VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (25)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 9 Yttrande, plankorsningarna över Roslagsbanan på sträckan Täby kyrkby Kragstalund (KS 2013.502) Beslut Näringslivs- och planutskott beslutar att föreslå att Kommunstyrelsen beslutar att godkänna yttrandet. Ärendet i korthet Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över Trafikförvaltningens ställningstagande för plankorsningarna över Roslagsbanan på sträckan Täby kyrkby Kragstalund. Trafikförvaltningen vid Stockholms Läns Landsting planerar för ökad kapacitet på Roslagsbanan bland annat genom att bygga ut till dubbelspår på vissa sträckor. Med dubbelspår möjliggörs en ökad turtäthet samtidigt som störningskänsligheten minskar. Trafikförvaltningens ambition för att öka säkerheten är att på sikt bygga bort alla plankorsningar på dubbelspårssträckor. Det är angeläget att i planeringen för kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan tillsammans både arbeta för ökad trafiksäkerhet, men också att motverka barriäreffekter. Enligt Trafikförvaltningens ställningstagande framgår att de anser att plankorsningen vid Bylevägen och Lokevägen ska stängas, samt att dessa får en gemensam planskildkorsning vid Lokevägens läge. En stängning av plankorsningen vid Bylevägen medför en omväg på ca 450 meter för gång- och cykeltrafikanter, samt skapar en barriäreffekt och ökar risken för spårspring. Vallentuna kommun: ser positivt på en kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan. accepterar att plankorsningen vid Bylevägen stängs. anser det viktigt att utforma plankorsningen på ett sådant sätt att det känns tryggt, bekvämt och gent att använda den. anser att Trafikförvaltningen på ett bra sätt förhindrar spårspring. anser det viktigt att kommunerna hittar nya kopplingar i nord-sydlig riktning för att stärka kopplingen över kommungränsen. påminner Trafikförvaltningen att se vikten av intilliggande gång- och cykelvägar och inte omöjliggöra en eventuell standardhöjning. Yrkanden Örjan Lid (M) yrkar att näringslivs- och planutskott beslutar att föreslå att kommunstyrelsen beslutar att godkänna yttrandet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Örjan Lids yrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet därmed. Ärendets tidigare behandling Förvaltningens förslag till beslut. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, 2014-02-13 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 2. PM, utbyggnad av roslagsbanans Kårstadel, Lokevägen-Bylevägen (Torgnyvägen) 3. Stråkanalys, utbyggnad av Roslagsbanans Kårstagren, Täby-Kragstalund 4. Yttrande_GCväg_Roslagsbanan_etapp2 Expedieras till Akt Handläggare Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2014-01-27 DNR KS 2013.502 MARLENE SJÖDIN SID 1/3 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSENS NÄRINGSLIVS- OCH PLANUTSKOTT Tjänsteskrivelse Yttrande, plankorsningarna över Roslagsbanan på sträckan Täby kyrkby Kragstalund Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna yttrandet. Ärendet i korthet Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över Trafikförvaltningens ställningstagande för plankorsningarna över Roslagsbanan på sträckan Täby kyrkby Kragstalund. Trafikförvaltningen vid Stockholms Läns Landsting planerar för ökad kapacitet på Roslagsbanan bland annat genom att bygga ut till dubbelspår på vissa sträckor. Med dubbelspår möjliggörs en ökad turtäthet samtidigt som störningskänsligheten minskar. Trafikförvaltningens ambition för att öka säkerheten är att på sikt bygga bort alla plankorsningar på dubbelspårssträckor. Det är angeläget att i planeringen för kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan tillsammans både arbeta för ökad trafiksäkerhet, men också att motverka barriäreffekter. Enligt Trafikförvaltningens ställningstagande framgår att de anser att plankorsningen vid Bylevägen och Lokevägen ska stängas, samt att dessa får en gemensam planskildkorsning vid Lokevägens läge. En stängning av plankorsningen vid Bylevägen medför en omväg på ca 450 meter för gång- och cykeltrafikanter, samt skapar en barriäreffekt och ökar risken för spårspring. Vallentuna kommun: ser positivt på en kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan. accepterar att plankorsningen vid Bylevägen stängs. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2014-01-27 DNR KS 2013.502 SID 2/3 anser det viktigt att utforma plankorsningen på ett sådant sätt att det känns tryggt, bekvämt och gent att använda den. anser att Trafikförvaltningen på ett bra sätt förhindrar spårspring. anser det viktigt att kommunerna hittar nya kopplingar i nord-sydlig riktning för att stärka kopplingen över kommungränsen. påminner Trafikförvaltningen att se vikten av intilliggande gång- och cykelvägar och inte omöjliggöra en eventuell standardhöjning. Bakgrund År 2011 gjordes ett PM (Projekt Roslagsbanan dubbelspår) för att utreda vilka plankorsningar som avsågs finnas kvar. Efter workshops tillsammans med tjänstemän i Täby och Vallentuna kommuner lades ett förslag fram på att stänga plankorsningen vid Lokevägen då denna endast ansågs ha en lokal funktion. Plankorsningen vid Bylevägen, Unnevägen och Jarlavägen ansågs viktiga att bevara. Om Bylevägen sades att korsningspunkten är en viktig koppling mellan kommunerna och att det skulle bli en stor barriäreffekt om den stängdes. Plankorsningen fyller även funktionen av att vara kopplingen till grönområdet till Kristineberg, öster om Arningevägen. I PM gjordes även en konsekvensbeskrivning som förklarade att det genom att stänga Lokevägen blir en effekt av trafikanters rörelsemönster, men det accepteras eftersom passagen vid Bylevägen blir tydligare och naturligare korsningspunkt. År 2012 gjordes en ny utredning som visade att Jarlavägens plankorsning skulle behållas, medan de andra tre plankorsningarna skulle ersättas med planskildhet. Lokevägen- och Bylevägens passager skulle ersättas med en GC-port vid Lokevägen. Enligt Trafikförvaltningens ställningstagande (2013-12-05) framgår att de anser att plankorsningen vid Bylevägen och Lokevägen ska stängas, samt att dessa får en gemensam planskild korsning i läget vid Lokevägen. Detta medför en omväg på ca 450 meter för gång- och cykeltrafikanter som rör sig inom Vallentunas västra och östra delar. En stängning av plankorsningen vid Bylevägen skapar en barriäreffekt och ökar risken för spårspring.