Kvalitetsrapport

Transkript

1 NAMN TITEL DATUM Hélène Holm Tappert Förskolechef Kvalitetsrapport Skärsätra förskola

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Måluppfyllelse resultat och analys Kunskaper, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Övergång, samverkan och omvärld Identifierade utvecklingsområden... 6 Skärsätra förskola, Kvalitetsrapport (6)

3 1 Förutsättningar för genomförande Skärsätra förskola består av 6 avdelningar med öppettiden Avdelning Biet består av 10 barn i åldrarna 1-2 år, 1,9 anställda, avdelning Snigeln består av 15 barn i åldrarna 1-2 år, 3 heltider, avdelning Sländan består av 18 barn ht och 19 barn vt i åldrarna 2,5-4 år, 3 heltider, avdelning Fjärilen består av 19 barn i åldrarna 2,5-5 år, 2,8 anställda, avdelning Humlan består av 19 barn i åldrarna 2,5-5 år, 2,9 anställda, avdelning Gräshoppan består av 12 barn ht och 17 barn i åldrarna 2,5-4 år, 2 heltider ht och 3 heltider vt. På förskolan arbetar 16,6 pedagoger och 0,9 resurspersonal varav 7 förskollärarare. Vi kunde inte fylla alla platser till höstterminen pga av för få barn i kön men tack vare en pensionsavgång i september kunde vi ändå få en ekonomi i balans. Under våren har vi fyllt på med fler barn och anställt en till personal.under läsåret har det varit en del personalförändringar p.g.a. sjukskrivning och föräldraledighet. Under läsåret har vi också haft en del kortidssjukfrånvaro vilket tillsammans med övriga förändringar enligt ovan medfört en ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det inte finns tillräckligt med resurser till vikarier samt att det finns svårigheter med att rekrytera personal. Arbetsklimatet är trots en del förändringar mycket trivsamt, trevligt och stimulerande. Vi har haft inskolningar under både höstterminen och vårterminen vilket medfört en ökad arbetsbelastning p.g.a. att verksamheten måste anpassas till de nya barnens behov eftersom inskolningstiden är en viktig grund för att skapa trygghet och trivsel. På förskolan finns två pedagoger som är platsansvariga när förskolechefen inte är på plats. Två förskollärare är inköpsansvarig för olika typer av material. Förskollärarna på avdelningarna är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. En stor del av administrationen sköts fortfarande av mig som förskolechef förutom inköp samt anställningar och tjänstgöringsrapporter vilket är till stor hjälp men arbetsbördan och variationen av arbetsuppgifter är fortfarande alldeles för stor. Vi arbetar kontinuerligt med omstruktureringar av miljön för att få en stimulerande och inbjudande miljö med många mötesplatser både inne och ute. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av ett bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Vi har inte haft råd med några större investeringar. Vi har under vårterminen 2017 lyckats få en ekonomi i balans tack vare att vi fyllt på med fler barn under vårterminen och endast till en del täckt upp med vikarier under personalens frånvarao. Men för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Varje läsårsstart reviderar vi enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de gemensamma målen på förskolan. Läroplansmålen och våra mål för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsrapport varje läsår. Några avdelningar har fortsatt använda projektstrukturen för pedagogisk reflektion och dokumentation och för att systematisera kvalitetarbetet. I strukturen ingår en reflektions- och uppföljningsstruktur som på några avdelningar delvis har genomförts på dagtid men vi har även avsatt tid för alla avdelningar på arbetsplastsmötena. Projektstrukturen har inte varit det hjälpverktyg som det var tänkt för det systematiska kvalitetsarbetet, det har varit för omfattande och svårt för pedagogerna att hitta tid. Vi har istället börja dokumentera i nya verktyget Vklass eftersom projektstrukturen är på väg att fasas ut. Avdelningarna har gjort en sammanfattning av utvecklingsarbetet av hela läsåret antingen i projektstrukturen eller i ett worddokument med Skärsätra förskola, Kvalitetsrapport (6)

