Slutrapport för Arbetslag Malva

Transkript

1 Sidan 1 av 6 Slutrapport för Arbetslag Malva Alviksskolan och Manillaskolans skolledningar tog i juni 2008 beslut om att lägga fram ett förslag med en trestegsplan som beskrev vägen mot en gemensam skola för döva och hörselskadade grundskoleelever i Stockholmsområdet, Malvaskolan. I denna plan var första steget att skapa en gemensam förskoleklass hösten Skolledningarna beslutade samtidigt att skapa goda förutsättningar för detta genom att redan under hösten 2008 starta Arbetslag Malva med fyra pedagoger (fritidspersonal och lärare) från vardera skolan som var intresserade av att arbeta i den första Malvaförskoleklassen. Pedagoger fick anmäla sitt intresse och motivera varför de ville delta i arbetslag Malva. I november 2008 träffades åtta utvalda pedagoger samt en handledare från vardera skola för första gången. Arbetet i Arbetslag Malva pågick under läsåret 08/09 men avslutades därefter p.g.a. att styrgruppen i juni 2009 fattade beslut om att inte genomföra trestegsplanen utan istället utreda konkreta förslag på placering av den nya skolan. I detta dokument vill vi redovisa viktiga delar av arbetslag Malvas arbete i syfte att stödja den fortsatta pedagogiska utvecklingsprocessen inför en sammanslagning. Bakgrund Arbetslag Malvas arbete syftade till att skapa goda förutsättningar för den första Malva förskoleklassen. Målsättningen var att pedagogerna skulle arbeta sig fram till en samsyn kring vision, mål och uppdrag, till en gemensam värdegrund och kunskapssyn samt hitta arbetsformer där barnens utveckling och lärande är i fokus och där båda språken används för kommunikation och lärande. Målet var även att komma fram till former för arbetslagets samverkan och för hur både teckenspråk och svenska ska kunna vara levande språk som samspelar i ömsesidig respekt. Arbetslaget arbetade utifrån att förskoleklassen skulle starta på Djurgården i en egen del av Manillaskolan och fungera som en fristående verksamhet, ej som en del av Manillaskolan eller av Manillaskolans fritidshem. Förskoleklassen skulle arbeta utifrån Hela barnet hela dagen dvs. en nära fritids-skolasamverkan som tar sin utgångspunkt i Alviksskolans policy. (Bilaga 1). Arbetet kring kommunikation skulle ta sin utgångspunkt i Manillaskolans pedagogiska ledstänger för språkutveckling (Bilaga 2) samt Alviksskolans Verktyg för livet-mål (Bilaga 3). Gruppen arbetade i ett aktionslärande, vilket innebär att vi tillsammans ingick i en process som utgick från Malvavisionen och problematiserade frågor som kändes angelägna för oss. Det handlade mycket om att knyta praktik till teori för att förstå varför man gör som man gör. Samtal och reflektion var de viktigaste redskapen i detta