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2014-01-27 DNR KS 2013.502 SID 3/3 Trafikförvaltningen har utrett flera olika alternativ på planskild korsning vid Lokevägen. Förslagen förkastades då det var svårt att lösa nivåskillnader och svårt att hitta utrymme med stora markintrång som följd. På grund av svårheterna med att anlägga en tillgänglig och trafiksäker gång- och cykelpassage vid Bylevägen föreslår Samhällsbyggnadsförvaltningen att Kommunstyrelsen accepterar att plankorsningen stängs, men anser att det är av stor vikt att planskildheten utformas på ett attraktivt sätt. Handlingar 1. PM Lokevägen-Bylevägen(Torgnyvägen) 2. Stråkanalys 3. Tjänsteskrivelse, 2014-02-13 4. Yttrande_GCväg_Roslagsbanan_etapp2 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Mats Eriksson Planeringschef Ska expedieras till: Akt Handläggare

KS 2013.502 SL-2012-00600 2014-01-29 SID 1/3 MARLENE SJÖDIN STOCKHOLM LÄNS LANDSTING TRAFIKPLANERARE ÅSA CUMLIN 08-587 851 41 TRAFIKFÖRVALTNINGEN MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE 105 73 STOCKHOLM Yttrande plankorsning Bylevägen Sammanfattning Trafikförvaltningen vid Stockholms Läns Landsting planerar för ökad kapacitet på Roslagsbanan bland annat genom att bygga ut till dubbelspår på vissa sträckor. Med dubbelspår möjliggörs en ökad turtäthet samtidigt som störningskänsligheten minskar. Trafikförvaltningens ambition för att öka säkerheten är att på sikt bygga bort alla plankorsningar på dubbelspårssträckor. Det är angeläget att i planeringen för kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan tillsammans både arbeta för ökad trafiksäkerhet, men också att motverka barriäreffekter. Enligt Trafikförvaltningens ställningstagande framgår att de anser att plankorsningen vid Bylevägen (i Vallentuna kommun) och Lokevägen (i Täby kommun) ska stängas, samt att dessa får en gemensam planskildkorsning vid Lokevägens läge. Detta medför en omväg på ca 450 meter för gång- och cykeltrafikanter som rör sig inom Vallentunas västra och östra delar. En stängning av plankorsningen vid Bylevägen skapar en barriäreffekt och ökar risken för spårspring. Trafikförvaltningen har utrett flera olika alternativ på planskild korsning vid Lokevägen. Förslagen förkastades då det var svårt att lösa nivåskillnader och svårt att hitta utrymme med stora markintrång som följd. På grund av svårheterna med att anlägga en tillgänglig och trafiksäker gång- och cykelpassage vid Bylevägen accepterar Vallentuna Kommun att plankorsningen stängs, men anser att det är av stor vikt att planskildheten utformas på ett attraktivt sätt. Kommunstyrelsen vill sammanfattningsvis framföra nedan synpunkter. Vallentuna kommun: ser positivt på en kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan. accepterar att plankorsningen vid Bylevägen stängs. anser det viktigt att utforma plankorsningen på ett sådant sätt att det känns tryggt, bekvämt och gent att använda den. anser att Trafikförvaltningen på ett bra sätt förhindrar spårspring. anser det viktigt att kommunerna hittar nya kopplingar i nord-sydlig riktning för att stärka kopplingen över kommungränsen. påminner Trafikförvaltningen att se vikten av intilliggande gång- och cykelvägar och inte omöjliggöra en eventuell standardhöjning. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

SID 2/3 Bakgrund Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över Trafikförvaltningens ställningstagande för plankorsningarna över Roslagsbanan på sträckan Täby kyrkby Kragstalund. Vallentuna kommun har under en längre tid varit en av Sveriges snabbast växande kommuner, vilket ställer krav på utbyggnad av kollektivtrafiken. En tät dialog mellan Trafikförvaltningen, tidigare SL, och kommunen är en förutsättning för att kunna utveckla en bra kollektivtrafik. Vallentuna kommun upplever att dialogen med Trafikförvaltningen fungerar bra idag och hoppas att den även fortsättningsvis kommer att göra det. Trafikförvaltningen vid Stockholms Läns Landsting planerar för ökad kapacitet på Roslagsbanan bland annat genom att bygga ut till dubbelspår på vissa sträckor. För att öka säkerheten är Trafikförvaltningens ambition att på sikt bygga bort alla plankorsningar på dubbelspårssträckor. Enligt Trafikförvaltningens ställningstagande (2013-12-05) framgår att de anser att plankorsningen vid Bylevägen och Lokevägen ska stängas, samt att dessa får en gemensam planskildkorsning vid Lokevägens läge. Kapacitetsförstärkning Roslagsbanan Kapacitetsförstärkningen av Roslagsbanan kommer att innebära stora förbättringar för majoriteten av kommunens invånare. Med dubbelspår möjliggörs en ökad turtäthet samtidigt som störningskänsligheten minskar. Det är angeläget att i planeringen för kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan tillsammans både arbeta för ökad trafiksäkerhet, men också att motverka barriäreffekter. Dubbelspår på sträckan Täby