Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Upprättad gällande verksamhetsår

2 Bakgrund Vi är skyldiga att följa: FNs Barnkonvention ( ) Diskrimineringslagen ( Skollagen ( Krav på likabehandling Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska varje förskola ha en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med planarbetet är att främja barns lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna, dessa är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen avser situationer då: Barn kränker barn Vuxen kränker barn Barn kränker vuxen Vuxen kränker vuxen I likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska det finnas rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Det ska tydligt framgå hur ansvaret är fördelat och resultatet av vårt arbete ska varje år redovisas i vår verksamhets kvalitetsredovisning. För att likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska bli givande krävs att såväl personal som barn och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet i och kring planen, detta genom att få möjlighet att diskutera innehållet i målformuleringar, nulägesanalyser, åtgärder och rutiner.

3 Definition - vad betyder orden? En kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet utan att ha samband med diskrimineringsgrunderna. Det är den utsattes upplevelser som avgör huruvida det hon eller han blivit utsatt för är en kränkande handling eller ej. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn, ungdomar som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan barn såväl som mellan vuxen och barn. Utgångspunkt är att den som säger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Kränkning kan vara Fysiska (att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande). Verbala (att hota eller kalla någon för ord som upplevs kränkande för den personen, t ex du får inte komma på mitt kalas ). Psykosociala (att utsätta någon för utfrysning eller ryktesspridning). Text och bildburna (teckningar och foton, klotter, brev och lappar, e-post och sms). Trakasserier däremot är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är definierade utifrån problem som genomsyrar hela samhället och som måste arbetas med på ett strukturerat sätt. Diskrimineringsgrunderna är/kan vara att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt, t ex på grund av ålder, funktionshinder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, kön eller könsöverskridande identitet (transexualitet). Diskriminering är när en vuxen på förskolan utan grund behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Definitionen på dessa tre begrepp, kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, är hämtade från Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Nedan följer definitioner på begrepp som har med kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering att göra: Fördomar är en negativ inställning mot till exempel personer eller företeelser. Fördomar bygger på vad man tror om något snarare än vad man vet om detta. Främlingsfientlighet innebär ett avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. En främlingsfientlig uppfattning innebär dock ytterst sällan ett avståndstagande till alla enskilda "främlingar", utan avståndstagandet är som regel riktat mot vissa specifika grupper i samhället, t ex homo-, bi- och transexuella. Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång. Mobbning kan bestå i att någon ständigt blir knuffad, slagen eller utsatt för andra övergrepp. Men mobbning kan också bestå i att någon ständigt blir retad eller kallad för elaka saker. Det kan också vara att någon vid upprepade tillfällen inte får sitta med vid samma bord eller vara med i lekar.

4 Rasism är en åsikt som säger att jordens människor är olika mycket värda beroende på var de kommer ifrån och hur de ser ut. Att uttrycka rasistiska åsikter kan vara ett brott. Sexuella trakasserier är en handling eller ett uppträdande som är av sexuell natur och som kränker en annan person. Sexuella trakasserier kan handla om beröringar, tafsningar, sexuella förslag, skämt eller bilder som anspelar på sex. Trakasserierna skiljer sig från en vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på Bokhultets förskola kommer att revideras i februari/mars 2015.

5 Att upptäcka kränkande behandling Personalen inom förskolans verksamhet har ett ansvar att uppmärksamma incidenter som kan tyda på kränkande behandling. All personal inom förskolan har ett stort ansvar för att i situationer där kränkning förekommer uppmärksamma, avbryta och tydligt markera att vi inte tolererar ett sådant beteende. Åtgärder Utvärdering och uppföljning av fjolårets Likabehandlingsplan och Plan för kränkande behandling I föregående Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling bestämde vi att vi ska vara mer närvarande i barnens vardag. Vi ville vara mer närvarande i barnens lek, aktiviteter och matsituationer, både inomhus och utomhus. Vi upplever att vi är mer närvarande bland barnen nu än tidigare. Detta är en åtgärd som vi kommer att fortsätta med även kommande år. Vi kan se hur barngruppen blir mer trygg och harmonisk när det finns pedagoger i närheten.

