Örebro kommun kommun@orebro.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Tussilagons förskola, Örebro kommun.
1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, sitt intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Tussilagon, i Örebro kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: https://skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Vargen, Tussilagons förskola, den 14-15 november 2016. Besöket genomfördes av Jenny Bergman och Frida Eek. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Vargen.
2 (12) detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att barnen i förskolan Tussilagon, avdelningen Vargen, till viss del stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling och i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att det omfattar alla läroplanens strävansmål rörande dessa områden. Under de två dagar Skolinspektionen besöker verksamheten förekommer matematik och naturvetenskap framförallt i lärarledda planerade aktiviteter. Några inslag av teknik förekom inte under besöksdagarna. Vid ett fåtal tillfällen togs den fria leken samt rutinsituationer tillvara för ett lärande hos barnen. Miljö och material är inte så innehållsrikt och inbjudande att det fullt ut ger förutsättningar för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen använder inte miljö och material på ett sådant sätt så att barnen fullt ut stimuleras och utmanas i sin utveckling och i sitt lärande. Förskolechef och förskollärare inte tar sitt respektive utpekade ansvar utifrån läroplanen fullt ut. Detta kommer bland annat till uttryck genom att personalens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik inte systematiskt följs upp, analyseras, utvärderas i syfte att utveckla arbetet utifrån läroplanens mål att sträva mot. Under Skolinspektionen besök fanns det stora brister i lärmiljön, vilket inverkade på såväl möjligheterna att genomföra planerade aktiviteter som att ta tillvara barnens spontana frågor och funderingar. Ljudvolymen var återkommande så hög att det påverkade såväl enskilda barn som möjligheten att föra samtal mellan personal och barn. Skolinspektionen ser allvarligt på den bristande lärmiljön och vill poängtera vikten av att förskolechef och förskollärare
3(12) tar sina respektive ansvar för att se till att barnen får en god lär-miljö som främjar deras förutsättningar till lärande. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område/områden: Personalen behöver tydliggöra och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik så att det omfattar alla läroplanens strävansmål. Utformningen av hur miljö och material och hur det används behöver ses över för att säkerställa att det ger förutsättningar till att stimulera hela barngruppens utveckling och lärande inom de granskade områdena. I detta ingår även att förskolechef och förskollärare tar ansvar för att komma tillrätta med den i övrigt bristande lärmiljön. Förskolechef och förskollärare behöver ta ansvar för och säkerställa att uppföljning, utvärdering och analys av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik i syfte att utveckla arbetet utifrån läroplanens strävansmål. Uppföijning Huvudmannen ska senast den 20 mars 2107, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 20 oktober, 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som
E s u j. 4(12) vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post; Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg, Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Frida Eek deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef -nny Bergman Föredragande
Es-sju'L 5(12) Bakgrundsuppgifter om Tussilagons förskola Tussilagons förskola, i Örebro kommun, består av avdelningarna Vargen som har 22 barn mellan 3 5 år inskrivna och Ekorren som har 14 barn mellan 1 3 år inskrivna. Skolinspektionen har besökt avdelningen Vargen. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt två övrig personal. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare sex förskolor. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Under de två dagar Skolinspektionen besöker verksamheten noteras att det framförallt är vid planerade aktiviteter samt i rutinsituationer som inslag av matematik förekommer. Exempelvis räknar personalen antal tillsammans med barnen och detta sker framförallt vid samling och vid matsituationer. Vid ett tillfälle noteras att en vuxen och några barn samtalar om hur man räknar. De turas om att räkna hur många fingrar barnen håller upp, ett av barnen räknar: 1, 2, 3, 4, 5, 6 varpå den vuxne svarar: Ja, den sista siffran man säger blir antalet. Vid ett annat tillfälle observeras en samling där en vuxen och några barn jämför skillnader och likheter mellan geometriska figurer. Personalen berättar att deras arbete med matematik också handlar om att använda begrepp såsom framför/bakom och benämna olika former. Skolinspektionen noterar dock flera situationer som skulle kunna tas tillvara för att stimulera och utmana barnen i deras matematiska utveckling. Vid ett tillfälle observeras exempelvis hur ett barn systematiskt sorterar plastdjur i en lång rad, dock uppmärksammas inte situationen av personalen utan den avbryts istället av att andra barn springer in i