kyrkby - Kragstalund Trafikförvaltningen har sedan oktober 2011 arbetat med att ta fram olika förslag på hur gång- och cykeltrafikanter ska kunna korsa Roslagsbanan på ett säkert och tillgängligt sätt i snittet mellan Lokevägen och Bylevägen. Trafikförvaltningen har samrått med Vallentuna kommun, anordnat en workshop, utfört ett allmänt samrådsmöte samt träffat de fastighetsägare som berörs av de olika förslagen. Trafikförvaltningen har sammantaget utrett sju olika alternativ och kommit fram till att alternativet att ersätta de båda plankorsningarna med en gång- och cykeltunnel vid Lokevägen är det alternativ som är bäst ur aspekter som tillgänglighet, säkerhet och landskapsbild. På aktuell sträcka, Täby kyrkby - Kragstalund, finns idag fyra korsningar i plan (från söder till norr): Jarlabankes väg (bil + gång- och cykelpassage) Unnevägen (gång- och cykelpassage) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

SID 3/3 Lokevägen (bil + gång- och cykelpassage) Bylevägen (gång- och cykelpassage) De korsningar som främst berör Vallentuna kommun är Lokevägen och Bylevägen. Enligt Trafikförvaltningen ska samtliga plankorsningar byggas bort. Vid Lokevägen i Täby kommun finns idag en plankorsning försedd med bommar för biltrafik och vid Bylevägen i Vallentuna kommun finns en plankorsning för gång- och cykeltrafik. Den sistnämnda är en gångålla försedd med ljus och ljud. Trafìkförvaltningen vill i sin järnvägsplan för dubbelspåret bland annat föreslå att de två korsningarna vid Lokevägen och Bylevägen stängs och att en ny tunnel för gång - och cykeltrafik byggs under järnvägen i samma läge som Lokevägen ligger idag. Biltrafiken hänvisas istället till Jarlabankes väg eller Bällstabergsvägen. Förslaget är att plankorsningen vid Bylevägen stängs helt och hållet. Avståndet mellan de två passagerna är idag ca 200 m Detta medför en omväg på ca 450 meter för gångoch cykeltrafikanter som rör sig inom Vallentunas västra och östra delar (i de östra delarna ingår bland annat Skoga, Nyborg, grönområden). Det försämrar även kopplingen mellan kommunerna och till grönområdet öster om Arningevägen (enligt PM 2011-06-16). Barriäreffekten av Roslagsbanan ökar, i och med att två korsningspunkter blir till en, samt ökar risken för spårspring. Trafikförvaltningen har utrett flera olika alternativ på planskild korsning vid Lokevägen. Förslagen förkastades då det var svårt att lösa nivåskillnader och svårt att hitta utrymme med stora markintrång som följd. På grund av svårheterna med att anlägga en tillgänglig och trafiksäker gång- och cykelpassage vid Bylevägen accepterar Vallentuna Kommun att plankorsningen stängs. Ur säkerhetsaspekt ger den planskilda korsningen en god effekt och är, av de studerade alternativen, den mest fördelaktiga. Vallentuna kommun anser att det är viktigt att passagen utformas och gestaltas på ett bra sätt. I Trafikstrategi för Vallentuna kommun anges att ett tryggt gång- och cykelvägnät är fritt från mörka gångar och ödsliga passager. Det är därför av stor vikt att utforma plankorsningen på ett sådant sätt att det känns tryggt, bekvämt och gent att använda den för att stärka korsningens attraktivitet. Rätt belysning och god genomsiktlighet är av stor vikt vid utformningen. För att göra stråket attraktivare är det viktigt med god skyltning i området. Detta stärker orienterbarheten och stärker tydligheten i området. Det är viktigt att Täby och Vallentuna kommuner ser över möjligheterna att hitta nya kopplingar i nord-sydlig riktning för att stärka kopplingen över kommungränsen när plankorsningarna stängs. Det är även viktigt för Trafikförvaltningen att vid kapacitetsförstärkningen se vikten av intilliggande gång- och cykelvägar och inte omöjliggöra en eventuell standardhöjning. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

PU Programsektion RB Utbyggnad 1(9) 2012-09-05 Dokumenttyp Handläggare Version Informationssäkerhetsklasss K1 (Öppen) Rev Rev 2012-09-05 Projektdokumentnummer 27103-00-025 Externt uppdragsnummer 106273 Upprättad av Stefan Eidissen/Vectura Granskad (konsult) Fredrik Lorén Karlsson/Ve ctura Sign (konsult) Godkänd (konsult) Stefan Eidissen Sign (konsult) Granskad (beställaren) Åsa Cumlin / SL Sign (beställaren) Godkänd (beställaren) Johan Skansen Sign (beställaren) RB Utbyggnad Kårstagre enen Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM RB-0026-Mall textdokument RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 2(9) 2012-09-05 Innehållsförteckning 1.1 Syfte...... 3 1.2 Nulägesbeskrivning... 3 1.2.1 Lokevägen... 3 1.2.2 Bylevägen(Torgnyvägen)... 4 1.3 Förutsättningar......... 5 1.4 Utredningsalternativ... 6 1.4.1 Alternativ 3: GC-tunnel enligt workshop.... 7 1.4.2 Alternativ 4.1: GC-bro mittemellan enligt workshop.... 7 1.4.3 Alternativ 4.2: GC-bro utefter kommungränsen.... 7 1.4.4 Alternativ 5: GC-bro vid Bylevägen (Torgnyvägen)... 7 1.4.5 Alternativ 6.1: GC-tunnel vid Lokevägen med hiss,trapp och ramp... 8 1.4.6 Alternativ 6.2: GC-tunnel vid Lokevägen med slinga i nordväst... 8 1.4.7 Alternativ 6.3: GC-tunnel vid Lokevägen med slinga i sydväst... 8 2. Sammanfattning... 9 RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 3(9) 2012-09-05 1.1 Syfte I samband med utbyggnaden av dubbelspår mellan Täby kyrkby station och Kragstalund tas de 4 befintliga planskildheterna bort och ersätts med 3 planskildaa korsningar. Jarlabankesväg ersätts med en bro (bilväg och GC-trafik), Adolf Lemonsväg/H Hembergavägen(Unnevägen) ersätts med en GC-bro, samt Lokevägen och Bylevägen (Torgnyvägen) ersätts med en GC-port vid Lokevägen. Då avståndett mellan de befintliga planskildheterna vid Lokevägen och Bylevägen (Torgnyvägen) endast är ca 200m anser SL att det är rimligt att man ersätter dessa två befintliga plankorsningar med en planskildhet. Mark- och höjdförhållandena samt den täta bebyggelsen ger svåra förutsättningar för att hitta ett bra alternativ för planskildheten. Detta PM redovisar de olika alternativen för planskildheten som ska ersätta plankorsningarna vid Lokevägen och Bylevägen(Torgnyvägen) och hur man kom fram till valt alternativ. 