Rollek. En studie av barns samspel i rolleken. Självständigt arbete på grundnivå del högskolepoäng

Relevanta dokument
Att se och förstå undervisning och lärande

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Att se och förstå undervisning och lärande

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Arbetsplan för Ängen,

EXAMINATION 3 GRUPP 12. Sabina Simm, Mikael Wekim, Josefin Ohlström, Simon Sundberg, Gaziza Omer

Att se och förstå undervisning och lärande

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Pedagogik GR (B), Pedagogik GR (B), Lek som värld, fenomen och redskap i förskolans verksamhet, 15 hp

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Arbetsplan. Killingens förskola

Vad betyder begreppet lek för oss?

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Självständigt arbete på grundnivå del III

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

för Havgårdens förskola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Att se och förstå undervisning och lärande

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Intervju med den andre

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Lokal arbetsplan för förskolan

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Familjedaghem. En bra start i livet!

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV MARS Vi reflekterade över frågan Har ni bara lekt idag? I leken sker massor med lärande och utveckling!

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LÄSGUIDE till Boken Liten

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Min förskoleresa. Norrbyområdet

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Orange Centrals Förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Montessorifriskolans fritidshem

Tisdag den 27 september 2016

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

RUS modellen. Barns väg till trygghet steg för steg genom förskolan Camilla C. Lindgren - Tuula Torro Kristianstad 26 april

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Lokal arbetsplan 2010/2011

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Att vara en professionell samtalspartner i förskolan

Inspiration till Bamses må bra tidning

RUS modellen. Barns väg till trygghet steg för steg genom förskolan Camilla C. Lindgren - Tuula Torro.

Den fria lekens betydelse för barns sociala samspel

Transkript:

Lärareutbildningen 210hp Kultur Språk Medier Handledare: Törnquist, Els-Mari Rollek En studie av barns samspel i rolleken Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Av: Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnqvist 1

Innehållsförteckning 1. Inledning.........3 Frågeställningen............3 3. Metod och material... 3 Material insamling... 3 4. Resultat...... 3 Observation av leka doktor.... 4 5.Analys/Diskussion........ 4 Vad är rollek? Kan barn genom rollek få förståelse att samarbeta?...4-5 6. Källförteckning...6 2

1: Inledning Sedan jag började på lärareutbildningen har jag fått en förståelse för hur viktig leken är för barns utveckling i förskolan. Den tyske 1700-talsförfattaren Friedrich Schiller skriver att människan är helt och hållet människa när hon leker. Enligt honom är leken en förutsättning för kreativitet och konst. Enligt den norska forskaren Ole Lillemyr har barnen kontroll i leken, han menar att eftersom leken är på låtsas gör det inte så mycket om man misslyckas vilket är bra för lärandet. (Jensen & Harvard 2009:44-45). Det står även i läroplanen för förskola (1998) hur viktigt leken är för barns utveckling och lärande I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem (Lärarnas Riksförbund 2009/2010: 29). Frågeställningen Vad är rollek? Kan barn genom rollek få förståelse för att samarbeta? 2: Metod och material Jag gjorde min observation på min förskola. Barnen har fri lek efter lunch och de brukar ofta leka rollekar. Barnen är mellan 3-5 år gamla och är 12 stycken (förutom de yngsta barnen som är mellan 1-2 år gamla) och i min observation är 4 av 12 närvarande. Innan jag skulle göra min observation valde jag ett problemområde (rollek). Därefter ringde jag min handledare och frågade henne om det var okej om jag gjorde min observation där, och frågade även om jag fick filma. Efter att jag fick tillstånd av henne lånade jag en videokamera och åkte dit och gjorde min observation. Eftersom jag var med och lekte med barnen använde jag video och fotokamera som observationsmetod. En annan anledning att jag använde mig av video och fotokamera är att tolkningen av samma process blir olika när man dokumenteras med olika medier skriver Christer Wehner-Godée (2001:73) i sin bok att fånga lärandet. 3: Resultat Jag gjorde två observationer på samma dag ( leka doktor och leka frisör ). Jag tänkte beskriva leka doktor och därefter ska jag analysera den. Klockan är 13:00 och jag sitter med barnen vid matbordet och läser en bok. När jag är klar 3

