Verksamhetsberättelse

Bilaga 2a Mall Verksamhetsberättelse sjukvårdsförvaltningar i egen regi Verksamhetsberättelse Januari augusti 2014 Division Habilitering & Hjälpmedel 1. Sammanfattning Välfungerande verksamhet trots brist på uppföljningsmöjligheter Divisionens profil och uppdrag Habilitering- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda dem med varaktig funktionsnedsättning, som är bosatta inom landstinget, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning samt ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att göra livet mer möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. Viktigaste händelser e-hälsa - Ett projekt kring föräldrautbildning om autism har startats upp på nätet. Detta finansieras via Arvsfonden. Syftet är att göra det mera möjligt och lättillgängligt för föräldrar och anhöriga att delta i utbildningar. e-hälsa En kuratorschatt- Fråga kuratorn - har öppnats så att föräldrar nu snabbt och enkelt kan få svar på sina frågor via divisionens webplats. Denna satsning är en del i arbetet för ökad tillgänglighet. Nya avtal för hörapparater har trätt ikraft 1 maj. Det har inneburit nyare och bättre teknik men även ett betydligt högre pris för apparaterna. Stora brister i uppföljningssystemen har lett till minskad kontroll inom verksamheten. Personaluppföljning, vilken del står för ca hälften av kostnadsmassan, har helt saknats sedan april månad. 1

Måluppfyllelse i korthet Divisionen arbetar utifrån ett målfokusdokument som bryter ner Region Skånes strategikarta till mål och måltal på divisionsnivå. Divisionens målfokus bryts sedan ner och konkretiseras inom verksamheter och staber och vidare på enhetsnivå samt individnivå. I målfokuskortet finns 3 målområden; Tillgänglighet; vårdgarantin uppfylls samt information och kommunikation är anpassad till mottagarens behov. Kvalitet; metoder som ger god effekt används, brukaren möts med respekt och tar även aktivt del i sin habilitering/rehabilitering samt att patientsäkerheten är hög. Effektiva processer; verksamheten bedrivs på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt, vi arbetar systematiskt med kompetensförsörjning, vårt utbud är likvärdigt över hela Skåne samt att våra lokaler är anpassade till användarnas behov. Måluppfyllelsen är god inom alla områden. Uppenbar risk för avvikelser finns inom 4 måltal varav den mest betydande är att sjukfrånvaron ökar istället för att sjunka. Övriga måltal där det finns uppenbar risk för avvikelse är Miljömål 6: där inrapportering av förbättringsförslag och avvikelser inom miljöområdet inte bedöms öka, att samlokalisering av aktuella verksamheter blir framskjutet till nästkommande år samt att produktionsplaneringen begränsas med anledning av försening vid införandet av Web-Pasis. Verksamhet Habilitering & Hjälpmedel bedriver en väl fungerande verksamhet. Tillgängligheten är hög inom alla områden och når de flesta månader en excellent nivå. Målen för vårdgaranti samt kömiljard uppnås. Nationella metoden för prioriteringar samt modellen för kunskapsstyrning är implementerade och används i divisionens kvalitets- och utvecklingsarbete, i syfte att få en god effekt av insatserna som ges. Habiliterings-/rehabiliteringsplanering är ett arbetssätt som används i syfte att säkerställa delaktighet, kvalitet och samordning och dess information är anpassad efter mottagarens behov. Webbaserade insatser för brukare och anhöriga har startats upp såsom chatten Fråga kuratorn samt föräldrautbildning på nätet. Stort fokus läggs på patientsäkerheten och dess avvikelser följs noggrant upp. Flera olika aktiviteter sker löpande för att bedriva verksamheten på ett miljövänligt hållbart sätt. Medarbetare Sjukfrånvaron har fortsatt ökat jämfört med föregående år. Divisionen har haft 13 sjukdagar per medarbetare tom juli att jämföra med 10 dagar föregående år. Ökningen var för perioden 3 dagar eller 29,8 procent. Tendensen följer Regionens totala sjuktal. Jämfört med Regions Skåne som helhet har Habilitering & Hjälpmedel 2,2 fler sjukdagar motsvarande 20 procent. Flera aktiviteter har genomförts i verksamheten i syfte att minska sjukfrånvaron. Inom divisionen har under våren 2014 en särskild satsning gjorts för att utbilda enhetscheferna i hanteringen av Stödsystemet Adato. Samtidigt med utbildningen har enhetscheferna fått stöd i rehabiliteringsarbetet och främst med fokus på långtidsjukskrivna. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,6 dagar eller 11 procent jämfört med samma period föregående år medan den långa sjukfrånvaron ökat med 3,6 dagar eller 80 procent. 2

