NAMN TITEL DATUM Kvalitetsrapport 2016-2017 Bodals förskola
Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 3 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 3 3.2 Normer, värden och inflytande... 3 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 5 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 6 4 Identifierade utvecklingsområden... 8 Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 2(8)
1 Förutsättningar för genomförande Under året har vi haft fyra förskollärare och barnskötare, varav tre stycken med barnskötareutbildning. Förskollärarna har varit fördelade: Tre på Fregatten och två på Bubblan. Varje termin har vi gått igenom ansvarsfördelning över vem som gör vad för att det ska bli tydligt. Från starten av höstterminen har det varit full barngrupp. Då vi under vårterminen 2016 såg att underlaget för de barns om började förskolan hösten 2016, var övervägande barn som var runt ett år, valde vi att organisera oss så att de två yngre grupperna blev 1-3 års grupp. Förskolan har olika rum som i största fall är knutna till en grupp och används till största delen av fräggrupperna som finns på förskolan. Gården är flack men har många olika aktiviter på gården som till stor del är skapade av pedagoger/barn Vi har haft två resurser på ca 50% som arbetat med barn med särskilda behov. Den tid de inte har arbetat med respektive barn, har de varit en del av arbetslaget och täckt upp en del av pedagoger som under ht/vt varit sjukskrivna. Under året har vi sökt resursstöd i arbetet med barn med särskilda behov, men fått avslag. Detta har medfört att vissa barngrupper har blivit större, då vi har organiserat projektgrupperna samt hur vi organiserar matisiutationen.v 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Underlag för uppföljning:under läsåret har vi haft föräldrasamtal, föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd, intervjuer med barn, våra pedagogiska dokumentation. Verktyg, system och rutiner som finns för dokumentation och utvärdering.pedagogisk dokumentation, Vklass Tillräckligt underlag för att förstå resultatenunder året har vi haft fokus på att dokumentera och reflektera som vi tidigare gjort, i den pedagogiska dokumentationen. Under vårterminen infördes V- klass som en introduktion. Detta arbete har påbörjats men kommer att fortsätta att introduceras i höst Barn har inflytande sin verksamhet genom att de är med och reflekterar ständigt i den dagliga verksamheten. Föräldrar genom föräldramöte samt föräldråd, brukarundersökning. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande 3.2 Normer, värden och inflytande Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 89,13 % 64,8 % 3.2.1 Alla barn ska ges möjlighet att känna sig delaktiga i sin verksamhet Alla barn ska ges möjlighet att känna sig delaktiga i sin verksamhet I vilken grad är målet uppfyllt? Målet har uppfyllts till stor del. Vilka anledningar finns till de resultat som har uppnåtts? Anledningen att detta mål har lyckats bra detta år, är bl.a. att: - Vi har under terminen har fått tillbaka en stabil personalstab som har den kompetens att Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 3(8)
involvera barnen i sin verksamhet. - Genom att grupperna har arbetat utifrån barnens intressen och tagit tillvara på deras tankar och idéer, samt reflekterat tillsammans om det som de varit delaktiga i. Vilka lärdomar tar ni med er till nästa års planering? För att kunna driva projekten med tillhörande reflektioner vidare i mer jämn takt, se till så att pedagogerna får tillfällen att mötas vid fler tillfällen där möjlighet att diskutera verksamheten. Dela upp barnen i projektgrupper där de har liknande förkunskaper, så att pedagogen lättare kan få ihop gruppen och arbeta utifrån barnens intresse och utmana dem därifrån 3.2.2 Alla barn ska vara trygga i verksamheten Alla barn ska vara trygga i verksamheten I vilken grad är målet uppfyllt? Till stor del har målet uppnåtts Vilka anledningar finns till de resultat som har uppnåtts? - Avdelningarna har haft fokus på anknytning för de barn som börjar på förskolan. Barnet har fått knyta an till pedagogerna och de olika