ansvariga pedagoger Information om likabehandlingsplanen finns med i skolans informationsfolder med hänvisning till skolans webbplats. tidpunkt: höstterminens start ansvar: rektor och ansvarig för skolans hemsida

Likabehandlingsplanen presenteras i varje klass. tidpunkt: vid upprättande samt höstterminens start ansvar: klasslärare Likabehandlingsplanen finns i alla klassrum, i personalrum, på fritids och utanför skolsyster. tidpunkt: efter revidering och hela året ansvar: klasslärare, fritidspersonal och likabehandlingsgruppen (LBHG) Skolan fokuserar aktivt på arbetet med begreppen förståelse och respekt för att kunna knyta an till Lika behandlingsplan tidpunkt: hela året ansvar: klasslärare Skolan fokuserar aktivt på arbetet med begreppen förståelse och respekt för att kunna knyta an till Likabehandlingsplan tidpunkt: hela året ansvar: klasslärare 6.2 Uppsikt/upptäckt/förebyggande Mål Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling upptäcker vi det tidigt. Aktiviteter På klassrådets dagordning finns frågor kring trivsel och trygghet alltid med. tidpunkt: varje vecka ansvar: klassläraren På varje rast finns vuxna på skolgården. De är väl synliga i orange väst. Ett rastvaktschema finns anslaget på fönstret i musikrummet så att eleverna vet vem som rastvaktar. tidpunkt: varje dag hela året ansvar: arbetslag. Likabehandlingsgruppen (LBHG) ansvar för att schema sätts upp. Alla arbetslag strävar efter ett lösningsfokuserat förhållningssätt för att öka barnens delaktighet i och erfarenhet av positiv konflikthantering. tidpunkt: varje dag hela året ansvar: arbetslag Arbetslaget är uppmärksamt på kamratrelationer, känsloyttringar, frånvaro, arbetsglädje m.m. tidpunkt: varje dag hela året ansvar: arbetslag Lägesrapport är en stående punkt på varje arbetslagsmöte. tidpunkt: arbetslagsmöten ansvar: arbetslag Vår ambition är att finnas med i barnens riskmiljöer, t.ex. omklädningsrum och kapp-

rum. tidpunkt: varje dag hela året ansvar: arbetslag Alla vuxna har ansvar och skyldighet att ingripa när de får kännedom om misstänkt diskriminering eller kränkning. tidpunkt: alltid ansvar: alla vuxna (även städ- och kökspersonal samt föräldrar) Skolpersonal anordnar lekar under tiorasten en gång i veckan. tidpunkt: hela året ansvar: fritidspersonal och verksamhetsledare All personal befinner sig på skolgården i samband med terminsstarten. tidpunkt: höstterminens första två veckor ansvar: rektor och arbetslagen- 6.3 Kartläggning Mål Vi har kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att utforma relevanta åtgärder. Aktiviteter Arbetslaget sammankomst. LBHG tar fram en enkät med frågor. Alla pedagoger har ansvar för att eleverna fyller i enkäten. Sammanställningen, som ska vara statistiskt könsuppdelad, ligger sedan till grund för eventuella åtgärder som LBHG tar fram. Resultaten redovisas för all personal och elever. Vissa frågor väljs ut till elevrådet för diskussion och vidare samtal i klasserna. tidpunkt: oktober/november samt februari/mars varje år ansvar: rektor och LBHG samt respektive klasslärare Trygghet och trivsel tas alltid upp i samband med utvecklingssamtal tidpunkt: en gång per termin ansvar: pedagogisk personal Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen i skolår 4. tidpunkt: vid ordinarie hälsosamtal i skolår 4 ansvar: skolsköterskan 6.4 Kön Mål Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Aktiviteter

Elever medvetandegörs om allas lika värde och könsperspektiv genom samtal. tidpunkt: under året ansvar: all pedagogisk personal 6.5 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter Skolan försäkrar sig om att viktig information förstås av alla föräldrar. Information om möjligheten till tolkhjälp vid samtal och möten på skolan, skall ges till vårdnadshavare. tidpunkt: kontinuerligt ansvar: rektor och all pedagogisk personal All personal diskuterar hur de bör hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. tidpunkt: kontinuerligt ansvar: rektor och all pedagogisk personal Skolan uppmärksammar högtider och traditioner från olika religioner. Detta sker genom arbete i klassrum och under hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Tidpunkt: hela året Ansvar: klasslärare och hem- och konsumentkunskapslärare 6.6 Funktionshinder Mål På Norrbackaskolan arbetar vi gemensamt mot ökad förståelse för alla människors lika värde även om vi har olika förutsättningar och behov. Aktiviteter Information om funktionsnedsättningar ges till alla elever vid naturliga tillfällen. Information om allergier ges till alla elever som uppmanas att inte använda starkt doftande produkter på skolan. Kompetensutveckling ska erbjudas berörd personal. tidpunkt: kontinuerligt ansvar: rektor, elevvårdsteam och all pedagogisk personal 6.7 Sexuell läggning

