Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Upprättad 2018-04-18 gällande verksamhetsår 2017/2018
Bakgrund Vi är skyldiga att följa: FNs Barnkonvention (http://www.scribd.com/doc/34000103/barnkonventionen-i-sin- Helhet ) Diskrimineringslagen (http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986?setenablecookies=true) Skollagen (http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagen-och-andralagar) Krav på likabehandling Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska varje förskola ha en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med planarbetet är att främja barns lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna, dessa är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen avser situationer då: Barn kränker barn Vuxen kränker barn Barn kränker vuxen Vuxen kränker vuxen I Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska det finnas rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Det ska tydligt framgå hur ansvaret är fördelat och resultatet av vårt arbete ska varje år redovisas i vår verksamhets kvalitetsredovisning. För att Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska bli givande krävs att såväl personal som barn och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet i och kring planen, detta genom att få möjlighet att diskutera innehållet i målformuleringar, nulägesanalyser, åtgärder och rutiner.
Definition - vad betyder orden? En kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet utan att ha samband med diskrimineringsgrunderna. Det är den utsattes upplevelser som avgör huruvida det hon eller han blivit utsatt för är en kränkande handling eller ej. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn, ungdomar som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan barn såväl som mellan vuxen och barn. Utgångspunkt är att den som säger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Kränkning kan vara Fysiska (att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande). Verbala (att hota eller kalla någon för ord som upplevs kränkande för den personen, t ex du får inte komma på mitt kalas ). Psykosociala (att utsätta någon för utfrysning eller ryktesspridning). Text och bildburna (teckningar och foton, klotter, brev och lappar, e-post och sms). Trakasserier däremot är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är definierade utifrån problem som genomsyrar hela samhället och som måste arbetas med på ett strukturerat sätt. Diskrimineringsgrunderna är/kan vara att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt, t ex på grund av ålder, funktionshinder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, kön eller könsöverskridande identitet (transexualitet). Diskriminering är när en vuxen på förskolan utan grund behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Definitionen på dessa tre begrepp, kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, är hämtade från Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). http://www.skolverket.se/publikationer?id=2268 Nedan följer definitioner på begrepp som har med kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering att göra: Fördomar är en negativ inställning mot till exempel personer eller företeelser. Fördomar bygger på vad man tror om något snarare än vad man vet om detta.
Främlingsfientlighet innebär ett avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. En främlingsfientlig uppfattning innebär dock ytterst sällan ett avståndstagande till alla enskilda "främlingar", utan avståndstagandet är som regel riktat mot vissa specifika grupper i samhället, t ex homo-, bi- och transexuella. Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång. Mobbning kan bestå i att någon ständigt blir knuffad, slagen eller utsatt för andra övergrepp. Men mobbning kan också bestå i att någon ständigt blir retad eller kallad för elaka saker. Det kan också vara att någon vid upprepade tillfällen inte får sitta med vid samma bord eller vara med i lekar. Rasism är en åsikt som säger att jordens människor är olika mycket värda beroende på var de kommer ifrån och hur de ser ut. Att uttrycka rasistiska åsikter kan vara ett brott. Sexuella trakasserier är en handling eller ett uppträdande som är av sexuell natur och som kränker en annan person. Sexuella trakasserier kan handla om beröringar, tafsningar, sexuella förslag, skämt eller bilder som anspelar på sex. Trakasserierna skiljer sig från en vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på Bokhultets förskola kommer att revideras höstterminen 2017.
Att upptäcka kränkande behandling Personalen inom förskolans verksamhet har ett ansvar att uppmärksamma incidenter som kan tyda på kränkande behandling. All personal inom förskolan har ett stort ansvar för att i situationer där kränkning förekommer uppmärksamma, avbryta och tydligt markera att vi inte tolererar ett sådant beteende. Åtgärder Utvärdering och uppföljning av fjolårets Likabehandlingsplan och Plan för kränkande behandling. Pedagogerna ska vara mer närvarande både inomhus och utomhus. Vi ska sträva efter att varje barn ska få samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Läsa böcker och se filmer om hur vi är mot varandra. Tänka på hur och vad vi säger till barnen. Pedagogerna samtalar om hur vi ser att barnen är trygga på förskolan. Dela barnen i grupper så ofta vi kan. Alla barn är allas. En gång per år inför nyskrivning av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling intervjuas de äldre barnen om hur de upplever sin situation i förskolan. Nuläge/Riskanalys Vi ser att de flesta barn trivs på förskolan. Vi har tillgång till en specialpedagog som hjälper oss pedagoger i arbetet med barnen. Kränkningar kan förekomma överallt där det inte finns en person, barn som vuxen, som är uppmärksam på situationen. Vi visar tydligt att ett kränkande beteende inte är acceptabelt när det uppstår, vi är noga med att bemöta barnen i sin vardag på ett positivt sätt och bekräftar dem när de gör något positivt. Vi har en ständig dialog med föräldrarna. Varje avdelning planerar sin verksamhet och ser över sina rutiner och interiör som böcker, leksaker och material samt observerar och dokumenterar barngruppen för att förebygga och upptäcka eventuell kränkande behandling. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 98/16). En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Lpfö 98/16).
Åtgärder och aktiviteter Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling ska finnas tillgänglig i samtliga hallar och på förskolans hemsida. Planen ska vara ett levande dokument. På förskolan arbetar samtliga pedagoger aktivt med att föra en dialog med barnen när det uppstår en konflikt eller diskussion. Pedagogerna ställer reflekterande frågor till barnen: Hur tänkte du? Hur kände du? Hur kunde du ha gjort istället? Hur tror du att den andre kände sig? Hur kan vi lösa detta? Vi vägleder barnen i leken. Vi är noga med att varje dag se och hälsa på varje barn. Vi jobbar med att barnen ska ta ansvar för sina handlingar. Vi uppmuntrar även barnen på att säga stopp när man inte vill och att även visa respekt när något annat barn säger stopp. Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog och samtal med berörda. Vid kränkning: 1. information till förskolechef som i sin tur informerar huvudman 2. förskolechefen ger information till och har samråd med föräldrar 3. möte kring händelse där åtgärder planeras och skrivs 4. åtgärdsplanen genomförs 5. uppföljningsmöte efter ca 14 dagar Dokumentation Noggrann dokumentation skall föras av all inblandad personal vid kränkande behandling. Förskolechefen har huvudansvaret för att dokumentationen sparas. 1. Information till förskolechef 2. Förskolechef informerar verksamhetschef för förskola (huvudman) 3. Möte kring händelsen 4. Åtgärder planeras 5. Dokumentation av incident skickas till förvaltningen 6. Information till och samråd med vårdnadshavare, eventuell revidering av åtgärdsplanen 7. Åtgärder genomförs Uppföljningsmöte
Dokumentation vid incidenter enligt Likabehandlingsplanen och Planen för kränkande behandling Vad har inträffat och när?... Vem såg händelsen/fick informationen? Vilka ska veta om händelsen? Vilka åtgärder gör förskolan? Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga, ex vårdnadshavare? Uppföljning här och hur? Dokumentet ifyllt av: Datum:.. Sammanställningen ska arkiveras på expeditionen när ärendet avslutats.