4 samma frågeställningar i båda dokumenten, där de redovisat sina förbättringsområden. Utifrån avdelningarnas läsårsutvärdering sammanställer förskolechefen förskolans arbete i en kvalitetsrapport. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft utvecklingsgruppsmöten där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, reflektera och utvärdera utvecklingsarbetet. Informations- och reflektionsmöten genomförs också regelbundet 1-1,5 varje vecka då en pedagog per avdelning är representerad och ansvarig för sin grupps åtaganden, gårdsgrupp respektive innemiljögrupp. Ett informationsblad delas ut vid varje informationsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under reflektions/diskussionsmötena varje vecka och under utvecklingsgruppsmötet där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet i 1,5 timme per vecka. Kvalitetsrapporten, resultat från brukarundersökningen samt den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya mål på förskolan. Vi har tack vare pedagogernas engagemang, vilja och flexibilitet samt att vi fokuserat på våra mål kunnat fortsätta att förbättra verksamheten på förskolan. Barnen har haft möjlighet att påverka och vara med och planera olika aktiviteter och behov av material genom intervjuer med de äldsta barnen på förskolan och via samlingar på respektive avdelning. Föräldrarna har via föräldrarådet, föräldramötet och den dagliga dialogen haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten och de har även haft möjlighet att delta på de gemensamma sociala aktiviteterna som gårdsfest/fixardag och luciafirande samt avdelningarnas egna samverkansaktiviteter. Vi har konsulterat språkoteket, specialpedagog och förskolepsykolog för stöd och rådfrågning för att skapa en verksamhet för barnets/barnens bästa. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utveckla arbetet med IT/IKT som ett verktyg så att barnen ges fler uttrycksätt Alla avdelningar har inte kunnat skapa en It-hörna på avdelningen pga att vi inte har haft en lärplatta och en projektor per avdelning samt att WiFi nätverket på förskolan inte täcker alla rum fullt ut. Vi har fått ekonomisk hjälp med investering av fler lärplattor och from juni i år har vi en lärplatta per avdelning men endast tre projektorer. Alla avdelningar har inte kommit lika långt i arbetet med Ikt pga olika förutsättningarna på avdelningarna bla pga det inte funnits en lärplatta per avdeling och pga en längre sjukskrivning på en avdelning, En lärplatta per avdelning kommer att underlätta arbetet på avdelningarna men vi behöver fortfarande fler projektorer.tack vare studiebesöket på en It-förskola och på It-mässan i stadshuset har arbetet med It/Ikt utvecklats. Vi fick mycket inspiration från It-mässan. Lärplattor, mobiltelefoner, blueboths mm används som ett hjälpverktyg i verksamheten. Vi har haft två ansvarig It-inspiratör som ingått i en nätverksgrupp för de kommunala förskolorna på Lidingö. It-inspiratörerna har varit till stor hjälp och stöd för pedagogerna för att komma vidare i utvecklingsarbete med Ikt på förskolan.vi har även avsatt tid på alla AP-möten för information och frågor kring Ikt vilket underlättat arbetet med Ikt. Vi ska fortsätta prioritera It/Ikt som ett utveckliningsområde och bli bättre på att få in det digitala i det dagliga arbetet, att det blir en naturlig del i vardagen. Att personalen får möjlighet att lära sig mer om It-material och blir mer trygg med It-tekniken och att barnen blir ännu mera delaktiga i dokumenterandet. En förbättring av WiFi nätverket är nödvändigt altrernativt att alla lärplattor, Skärsätra förskola, Kvalitetsrapport (6)

5 mobiler och datorer har 4g. Vi hoppas på ett centralt ekonomiskt stöd så att förutsättningarna blir likvärdiga för alla på förskolan. 3.2 Normer, värden och inflytande Barns åsikter och tankar är i fokus i det dagliga aktiviteterna och rutinerna. Pedagogerna förändrar i miljön utifrån barnens behov och intressen för att stimulera och utmana barnens lärande. Materialet är synligt och tillgängligt både inne och ute och pedagogerna har samlingar tillsammans med barnen en eller flera gånger per dag, vilket har inneburit att barnen fått en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande. Barnen är tack vare en stimulerande miljö och tack vare pedagogernas förhållningssätt självständiga individer med stark självkänsla. Personalen observerar och lyssnar in barnens åsikter och tankar, behov och intressen i det dagliga arbetet. Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 91,53 % 98,1 % Ökad tydlighet kring hur vi arbetar för att motverka mobbning och kränkande behandling Vi har uppnått vårt mål angående ökad tydlighet kring hur vi arbetar för att motverka mobbning och kränkande behandling. Begreppen kring mobbning och kränkande behandling har diskuteras på alla avdelningar under höstterminens föräldramöte. Föräldrarna framförde på föräldramötet att de är nöjda och trygga med vår information och med vårt arbete kring diskriminering och kränkande behandling. Utifrån resultatet i brukarundersökningen känner sig barnen trygga och trivs med sina kompisar på förskolan men vi funderar på om föräldrarna kanske inte känner till innehållet i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vår utmanning till nästa läsår är hur vi får föräldrarna att se kopplingen av vårt arbete och frågorna från brukarundersökningen. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Utveckla arbetet med projektstrukturen så att den är ett hjälpverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Alla avdelningarn har inte använt projektstrukturen kontinuerligt pga att den inte har varit det hjälpverktyg som det var tänkt. Den har varit för omfattande och det har varit svårt för pedagogerna att hitta tid att arbeta i den. Projektstrukturen kommer troligtvis att fasas ut from nästa läsår. Uppföljning i verktyget har dock genomförts på två Ap-möten under läsåret samt en sammanfattande uppföljning och analys av målen under en utvecklingsdag. From nästa läsår kommer Vklass att användas för dokumentation och information. Vi hoppas också att vi ska kunna följa upp och analysera i Vklass. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vår upplevelse är att föräldrarna är engagerade och mycket nöjda och trygga pga ett välkomnade förhållningssätt, att alla som vistas på förskolan möts med respekt och förståelse. Detta kan vi utläsa av ett bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtalen med alla föräldrar. Vi har fortsatt arbeta med att skapa en atmosfär där alla trivs, har roligt tillsammans och respekterar varandra. Informationsbrev har skickats regelbundet under läsåret. Vi har informerat om verksamhetens innehåll och om barnens lärande. Vi har utifrån behov genomfört utvecklingssamtal en till två gånger detta läsår. Föräldrarna har haft möjlighet till inflytande i verksamheten via föräldramöte, föräldrarådsmöten, informatiionsbrev och via den dagliga kontakten. Vi ska fortsätta att ha ett positvivt och trevligt bemötande gentemot föräldrarna och alla som vistas på förskolan samt att personalen har ett öppet, informativt förhållningssätt och Skärsätra förskola, Kvalitetsrapport (6)