1.2 Nulägesbeskrivning 1.2.1 Lokevägen Plankorsning för bil och GC-väg med halvbomsanläggning med ljud- och ljussignaler. RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 4(9) 2012-09-05 1.2.2 Bylevägen(Torgnyvägen) Plankorsning för gångtrafikanter med gångfålla med ljus- och ljudsignalanläggning. RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 5(9) 2012-09-05 1.3 Förutsättningar Arbetet med utredningarna började med en workshop (aug 2011) där representanter från Täby och Vallentuna kommun ingick. Kommunerna har sedan löpande fått information och material om utredningarna. Förutsättnin gar Minsta möjliga fastighetsintrång Kostnadsoptimering VGU, ALM, övriga tekniska krav Bro: Vägplanet 6,,6 m över räls. Detta utgår från fri höjd över räls 6,10 m + bro 0,5 m. Tunnel: Fri höjd minst 2,50 m, bör vara 2,,7 meter. Ramper upp på bro eller ner mot en tunnel bör - ha en fri bredd på minst 2 meter - ha en höjdskillnadd på högst 0,,5 meter mellan minst 2 meter långa vilplan - luta högst 1:20, dvs 5 % - undantagsfall luta högst 1:12 dvs 8,3 %. För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att användaa fler än två ramper efter varandra. Enligt ovan ger en ramplutning om max 5 % vid en: - 6,6 m hög GC-bro krävs en ramplängd på var sida om ca 160 m i plan - 2,5 m djup tunnel krävs en ramplängd på var sida om ca 60 m i plan - 2,7 m tunnel krävs en ramplängd på var sida om ca 66 m i plan. RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 6(9) 2012-09-05 1.4 Utredningsalternativ Följande alternativ har studerats: Alternativ 3(bilaga 1), GC-tunnel enligt workshop Alternativ 4.1(bilaga 2), GC-bro mittemellan enligt workshop Alternativ 4.2(bilaga 3), GC-bro utefter kommungränsen Alternativ 5(bilaga 4), GC-bro vid Bylevägen(Torgnyvägen) Alternativ 6.1(bilaga 5), GC-tunnel vid Lokevägen med hiss,trapp och ramp Alternativ 6.2(bilaga 6), GC-tunnel vid Lokevägen med slinga i nordväst Alternativ 6.3(bilaga 7), GC-tunnel vid Lokevägen med slinga i sydväst Alternativ 1 och 2 gäller Jarlabankes väg och Adolf Lemonsväg/H Hembergavägen(Unnevägen) RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 7(9) 2012-09-05 1.4.1 Alternativ 3: GC-tunnel enligt workshop. En tunnel under Roslagsbanan vid Bylevägen med öppna ramper på varsin sida om järnvägen. Nackdelarna för detta alternativ är dess långa ramper och att de passerandee inte skulle uppleva övergången som trygg och ettt smidigt sättt att ta sig under spåret. Fördelen är att ramperna utgår från befintlig övergång som är en invand passage. 1.4.2 Alternativ 4.1: GC-bro mittemellan enligt workshop. GC-bro över Roslagsbanan mittemellan Lokevägen och Bylevägen med ramper på varsin sida om järnvägen som ansluter till befintlig övergång vid Bylevägen. Nackdelen är långa ramper och att de passerande inte skulle uppleva övergången som naturlig och ett smidigt sätt att ta sig över spåret. Fördelarna är att rampernaa utgår från befintlig övergång som är en invand passage och att pasagen skulle upplevas tryggare, mer öppen, än i alternativ 3. 1.4.3 Alternativ 4.2: GC-bro utefter kommungränsen. Från östra sidan, en lång ramp från bron norrut mot befintliga gångfällan vid Bylevägen i Vallentuna, som söderifrån i Täby kompletteras med en trapp direkt upp mot bron. Detta för att undvika att folk tar genvägar över spåret stället för att gå den längre vägen via rampen. På västra sidan av järnvägen utefter kommungränsen Vallentuna-Täby anläggs en GC- anläggs en väg ut mot Roslagsbanan. Halvvägs mot spåret, vid befintligt uthus/garage, ramp som övergår till en bro vid Roslagsbanans bergskärning. Rampen blir ca 2 m hög över dagens privata mark och 6,6 m över rälsen. Nackdelarna är att läget för passagen troligen skulle upplevas som svår att hitta och att fastigheterna skulle få ett relativt stortt intrång som påverkade nyttjandemöj jligheten av fastigheterna negativt. Fördelarna är att rampen på västra sidan blir relativt kort och att den upplevs tryggare och mer öppen än tunnelnn i alt 3. 1.4.4 Alternativ 5: GC-bro vid Bylevägen (Torgnyvägen) En bro över Roslagsbanann med gångtrappor som snurrar sig upp på varsin sida. Nackdelen är dess stora påverkan på landskapsbilden med de höga snurrorna och attt passagen skulle upplevas som otillgänglig och att planskildheten därförr inte skulle utnyttjas. Alternativt att snurror ersätts med ramper, är p.g.a. omgivningenn svåra attt åstadkomma. För att en bro ska nå 6,6 m över Roslagsbanans räls, kommer det attt krävas långa ramper och markinlösen för flera fastigheter på båda sidor om järnvägen. RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 8(9) 2012-09-05 1.4.5 Alternativ 6.1: GC-tunnel vid Lokevägen med hiss,trapp och ramp Tunnel under Roslagsbanan där det på västra sidan blir hiss och flacka trappor med barnvagnsramper. Det går inte att lägga en ramp med godkänd lutning på grund av befintlig marklutning. På östra sidan en ramp med 5 % lutning som även kompletteras med trappor. Nackdelerna är fastighetsintrång samt en hiss på västra sidan (för att klaraa tillgänglighetskraven). Fördelarna är att det blir en lättanvänd och vid den invanda passagen samt en trevlig och trygg övergång som har relativt liten påverkan på landskapet. 