6 Nuläge/Riskanalys I föregående års likabehandlingsplan kunde vi se att alla barn på Bokhultet inte kände sig trygga i barngruppen. I nuläget kan vi se att de flesta barn trivs på förskolan men att det fortfarande finns enstaka barn som inte vill gå till förskolan på grund av rädsla för andra barn. Detta har vi arbetat med under året som gått med hjälp av specialpedagog som hjälper oss pedagoger i arbetet med barnen. Vi fortsätter därför med detta arbete även kommande år. På avdelningen med de yngsta barnen har vi reflekterat över blöjbytena. Det kan upplevas kränkande för barnen att en kompis finns närvarande i skötrummet när blöjan byts. Därför har vi bestämt att det endast ska vara det barn som behöver ny blöja som ska befinna sig i skötrummet och att grinden ska vara stängd. Ibland är man ensam vuxen kvar på avdelningen och om en blöja behöver bytas då så är det okej att grinden är öppen och att andra barn kan behöva finnas inne i skötrummet, dock ej så att de kan se barnet som byter blöja. Vi har uppmärksammat att det förekommer handlingar som kan upplevas som kränkande på avdelningarna med de äldre barnen. Det handlar om verbala kränkningar mellan barn barn. Många av kränkningarna handlar om utseende, ex tjock/smal och kort/lång hår. Kränkningar kan förekomma överallt där det inte finns en person, barn som vuxen, som är uppmärksam på situationen. Det är av stor vikt att pedagogerna rör sig runt i våra olika lekmiljöer både inom- och utomhus för att upptäcka eventuell kränkande behandling. Därför ska personalen fortsätta vara närvarande i barnens vardag, såsom i barnens lek, aktiviteter och vid matsituationer - inomhus som utomhus. Vi arbetar regelbundet med samtal och övningar kring hur man ska vara en bra kompis. Vi visar tydligt att ett kränkande beteende inte är acceptabelt när det uppstår, vi är noga med att bemöta barnen i sin vardag på ett positivt sätt och bekräftar dem när de gör något positivt. Vi har en ständig dialog med föräldrarna (i form av tamburkontakt, utvecklingssamtal, föräldramöten och enkäter), detta gör att vi har goda chanser att upptäcka kränkningar. Vi diskuterar även våra tre värdeord regelbundet för att de alltid ska finnas med oss i verksamheten. Varje avdelning planerar sin verksamhet och ser över sina rutiner och interiör som böcker, leksaker och material samt observerar och dokumenterar barngruppen för att förebygga och upptäcka eventuell kränkande behandling. En gång per år inför nyskrivning av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling intervjuas de äldre barnen om hur de upplever sin situation i förskolan. Genom en enkät som genomförs varje vårtermin får föräldrarna möjlighet att ge sina synpunkter på förskolan och förskolans arbete. Enkätsvaren används som underlag för nulägesbeskrivning.

7 Mål Utifrån nulägesbeskrivningen och diskussioner i arbetslaget har vi kommit fram till att det är ömsesidig respekt vi behöver jobba vidare med och har därför valt följande mål att arbeta med kommande läsår: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 2010:8). En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Lpfö 2010:4). Bokhultets förskola ska arbeta efter tre värdeord, dessa är valda utifrån innehållet i förskolans läroplan. Förskolans vardag ska genomsyras av dessa ord då vi vill att Bokhultets förskola ska vara en förskola för alla - för barnen, deras familjer och pedagogerna. De tre värdeorden är: Delaktighet - Varje dag ska alla bli sedda - Varje dag ska alla känna att de någon gång under dagen kan påverka sin situation - Varje dag ska alla känna sig viktiga för gemenskapen på Bokhultet Ömsesidig respekt - Vi respekter varandra oavsett förutsättningar - Vi tar hand om varandra och vår miljö Nyfikenhet och lust - Leken är lärande - Barnets intressen styr verksamheten - Tillsammans har vi kul