miljöerna efter sin egen förutsättning. Under introduktionstiden för barnet har pedagogerna haft en tät kontakt med vårdnadshavare genom att uppdatera dem med exempelvis bild på barnet i görandet för att även ge trygga vårdnadshavare. - pedagogerna har varit lyhörd för vårdnadshavres eventuela funderingar om barnet i verksamheten och tagit tag i dem och återkopplat till dem. - Ta stöd av den hjälp som finns att få för förskolan, för att arbeta vidare med barn som har behov av extra stöd. Vilka lärdomar tar ni med er till nästa års planering? - Att fortsätta arbeta med barnets anknytning till verksamheten. Bra anknytning till verksamheten gör möjligheten till att - Att arbeta med mer uppdateringar till föräldrar i form av bilder/text i V-klass för att bli mer transparanta i barnets dagliga verksamhet. - Arbeta mer med att dokumentera de justeringar vi gör i grupperna/verksamheten för att synliggöra det som är gynnsamt för barnet och verksamheten. 3.2.3 Vi-känsla Vi-känsla I vilken grad är målet uppfyllt? Till stor del har målet uppnåtts. Vilka anledningar finns till de resultat som har uppnåtts? God introduktion till verksamheten, barn, miljö. Gemensamma aktiviteter, exempelvis: - tema att utgå från, samlas kring - gemensamma färre mål att fokusera kring - bamselopp - ljusfest - familjesamverkan - föräldraråd, föräldrafika, föräldrasamtal, utvecklingssamtal Vilka lärdomar tar ni med er till nästa års planering? Färre mål, spridda över lpfö Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 4(8)
Lägga in de stora festerna/aktiviteterna tidigt för att ha hållpunkter, vara mer flexibel och ta föräldrafika/frukost, då det känns att det finns behov under terminen. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Vilka är de dokumenterade resultaten/utvecklingsmålen? Målen för Bodals förskola har varit: Trygghet, Delaktighet och Vikänsla. Vilka skillnader i resultat och måluppfyllelse ser vi mellan till exempel avdelningar, grupper, klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt barn och elever med svensk och utländsk bakgrund? I Bodals förksola har vi en rik kulturell mångfald av inskrivna barn. Vi har under läsåret introducerat barn med annat modersmål än svenska vid flera tillfällen där vi använder oss av beställda tolkar vid olika tillfällen för att kommunikationen mellan förskola - hem ska bli så bra som möjligt. Under detta läsår har introducering av barn skett under hela året. Vid introducering av barn, arbetar vi intensivt med förskolans utvecklingsmål. På yngrebarnsenheten har pedagogerna arbetat mycket med att återkoppla till föräldrarna genom att sända bilder av barnet i en aktivitet. Förskolan har sökt resursbidrag för några barn, men ej fått dessa beviljade. Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat? Förskolan har över tid haft trygga barn och föräldrar som upplever att verksamheten är stimulerande för barnet. Under läsårets höst 2016, var det pedagoger som var frånvarande från verksamheten p.g.a, studier och sjukskrivning och som ersattes med vikarier. Förskolans grupper arbetade hela tiden med sina projektarbeten, med de pedagoger som arbetade under höstterminen. De vikarier som arbetade under ht var var mestadels outbildade vikarier. Under vårterminen blev personalsidan stabilare, och de olika projektarbetena som barnen var integrerade i, kunde utvecklas mer i och med att pedagogerna kom tillbaka med kunskap och kompetens. Formulera hypoteser om varför dessa skillnader har uppstått? Koppla till andra läroplansområden och påverkansfaktorer enligt forskning! Skillnaden mellan hösten och våren tror vi har en stor del i att vi under delar av läsåret hade ordinarie pedagoger som var frånvarande, och där vi till en början hade svårt att finna komptenta vikarier till förskolan, var det svårt att skapa den trygghet för barnen som vi arbetar för. Hade vi haft ordinarie pedagoger från början, tror vi resultatet hade sett annorlunda ut och vi hade skapat en bättre anknytning till barn och föräldrar på ett tidigare stadie. Under läsåret har vi fått mindre resurstilldelning, än vad vi hade ansökt om. Hade vi haft det resursstödet som vi behövt, hade