Ekonomi Divisionens ekonomi för kärnverksamheten är i balans och förväntas ge ett överskott på 3 Mkr, vilket beror på vakanta tjänster. Kostnaden för rörelse- och hörselhjälpmedel har ökat och förväntas överskrida budgeterat värde även för helåret. Det beror på en ökad efterfrågan men också på att flera äldre rörelsehjälpmedel (rullstolar) fått kasseras och därmed ökat antalet nyinköp. För området Hörselrehabiliteringar prognosticeras däremot ett underskott på 10 Mkr (Vårdval Audionomer). Anledningen till detta underskott är högre kostnader för hörapparater sedan ett nytt avtal trätt ikraft 1 maj 2014 samt en ökad efterfrågan på hörselutprovningar. Periodens totala ackumulerade resultat per augusti är +15,5 Mkr. Justerat resultat för periodeffekt av regionbidraget ger det ett resultat på +3,9 Mkr. Verksamhetsförändringar Inga verksamhetsförändringar som påverkar jämförbarhet, omfattning eller måluppfyllelse har skett under året. Verksamhet: Ekonomi (mkr) 2014-08-31 2013-08-31 Intäkter +452 458 +442 407 Kostnader -430 069-409 604 Resultat +15 487 +26 315 Budget 0 0 Avvikelse +15 487 +26 315 Antal anställda 775 786 2. Nöjda medborgare Patientfokuserad vård Bemötande, information och delaktighet För majoriteten av de brukare som fått sin första insats under 2013 används arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering för en ökad delaktighet. Denna metod är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i divisionen och innebär ett flexibelt arbetssätt och ett arbetsredskap för planering utifrån den enskildes behov, i syfte att säkerställa delaktighet, kvalitet och samordning. Habiliterings-/rehabiliteringsplanering bygger bl a på att insatserna målstyrs utifrån individens behov, att det finns ett nära samarbete med människorna och övriga instanser runt individen, och att alla har ett gemensamt ansvar för att målen uppfylls. De habiliterande/rehabiliterande insatserna planeras alltid tillsammans med brukaren/närstående. Planeringen utmynnar i en överenskommelse med brukaren och utgångspunkten är att brukaren ska kunna påverka sitt eget liv. 3