2 Sidan 2 av 6 arbete. Vi besökte också varandras verksamheter och använde det som underlag för vårt arbete. Vi dokumenterade processen i loggböcker och minnesanteckningar. Kulturanalys Inför bildandet av arbetslag Malva genomförde Gunilla Vigert en minikulturanalys enligt Bergs modell tillsammans med de åtta pedagogerna (se bilaga 4). Minikuturanalysen syftade till att synliggöra de skolkulturer pedagogerna hade med sig in i det nya arbetslaget. Frågeställningen var: Vilka skillnader och likheter mellan skolornas kulturer framgår av minikulturanalysen? Kulturanalysen gav en bild av åtta pedagoger som är vana att vara aktörer och ta ansvar för att utveckla sin verksamhet tillsammans med andra pedagoger. Det finns en stark drivkraft som bottnar i ett genuint engagemang i de hörselskadade och döva elevernas behov. De delar även en stor osäkerhet inför hur man på bästa sätt ska möta elevernas olika språkbehov i Malvaförskoleklassen. Pedagogerna har alla erfarenhet av att i arbetslaget ingå i en samarbetande kultur och är på så vis väl rustade att möta nya utmaningar. Förändringarna i målgruppens sammansättning och behov ställer de båda skolornas ledningar och pedagoger inför omvälvande förändringar. Både de rådande språkkulturerna och arbetsformerna måste nagelfaras och omvärderas för att alla elever ska få den lärmiljö som ger dem bäst förutsättningar för lärande och utveckling. Detta skapar frustration och förvirring och stora insatser behöver göras för att synliggöra helheten, våga bryta upp invanda mönster och lägga tillbaka pusselbitarna utifrån den nya kartan. Scherp (2005, sid ) skriver om att de egna erfarenheterna och lärdomarna utmanas i mötet med andras och att när detta dessutom får lyftas till en annan nivå genom att speglas mot teori finns det en stor potential till utveckling. På de båda skolorna finns det mycket kunskap som nu måste lyftas fram och tas till vara utifrån de nya villkoren. Med teorins hjälp och handledande skolledare kan man kanske skapa den distans som krävs för att klara av att skilja på det personliga och det professionella i den processen. Manillaskolans rektor lyfte fram behovet av att starta dialogen i vilket syfte man har med varje enskild handling och börja nysta där. Först därefter som ett andra steg är det dags att lyfta in språkperspektivet. Detta för att inte tappa bort sig i det stora nystan av trådar som språkproblematiken innehåller. I litteraturen återkommer man till vikten av att lyfta praktiken till reflektion i arbetslaget. Flera forskare skriver om vikten av att ta tillvara möjligheter att ta frågorna på vägen i det vardagliga arbetet och inte bara starta i målen (Blossing, 2003; Ohlsson, 2004; Tiller, 1999). På motsvarande sätt kan reflektion som utgår från praxis och koppla detta till mål och syfte, säkert vara en väg för Manillaskolans personal att komma vidare i den pedagogiska dialogen. Då kan de ta ställning till kommunikationsformerna utifrån det specifika och inte fastna i den mångfacetterade övergripande språkproblematiken.

3 Sidan 3 av 6 I denna process kommer det att behövas ledare som stödjer och utmanar och som bidrar till att målen hela tiden är levande för elever och pedagoger. Vi skulle även vilja koppla detta till Scherp (2005, sid. 77) som förordar ett nära pedagogiskt ledarskap med fokus på lärande, där man synliggör elevernas lärande i vardagen och arbetar för att utveckla detta. För arbetslag Malva skulle det betyda att vi måste börja i det konkreta, i vad vi vill uppnå i förskoleklassen och som ett andra steg reflektera kring hur språken bäst ska användas för att lyckas med detta. Pedagogerna behöver som underlag för dessa samtal få insyn i varandras vardag, dels för att få en djupare förståelse för de olika elevernas förutsättningar och behov. Dels för att få syn på varandras förhållningssätt och arbetssätt tillsammans med barnen. Scherp varnar för att om pedagogerna ofta blir avbrutna i det egna arbetet med att utveckla sin praxis, kan det leda till att de ger upp sina ambitioner att höja kvalitén i elevernas lärprocesser. Utifrån det synsättet blir det viktigt att arbetslag Malva, och så småningom även övriga pedagoger på skolorna, får utgå från de pedagogiska dilemman de finner viktigast och börja nysta där. Till sist får vi inte glömma eleverna i denna process. Eleverna måste dela skolans verksamhetsidé skriver Scherp (Ibid.). Vi måste göra våra elever delaktiga i denna förändringsprocess och lyssna till deras tankar kring såväl lärande som kommunikation. Utdrag ur av arbetslagets arbete Mål och syfte för förskoleklassen Arbetslag Malva analyserade de båda skolornas uppdrag och arbetade sig fram till ett förslag på hur de skulle vilja formulera målsättningen för Malvaförskoleklassen. I Malvaförskoleklassen har vi kul tillsammans. Här får vi växa utifrån våra egna erfarenheter, intressen och förmågor. Vi är aktiva i vårt lärande och lär oss tillsammans när vi leker och utforskar. I vår skola dyker det upp nya spännande saker att upptäcka hela tiden och vi älskar att utforska sagornas värld. Vi vet att alla är olika och att man kan lära sig på många olika sätt. Det är kul att lära sig nya saker. Vi tycker att det är viktigt att alla kan vara med i samtalen. Vi lyssnar på varandra och alla får berätta hur de tänker. Lärarna hjälper oss att få syn på vad vi lärt oss. Vi känner oss trygga bland alla barn och vuxna i skolan. Våra föräldrar vet vad vi gör i förskoleklassen.