Mål Vår skola arbetar för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Aktiviteter I naturliga situationer tar vi barns frågor om sexuell läggning och olika samlevnadsformer på allvar. Alla pedagoger tänker sig för HUR man pratar om familje- och samlevnadsformer och inte tar heterorelationer som norm och annat som avvikande. Skolan erbjuder ett utbud av litteratur på fritids och i skolbiblioteket där olika familje- och samlevnadsformer är representerade. tidpunkt: när tillfälle ges ansvar: all pedagogisk personal 6.8 Annan kränkande behandling Mål På Norrbackaskolan ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter. Aktiviteter Vi använder olika metoder och material för att skapa goda relationer och kamratskap. tidpunkt: kontinuerligt samt extra vid skolstart och t.ex. under allaktivitetsdagar ansvar: all pedagogisk personal I alla klasser och arbetslag arbetar man aktivt med konfliktlösning utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt. tidpunkt: kontinuerligt ansvar: all personal Vid upprepande konflikter/kränkningar eller kränkningar av allvarligare art - mobbning - agerar alla enligt skolans rutiner. Se rutiner under punkt 8. tidpunkt: vid behov under hela läsåret ansvar: all personal, likabehandlingsgruppen och föräldrar. 7. Tidsplan för läsåret 13/14

Datum Innehåll Ansvariga Övrigt Augusti Likabehandlingsplanen presenteras för alla anställda vid upptaktsdagarna. Rektor, LBHG Augusti Genomgång av likabehandlingsplanen Klasslärarna med alla elever i klasserna. Augusti Vid personalpresentationen för alla LBHG elever presenteras även Likabehandlingsgruppen. September Klassläraren presenterar Klasslärare Likabehandlingsplanen för föräldrarna vid första föräldramötet. September Likabehandlingsgruppen besöker LBHG elevrådet. September Vid terminens första samrådsmöte LBHG och rektor deltar en representant från LBHG och presenterar Likabehandlingsplanen tillsammans med rektor Augusti - december Att hålla handlingsplanen levande. Klasslärare med stöd av LBHG Oktober Trygghetsenkäten utformas. LBHG Enkäten förankras med elevrådet. November Trygghetsenkäten genomförs Klasslärare, LBHG November Likabehandlingsgruppen utvärderar, LBHG analyserar och sammanställer enkätsvaren. December Återkoppling av enkätsvaren till LBHG arbetslagen och elevrådet. Januari-juni Att hålla handlingsplanen levande. Klasslärare Februari Trygghetsenkäten utformas LBHG Enkäten förankras med elevrådet Mars Trygghetsenkäten genomförs Klasslärare, LBHG April Likabehandlingsgruppen utvärderar, LBHG analyserar och sammanställer enkätsvaren. Maj Enkätsvaren redovisas för all LBHG personal. Maj Likabehandlingsplanen revideras LBHG Maj- juni Remiss till all personal, elever samt LBHG och rektor föräldrasamrådet. Synpunkter lämnas in senast. Juni Likabehandlingsplanen fastställs och läggs ut på hemsidan. LBHG, rektor och hemsideansvarig