112 sj7j'i: 6 (12) rummet och börjar brottas med varandra. Mer om klimatet på förskoleavdelningen finns beskrivet under avsnittet miljö och material nedan. Skolinspektionen noterar att personalen under besöksdagarna sällan uppmuntrar barnen att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på sina och andras problemställningar. Vid utevistelse observeras ett tillfälle där ingen av de vuxna deltar, flera barn öser vatten ur och i hinkar och undersöker olika lösningar. Barnen undersöker bland annat hur mycket vatten det får plats i de olika behållarna och hur mycket eller lite vatten det kan vara i hinkarna för att de ska orka bära dessa. Tillfället kunde ha tagits tillvara för att till exempel resonera med barnen om exempelvis volym och vikt samt stödja barnen i att urskilja olika matematiska begrepp och samband mellan begrepp, såsom full/tom, mer än/mindre än, tung/lätt. Personalen berättar i intervjun att de arbetar mycket med att få in matematik i vardagliga sammanhang där det handlar om att synliggöra och att sätta ord på det barnen gör. De berättar också att de räknar mycket, exempelvis vid samling, hur många är vi här och hur många är det som är hemma. Även förskolechefen uttrycker att personalen framförallt arbetar med vardagsmatematik. Dock ser Skolinspektionen få exempel på detta under besöket. Naturvetenskap Vid Skolinspektionens besök genomförs experiment med en ballong. Detta genomförs som en demonstration av en i personalen inför samtliga barn i gruppen när de sitter vid borden i väntan på maten. Personalen gnider ballongen mot ett barns huvud och visar vad som händer när ballongen sedan sätts på väggen, det hoppade så mycket elektroner från ert huvud så ballongen kunde fastna på väggen, säger den vuxne och visar sedan hur håret lyfts när ballongen hålls ovanför några barns huvud. Det är statisk elektricitet, berättar den vuxne. Därefter visar den vuxne hur salt kan fastna på ballongen och hur den kan rulla en aluminiumburk. Barnen engageras i varierande grad i experimentet och även om barnen uppmärksammas på detta fysikaliska fenomen, sker utforskandet inte tillsammans med dem. Under Skolinspektionens besök följs inte experimentet upp av någon reflektion eller diskussion som inbegriper alla de barn som tittade.
Besle.å 7(12) Inför besöket har personalen på avdelningen Vargen skickat in dokumentation som beskriver olika experiment som genomförts, bland annat hur många vattendroppar ryms på enkrona och gnida ballong. Vid intervjun uppger förskolläraren att tanken med experiment är att göra det spännande för barnen och i intervjun med personalen berättar de att de skulle behöva veta mer hur man anpassar experimenten så att de passar alla barn. Under de två dagar Skolinspektionen besöker verksamheten är den ordinarie personalen inte med i den fria lek som sker vid utevistelse. Vid dessa tillfällen observeras flera tillfällen som kunde ha tagits tillvara för att uppmuntra och vägleda barnen till att utforska och samtala kring sina funderingar och uppfattningar kopplat till naturvetenskap, såsom kraft, energi, balans och så vidare. Vid ett tillfälle har några barn vänt en cykel upp och ner och trampar med händerna så att hjulet snurrar runt. Ett av barnen hämtar vatten och sand i en hink och häller detta på hjulet så att vatten och sand sprutar över barnen. Dock finns ingen vuxen i närheten för att samtala och resonera med barnen om vad som sker. Förskolechefen uttrycker i intervjun att hon i samband med medarbetarsamtalen förstått att personalen behöver utveckla en förståelse för vad de kan göra inom ramen för verksamheten, när det gäller naturvetenskap. Hon bedömer även att arbetet med naturvetenskap är ett utvecklingsområde. Hon säger att hon tror att förskolan uppfyller läroplanens strävansmål men att det skulle kunna bli mycket bättre. I intervju ger personalen exempel på aktiviteter som genomförts med syftet att stimulera barnens intresse för naturvetenskap. De berättar bland annat att de gått promenader till parken. Vidare berättar personalen att de arbetat med och pratat med barnen om förändringar i naturen, om hur man ska vara ute i naturen och om skräp och kompostering. Förskolläraren berättar att de försöker få in det här med miljön och att få med barnen på sopsortering. Inspektörerna ser också vid observationer exempel på detta arbete. Vid ett tillfälle frågar en vuxen några barn: när du har ätit frukt, var lägger vi skalet då? Ett av barnen svarar: i soptunnan medan ett annat svarar: i en brun påse! Ja!, säger den vuxne, vad kan vi kalla det? Kom..., varpå ett barn fyller i kompost.