1.4.6 Alternativ 6.2: GC-tunnel vid Lokevägen med slinga i nordväst Detta kräver en ramp på intilligande fastighet som blir ca 3,5 meter djup intilll befintligt hus, detta då marken sluttar uppåt. Dessutom består marken av berg, vilket även medför stora kostnadsökningar vid schaktning. Nackdelarna är dess stora effekter på berörda fastigheter och att miljön troligen skulle upplevas som otrygg för passerande. Fördelen är att det är en invand passage. 1.4.7 Alternativ 6.3: GC-tunnel vid Lokevägen med slinga i sydväst Detta kräver en ramp på intilligande fastighet men som inte blir lika djup som i alternativ 6.2, då marken är mer flack. Dock kommer den att gå utefter befintligt hus en längre sträcka. Nackdelarna är dess stora effekter på berörda fastigheter och att miljön troligen skulle upplevas som otrygg för passerande. Fördelen är att det är en invand passage. RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

PU Programsektion RB Utbyggnad 9(9) 2012-09-05 2. Sammanfattning Eftersom det inte finns någon plats med bra och naturliga markförhållanden för en planskildhet har vi tittat på en mängd olika alternativ, enligt ovan. Fokus har legat på att hitta en övergång som utöver ovanställda förutsättningar också ska upplevas som lättanvänd, tillgänglig och trygg. Det har även varit viktigt att ta hänsyn tilll landskapsbilden och att göra så lite fastighetsintrång på privat mark som möjligt. Alternativet med GC-tunnel mittemellan enligt workshop (alt 3) bedömdes inte vara aktuellt på grund av dess långa ramperr och att de passerande inte skulle uppleva övergången som trygg och ett smidigt sätt att ta sig över spåret. Alternativet med GC-bro mittemellan enligt workshop (alt4.1) bedömdes inte var aktuellt på grund av att de långa ramperna och att de passerande inte skulle uppleva övergången som naturlig och ett smidigt sätt att ta sig över spåret. En variant av ovanståendee alternativ togs då fram, GC-bro utefter kommungränsen (alt4.2). I detta alternativ är marken mer gynnsam för en bro och rampen på västra blir därför inte lika lång. Det här alternativet bedömdes inte vara aktuellt på grund att läget för passagen skulle upplevas som svår att hitta och att fastigheterna skulle få ett relativt stort intrång som påverkade nyttjandemöjligheten av fastigheterna negativt. Alternativet med GC-bro vid Bylevägen (alt 5) bedömdes inte vara aktuell på grund av dess stora påverkan på landskapet med de höga snurrorna och som skulle upplevas som otillgängliga och att planskildheten därför inte skulle utnyttjas. Alternativen med slingor vid Lokevägen (alt 6.2 och 6.3) bedömdes inte vara aktuella på grund av dess stora effekter på berörda fastigheter och att miljön troligen skulle upplevas som otrygg och obehaglig för passerande. Alternativet med GC-tunnel och hiss,trappa och ramp (alt6.1) bedömdes som bäst att arbeta vidare på eftersom det ansågs att det fanns förutsättning gar för att kunna få till en lättanvänd, trevlig och trygg övergångg som har relativt liten påverkan på landskapet. RB Utbyggnad, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Bylevägen och Lokevägen Utredning PM

RB-0026-Mall textdokument Teknik 1(12) 2011-06-16 Dokumenttyp Handläggare Version Informationssäkerhetsklass K1 (Öppen) Rev Rev 1 2011-10-21 Projektdokumentnummer Externt uppdragsnummer 27100-00-030 106273 Upprättad av Fredrik T Karlsson / Vectura Granskad (konsult) Ann Storkitt / Vectura Sign (konsult) Godkänd (konsult) Stefan Eidissen Sign (konsult) Granskad (beställaren) Godkänd (beställaren) Sign (beställaren) Sign (beställaren) Projekt Roslagsbanan dubbelspår Kårstagrenen Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl Handling 1 Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 2(12) 2011-06-16 Inledning Bakgrunden till detta PM är att Vectura och Storstockholms Lokaltrafik AB (SL) vill genomföra en fördjupande utredning till förstudien, gällande föreslagna korsningspunkter längs Roslagsbanans sträckning mellan Täby kyrkby station och Kragstalund station. Utredningen syftar till att ta fram ett kompletterande beslutsunderlag för bestämmande av lämpliga korsningspunkter med utgångspunkt från områdets målpunkter. En viktig del av arbetet har varit att träffa berörda kommuner i utredningsområdet, Täby och Vallentuna kommun. Kommunerna har, i samband med mötena, även fått tillfälle att lämna synpunkter på befintliga korsningspunkters betydelse för trafikanter. Trafikutredningen avgränsas geografiskt till Roslagsbanans sträckning mellan Täby kyrkby station och Kragstalund station. Utredningen begränsas till att lokalisera lämpliga punkter för trafikanter att korsa Roslagsbanan. I utredningen presenteras således inga förslag till utformning av passager. Detaljutformningar för korsningspunkterna kräver ytterligare utredning utifrån mer detaljerade underlag, såsom geotekniska förhållanden, exakt spårdragning, VA och möjlighet till fastighetsinlösen etc. Däremot görs en övergripande konsekvensbeskrivning av hur föreslagna korsningspunkter påverkar trafikanters rörelsemönster. Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 3(12) 2011-06-16 Innehållsförteckning Kårstagrenen... 1 1 Nulägesbeskrivning... 4 1.1 Målpunkter... 4 1.1.1 Skola och fritidsverksamhet... 5 1.1.2 Idrott och rekreation... 5 1.1.3 Service och handel... 5 1.2 Nyexploatering... 5 1.3 Vägnät... 6 1.3.1 Gång- och cykeltrafik... 6 1.3.2 Biltrafik... 6 1.3.3 Kollektivtrafik... 6 1.4 Trafikflöden... 7 1.5 Korsningspunkter... 8 2 Analys... 9 2.1 Säkerhet vid dubbelspår... 9 2.2 Bil- och kollektivtrafik... 9 2.3 Gång- och cykeltrafik... 10 3 Förslag på korsningspunkter... 11 3.1 Framtagna förslag... 