Inspirationsplats. Verktyg för livet Alviksskolans hörselklasser



Relevanta dokument
Slutrapport för Arbetslag Malva

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

Förskolans språkliga profil

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Flerspråkighet i förskolan

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Teamplan Ugglums skola F /2012

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Språkutvecklingsprogram

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Görs bäst i grupp om minst 16 personer men fungerar även med färre. Tiden ökar med 15 minuter om man väljer att gå vidare med fortsättningen.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Yttrande över En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Västra Vrams strategi för

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Finansierad av: Tell-Us

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Språkutvecklande arbetssätt

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Välkommen till Förskolerådet

Information- Slutrapport kollegialt lärande

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Kvalitetsredovisning

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Nyanlända elevers lärande

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Den fria tidens lärande

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

Lokal arbetsplan 2010/2011

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Kvalitetsredovisning

enspr k h tec Barn oc

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Underlag för självvärdering

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Bedömning för lärande

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Vasaparkens förskolor

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Läroplan för förskolan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Transkript:

Inspirationsplats Verktyg för livet Alviksskolans hörselklasser

Rubrik Underrubrik Verktyg för livet

Vad innebär det att ha en hörselnedsättning? -Min lärare är jättesmart, hon berättar med hela kroppen. Elev Alviksskolans hörselklasser

Alviksskolans vision En bra start på livet Våra elever är väl förberedda för ett livslångt lärande. De har goda kunskaper och användbara redskap för ett fortsatt lärande. Vår gemensamma värdegrund genomsyrar elevernas förhållningssätt till varandra och sin omvärld. Vi arbetar utifrån ett synsätt där: Eleven är aktör och tar ansvar för sitt eget lärande och för andras välmående. Eleven känner arbetsglädje och gemenskap. Vi arbetar i en pedagogisk miljö som kännetecknas av samarbete, dialog och varierade arbetssätt inom tydliga ramar.

Verktyg för livet

Våra profilmål När våra elever med hörselnedsättning slutar Alviksskolan ska de: Känna sig trygga i sin identitet Ha goda strategier för att möta vuxenlivet Ha goda insikter om de möjligheter och begränsningar som hörselnedsättningen innebär Ha goda förebilder Förstå värdet av tvåspråkighet, svenska och teckenspråk Känna sig bekväma i kommunikation på teckenspråk Ha en positiv attityd till teckenspråk Känna sig bekväma bland både hörande och döva

-När jag får tecken som stöd ser jag hur det ska låta. Elev Alviksskolans hörselklasser

Ett medvetet språkligt förhållningssätt Elevens förförståelse Visualisera Konkretisera begrepp Använd elevens alla språk Skapa meningsfulla helheter Äkta språksituationer Att prata om språk

Flerspråkighet Svenska i tal och skrift Modersmål Svenskt teckenspråk Engelska Moderna språk

Teckenspråkslyftet Alviksskolans kompetensutveckling i fem steg: teckenspråk och kunskap om konsekvenser av hörselnedsättningen för kommunikation och identitet. Målet är att: all pedagogisk personal ska kunna använda teckenspråk i enklare kommunikation med elever och kollegor med hörselnedsättning eller dövhet, alla ska använda tecken som ett visuellt stöd för talad kommunikation, alla medarbetare på ett insiktsfullt sätt ska kunna stödja och uppmuntra eleverna till att se värdet av att bli tvåspråkiga.

Språkens funktioner

Anne-Christine Wennergren doktorerade vid Luleå tekniska högskola 2008 Dialogkompetens en förutsättning för delaktighet och samlärande

Vad vet vi om dialogen i hörselklassrummet? Vara tydlig med syftet med dialogen. Träna samtalsregler på båda språken. Fungerande hörselteknik, akustikanpassade lokaler och möbler, möblering för placering där kommunikation är möjlig. Pedagogens förhållningssätt för allas delaktighet är avgörande. Fokus på dialog elev-elev för att utveckla socialt samspel och ämneskunskaper genom samlärande. Kontinuerligt arbete med hörselmedvetenhet för att stödja elevens utveckling av hörselstrategier i kommunikativa- och lärsituationer..

Stick din lilla råtta Prick kvart i åtta!

Elevernas perspektiv Elevenkät Verktyg för livet 2005, 2006 och 2009 60% tycker teckenspråk är ganska viktigt eller mycket viktigt för dem. 50% vill att vi använder mer tecken som stöd på lektionerna. 20% gör ingenting, gissar eller imiterar när de inte hör. 40% använder aldrig teckens som stöd på fritiden och hemma.

När använder du stödtecken? När använder du stödtecken? Aldrig på fritids Med alla lärare som kan teckenspråk med hörselskadade lärare med döva lärare I klassrummet med kompisar på rasten Serie2 Serie1 0 10 20 30 40 50 60 svar i procent

Förebilder, vårt utvecklingsfokus Hur ofta pratar ni i skolan om hur det är att vara hörselskadad? aldrig sällan ibland Serie2 Serie1 ofta 0 10 20 30 40 50 svar i procent

Hörselteknik

Vi synliggör vår praktik för att bli bättre: Medvetet utvecklingsarbete: observera, auskultera, skugga, filma, reflektera enskilt och i grupp, analysera, lärande samtal, dokumentera, teoretisk förankring, samverkan andra skolor och organisationer.