8 Åtgärder och aktiviteter Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling presenteras för föräldrar via vårt månadsbrev i september och planen ska finnas tillgänglig i samtliga hallar och på förskolans hemsida. Planen ska vara ett levande dokument som ska användas på arbetslagsreflektioner men även i utvecklingsgrupperna där personalen får arbeta med olika dilemman och värdegrundsfrågor. Varje år görs sedan en uppföljning, utvärdering och nyskrivning där personal och vårdnadshavare ges möjlighet att delge sina synpunkter (förskolechef ansvarar). Detta för att en ständig utveckling inom området ska ske. (Personalen har ett gemensamt ansvar för att detta efterföljs). Planerade främjande insatser Eftersom vi är närvarande bland barnen har vi goda förutsättningar att upptäcka om kränkningar sker i gruppen, detta utifrån diskrimineringslagen. ( Barnen intervjuas inför utvecklingssamtalen för att synliggöra för föräldrarna och pedagogerna hur barnet upplever sin tillvaro på förskolan. Intervjusvaren bidrar även till en diskussion kring hur föräldrarna upplever hur barnet trivs i förskolan. Syftet med intervjuerna är bland annat att få vetskap om barnen känner sig kränkta eller diskriminerade utifrån diskrimineringslagen. På förskolan arbetar samtliga pedagoger aktivt med att föra en dialog med barnen när det uppstår en konflikt eller diskussion. Vi arbetar då med att ställa reflekterande frågor till barnen, dessa frågor står beskrivna tidigare i planen. Vi kan se hur barnen efter hand när de hamnar i liknande situationer ofta tar en stund till reflektion. Detta är ett förhållningssätt som vi kommer fortsätta arbeta efter då vi ser att det ger ett positivt resultat. Planerade förebyggande insatser Vi pedagoger ska kontinuerligt diskutera kränkningar och dess betydelse för att vi ska bli mer medvetna och få mer kunskap om och hur vi kan hantera dessa situationer. Vi ska därför arbeta med olika dilemman gällande kränkande behandling och fördjupa oss i Bokhultets värdeord i våra utvecklingsgrupper och under våra kvalitetsdagar. Förskolechefen ansvarar för att detta ska ske. För att nå målet att varje barn ska sträva mot att utveckla sin förmåga att vilja hjälpa andra och kunna visa hänsyn och leva sig in i hur andra människor kan känna sig när man säger elaka saker till varandra kommer vi att proritera tryggheten på förskolan genom att vara närvarande och kontinuerligt observera analysera och följa upp nuläget. Personalen arbetar förebyggande och vägleder barnen genom att vi: möter det enskilda barnet och dess föräldrar på ett positivt sätt. uppmärksammar vart och ett av barnen varje dag observerar barnen och pedagogerna och i samband med exempelvis arbetslagsmöten diskuterar vi det vi ser för att kunna gå vidare använder litteratur, filmer och lekar som belyser hur man är som kompis genomför intervjuer med de äldre barnen där vi bland annat frågar hur de trivs på förskolan vuxna är goda förebilder är lyhörda för barnens sociala beteende låter barnen ta ansvar för sina handlingar uppmuntrar positivt beteende

9 Under de år barnen är på Bokhultets förskola strävar vi efter att barnen ska lära sig reflektera över sitt handlade. Detta arbetar vi med genom att exempelvis ställa följande frågor: Hur tänkte du? Hur kände du? Hur kunde du ha gjort istället? Hur tror du att den andre kände sig? Hur kan vi lösa detta?

10 Utreda, åtgärda, följa upp Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog och samtal med berörda. Vi måste vara extra observanta på om det förekommer någon form av kränkning från en vuxen mot barn. Vi ska alltid ta barns och föräldrars synpunkter på allvar. Kommer det fram misstankar i samtal och handling med personal/barn/förälder om kränkning, ansvarar all personal för att omedelbart föra informationen vidare till förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för att starta en utredning (genom ett direkt möte med personalgruppen). Åtgärder diskuteras och planeras. Förskolechefen meddelar föräldrarna och förvaltningsledningen enligt kap. 6 i Skollagen. Uppföljning sker efter ca.14 dagar. Förskolechefen är skyldig att alltid anmäla till huvudman. 1. information till förskolechef som i sin tur informerar huvudman 2. förskolechefen ger information till och har samråd med föräldrar 3. möte kring händelse där åtgärder planeras och skrivs 4. åtgärdsplanen genomförs 5. uppföljningsmöte efter ca 14 dagar Dokumentation Noggrann dokumentation skall föras av all inblandad personal vid misstänkt fall av kränkande behandling. Förskolechefen har huvudansvaret för att dokumentationen sparas. Med dokumentation avses både observationer och mötesanteckningar enligt blanketten som finns sist i dokumentet.

11 Dokumentation vid incidenter enligt Likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling Vad har inträffat och när? Har det hänt fler gånger? Vem såg händelsen/fick informationen? När och hur informeras föräldrarna? Vilka ska veta om händelsen? Vilka åtgärder gör förskolan? Ansvariga på förskola, övriga ansvariga, ex vårdnadshavare? Uppföljning -när och hur? Dokumentet ifyllt av:... Datum:... Sammanställningen ska arkiveras på expeditionen när ärendet avslutats