vi kunnat vara bättre vägledare för barnen. Under året organiserade vi i verksamheten, så att grupperna blev mindre där barn med extrabehov var delaktig i. Det blev då en effekt att resterande barngrupp blev större i projektgruppsarbetet och pedagogen fick fler antal barn att arbeta tillsammans med. Med lång öppettid (6:45-18:00) har det medfört ett schema där många av pedagogerna måste finnas på plats i verksamheten med barnen och arbetsgrupper har haft svårt att gå ifrån under verksamhetestid för att reflektera tillsammans. Vilka resultat är goda respektive mindre goda? Välj ut något/några resultat och fortsätt med analysen. Arbetet med anknytning under vt har gett goda resultat bland barn och vårdnadshavare. Den stora anledning att ordinarie personal var tillbaka i verksamheten och det blev en stabilitet för barnen. Genom att arbeta med anknytningen har barnen blivit trygga med sig själva, med pedagoger, med miljön och pedagoger från andra avdelningar. Även föräldrar har blivit trygga med verksamheten Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 5(8)
och förskola/hem har en bra kommunikation. Mindre goda reslutat har varit under höstterminen i projektarbetet, som vi annars är vana att arbeta med. Verksamheten har arbetat med mindre projektarbeten under hösten, då de ordinarie pedagogerna som kunde driva projekten var färre än under vårterminen. Under vårterminen har barnen fått arbeta oftare med projektarbetet som pågått under längre tid, genom att de pedagoger som varit på plats under våren har haft kunskap och kunnat drivit projektarbetet. Avgränsad analys Hur har barnens/elevernas inflytande påverkat resultaten? Genom att barnen arbetat i mindre projektgrupper har pedagogerna kunnat observera barnets intresse och utgått från det under barnets verksamhetstid. Barnet får ständigt vara med och reflketera och komma med idéer som tar projektet vidare. När barnet känner sig delaktig och har intresse i det denne gör, fångas barnets engagemang, intresse och fokus. Hur har undervisningsklimatet påverkat resultaten? Genom att arbetsgruppen bland pedagogerna har stabilitserats sig och det varit färre vikarier under vårterminen har undervisningsklimatet förbättrats under vårterminen då barnen har varit trygga i grunden och kunnat fokuserat på de aktiviteter som upptar dem. Hur har stimulans/stöd påverkat resultaten? Barnet hade fått befunnit sig /arbetat oftare i mindre grupper och sammanhang och varje barn hade lättare fått sitt behovt tillfredsställt. Samlad analys Vilka slutsatser kan vi dra av de genomförda analyserna? Anknytning är av stor vikt. Har inte barnet eller vårdnadshavare fått en bra introduktion till verksamheten har de svårare att känna sig trygga i dess miljö. Utan trygghet, har barnen svårare att slappna av och ta in de intryck, lärdomar de annars har möjlighet att utmanas i. Vilka utvecklingsbehov finns? Få in fler reflektioner med arbetslagen, arbeta mer med kollegialt lärande. Arbeta mer med det digitala lärandet för barnen 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen/verksamheten som kan förklara resultaten? Vi har arbetat med undervisning Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt och förväntningar och kamrateffekter påverkat resultaten och måluppfyllelsen? Hur går resultaten att förstå i förhållande till förutsättningarna på enheten? Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av? Genomför analysen i tre steg: Steg 1: Sortera resultaten/utvecklingsmålen Vilka är de dokumenterade resultaten/utvecklingsmålen? Trygghet och delaktighet Vilka skillnader i resultat och måluppfyllelse ser vi mellan till exempel avdelningar, grupper, klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 6(8)