11 3.2 Konsekvenser av föreslagna korsningspunkter... 12 Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 4(12) 2011-06-16 1 Nulägesbeskrivning 1.1 Målpunkter Viktiga målpunkter kring området har kartlagts tillsammans med tjänstemän från Täby och Vallentuna kommun. Resultatet har sammanställts i en övergripande målpunktskarta, se Figur 1. Figur 1: Målpunktskarta för utredningsområdet mellan Täby kyrkby station och Kragstalund station. Källa (karta): eniro.se Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 5(12) 2011-06-16 1.1.1 Skola och fritidsverksamhet I området kring Roslagsbanans sträckning mellan Täby kyrkby station och Kragstalund station finns sammanlagt sex skolor. Byleskolan och Midgårdsskolan är grundskolor med verksamhet från förskola till årskurs 5. Vittra Vallentuna, Bällstaskolan och Lovisedalsskolan är grundskolor med verksamhet från förskola till årskurs 9. I området finns även ett gymnasium (Skolhagensskolan) samt ett flertal förskolor. 1.1.2 Idrott och rekreation På den östra sidan om Roslagsbanan finns tillgång till flera grönområden. Grönområdet Skogberg, öster om Täby kyrkby station, har bland annat elljusspår och golfbana. Kring Täby kyrkby och Kragstalund finns tre närliggande insjöar, Vallentunasjön, Ullnasjön och Gävsjön. De viktigaste målpunkterna kring Vallentunasjön är de två badplatser som visas i Figur 1. I norra delen av Vallentunasjön finns ytterligare två badplatser, Gustavs udde och Kvarnbadet. Vid Gustavs udde finns en brygga och fotbollsplan och på vintern är det en väl utnyttjad plats för skridskoåkning. Vid Kvarnbadet finns bassängbad. I Täby kommun finns en större idrottsanläggning (Täby IP) som är belägen öster om Täby kyrkby station. I anslutning till idrottsanläggningen finns ett elljusspår som under vintern kan nyttjas för bland annat längdskidåkning. Lokala idrottsplaner för bollsport återfinns vid de större skolorna i området. 1.1.3 Service och handel Lokal service finns i Täby kyrkby och Kragstalund. I Täby kyrkby är utbudet av service och handel störst kring Täby kyrkby station. Service och handel finns även regionalt i Täby centrum och Vallentuna centrum. Viktiga målpunkter för kollektivtrafik utgörs främst av Kragstalund station och Täby kyrkby station. Vid båda stationerna finns infartsparkering. 1.2 Nyexploatering I Täby kyrkby finns två större exploateringsområden öster om Roslagsbanan. Planområdena (Byle 1 och Byle 2) angränsar till varandra och går tillsammans med ett på 80-talet färdigställt exploateringsområde (Byle) under den gemensamma benämningen Byleområdet. Exploateringen omfattar sammanlagt 290 bostäder, varav huvuddelen kommer att utgöras av friliggande villor. Övrig bebyggelse i planområdet kommer att utgöras av lägenheter i mindre flerbostadshus. Runt 70 % av exploateringen är redan utbyggd. I sydöstra delen av Vallentuna kommun finns tre större exploateringsområden. Planområdet Skoga ligger intill Roslagsbanan och angränsar till Täby kommun. Området omfattas av 37 nya bostäder i form av enbostadshus. I nära anslutning till Skoga finns ytterligare två exploateringsområden öster om Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 6(12) 2011-06-16 Roslagsbanan, Bällstaberg 4 och Nyborg. Planområdet för Bällstaberg 4 omfattar cirka 50 gruppbyggda småhus och Nyborg runt 75 friliggande småhus. I Vallentuna kommun finns även planer på ytterligare ett exploateringsområde (Kristineberg) öster om Arningevägen. Planområdet omfattar mellan 1500-2000 nya bostäder. 1.3 Vägnät 1.3.1 Gång- och cykeltrafik I utredningsområdet sker gång- och cykeltrafik både i blandtrafik och separat på gång- och cykelvägar. Gående och cyklister använder hela det lokala vägnätet, dessutom finns en separat gång- och cykelväg längs Roslagsbanans östra sida i nord-sydlig riktning. På en mindre sträcka, strax norr om Jarlabankes väg, löper gång- och cykelvägen dessutom väster om spåren. I söder ansluter gång- och cykelvägen bland annat till Täby kyrkby station och Täby IP. Ett annat viktigt stråk för gång- och cykeltrafik är Gävsjövägen, som utgör en koppling mellan södra Kragstalund och grönområdet öster om Arningevägen. På den östra sidan av Roslagsbanan norrut från Gävsjövägen finns en gångoch cykelväg till Kragstalunds station samt en gångstig söderut längs med spåret ned mot Gävsjövägens korsning med Lokevägen. Övriga kopplingar över kommungränsen utgörs av en regional gång- och cykelväg längs Vikingavägen/Stockholmsvägen samt ett antal mindre gång- och cykelförbindelser i det lokala vägnätet. 1.3.2 Biltrafik Huvudgator för biltrafik utgörs av Vikingavägen/Stockholmsvägen, Jarlabankes väg och Arningevägen. Vikingavägen/Stockholmsvägen och Jarlabankes väg har en skyltad hastighet på 50 km/h. Skyltad hastighet på Arningevägen är 80 km/h och övriga lokalgator är reglerade till 30 km/h. Vikingavägen/Stockholmsvägen och Arningevägen har vägstandard BK1. Jarlabankes väg har vägstandard BK1 mellan Österbylevägen och Arningevägen och standard BK2 på övrig sträcka. Lokalgator i området har vägstandard BK2. 1.3.3 Kollektivtrafik Kollektivtrafikförsörjningen i utredningsområdet utgörs av Roslagsbanan och busstrafik. De tågstationer som omfattas av Roslagsbanans sträckning i etapp 2 är Täby kyrkby station och Kragstalund station. Buss i linjetrafik trafikerar Vikingavägen/Stockholmsvägen, Jarlabankes väg och Arningevägen. Linje 611 och 616 trafikerar dessutom Österbyleden och vänder på Odensvägen. Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 7(12) 2011-06-16 1.4 Trafikflöden Biltrafikflöden redovisas som punktflöden på gator och vägar i utredningsområdet, se Figur 2. Trafikflödena utgörs av vardagsdygnstrafik (f/vd) och mätningarna är genomförda av Vectura under åren 2005, 2006, 2007 och 2010. Figur 2: Biltrafikflöden redovisade som vardagsdygnstrafik i utvalda punkter. Källa (karta): eniro.se. Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 8(12) 2011-06-16 1.5 Korsningspunkter Längs utredningsområdet finns idag (2011) sammanlagt fyra korsningspunkter. Samtliga korsningspunkter är öppna för gång- och cykeltrafik och två även för biltrafik. Korsningspunkternas geografiska läge och befintlig utformning redovisas i Figur 3. Figur 3: Korsningspunkter längs Roslagsbanans sträckning mellan Täby kyrkby station och Kragstalund station. Källa (karta): eniro.se. Utöver de fyra korsningspunkterna längs Roslagsbanan i utredningsområdet, finns ytterligare tre korsningspunkter mellan Täby kyrkby station och Kragstalund station (se svart markering, Figur 3). Dessa omfattas dock inte av systemhandlingen för sträckan. Vid Täby kyrkby station utgörs korsningspunkterna av plankorsningar för gång- och cykeltrafik, som är belägna norr respektive söder om stationen. Plankorsningarna är utformade med signal och bommar. Vid Kragstalund station finns en planskild korsning för gång- och cykeltrafik strax söder om stationen. Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 9(12) 2011-06-16 2 Analys 2.1 Säkerhet vid dubbelspår Vid dubbelspår kan två av varandra oberoende tåg passera en korsningspunkt samtidigt. Det är därför olämpligt att behålla eller anlägga nya plankorsningar både för motorfordon och oskyddade trafikanter vid nybyggnation eller ombyggnad till dubbelspår. Vid passage över dubbelspår måste trafikanter hålla koll på tåg från två håll samtidigt, vilket är en risk då tåg färdas i höga hastigheter. Av denna anledning bör alla former av oskyddade vägskydd undvikas. Är en planskildhet inte möjlig, bör största möjliga säkerhet eftersträvas i plankorsningen. För oskyddade trafikanter uppnås det bl.a. med en bomanläggning kompletterad med ljus- och ljudsignaler med förlängd förringningstid. För motorfordon uppnås det bl.a. med en helbomsanläggning med förlängd förringningstid och med hinderdetektor i korsningsområdet. En annan säkerhetsaspekt som dubbelspår med tåg från två håll medför är en förlängd väntetid vid plankorsningar, vilket kan leda till att såväl oskyddade trafikanter som motorfordon chansar och smiter förbi vägskyddet. 2.2 Bil- och kollektivtrafik I utredningsområdet finns idag två korsningspunkter för biltrafik, Jarlabankes väg (P4, se Figur 3) och Lokevägen/Vasavägen (P2, se Figur 3). Korsningspunkternas betydelse för motortrafik har, som tidigare nämnts, analyserats i samråd med Täby och Vallentuna kommun. Utifrån befintligt vägnät har Jarlabankes väg identifierats som den mest naturliga korsningspunkten för biltrafik över Roslagsbanan i utredningsområdet. Detta grundar sig i att Jarlabankes väg har en uppsamlande funktion för biltrafik som angör utredningsområdet ifrån Arningevägen och Vikingavägen/Stockholmsvägen. Kring Jarlabankes väg finns även flera viktiga målpunkter samlade. I nuläget finns ingen alternativ väg i utredningsområdet som kan ersätta Jarlabankes väg. Flödesmätningar från år 2005 visar att biltrafikflödet på Jarlabankes väg uppgår till cirka 4000 fordon/vardagsdygn, vilket gör Jarlabankes väg till den mest trafikerade vägen i utredningsområdet i östvästlig riktning. Trafiken är som mest intensiv på eftermiddagen mellan kl. 16.00 17.00, dvs. när folk är på väg hem från arbetet. Den andra korsningspunkten över Roslagsbanan för biltrafik är korsningen vid Lokevägen/Vasavägen. Sett till befintligt vägnät har korsningspunktens funktion identifierats som en lokal korsningspunkt, eftersom få målpunkter återfinns i närområdet. Flödesmätningar från 2007 visar även på att biltrafiken över Roslagsbanan vid Lokevägen/Vasavägen är ringa och antagandet har gjorts att det främst handlar om lokal trafik. De flesta bilister som korsar Roslagsbanan i korsningspunkten antas sedan ansluta till Jarlabankes väg, Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 10(12) 2011-06-16 eftersom det inte finns några större målpunkter i närområdet och att Jarlabankes väg har funktionen av en uppsamlingsgata. Dessa bilister bör således likväl kunna ansluta till Jarlabankes väg direkt i söder, utan att korsa Roslagsbanan. 2.3 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik trafikerar samtliga fyra korsningspunkter över Roslagsbanan i utredningsområdet, se Figur 3 på sid. 6. P1 (se Figur 3) är en viktig korsningspunkt för gång- och cykeltrafik, då Gävsjövägen utgör ett viktigt stråk för gående och cyklister för att nå det större grönområdet öster om Arningevägen. Korsningspunkten har även en stor betydelse för kopplingen mellan Vallentuna kommun och Täby kommun, som enligt båda kommuner är viktig då kommungränsen endast är illustrativ och bebyggelsen i kommunerna ansluter till varandra. Detta gör att möjligheterna till rörelser mellan Täby kommun och Vallentuna kommun blir stora för gående och cyklister. Exploateringsområdena i sydöstra Vallentuna förväntas dessutom att ytterligare förstärka Gävsjövägens betydelse för vägnätet för gång- och cykeltrafik. När Vallentuna kommun bygger en väg mellan Bällstaberget och Nyborg kommer dessutom den del av Gävsjövägen som ligger i Täby kommun att stängas av för motortrafik P2 (se Figur 3) utgör främst en lokal korsningspunkt för gång- och cykeltrafik, då det inte finns några direkta målpunkter i närområdet. Befintliga målpunkter i norra delen av Täby kyrkby är belägna längre söderut mot Jarlabankes väg eller längre norrut i Vallentuna kommun, varvid P2 inte har identifierats