VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Relevanta dokument
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Biomekanik Belastningsanalys

Material, form och kraft, F5

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Material, form och kraft, F11

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Material, form och kraft, F2

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Uppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Uppgifter till KRAFTER

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

Hållfasthetslära Sammanfattning

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

Spänning och töjning (kap 4) Stång

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Grundläggande om krafter och kraftmoment

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Repetition Mekanik, grundkurs

Hans Johansson Maskinteknik Kau. Entydiga lagerbelastningar. Snäckväxel Endast radiallast på högra kullagret

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I

Exempel 5: Treledstakstol

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

FMN140 VT07: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Krafter och moment. mm F G (1.1)

FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Material, form och kraft, F4

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Matrismetod för analys av stångbärverk

Mer Friktion jämviktsvillkor

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

caeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Material, form och kraft, F7

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Transkript:

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning

Newtons lagar Lag I: Tröghetslagen En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge summan av alla yttre krafter som verkar på kroppen är noll F = 0 Lag II: Samband mellan kraft och acceleration F = m a Lag III: Lagen om aktion och reaktion (verkan och motverkan) Två föremål påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter (krafter uppträder alltså alltid parvis)

mg Lag I: Tröghetslagen N mg Lag II: Kraft och acceleration Om vi inte håller emot kommer kulan att falla fritt (accelererad rörelse) mg N Lag III: Verkan och motverkan Kulan påverkas av en kontaktkraft N (uppåt) och handen känner av en lika stor kraft (nedåt) N

Kraft Storlek och riktning y F y F x F x Kraften beskrivs genom komposantuppdelning

Komposantuppdelning - Exempel F y F 5 3 F x 4 F x F = 4 5 F y F = 3 5 F x = 4 5 F F y = 3 5 F

Komposantuppdelning - Exempel F y F θ F x F x = F cos θ F y = F sin θ

Jämviktsberäkning Välj och rita ut systemgränser för objektet som ska friläggas = avgränsning Rita in de krafter som verkar på det frilagda objektet Ställ upp jämviktsekvationer (1-3 st för 2D): F x = 0; F y = 0; M = 0

Friläggning Friläggning = Avgränsa +alla verkande krafter Krafter som kan verka Tyngdkraft (nedåt och genom tyngdpunkten) Pålagd yttre kraft Kontaktkraft (kraft i ett stöd, vid objektets kontakt med sin omgivning) Krafter i/vid Sträv yta/glatt yta Linor och stänger Balkar

Krafter Linor Kraft i lina är i linans riktning Kraft i linan är alltid dragkraft

Krafter Stänger Antag: Ingen egentyngd i stången Kraft i stång är i stångens riktning Antingen drag eller tryck, ej böjande moment Stänger sammansatta via leder = fackverk. Belastas enbart i leder (yttre kraft eller upplag)

Krafter Balkar Krafter i balken: Kraft i balkens längsriktning, tvärs balken och böjande moment Yttre belastning också med utbredd last tvärs balkens längsriktning

Upplag Symboler och vad de betyder Fixt upplag Förhindrad translation, dvs tar kraft i alla riktningar Fritt att rotera, dvs tar inte upp moment Symboler

Upplag Symboler och vad de betyder Rullupplag Förhindrad rörelse vinkelrät underlaget, dvs tar kraft i denna rikting Fritt att rotera, dvs tar inte upp moment Symboler

Upplag Symboler och vad de betyder Fast inspänning Ingen rörelseförmåga dvs krafter och moment i alla riktningar kan överföras Symbol

Yttre krafter Yttre krafter är pålagda eller reaktionskrafter: F R F

Inre krafter Inre krafter kan vara Snittkrafter Spänningar F N=F (jämvikt) F F Tänkt snitt F Spänning

Normalspänning Vid konstant (dvs jämnt fördelad) spänning över tvärsnittet: F A A F A

Friktion a m g

Friktion - Friläggning mg sin(a) mg cos(a) N F frik mn JÄMVIKT (2 ekvationer) : - mg sin(a) + F frik = 0 : - mg cos(a) + N = 0

Spänning och töjning i en stång x F A

Töjning Normaltöjning Förlängning (d>0) positivt Medeltöjning: d L

Materialstyvhet - elasticitet Spänning Spänning Töjning = E E = Elasticitetsmodul (E-modul) Hög E-modul Lutning = E-modul Låg E-modul Töjning,

Balk En balk kan overföra både krafter och moment Krafter Normalkraft (som stången) Tvärkrafter Böjmoment Vridmoment

Balk - 2D böjning M M -- Tyngdpunktslinje M M

Balk 2D Utskuren balkdel - böjning Deformation Spänning

Balk - 2D böjning Samband rektangulära tvärsnitt (utan härledning) M h h b Max drag/tryckspänning: σ = M 6 b h 2

Pelarknäckning Normalkraften i pelare påverkar styvheten i sidled Tryck ger minskad styvhet i sidled en tendens till att böja ut Slanka pelare kan gå till brott trots att materialet beter sig elastiskt (Euler)Knäckning Eng: buckling

Pelarknäckning Allmänt för pelarknäckning P cr 2 EI ( b L) 2 Där b beror på inspännings-förhållanden

Pelarknäckning Knäckningslast P cr 2 E I ( bl) 2 : bl effektiv knäckningslängd b 2.0 1. 0 0. 7 0. 5