4 Sidan 4 av 6 Profilmål Arbetslaget arbetade även med det som är specifikt för en skola för döva och hörselskadade elever och enades om ett förslag på profilmål för Malvaskolan. På Malvaskolan visar vi respekt för varandra, har en förståelse för varandras olikheter och känner oss trygga i vår identitet. På Malvaskolan känner vi framtidstro och får goda strategier och fungerande redskap för att möta vuxenlivet. På Malvaskolan får vi goda insikter om de möjligheter och begränsningar som hörselnedsättning och dövhet kan innebära. På Malvaskolan har vi goda hörselskadade, döva och hörande förebilder i olika åldrar och med olika etnisk ursprung. På Malvaskolan använder vi både teckenspråk och svenska (i tal och skrift) för kommunikation och lärande. På Malvaskolan får vi chans att utveckla våra språk och vi låter situation och samtalspartner avgöra vilket språk vi använder. På Malvaskolan känner vi oss bekväma tillsammans med både hörande, hörselskadade och döva Dialogen kring profilmålen måste hela tiden vara levande bland personal, elever och föräldrar. Eleverna får under hela sin skoltid möjlighet att reflektera kring målen kopplat till sin vardag i och utanför skolan. Arbetslagen reflekterar regelbundet kring målen utifrån konkreta exempel ur praktiken. Föräldrarna får i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten också möjlighet till dialog kring profilmålen. Lära av varandra Genom skuggning i varandras verksamheter kunde pedagogerna se styrkor som de vill ta vara på i den nya skolan. De fick också syn på gemensamma dilemman som måste lösas inför bildandet av Malva. Underlaget från skuggningen gjorde att de pedagogiska samtalen blev mer konkreta och därmed fördjupade. Samtalen ledde till en ökad förståelse och ödmjukhet inför varandras verksamheter.

5 Sidan 5 av 6 Exempel på intressanta områden som Alviksskolans lärare lyfte fram efter skuggningen på Manillaskolan: Leka med tecken Vi-känsla, identitet Många döva och hörselskadade pedagoger Berättartradition Utbildning för CODA och syskon till döva/hörselskadade elever Videoteknik och smartboard i undervisningen Dramaundervisning Tvåspråkighet Läslyftet Att undervisa utifrån svenska 2 för döva Kontakt mellan yngre och äldre elever teman över gränserna etc. TS-traditioner Gemensamt fika Exempel på intressanta områden som Manillaskolans lärare lyfte fram efter skuggningen på Alviksskolan: Integrera leken i undervisningen Boksamtal, läsinlärning för hörselskadade barn. Lära barnen kommunikationsstrategier och samtalsregler Samlärande och dialogisk lärmiljö Hela barnet hela dagen Loggbok och reflektion Ta emot ny personal, personalutbildning Använda hörselteknik Elevdelaktighet, planeringsråd Resurspedagog istället för assistent Arbetslagets elever är våra elever Närhet till närmsta chef Personalfester Gemenskap Arbetslaget hittade fram till en samsyn och en varm gemenskap. De delade känslan av frustration över att de tvingades avbryta processen och inte fick fortsätta utforskandet av hur arbetet i Malvaskolan skulle kunna utformas. De åtta pedagogerna planerar dock för fortsatt samverkan inom ramen för vår fortsatta kompisklassverksamhet och på båda skolorna kommer man ha glädje av de insikter man fått i arbetslag Malvaarbetet i sitt fortsatta utvecklingsarbete.

6 Sidan 6 av 6 Våra lärdomar Som handledare för arbetslag Malva har vi upplevt en spännande resa som givit oss en fördjupad förståelse för varandras verksamheter och en tydligare bild av komplexiteten kring Malvaprojektet. Vår medverkan har också bidragit till förändringar i våra respektive verksamheter. På Alviksskolan har vi t.ex. tagit ett steg framåt i att ge eleverna fler tillfällen till äkta teckenspråkssituationer under dagen. På Manillaskolan har vi t.ex. förbättrat och medvetandegjort betydelsen av en god ljudmiljö. Den kollegiala kontakten pedagogerna emellan och insynen i den andra skolans verksamhet är en god resurs inför framtida förändringar. Under arbetet i arbetslag Malva har vi sett att genom att ge människor tillfälle att mötas och få tid att reflektera tillsammans ser man möjligheter! Carin Norman Handledare/bitr.rektor, Manillaskolan Gunilla Vigert Handledare/bitr.rektor, Alviksskolan