8. Rutiner för utredning Utredningen skall syfta till att få reda på kränkningens karaktär och skall sedan ligga till grund för bedömning om vilka åtgärder som ska vidtas. Omfattningen av vårt agerande styrs av om kränkningen är enstaka eller återkommande. Den enskilda pedagogen avgör om likabehandlingsgruppen bör engageras och kan alltid konsultera gruppen om råd. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet är oönskat eller handlingen kränkande. Om trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan kränkande behandling upptäcks eller anmäls ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. När en kränkning sker Allt bråk är inte kränkning eller mobbning, men ska givetvis uppmärksammas och bearbetas. I vardagen finns konflikter som ett naturligt inslag. Vuxna ska använda dessa till att utveckla elevernas förmåga att hantera och lösa dessa på olika sätt. Det förebyggande arbetet mot kränkningar och arbetet med att hjälpa barnen att hantera och lösa konflikter är allas ansvar. Både personal och föräldrar har en viktig uppgift att uppmuntra barnen till att sätta egna gränser och stärka sin självkänsla. Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska det som hänt följas upp skyndsamt. Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen och uppföljningen ska alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Syftet är att få reda på kränkningens karaktär som sen ska ligga till grund för vilka åtgärder som vidtas. I skolans vardag finns konflikter som ett naturligt inslag. All skolans personal har ett ansvar att använda dessa till att utveckla elevernas förmåga att hantera och lösa konflikter på olika sätt. Det arbetet sker ständigt och lämnas när konflikten fått en lösning och de inblandade parterna uttrycker att de är nöjda. Ofta föranleder inte de mindre konflikter någon anledning att kontakta föräldrarna eller göra en utredning eftersom de anses lösta och parterna är nöjda. Skolans pedagoger kontaktar alltid föräldrarna: när våldsamheter eller grovt, kränkande språk har förekommit vid upprepade konflikter när elever är mer än för stunden upprörda eller ledsna när anledning finns att föräldrar följer upp hemma Det är alltid de inblandade elevernas föräldrar som kontaktas och inte övriga föräldrar om inte särskilda skäl för detta finns. Om eleverna hemma berättar om situationer som förälder blir fundersam över så ska han/hon kontakta direkt ansvarig pedagog för en förklaring.det är möjligt att elever runt omkring inte alltid har förstått hela situationen och kan behöva hjälp med att förstå sammanhanget och då kan förälder vara till stor hjälp. tidpunkt: samma dag ansvar: ansvarig pedagog

9. Handlingsplan vid utredning På vår skola utreds grövre kränkningar och misstanke om mobbning enligt nedan: När kännedom om en kränkning anmäls till LBHG sammankallas gruppen inom ett dygn eller snarast möjligt. LBHG diskuterar vad som hänt och vilka som är mest lämpade att ta tag i just det här fallet. Det är alltid två ur gruppen som arbetar tillsammans. En leder samtalet och den andre antecknar. 1. Ta reda på fakta Börja med att ta reda på vad som hänt, vilka mobbar, hur länge har det pågått, var det äger rum osv. 2. Enskilt samtal med den mobbade Det är viktigt att få fakta från den mobbade och informera henne/honom om hur skolan går vidare med ärendet. 3. Enskilda samtal med den/dem som mobbar Detta samtal måste ske utan att eleven/eleverna hinner bygga upp en strategi och försvar. Vi berättar vad vi fått veta och att vi inte på några villkor accepterar någon form av mobbning. Vi frågar därefter Vad kan du göra för att mobbningen skall upphöra? Vi informerar hur vi går vidare och att vi kommer att ha ett uppföljningsmöte. 4. Hemmen kontaktas Vi informerar alla berörda elevernas föräldrar om vårt samtal och våra överenskommelser. 5. Kontinuerlig uppföljning Vi har första uppföljningen bara någon dag efter samtalen för att stötta processen. Vi gör en avstämning inom 14 dagar för att följa upp att kränkningen/mobbningen har upphört. 6. Stöd för den mobbade Beroende på mobbningens karaktär och hur länge detta har pågått kan det eventuellt för att ge den mobbade en chans att återfå sin självkänsla, vara mycket viktigt att ge stödsamtal parallellt med att läraren försöker att stärka elevens status i klassrummet. 7. Stöd för mobbaren Även den elev som mobbat behöver hjälp för att våga komma ur sin roll. 8. Information till klasskamraterna Säg vi vet om och vi jobbar! 9. Ärendets avslut Likabehandlingsgruppen gör en slutgiltig avstämning efter cirka 30 dagar. Om det då visar sig att kränkningen/mobbningen fortfarande pågår fortsätter arbetet. Om kränkningen/mobbningen har upphört avslutas ärendet.