med boken frågar jag barnen vad de ville leka. Nina, Agnes, Emma och Zainab vill leka doktor, jag skickar dem till dockrummet. Anders, Farhad och Marjam vill leka veterinär och jag skickar dem till byggrummet. Observation av leka doktor Agnes: vill du Vara sjuk Farra (Farzaneh) Farra: ja Agnes: Du måste lägga dig Agnes undersöker Farra och säger till Nina, Zainab och Emma som tittar på sprutor och säger följand. Nia: Hallå det känns inte bra, vi måste fixa henne Nina: Vi måste spruta på henne, gillar du mjukspruta Farra: Nej Medan Agnes och Nina väljer spruta för Farra undersöker Emma Farra Nina: Vi har bara mjukspruta Nina: Det kommer inte göra ont jag lovar Efter att de sprutar Farra börjar Agnes göra medicin. Nina och Emma: vad gör du. Agnes: Jag gör medicin Emma och Agnes började hjälpa henne, Agnes, Emma och Nina bestämmer tillsammans att Agnes skulle göra medicin, Emma och Nina skall backa kakor 4: Diskussion Här tänkte jag diskutera resultat av min observation och tänkte börja med min frågeställning. Vad är rollek? Kan barn genom rollek få förståelse att samarbeta? Med rollek menas att man låtsas vara någon annan. När ett barn rolleker så låtsas det vara någon annan. Lisa och Lotta leker att de är prinsessa och kammarjungfru. De har två roller (identiteter) som möter varandra. Genom detta upptäcker Lisa och lotta att man kan leka med sin identitet, att den inte är fast och given för evigt, att hur hårt de än håller på rollen när de leker så ändras den till nästa gång. Rolleken lever av upplevelse/insikt att en sak inte 4

nödvändigtvis är vad den är, en människa inte tvunget är den hon ser ut att vara. Detta beror på den märkliga skapelsen som symbolen är. I symbolernas värld A kan vara B. Symbolen pekar en annanstans än på sig själv. Ett Bord är ett fysiskt föremål men den är inte själv detta föremål. Egentligen är det bara ljudvågor som utgår från min röst. Jag säger bord och med min röst och min uttalade symbol menar jag bordet som står där borta (Jensen & Harvard 2009:59). Detta kunde jag se både när barnen lekte doktor och frisör. Emma, Agnes, Nina och Zainab ville leka doktor. Så fort de kom till dockrummet sa Agnes, Nina och Emma att de ville vara doktor (de blev doktorer, de var inte barn längre utan var doktorer) och tog på sig läkarearbetskläder, glasögon mm, Zainab ångrade sig och lekte själv. Efter att de lekte doktor ville de leka frisör som jag inte ska gå in på det nu. Jag såg även hur de omvandlade medicin till kakor, Barnen tänkte att även kakor kan vara medicin. Vi kallar det som man tar när man är sjuk för medicin men när de lekte doktor kallade de medicin för kakor. Barn utvecklar social kompetens när de kan delta i rollek, i form av att de kan ta en annans perspektiv för att få en förståelse för hur det kan känns att vara någon annan. De får möjligheten att träna på olika typer av känslor och genom att träna på olika typer av känslor får de en förståelse för hur andras känslor och agerande kan se ut. De lär sig tillsammans med andra att samarbeta och förstå samarbetets regler ömsesidighet, samförstånd och att vänta på sin tur. Då krävs det av barn att kunna lyssna, kompromissa och hjälpa varandra (Olofsson 1993:116). Detta insåg jag i observationen av leka doktor, Agnes började undersöka mig och när hon insåg att jag inte mådde bra kallade hon sina kollegor Emma och Nina för hjälp. Emma, och Nina som tillsammans tittade på sprutor och började genast samarbeta med Agnes. Emma undersökte min mun och hals medan Agnes och Nina sprutade mig. Emma och Nina började även samarbeta med Agnes när de märkte att hon var ensam och gjorde medicin. De gick till Agnes och frågade vad hon gjorde och började genast hjälpa henne. 5

Käll- och litteraturförteckning Lärarnas Riksförbund. (2009/2010). Lärarboken: skollag, läroplaner, policydokument. Jensen M & Harvard Å, (2009) leka för att lära. 1:1uppl. Lund: Studentlitteratur AB Knutsdotter Olofsson, B. (1993). Lek för livet. Stockholm: HLS förlag. Wehner-Godée, C. (2001). Att fånga lärande. Stokholm: Liber AB Otryckta källor Observation av leka doktor. (11-03-16), inomhus, dockrummet: Farzaneh Foroghi Observation av leka frisör. (11-03-16), inomhus, dockrummet: Farzaneh Foroghi 6