Patienternas makt ska öka Projekt kring personlig e-hälsa har startats upp, såsom riktade webbaserade insatser för brukare och anhöriga, t ex kuratorschatt/ Fråga kuratorn och anhörigutbildning, vilket gör det mer möjligt och lättillgängligt för föräldrar och anhöriga att delta i utbildningar. Den skriftliga informationen som lämnas till brukare/vårdnadshavare ska vara begriplig och anpassad till mottagarens behov. Utveckling genom bl a revidering och komplettering sker i enlighet med divisionens målkort. Patientens kontaktmöjligheter Alla enheter erbjuder e-tjänsten Mina vårdkontakter. Införande av öppna kalendrar pågår för att brukaren enklare och snabbare ska kunna boka tider, utan att behöva ha direktkontakt med vårdgivaren. 3. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Effektiv vård En strategi för produktionsstyrning/-planering är framtagen. Arbetet fortskrider enligt planering. Inventering av pågående arbete inom verksamheterna har genomförts och en arbetsgrupp arbetar med framtagande av divisionsgemensam strategi. En divisionsgemensam databas för prioriteringsarbetet enligt nationell modell finns och har vidareutvecklas under året. Material från de olika verksamheterna läggs in allteftersom prioriteringsarbetet fortskrider. Kunskapsstyrningen ska öka Divisionens interna arbete för att nå god effekt i behandlingsinsatserna redovisades utifrån prioriteringsarbetet och de utvärderingar och uppföljningar som genomfördes inom ramen för FoUenhetens arbete. För att säkerställa att divisionen erbjuder insatser som har positiva effekter på brukarnas hälsa pågår också inom FoU-enheten ett löpande arbete med att utvärdera olika behandlingsmetoder och insatser. För att synliggöra och sprida kunskapsutveckling om personer med funktionsnedsättning publicerar Forsknings- och utvecklingsenheten rapporter. De är exempel på användning av forskning inom habiliterings- och hjälpmedelsområdet: att pröva och implementera forskning. De utgör en länk mellan forskning och praktik. Under året har hittills elva rapporter färdigställts. Den nationella modellen för öppna prioriteringar används i divisionen. Prioriteringsarbetet innebär att implementera den nationella modellen för öppna prioriteringar, som är framtagen av Prioriteringscentrum och Socialstyrelsen. Syftet är att säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt, att metoder som används har effekt, att habiliteringen/rehabiliteringen blir likvärdig i hela Skåne samt som ett led i kunskapsstyrningen. Modellen för Kunskapsstyrning används för att uppnå effektiva processer med insatser av hög kvalitet genom att använda bästa tillgängliga kunskap. Med andra ord ska divisionens modell för 4

kunskapsstyrning säkerställa att bästa tillgängliga kunskap om mål, förutsättningar, resultat och effekter används vid de beslut som rör brukaren. Ytterst handlar det om att ge alla brukare bästa möjliga insatser. Genom att lära av våra erfarenheter och ta del av kunskapsunderlagen, kan vi utveckla insatserna och få bekräftelse på att vi är på rätt väg. Habiliterings-/rehabiliteringsplanering är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i divisionen och innebär ett flexibelt arbetssätt och ett arbetsredskap för planering utifrån den enskildes behov, i syfte att säkerställa delaktighet, kvalitet och samordning. Samordning innebär att myndigheter och personal hittar sätt att arbeta där planering och insatser stämmer överens med varandra. De habiliterande/rehabiliterande insatserna planeras alltid tillsammans med brukaren/närstående. Planeringen utmynnar i en överenskommelse med brukaren och utgångspunkten är att brukaren ska kunna påverka sitt eget liv. Tillgängligheten ska öka Aktiviteter för produktionsplanering pågår och håller på att utvecklas vidare, vilka ska säkra att tillgängligheten hålls på en hög nivå. Flera enheter erbjuder också kvällöppet för att förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten inom vårdgarantin bedöms utifrån kravet på att garantera vård inom 60 dagar. Tillgängligheten följs med ett mått där andelen väntande inom 60 dagar ska överstiga 70 procent av det totala antalet väntande för godkänd måluppfyllelse, respektive 80 procent för excellent nivå. För barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD är kravet från och med 2012 däremot att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten för verksamheten är god och uppfyller de krav som ställs. Kömiljard genomförda första besök Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheten hörselrehabiliteringar Området Hörselrehabiliteringar, utförda av de auktoriserade audionommottagningarna, följs inom Region Skånes uppföljning för kömiljarden. Tillgängligheten var 100 procent den 31 augusti 2014, för brukare som väntat 60 dagar eller fler på bedömning. Under året har tillgängligheten varit näst intill 100 % under årets månader. Denna utveckling har kvalificerat till en tilldelning från kömiljarden 2009-2014. Tillgänglighet inom 30 dagar för barn och unga med autismspektrum samt ADHD För barn och ungdomar med autismspektrum tillstånd samt ADHD är kravet fr.o.m. 2012 att garantera vård inom 30 dagar och faller också inom uppföljning för kömiljarden. För barn och unga med autismspektrumtillstånd och ADHD var nivån excellent med 92 procent för väntande inom 30 dagar per augusti och har nått upp till minst godkänt under årets alla månader. 5