Vårdnadshavare Föräldrar till den kränkte och den/de som kränkt skall alltid kontaktas. Det sker när skolan fått in berördas versioner. Skolan ger föräldrarna till den kränkte en kontaktperson på skolan. Föräldrarna måste få förtroende för att skolan tar tag i situationen på ett professionellt sätt där föräldrarna har en naturlig roll. Om vuxna kränker Alla vuxna har ansvar och skyldighet att ingripa när de får kännedom om misstänkt diskriminering eller kränkning. Det gäller även när man ser att vuxna kränker elever. Anmälan görs till rektor och om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor också ansvara för utredning och dokumentation. Åtgärder Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning skall inte göras större eller mindre än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Elevhälsoteamet kan kontaktas för att ge stöd både till enskilda pedagoger och till LBHG. Utredningen redovisas till rektor som bedömer om anmälan till socialtjänst eller polis skall göras. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation ska hjälp tas utifrån. 10. Uppföljning och utvärdering av utredning På vår skola följer vi upp och utvärderar varje enskilt fall enligt nedan: Avstämning/uppföljning sker löpande och anpassas till kränkningens omfattning. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. 11. Dokumentation På vår skola dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning genom att: Följa kommunens rutiner angående Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. När pedagog kontaktar vårdnadshavare med anledning av konflikter eller kränkning, dokumenteras det. När LBHG träffas för att identifiera och förebygga otrygga situationer, sker dokumentation via minnesanteckningar som förvaras på expeditionen. När LBHG gör en utredning dokumenteras den skriftligt och återkopplas till berörda pedagoger, elever, föräldrar och rektor. Åtgärder i form av överenskommelse, åtgärdsprogram eller annan åtgärd, dokumenteras skriftligt. Uppföljning med elever och föräldrar dokumenteras och arkiveras tillsammans med tidigare dokumentation i ärendet.

Sammanställning och analys av enkätsvaren vt 2013 Är du trygg på skolan? Ett stort flertal elever uppger att de känner sig trygga på skolan. Det var bara en elev på skolan i år 1-3 som uppgav att den inte kände sig trygg. Efter samtal med eleven visade det sig att eleven oftast känner sig trygg. Respekterar du andra på skolan? De flesta respekterar andra barn på skolan, ca 95%, i år 1-3. I år 4-6 uppger ungefär 25% att de är medvetna om att de ibland inte respekterar andra. Finns det någon som du är rädd för? 5 elever i år 1-3 har uppgett att de är rädda för någon på skolan. Lärare har samtalat med berörda elever och läget är under kontroll. I år 4-6 uppger en elev att han är rädd för en annan elev på skolan. Likabehandlingsgruppen bevakar och följer upp ärendet. Hur är stämningen mellan eleverna i omklädning-och duschrum? Av pojkar i år 1-3 uppger 11 pojkar att det är ganska dåligt i omklädningsrummet. 6 pojkar tycker att det är dåligt. Det är hög ljudnivå i omklädningsrummet och att elever ibland busar och släcker lamporna. Av flickorna i år 1-3 tycker 4 elever att det är ganska dåligt. Bland pojkarna i år 4-6 uppger 10 elever att det är stökigt i omklädningsrummet. Ljudnivån är hög, dåligt språkbruk och man släcker lamporna. Är du trygg på skolgården? I år 1-3 uppger ca 10 procent att de upplever att tryggheten är sådär. 90 procent känner sig nöjda. Pojkar år 4-6 8 procent sådär. 92 procent nöjda. I år 4-6 uppger 5 procent av flickorna att det är sådär. 95 procent är nöjda. Tycker du att rastvakterna är där de behövs? I år 1-3 uppger få flickor, endast 1 att de inte är där de behövs. Av pojkarna i år 1-3 är det många elever, 12 st ca 20 % som tycker att rastvakterna inte är där de behövs. Ungefär hälften av 1-3:orna svarar ibland. I år 4-6 uppger 2 flickor att rastvakterna inte är där de behövs. Något fler pojkar, 6 st, ca 10 procent tycker att rastvakterna inte är där de behövs. Ca 50 % av 4-6:orna svarar ibland, vilket är ett lågt.