8(12) Teknik I intervjun beskriver personalen att kunskap är svårigheten när det gäller teknik. De berättar att de har varit tvungna att göra research för att veta vad teknik kan innebära i förskolan och nämner som exempel att teknik handlar om allt från att dra upp dragkedjan till att konstruera. Personalen beskriver att arbetet med teknik är något de behöver bygga vidare på och att de skulle behöva fortbildning för att ta ett steg framåt i arbetet med att stimulera och utmana barnens intresse för teknik. I intervjun uttrycker förskolechefen att hon bedömer att även arbetet med teknik är ett utvecklingsområde. Vid Skolinspektionens besök observeras tillfällen där personalen kunnat ta tillvara vardagssituationer för att stimulera och utmana barnens intresse för teknik. Vid flera tillfällen ses barn bygga och konstruera med olika material, bland annat klossar, magnetstavar och "Plus Plus" utan att någon vuxen tar tillvara tillfället för att exempelvis samtala och resonera om stabilitet och hållfasthet. Skolinspektionen noterar inte heller något tillfälle under de två besöksdagarna då personalen erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och/eller utforska hur enkel teknik fungerar. Miljö och material Tussilagons förskola är en fristående byggnad med två avdelningar och gemensamma personalutrymmen. Avdelningen Vargen har, förutom tambur, tillgång till fyra rum av varierande storlek. Ett av de större rummen används vid fri lek samt måltider. Det andra större rummet används bland annat till samling och fri lek, exempelvis bygg- och konstruktionslek. De två mindre rummen används vid skapande aktivitet samt fri lek och samling. På väggarna finns bland annat barnens teckningar, veckans dagar och en sprattelgubbe men överlag ger de olika rummen ett kalt intryck. När det gäller miljön utomhus har avdelningen Vargen tillgång till en gård där det bland annat finns sandlådor samt en klätterställning med rutschkana. I såväl miljön inomhus som utomhus observeras att det finns visst material som kan användas för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Inomhus finns bland annat
Beskal: 9(12) material för bygg- och konstruktion. När Skolinspektionen besöker verksamheten förekommer framförallt cyklar san-tt hinkar och spadar utomhus. Vid Skolinspektionens besök ses däremot personalen sällan vägleda, samtala och resonera med barnen kring materialet. Som exempelvis i de ovan nämnda exemplen med cykeln och hinkarna. I intervju beskriver personalen att de inte har så mycket tid, eller så mycket pengar för inköp och utformning av avdelningens miljöer. De beskriver att det finns mer material men att de ofta plockar bort och plockar fram material för att väcka intresse hos barnen. Personalen uttrycker även att de tycker att miljöerna skulle kunna vara mer inspirerande. Även förskolechefen berättar i intervju att hon vill utveckla miljön. Under de dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Vargen är det återkommande "stökigt" i barngruppen. Barn rör sig fritt och bråkar med varandra. Stundtals är ljudvolymen så hög att det är svårt att föra samtal och svårt att uppfatta vad som sägs mellan barn och personal. Detta inverkar på möjligheten, både att genomföra aktiviteter och att spontant ta tillvara på barnens frågor och funderingar i arbetet med att stimulera och utmana barnen i deras matematiska utveckling och i deras intresse för naturvetenskap och teknik. Under Skolinspektionens besök är det vid ett flertal tillfällen svårt att observera om och hur barnen ges möjligheter till lärande inom de tre granskande områdena på grund av det rådande klimatet i verksamheten. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket framgår att den övergripande planeringen av arbetet dokumenteras i en arbetsplan. I intervjun berättar personalen att utgångspunkten för planeringen av verksamheten är vad vi har för barn och vad barnen är intresserade av. Förskolläraren berättar i intervjun att de inte diskuterar läroplanens strävansmål gällande matematik, naturvetenskap och teknik vid planering av verksamheten, utan att de brukar ha med det i baktanken, det kommer ju in även om vi inte tar med oss läroplanen i pappersform direkt i planeringen. Dock beskriver förskolläraren att hon använder
10(12) läroplanen i sin egen planering. Personalen berättar i intervju att de följer upp sitt arbete genom att reflektera med varandra. Personalen berättar att de dokumenterar arbetet i det digitala dokumentationsverktyget "Unikum", där de lägger upp filmer, barnens tankar osv och kopplar till läroplanen. I intervjun berättar personalen också att de precis börjat arbeta med lärloggar i Unikum, och därför har alla barn inte fått några sådan ännu. Vidare berättar de att i lärloggarna ska skriva vad barnen utvecklats i och vad dom tycker är roligt att göra. I intervju betonar förskolechefen att personalen ska koppla dokumentationen till läroplanen när de dokumenterar i Unikum. Jag vill att de kopplar till läroplanen i allt de lägger upp, säger förskolechefen. Detta gäller dock inte vid information till vårdnadshavare gällande exempelvis sjukdom eller informationsbrev. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas j sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar På förskolan Tussilagon arbetar två förskollärare, en på varje avdelning. Personalen samverkar med varandra och förskolläraren som arbetar på Ekorren arbetar även på Vargen emellanåt. Förskolläraren som intervjuas enskilt beskriver att hon är den förskollärare som arbetar heltid på avdelningen Vargen. Det är därför hon som måste driva verksamheten framåt. Jag får driva, föreslå för dom andra och hjälpa dom, säger förskolläraren. I intervjun berättar förskolechefen att hon bland annat tydliggjort förskollärares ansvar och gått igenom yrkeskompetens på APT och på personalens enskilda utvecklingssamtal. Detta är fastställt i gemensamma dokument för Örebro kommun, där står det vad barnskötare ska göra och vad förskollärare ska göra, säger hon. Förskolechefen skriver i verksamhetsredogörelsen som skickats in inför besöket att förskolan behöver ha fler förskollärare med kompetens att arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik och i intervjun beskriver förskolechefen att hon rekryterat tre förskollärare och att dessa börjar i januari.