Tillgänglighet Barn och unga med autismspektrumtillstånd och ADHD inom 30 dagar 2014 2013 100% 90% 80% 70% 60% 96% 93% 95% 90% 91% 90% 92% 94% 90% 90% 92% 86% 86% 85% 86% 82% 79% 81% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tillgänglighet 30 dagar Autism & ADHD Vårdgarantin Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheterna Barn- och Ungdom, Vuxen och Syn-Hörsel-Döv Vid uppföljningen den 31 augusti 2014 uppfyllde alla verksamheterna kraven på tillgänglighet inom vårdgarantin för Region Skåne. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten var godkänt med 79 procent för väntande inom 60 dagar, att jämföra med föregående år då resultatet var 76 procent. Excellent nivå har uppnåtts under alla månader utom augusti. Nedgången i tillgänglighet under sommaren berodde till största delen på personer som erbjudits tid men som valt att vänta tills efter sommaren samt återbud. Samma mönster syns vid en tillbakablick under åren. Tillgänglighet 60 dagar 6

Övrig verksamhet Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheten Hjälpmedel Inom Hjälpmedelsverksamheten var utfallet godkänt med 78 procent som väntade på utprovning och/eller uppföljning av hjälpmedel. Föregående år var utfallet 72 procent motsvarande period. Tillgänglighet Hjälpmedel Tillgänglighet Tolkverksamheten Inom teckentolkverksamheten har den totala produktionen av tolkning minskat med 2 procent eller 113 tolkningar jämfört med augusti 2013. Denna minskning avser den övriga tolkningen som har minskat beroende på att regelverket succesivt har tillämpats på ett bättre sätt, och ex myndigheter och andra har hittat alltmer rätt efterhand. Produktionen av vardagstolkningen är oförändrad jämfört med föregående år. Tolkbristen är fortsatt låg. Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 98,3 procent, att jämföra med 98,6 procent för motsvarande period 2013. Hälsofrämjande arbete Insatser för goda levnadsvanor ingår som en del i det hälsofrämjande arbetet och ingår även i divisionens målfokusarbete. Enheterna skapar gruppaktiviteter som innehåller information, träning och coachning. Under våren har t ex ridning och klättring genomförts och föreläsningar kring goda levnadsvanor för ungdomar och föräldrar erbjudits. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Ett antal hälsofrämjande satsningar bedrivs inom divisionens Barn- och Ungdomsverksamhet, för att öka den fysiska aktiviteten samt minska den psykiska ohälsan. Förebygga och åtgärda psykisk ohälsa hos barn - Barn- och ungdomsverksamheten har fokus på utbildningar och aktiviteter där barns/ungdomars kunskap om sin funktionsnedsättning, delaktighet, självkänsla och autonomi ingår. Barn som far illa - Dialog och kunskapsspridning samt kända rutiner på enheterna vilket underlättar då orosanmälan behöver göras. 7