Eleverna uppger att de vill att det ska finnas rastvakter i skogen, vid bandyplanen och multisportbanan. Blir du kränkt på skolan? I år 1-3 pojke svarar 1 elev att den nästan alltid blir kränkt. Ärendet är utrett. I år 1-3 svarar 2 flickor att de blir kränkta ibland. Uppföljningssamtal har skett med flickorna. I år 4-6 svarar 2 pojkar att de blir kränkta ibland. Uppföljning kring dessa har skett och är avklarade. I år 4-6 svarar 5 flickor att de blir kränkta. Uppföljningssamtal har skett med berörda. Vet du om någon som blir mobbad? I år 1-3 svarar en flicka att hon känner till en som är mobbad. Utrett av arbetslaget. Likabehandlingsgruppen följer upp ärendet. Av pojkar i år 1-3 uppger 2 elever att de känner till en elev som är mobbad. Mobbingen som pojkarna uppgav visade sig vara ett fall som inte är aktuellt längre. I år 4-6 svarar 2 flickor att de känner till en som är mobbad. Uppföljning har skett i bägge fallen. I år 4-6 svarar 3 pojkar att de känner till 3 personer som är mobbade. En av dessa elever har flyttat. Det andra är utrett. Uppföljningsarbete sker kring ett ärende av LBHG. Vet du någon som mobbar? I år 1-3 uppger 3 flickor att de känner till någon som mobbar. Alla ärenden har följts upp och avslutats. Övriga flickor svarar nej. I år 1-3 svarar 2 pojkar att de känner till någon som mobbar. Uppföljning har skett i dessa ärenden och är avklarat. Övriga pojkar svarar nej på frågan. I år 4-6 svarar 2 pojkar att de känner till någon som mobbar. I ena fallet har det inte gått att göra någon uppföljning/ avslut på grund av stor frånvaro. Rektor Merja är inkopplad i ärendet. Det andra fallet är utrett och avklarat. I år 4-6 svarar flickorna att de inte känner till någon som mobbar. Berättar du för vuxna i skolan om du känner dig kränkt av andra barn under skoloch fritidstid? Av pojkar i år 1-3 svarar 57 elever att de berättar. De berättar för rastvakter, klasslärare och rektor. 7 pojkar svarar nej, att de inte berättar. Av flickor i år 1-3 svarar 54 elever att de berättar. 5 flickor svarar nej, att de inte berättar. Av flickor i år 4-6 svarar 43 elever att de berättar. 24 elever svarar nej, att de inte berättar. Av pojkar i år 4-6 svarar 45 elever att de berättar. 19 svarar nej, att de inte berättar. Svarsfrekvensen kring nej-svar ökar i samband med stigande ålder. Blir du kränkt av någon vuxen i skolan? En elev i år 1-3 har svarat ja. Uppföljning kring det har skett och ärendet är avklarat. En flicka och en pojke i år 4-6 har svarat ja. Dessa ärenden är överlämnade till rektor, uppföljda och utredda.

Identifierade problemområden Förslag på åtgärder Ansvariga Hur är stämningen mellan elever i omklädnings-och duschrum? I omklädningsrummet upplever många elever att det är en stökig miljö. Ljudnivån är hög, dåligt språkbruk och de släcker lamporna. Öka vuxennärvaron. Snabb prioritering, förstärka när det framkommer att det behövs. Varje lärare och idrottslärare ser över planeringen och tittar på möjligheter för att underlätta mellan gruppbytena. Ha nulägesrapporter om stämningen i omklädningsrummet som en stående punkt i klassrådets dagordning. Föra samtal med pojkar och flickor separat kring stämningen, så att alla vågar komma till tals. Hålla tiderna för att släppa upp nya grupperna. Släpp eleverna i tid! Både från idrotten och till densamma. Automatiska lampor som tänds när någon kommer in i omklädningsrummet Arbetslag, idrottslärare. Vaktmästare kontaktar Rikshem, rektor. Tycker du att rastvakterna är där de bäst behövs? Eleverna upplever att rastvakterna inte alltid är där de behövs. 50 % av eleverna svarar ibland. Lära barnen att de måste springa och hämta rastvakten för det är ett stort område och många barn. Fler vuxna på skolgården. Minst tre rastvakter på första rasten. En rastvakt måste vara positionerad på skolgården med överblick över lekställning, multisport, bandyplan. En rastvakt i skogen. En rastvakt All personal, rektor.

ambulerar runt. All fritidspersonal på tiorasten och sedan startas lektionen upp utan dem som varit ute, då dessa har sin rast??? Första månaden är det viktigt att vi alla är ute på rasterna. Vuxna hjälper barnen att aktivera sig. Lekprojekt i början på terminen. T.ex. brännboll, hoppreps lekar, hoppa hage m.m. Ev. uppehållsrum för 6:or några dagar i veckan. Inköp av nya västar. Övrigt Språkbruket Komplettera och ta in frågeställningar kring språkbruket i Trygghetsenkäten. Nolltolerans. Uppmärksamma eleven om sitt språkbruk. Vara förebild. Alla vuxna måste markera varje gång de hör. Kontinuerligt arbete kring värdegrundsfrågor i klassrummet och på skolan. Samverkan med hemmet. Personalen behöver prata om ett gemensamt förhållningssätt. Oberoende vilken klass man tillhör så är barnen på skolan allas barn. Elever i förberedelseklassen blir kränkta av andra elever utan att de är medvetna om det. Personalen från FBK tar då kontakt med klassläraren. Vi behöver prata om resultatet av enkäten med eleverna. Medvetandegöra för att försöka nå förändring. (klassläraren) (alla)