barn och elever med svensk och utländsk bakgrund? - Barn behöver en bra introduktion till förskolan där en anknytning gjorts till pedagog/-er. - barn med annat ursprung än sverige har intoruderats in i verksamheten och har gjort sig förstådd på olika sätt, ex genom kropp, tecken. Det har varit en utmaning att förmedla barnets tid i förskolans verksamet på ett likvärdigt sätt till alla föräldrar, då det har funnits en viss språkförbistring fårn förskolan/hem. Avdelningar/grupper där barnen är yngre behöver oftast en längre anknytningsperiod, än de avdelningar/grupper med aldre barn. Under inskolningsperioden behöver barnen på Jollen fler vuxna, så att det finns möjlghet för barnen att i lugn och ro kyta an Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat? I takt med att barnen introduceras till verksamheten och vet var sakerna finns, har lärt känna varandra har tryggheten ökat bland barngruppen. Detta har därför varit möjglit för barnen att fokusera på själva görandet och de aktiviter de arbera med. Under året har det varit inskolningar över tiden, vilket gjort att gruppernas och barngruppen har fått sakta ner i sin utveckling, medan man under tiden arbetar med projekt. Formulera hypoteser om varför dessa skillnader har uppstått? Koppla till andra läroplansområden och påverkansfaktorer enligt forskning! Vilka resultat är goda respektive mindre goda? Välj ut något/några resultat och fortsätt med analysen. Under höstterminen började grupperna delas upp i projektgrupper med blandade ålder. Det var dock svårt att fånga barnet utifrån deras förutsättningar, vilket gjorde att vi under vt arbetade i grupper där barnen hade liknande ålder/intresse. Detta resluterade i att grupperna blev lugnare och mer fokuserade i det de arbetade med. Samtal och reflektioner under arbetets gång gick också lättare att genomföras. Under detta läsår har förskolan sökt resursstöd men dock fått avslag. Förskolan har organiserat verksamheten för att tillgodose dessa barns behov, vilket har medfört att grupperna har sett olika ut i antal och pedagogerna har haft olika utmaningar i grupperna och ibland en högre arbetsbelastning. Steg 2: Avgränsa analysen (välj utifrån era hypoteser) Exempel på avgränsningar: Hur har barnens/elevernas inflytande påverkat resultaten?hur har undervisningsklimatet påverkat resultaten? Hur har stimulans/stöd påverkat resultaten? Under året har förskolan arbetat med den pedagogiska projektstrukturens underlag, där förskolan utgår från barnets intresse. Projektens riktning har således styrts av barnen där pedagogerna har sett till att följa, tillföra och utmana barnen vidare. Då barnens inflytande har varit i fokus, har det haft den effekten att barnen haft stort intresse i sitt arbete och lärande där viljan och nyfikenheten att vilja veta mer har funnits. Pedagogerna har i den mån de har haft möjlighet arbetat i mindre projektgrupper där varje barn utvecklas utifrån sina förutsättningar. Då förskolan saknade en del resursstöd, har det haft effekten att vissa grupper har blivit större vilket medfört att barnen inte hamnat mindre i det djupa projektarbetet som annars hade varit möjligt. Steg 3: Samlad analys - dra slutsatser Vilka slutsatser kan vi dra av de genomförda analyserna? Vilka utvecklingsbehov finns? När barnet har intresse och känner sig delatiga i sin verksamhet ökar det förutsättningen för att fånga barnets intresse och nyfikenhet och öka möjligheterna till ett ökat lärande. Under det kommande läsåret kommer föskolan arbeta mer med att ge barnen fler digitala Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 7(8)
utmaningar. Vi har tidigare arbetat med olika digitala verktyg, men vi behöver utveckla det arbetet mer. 4 Identifierade utvecklingsområden Under det kommande läsåret kommer föskolan arbeta mer med att ge barnen fler digitalisering. Vi behöver har tidigare arbetat med olika digitala verktyg, men vi behöver utveckla det arbetet mer. Dels genom att skapa förutsättningar för att barn och pedagoger ska kunna använda dem, genom att öka antalet digitala verktyg samt dela med oss av de kunskapar som finns, kollegialt mellan. Förskolan kommer att arbeta mer med att lyfta, diskutera och synliggöra undervisning i förskolan, i olika forum för att synliggöra det som redan görs i verksamheten samt hur vi kan utveckla det. Förskolan har inför kommande läsår organiserat om våra mötestider och innehåll, för att vi vid fler tillfällen ska kunna mötas kolligialt där vi delar med oss till varandra och för djupare diskusioner. Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 8(8)