Barn/unga: Skolbarn ges möjlighet till fysisk aktivitet i syfte att minska stillasittande och att stimulera goda levnadsvanor. Föreläsningar och aktiviteter sker på enhetsnivå och på övergripande nivå Patientsäkerheten ska vara hög Hög patientsäkerhet är ett måltal i divisionens kvalitetsmål. Patientsäkerhetsdialoger förs kontinuerligt i verksamheternas ledningsgrupper samt i divisionens ledningsgrupp enligt fastställd mall med chefläkare och patientsäkerhetssamordnare. Resultat från brukarundersökningar analyseras och åtgärder utifrån resultaten beslutas av ledningsgruppen. Resultat av genomförd patientsäkerhetskulturenkät återkopplas till divisons-/ verksamhets- och enhetschefer. Resultaten i kvalitetsregistren används för medicinska ställningstaganden. Avvikelser Under året har 211 patientärende registrerats i avvikelsesystemet AvIC. Ärenden i patientnämnden Antal klagomål och ärende i Patientnämnden följs. Ärendena är få, endast 9 ärenden har avslutats i patientnämnden under perioden. Beslut från SoS/ IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) samt patientnämnden återkopplas till divisionschef och verksamhetschefer. Följsamhet till hygien- och klädregler Riktlinjer har implementerats och arbetskläder används vid patientnära arbete på drygt 50 % av enheterna. Mätning av följsamheten till basala hygien- och klädrutiner vid patientnära arbete genomförs i kvartal 4. Fortsatt utbildning av chefer inom vårdhygien har genomförts. Riskbedömningar och riskanalys En händelseanalys har påbörjats med uppdrag att analysera om brukare fått rätt insats. Händelseanalyserna återkopplas till uppdragsgivaren som beslutar och genomför åtgärder. Prioriterade områden, särskilda satsningar och tilläggsuppdrag Ej aktuellt för Habilitering & Hjälpmedel. Produktion Produktiviteten ska öka Ackumulerad produktion per augusti 2014 är ca 106 800 vårdkontakter. Föregående år motsvarande period var antalet vårdkontakter 103 500 stycken. Det motsvarar en produktionsökning om 3,1 8

procent. Det har skett en produktionsökning inom alla verksamheter med undantag av Synverksamheten som har minskat sin produktion med 2,3 procent. Antal vårdkontakter per åldergrupp Antalet brukare har ökat från 13 500 till 14 130, vilket motsvarar en ökning om 4,7 procent. Brukarantalet har ökat inom alla verksamheter förutom syn- och hörselverksamheten där de minskat med totalt 3,5 procent. För helåret 2013 var antalet brukare 16 210. Vårdkontakter per årsarbetare har ökat med 6,4 procent jämfört med föregående år för verksamheterna Barn- och Ungdom, Vuxen samt Syn, Hörsel och Döv. Systemstöd för produktivitetsberäkning saknas i dagsläget varför analyser saknas. 9

Hörselrehabilitering Avslutade hörselrehabiliteringar har ökat med 970 stycken jämfört med föregående år. Dock har budget/tidigare prognos minskat från 11 500 till 11 200 på helårsbasis. År 2013 gjordes 10 076 utprovningar. Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar sedan 2009 Avslutade bedömningar har ökat med 1 060 stycken jämfört med föregående år. Budgeterat antal om 17 000 besök ligger kvar. Föregående år utfördes 15 640 bedömningar. Utveckling av avslutade hörselbedömningar sedan 2009 10

Utveckling av avslutade antal väntande på hörselbedömning sedan 2009 Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mellan åren. Sedan det nya avtalet trädde ikraft 1 maj 2014 har andelen rekvisitioner kraftigt minskat. Uppgången i augusti berodde på förseningar i rapporteringen. Från en nivå på 69 procent rekvisitionsutnyttjande i april var motsvarande värde i juli endast 18 procent. Utveckling andel rekvisition hörapparater 2011-2014 11

4. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare En ledande arbetsgivare Som en del i målfokusarbetet finns måltal för att uppmärksamma och stimulera goda resultat i verksamhet och hos individ. Det finns även framtagna strategier och metoder för att bli en attraktiv arbetsgivare. Utvecklingsplan och individuell handlingsplan Habilitering och Hjälpmedel arbetar systematiskt med att genomföra medarbetarsamtal. Samtliga medarbetare inom divisionen har haft medarbetarsamtal. Undantag kan finnas vad gäller föräldralediga, studielediga och nyanställda. Incitamentprogram Divisionen har inget incitamentsprogram. Habilitering och Hjälpmedel ingår som en division i förvaltning Kryh. Förvaltning Kryh arbetar med att ta fram ett gemensamt incitamentsprogram. Verksamhet och resultat i fokus Antal anställda och antal resurser mätt i arbetad tid Antal anställda var per den 31 juli 775 medarbetare att jämföra med 786 samma period föregående år, vilket är en minskning med 11 anställda. Utav dessa har 82,5 procent en heltidsanställning. Jämfört med budget var använda årsarbetare 66,9 färre. Det finns dock felaktigheter i regionens beslutsstöd varför differensen jämfört med budget inte blir relevant att jämföra. Använda årsarbetare var dock färre än budgeterat, vilket bl a berodde på vakanser i samband med oväntade uppsägningar, sjukskrivningar och vab, luckor mellan tillsättningar samt en restriktivitet i anställningarna. Använda årsarbetare har minskat med 18,5 jämfört med föregående år. Årsarbetare Utfall Utfall Avvikelse Budget Avvikelse 140731 130731 2014/2013 2014 Utfall/Budget 2014 575,6 594,1-18,5 652,9-77,3 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har fortsatt öka under 2014 från 10,0 dagar till 13,0 dagar per medarbetare. Ökningen var för perioden tom juli 3 dagar eller 29,8 procent. Flera aktiviteter har genomförts för att minska sjukfrånvaron. Uppföljning och analys av sjukfrånvaron har genomförts månadsvis och HRspecialist har medverkat vid tertialuppföljning med samtliga verksamheter. Dialog har förts 12

med divisionens och verksamheternas samverkansgrupper kring orsaker till ökningen av sjukfrånvaron. En särskild satsning har gjorts för att stärka rehabiliteringsarbetet på enhetsnivå. Insatser görs i de fall det är möjligt. Aktiviteter sker på enhetsnivå för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Sjuktal År 2014 Förändring År 2013 Januari 1,82 0,24 15,2 % 1,58 Februari 1,86 0,06 3,3 % 1,8 Mars 2,10 0,44 26,5 % 1,66 April 1,85 0,45 32,1 % 1,4 Maj 1,85 0,47 34,1 % 1,38 Juni 1,83 0,65 55,1 % 1,18 Juli 1,69 0,69 69,0 % 1,0 Totalt 12,99 2,98 29,8 % 10,01 Sjuktal: Genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare Jämfört med Regions Skåne som helhet har Habilitering & Hjälpmedel 2,2 fler sjukdagar eller 20 procent högre. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,6 dagar eller 11 procent jämfört med samma period föregående år medan den långa sjukfrånvaron ökat med 3,6 dagar eller 80 procent. Den långa sjukfrånvaron påverkas i flera fall av ej arbetsrelaterade sjukdomar. Sjukdagar per medarbetare 2014 Förändring 2013 januari-juli % Antal Region Skåne 10,8 11,30% 1,1 9,7 Habilitering & Hjälpmedel 13 30% 3 10 Färre än 28 dagar Region Skåne 4,7 6% -0,3 5 Habilitering & Hjälpmedel 4,9 11% -0,6 5,5 Fler än 28 dagar Region Skåne 6,1 30% 1,4 4,7 Habilitering & Hjälpmedel 8,1 80% 3,6 4,5 Lång och kort sjukfrånvaro jämfört med Region Skåne och föregående år 13