6 bemötande. Samverkan mellan förskolan och Skärsätra förskola fungerar mycket bra. Majoriteten av våra blivande förskoleklassbarn börjar i Skärsätra skola. Vi träffas två gånger per år för att ta del av varandras verksmheter.samt planerar när och hur besöken och överlämniningsamtalen ska organiseras och genomföras Utveckla samverkan på enheten för att ha mer energi kvar efter jobbet Alla har hjälps åt och stöttar varandra, finns en stor förståelse för varandra. Organisationen och samverkan på arbetslagsplaneringarna 1 ggr/vecka har fungerat mycket bättre efter omorganisationen av samverkanspartners. Det har varit positivt för de yngsta barnen att samverka med de äldre barnen, de äldre barnen har varit till stor hjälp för de yngsta. Finns en önskan om att planeringstiden kunde förlängas till 1,5 tim/ggr. Personalen har varit delaktiga i omorganisationen och de önskar fortsätta organisera arbetslagsplaneringarna enligt nuvarande organisation. För att vi ska kunna utveckla förskolan ännu mera tillsammans finns ett behov av alla pedagoger tar ett större ansvar och visar ett ännu större intresse och engagemang. Hälsoinspiratören har bokat afterworks för de som är intresserad samt att vi har genomförts två gemensamma samkväm. 4 Identifierade utvecklingsområden Vi ska fortsätta utveckla arbetet med It/Ikt i verksamheten, vi har from juni månad en lärplatta per avdelning vilket kommer att underlätta det fortsatta arbetet med It som ett pedagogiskt verktyg så att barnen ges flera uttrycksätt och för att stimulera deras lärande. Vi kommer i höst att investera i fler projektorer för att ge alla avdelningar samma förutsättningar och för att kunna arbeta med It i det dagliga arbetet. Vi ska fortsätta avsätta tid på Ap-möten så att alla kan lära sig mer om Itmaterial, att alla blir trygga med It-teknikent. Vi ska starta en It-grupp på förskolan med en representant per avdelning för att utbyta tips och idéer och så att fler känner sig trygga med Ittekninken. Vi ska bil bättre på att använda det digitala i det dagliga arbetet, att det blir en naturlig del i vardagen.vi ska bli bättre på att få barnen mer delaktiga i dokumenterandet och att använda lärplattan som ett forskningsverktyg för att ta fram bilder/filmer som sedan kan projeceras för att på så sätt förstärka barnens lek och lärmiljöer. Vi ska använda Vklass för närvaroregistrering, för pedagogisk dokumentation och för att informera och synliggöra arbetet på förskolan till föräldrarna. Vi ska fortsätta att samarbeta, samverka för att organisera reflektion- och arbetslagsplaneringarna så att de inte behöver ställas in pga sjukfrånvaro och annan frånvaro samt organisera våra möten så att vi tar tillvara tiden till reflektion, diskussion och problematisering för att kunna fortsätta utveckla verksamheten. Vi ska arbeta vidare med begreppet undervisning i förskolan genom att avdelningarna presenterar en undervisningssituation för varandra, Vi ska tillsammans med övriga förskolor i området starta studiebesök på varandras enheter för att utveckla ett kollegialt lärande med start i v.46. Skärsätra förskola, Kvalitetsrapport (6)