Guldkorn I LOVE YOU! -Vi blir värsta teknikexperterna! -Kan vi teckna istället? Jag är för ledsen för att prata. -Tur att du tjatade på mig, för nu har jag en döv gymnasiekompis.

Fler händer i luften! Trygghet Delaktighet Lärande Visuell förstärkning Lugnande kroppsligt uttryck Se hur det låter Språk utvecklar språk Begreppsförståelse Identitet Paus

Vad innehåller vår verktygslåda? Hörselmedvetenhet Hur ska vi kommunicera? Visualisera Använda alla språk Fysisk miljö: teknik, möblering, akustik för god ljudmiljö. Kunskap om hörseltekniken Kunskap om konsekvenser av hörselnedsättning. Audiologisk dubbeldeckare

En musikal på alla språk Djungelboken svenska muntligt och skriftligt teckenspråk bild och form musik drama Ett projektarbete för åk 4-6 i samarbete med tolkar, 2009

En film på tre språk Star Warz Svenska Engelska Teckenspråk Ämnesintegrerat arbete; sv, eng, ts, tx-och tmslöjd. Dövfilmfestivalen 2009 biografen Zita Birger Jarlsgatan Stockholm

Malva en vision som kan bli verklighet

Lärande text och samtal på svenskt teckenspråk och svenska Effektmål Eleverna på båda skolorna möjlighet att utveckla och använda sina två språk för att tillägna sig ämneskunskaper i skolan och för det livslånga lärandet. Pedagogerna på de båda skolorna har en samsyn och gemensam kunskapsbas kring hur eleverna kan använda de båda språken i sitt lärande. Båda skolorna har en medveten tvåspråkig undervisning.

Projektet Lärande text och samtal på svenskt teckenspråk och svenska ska resultera i: lärarnas dokumentation som utgår från analys av arbete med texter och samtal kring texter på svenskt teckenspråk respektive svenska på de båda skolorna, pedagogiska samtal kring lärande, texter och samtal på skolorna t.ex. i arbetsenheterna som dokumenteras av respektive projektansvarig på skolorna, ett material som kan användas inom lärarutbildningar och i olika fortbildningssammanhang, ett seminarium som vänder sig till personer som arbetar med undervisning för döva och hörselskadade barn såsom skolledare och lärare i olika skolformer, kommunala hörselpedagoger, organisationsföreträdare med flera, information om projektet via skolornas hemsidor.

Summering Våra elevens livslånga lärande i fokus. Hörselmedvetenhet; kommunikation, teknik, goda strategier, identitet. Våra elevers delaktighet: dialog elev-elev. En medveten språkutveckling för flerspråkighet, både för pedagoger och elever. Interaktion med både hörande och döva. Samverkan inom skolans olika områden, med andra skolor och andra verksamheter. Ge våra elever goda förebilder.

Har vi alla rätt till våra drömmar? En son frågar sin pappa; -Kan du springa maraton med mig? Året därefter frågar sonen; -Kan vi göra om det pappa? Uppfylld av vad han lyckats med säger sonen till sin far; -Min dröm är att springa Ironman, med dig pappa! Pappan bestämmer sig för att genomföra Ironman med sin son; 4 km simning, 180km cykling och slutligen 42 km löpning. My redeemer lives http://www.youtube.com/watch?v=vjmbk9dtpdy

Referensmaterial Intresseorganisationernas skrifter och webbplatser; Unga Hörselskadade www.uh.se Hörselskadades riksförbund www.hrf.se Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn www.dhb.se Sveriges döcas riksförbund www.sde.se Barnplantorna www.barnplantorna.se Hörselboken, www.horselboken.se Sit Webbplats: www.larandetextochsamtal.se KS Hörselhabiliteringen barn och ungdom Bup Globen

Referenslitteratur Dövhet och hörselnedsättning, Carin Roos och Siv Fisher Hörselskadad kunskap identitet, Lotta Jönsson Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons Dialogkompetens i skolans vardag : en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö, doktorsavhandling av Anne-Christine Wennergren Luleå tekniska universitet Elever i behov av särskilt stort stöd i skolan Vad kan vi göra? av A. Hallberg, K. Vegerfors & O. Hendar, webbplats Sit Måluppfyllelse för döva och hörselskadade barn i skolan, Ola Hendar, webbplats Sit

Former och färger Använd gärna former och färger. Tänk på att använda våra profilfärger. R=255 G=223 B=108 R=255 G=239 B=111 R=255 G=222 B=108 R=253 G=184 B=18 R=239 G=61 B=66 R=0 G=82 B=136 R=0 G=116 B=218 R=0 G=156 B=220 R=159 G=203 B=237 R=159 G=203 B=237

Former och färger Använd gärna former och färger. Tänk på att använda våra profilfärger. R=0 G=0 B=0 R=209 G=211 B=212 R=167 G=169 B=172 R=88 G=89 B=91