Kompetensförsörjning Användningen av bemanningsföretag Divisionen har problem med tillgången på specialiteten barnneurologer, vilka ska tillhandahållas av sjukhusen. På grund av att några sjukhus inte lyckats erbjuda detta har divisionen själv anställt samt köpt in tid från bl a pensionerade läkare samt konsulter. Personal har hyrts in externt för 337 tkr, vilket är samma nivå som 2013. Budget förväntas hållas. Detta avser läkare och administrativ personal. 5. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt resultat Divisionens ekonomi redovisas i två delar där hörselrehabiliteringar skiljs från kärnverksamheten. Periodens totala ackumulerade resultat per augusti är +15,5 Mkr. Justerat resultat för periodeffekt av regionbidraget ger det ett resultat på +3,9 Mkr. Motsvarande resultat 2013 var +26,3 Mkr respektive +7,4 Mkr. För kärnverksamheten är resultatet +22,6 Mkr, justerat för periodiserat regionbidrag hamnar det på +11,0 mkr. Resultat för området hörselrehabiliteringar är -7,1 Mkr. Anledningarna till underskottet för hörselrehabiliteringar är en underfinansiering utifrån bedömt behov. En teknisk justeringspost har lagts in i budget för att uppnå balans, vilket innebär att budgeterat regionbidrag inte ersätter budgeterat antal utprovningar, bedömningar och hörapparater fullt ut. Antalet utprovningarna har dock sjunkit under sommarmånaderna, och dessa uppgår nu till drygt 200 färre än budgeterat. Antalet bedömningsbesök är också något färre än budgeterat. Däremot har andelen binaurala hörapparater (2 stycken per utprovning) på rekvisition ökat från budgeterade 85 procent till 88 procent, vilket ökat antalet hörapparater och dess kostnad. Fr om 1 augusti har momsersättningen tagits bort på rekvisitionsbeloppet. Andelen rekvisitioner uppgår ackumulerat augusti till 49 procent men förväntas uppgå till 40 procent på helårsbasis, vilket är i paritet med budget. En mycket hög rekvisitionsandel i början av året kommer att balanseras av en betydligt lägre andel efter att det nya hörapparats-avtalet för regionen trätt ikraft 1 maj 2014. Prognos Prognos för kärnverksamheten är +3 Mkr. Prognosen för hörselrehabiliteringar är -10 Mkr. Kärnverksamheten belastas med ökade kostnader för hjälpmedel inom områdena hörselhjälpmedel men framförallt för rörelsehjälpmedel, motsvarande 2,2 Mkr respektive 4,7 Mkr i prognosticerat värde. Anledningen till dessa ökade kostnader är bl a ett ökat antal operationer med hörselimplantat, för vilka divisionen har kostnadsansvar för den yttre hörapparaten. Andelen utrangerade rullstolar 14

har ökat vilket påverkat kostnadsbilden för dessa. De ökade kostnader för hjälpmedel balanseras främst utav lägre kostnader för personal, vilket gör prognosen positiv. Det nya upphandlade hörapparatsavtalet, vilket ger betydligt högre kostnader för inköp av hörapparater, trädde ikraft 1 maj 2014. Detta är en anledning till att helårsprognosen är negativ. Andelen binaurala hörapparater på rekvisition förväntas öka från 85 procent till 88 procent, vilket också ger en kostnadsökning. Budgeterat antal utprovningsbesök är 11 500. Antalet utprovningarna har sjunkit under sommaren vilket påverkat helårsbedömningen till 11 200 utprovningar. Antalet bedömningsbesök är budgeterade till 17 000 stycken och denna nivå förväntas hålla. Ekonomiskt ingångsläge Den gängse uppräkningen av ersättning till vårdvalet Audionomer 2014 motsvarar inte kostnaden för det ökade antalet utprovningar av hörapparater samt kostnaden för nytt hörapparatsavtal, vilket trädde ikraft 1 maj 2014. Förutsättningarna var kända redan vid ingången av 2014, vilket gjorde att det ekonomiska ingångsläget de facto var negativt. Dessa faktorer är också anledningen till det förväntade underskott för denna del av verksamheten. Hörselrehabiliteringar Resultat i relation till antal utprovningar över tiden 15