som en prioriterad korsningspunkt i det funktionella gång- och cykelvägnätet. Enligt Täby kommun nyttjas P2 istället främst av motionärer för lokal rekreation. P3 (se Figur 3) är central i området och utgör även en viktig koppling till Byleskolan (årskurs F-5). Byleskolan är belägen öster om Roslagsbanan och är den enda skolan i den norra delen av Täby kyrkby. Skolan utgör en viktig målpunkt för boende i området och skapar mycket rörelse mellan den östra och västra sidan om Roslagsbanan. P3 är således viktig för det lokala gångoch cykelvägnätet i utredningsområdet, då korsningspunktens geografiska läge och närhet till viktiga målpunkter i närområdet gör den till en naturlig korsningspunkt över Roslagsbanan. Vid Jarlabankes väg (P4, se Figur 3) korsar gång- och cykeltrafik i både nordsydlig och öst-västlig. Framför allt har P4 stor betydelse för kopplingen mellan den norra delen av utredningsområdet och Täby kyrkby station, eftersom den gång- och cykelväg som sträcker sig längs med Roslagsbanan är väl använd av bland annat arbetspendlande med kollektivtrafik. Gång- och cykelvägen längs med Roslagsbanan är även en naturligt gen väg till flera viktiga målpunkter i den södra delen av utredningsområdet. Från gång- och cykelvägen är det också lätt att nå samtliga bostadsområden i utredningsområdet. Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 11(12) 2011-06-16 3 Förslag på korsningspunkter 3.1 Framtagna förslag Förslag på lämpliga korsningspunkter längs Roslagsbanans sträckning i etapp 2 presenteras i Figur 4. Då plankorsningar av säkerhetsskäl är olämpliga vid dubbelspår föreslås att samtliga korsningspunkter utformas med planskildhet om möjlighet finns. Figur 4: Förslag på lämpliga korsningspunkter längs Roslagsbanans sträckning mellan Kragstalund station och Täby Kyrkby station. Källa (karta): eniro.se Föreslagna korsningspunkter presenteras nedan närmare i samband med bakgrunden till förslagen: Behåll P1 för gång- och cykeltrafik i motsats till förstudien. Korsningspunkten är en viktig koppling mellan Täby kommun och Vallentuna kommun. Att stänga denna korsningspunkt skulle således ge stor barriäreffekt. Korsningspunkten utgör även en viktig koppling till grönområdet vid Kristineberg, öster om Arningevägen. Stäng P2 för gång-, cykel- och biltrafik i motsats till förstudien. Korsningspunkten har ingen avgörande funktion i vägnätet sett till målpunkternas lokalisering. Närliggande målpunkter är belägna norr om och söder om korsningspunkten, varvid P2 inte utgör en naturlig korsningspunkt över Roslagsbanan för att nå dessa. Behåll P3 för gång- och cykeltrafik i enlighet med förstudien. Korsningspunkten utgör en viktig koppling mellan den östra och västra Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl

Teknik 12(12) 2011-06-16 sidan om Roslagsbanan, då den är central i området samt har närhet till flera viktiga målpunkter. Att stänga P3 skulle således ge stor barriäreffekt. Korsningspunken är framför allt viktig för skolbarn, då Byleskolan är den enda grundskolan i Täby kyrkby som är belägen norr om Jarlabankes väg. Behåll P4 för gång-, cykel- och biltrafik i enlighet med förstudien. Korsningspunkten utgör en gen koppling till flera målpunkter för samtliga trafikslag. För gång- och cykeltrafik gäller detta i både östvästlig och nord-sydlig riktning. Att stänga denna korsningspunkt skulle således ge stor barriäreffekt. Utöver de föreslagna korsningspunkterna P1-P4 finns ytterligare en möjlig korsningspunkt längs sträckan, se svart markering i Figur 4 (kopplingen mellan Adolf Lemons väg och Bylegårdsvägen). Detta utgör i nuläget ingen befintlig korsningspunkt, men har föreslagits som en framtida gång- och cykelpassage i förstudien som ett alternativ till Jarlabankes väg (P4). Utifrån här föreslagna korsningspunkter anses en koppling mellan Adolf Lemons väg och Bylegårdsvägen dock inte nödvändig, då både P4 och P3 har föreslagits bibehållas längs sträckan. Anledningen till varför en koppling mellan Adolf Lemons väg och Bylegårdsvägen valts bort till fördel för P3 och P4 är att de befintliga korsningspunkterna redan har en tydlig funktion i det befintliga vägnätet. Dessutom har P3 och P4 ett mer fördelaktigt avstånd i förhållande till varandra än till den i förstudien föreslagna kopplingen. Om det i ett senare skede emellertid skulle framgå att det är svårt att utforma säkra passager i P3 och P4, kan en ny koppling mellan Adolf Lemons väg och Bylegårdsvägen vara ett lämpligt korsningsalternativ för gående och cyklister över Roslagsbanan. 3.2 Konsekvenser av föreslagna korsningspunkter Föreslagna korsningspunkter skiljer sig i två fall (P1 och P2, se Figur 4) från förstudien. Konsekvensen av att behålla P1 och stänga P2 för gång- och cykelnätet är att trafiken blir mer koncentrerad till P1 och att kopplingen mellan Täby kommun och Vallentuna kommun blir tydligare. P2 är idag en kopplingspunkt som inte har någon avgörande framkomlighetsfunktion i vägnätet, eftersom det inte finns några direkta målpunkter i närområdet. Att stänga korsningen kommer att inverka på trafikanters rörelsemönster, dock anses den barriäreffekt som en stängning medför begränsas av att P1 får en tydligare koppling mellan den östra och västra sidan om Roslagsbanan samt att det är en mer naturlig kopplingspunkt till målpunkterna i den norra delen av utredningsområdet. Konsekvensen av övriga föreslag på korsningspunkter (P3 och P4, se Figur 4) utgör ingen skillnad för det befintliga vägnätet, då dessa föreslås bibehållas i enlighet med förstudien. Projekt Roslagsbanan dubbelspår, Kårstagrenen, Delen Täby kyrkby - Kragstalund Entreprenad: 27100 Stråkstudie Täb - Kgl