11(12) Förskolechefen uttrycker vidare att hon tycker tid och utrymme är ett måste för att förskolläraren ska kunna säkerställa att läroplanens mål uppfylls. Som ett sätt att skapa förutsättningar för förskollärare att ta sitt uttalade ansvar har förskolechefen utökat planeringstiden. Förutom den tid till planering de har på fredagar, har förskolläraren fått ytterligare fem timmar i veckan för att planera verksamheten, berättar förskolechefen. Hon ger också flera exempel på vilket stöd hon ger till förskolläraren, stödet kan bland annat vara att de har en diskussion, där vi kan prata om vad som behöver förbättras. I intervjun berättar förskolläraren vilket stöd hon får från förskolechefen, bland annat genom att förskolechefen kommer och kollar vad vi gör. Förskolläraren är också utvecklingsledare och ingår i en ledningsgrupp tillsammans med andra förskollärare där de träffar förskolechefen en gång i veckan. Förskolechefs ansvar I intervjun berättar förskolechefen att hon säkerställer att det finns tid för planering och reflektion. Förutom den redan nämnda utökade planeringstiden, en timme varje dag, har personalen tid för planering och reflektion fredag förmiddag samt ytterligare två timmar fritt för planering i veckan, uppger förskolechefen. När det gäller hur förskolechefen följer upp arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik berättar hon att detta görs i möten och samtal med pedagogerna. Hon berättar även att hon tittar i Unikum varje dag och att hon tycker det är viktigt med feedback, jag mailar ofta tillbaka till pedagogerna. Även personalen berättar att förskolechefen följer Unikum och återkopplar till dem via mail och medarbetarsamtal. Förskolechefen berättar även att hon följer upp personalens arbete med på studiedagar, då är det mycket uppföljning, dokumentation och utvärdering. Personalen berättar att det är svårt att säga hur förskolechefen tar ansvar för förskolans miljö och material. Personalen beskriver att de får köpa in det de önskar, vi vill ha en klätterställning ute och det har [förskolechefen] drivit. Förskolechefen säger i intervjun att hon och personalen pratar om hur lärandet sker ute och att de inte uppfyller målen för matematik, naturvetenskap och teknik bara
12 (12) för att de köper en klätterställning utan framhåller vikten av att det behövs planering och medvetenhet vid inköp av material. Som exempel på hur hon tar ansvar för förskolans miljö och material beskriver förskolechefen att hon alltid har en dialog med personalen. Personalen har också en egen budget, där de kan göra vissa inköp eftersom de, säger förskolechefen kan barngruppen bättre och vet vad som behöver köpas in. Förskolechefen uttrycker vidare att hon vill utveckla miljön. Bland annat behöver rummen bli mer inbjudande och vi behöver utveckla rum i rummen. När det gäller miljön på avdelningen Vargen beskriver förskolechefen att hon känner till att det finns problem i struktur och organisation, hon beskriver även att hon kommit med förslag på hur arbetet kan organiseras. Vidare berättar förskolechefen att hon inte känner till att utomhusvistelse sker utan ordinarie personal. När det kommer till kompetensutveckling och fortbildning inom matematik, naturvetenskap och teknik beskriver personalen att de alltid är på jakt efter mer tips men också att de skulle behöva mer fortbildning inom teknik, men även mer inom naturvetenskap. Även förskolechefen beskriver att det finns ett behov av kompetensutveckling gällande naturvetenskap och teknik. Jag ser att dom jobbar, men hur medvetet är det? För att utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik skulle personalen behöva diskutera vad läroplanen säger och vad det skulle kunna vara i praktiken, säger hon. Förskolechefen berättar att de ska starta en utvecklingsgrupp gällande naturvetenskap och teknik efter årsskiftet. I gruppen kommer de kolla på forskning och vad läroplanen säger mer ingående, uppger hon vidare.