Intäktsutveckling Divisionens intäkter består framför allt av regionbidrag som utgör cirka 94 % av de totala intäkterna. Övriga intäkter består bland annat av bidrag i form av statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation samt tolkverksamhet och dessa är i princip oförändrade från 2013 till 2014. Övriga intäkter utgörs av patientavgifter och försäljning. Intäkterna bedöms totalt sett följa budgeten väl. Intäktökningen motsvarar 2,3 procent. Kostnadsutveckling Utvecklingen för divisionens bruttokostnader är cirka 5,0 procent, vilket är en ökning mot motsvarande period i fjol (3,3 procent). Anledningen till den ökade kostnadsutvecklingen är högre kostnader för hjälpmedel, inom områdena hörsel samt rörelse, motsvarande 5,4 Mkr eller 13 procent. Jämfört med föregående år har kostnaderna för personal ökat med 1,0 procent. Personalkostnaderna avviker från budget med plus 9,9 mkr, alternativt 4,3 procent. Avvikelsen beror till stor del på vakanser som inte lyckats besättas. Bruttokostnadsutveckling, 5,0 % jämfört med 2013. Strategier för en ekonomi i balans Kärnverksamheten har en ekonomi i balans. Kostnaden för hörselrehabiliteringsverksamheten styrs helt av aktuell vårdvalsmodell och den efterfrågan som finns. Andelen privata aktörer är 92 procent. För att nå en ekonomi i balans behöver modellen göras om alternativt att regionens ersättning balanserar efterfrågan. 16

Målrelaterad ersättning Måltal för den målrelaterade ersättningen speglar de obligatoriska områdena Tillgänglighet, Nöjd Kund Index, Patientsäkerhet samt Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Arbetet går enligt plan efter augusti månads utfall. Region Skåne investerar för framtiden Bygginvesteringar Under 2014 genomför inga bygginvesteringar inom divisionen. Förstudie pågår inom tre olika objekt som planeras genomföras under kommande år. Utrustningsinvesteringar Investeringar inom Habilitering & Hjälpmedel består till största del av inköp av hjälpmedel vars kostnader överstiger ett basbelopp. Utfallet hittills i år är ca 8 Mkr och för året förväntas kostnad på 11 Mkr att jämföra med budgeterade 7 Mkr. Denna ökade kostnad beror helt på en ökning av antalet elrullstolar till brukare, delvis på grund av att fler äldre stolar varit tvungna att utrangeras men också på ökad efterfrågan/behov. Bilagor Resultaträkning Ekonomi (tkr) Ack.Utfall 201408 Ack.Utfall 201308 Ack Budget 201408 Bokslut 2013 Budget 2014 Avvikelse Utfall/Budget Total 15 487 26 315 0 18 747 0 15 487 Regionbidrag för verksamhet 423 600 412 467 412 057 618 700 635 400 11 543 Erhålla bidrag 17 085 17 272 15 409 31 411 23 436 1 677 Övriga intäkter 11 772 12 669 12 221 19 766 18 491-449 Verksamhetens intäkter 452 458 442 407 439 687 669 877 677 327 12 771 Resurskostnader -220 375-218 230-230 240-335 757-357 516 9 866 Övriga personalkostnader -4 763-4 282-4 404-9 226-6 612-359 Tjänsteköp -37 168-35 269-37 289-62 775-61 677 121 Hjälpmedel -81 936-67 455-76 109-105 695-118 647-5 827 Hyror -36 489-36 894-37 315-54 612-56 028 826 Övriga kostnader -49 338-47 474-47 776-73 344-67 006-1 562 Verksamhetens kostnader -430 069-409 604-433 133-641 408-667 486 3 064 Avskrivningar -6 142-5 747-5 792-8 601-8 696-351 Nettokostnader 16 247 27 057 763 19 868 1 145 15 485 Finansiell intäkt o kostn -760-741 -763-1 121-1 145 2 17

Produktionsbilaga Utfall helår 2013 13-aug 14-aug Förändring % Vårdkontakter 166 200 103 500 106 800 3,2 % Brukare 16 200 13 500 14 100 4,4 % Bilaga 3, Tolkstatistik Bilaga 4, Investeringsuppföljning Bilaga 5, Intern kontrollplan 2014 T2 18