Ny faecesdiagnostik med PCR



Relevanta dokument
Ny faecesdiagnostik med PCR

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Tarminfektioner, inledning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Smittspårningskurs 2015

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

PM Medicinskt. Gastroenterit

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Utredning av utlandsresenär

Smittspårningsutbildning 2016

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Smittskydd Östergötland

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Smittspårningsutbildning 2011

Utredning av matförgiftningsepidemier mikrobiologiska undersökningar av patientprov

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/ / Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Streptokockinfektioner

Legionella - smittspårning

Hygienombudsträff HT- 2012

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Central smittspårning

Årsstatistik för 2013

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Hygienkonferens hösten 2013

Molekylär diagnostik av diarrésjukdomar

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Clostridium difficile i sjukvården

Smittspårningskurs mars 2018

Mikrobiologisk diagnostik av faeces vid en vårdcentral

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Smittspårning Grundkurs regelverk

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Å rsstatistik fö r 2016

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Norovirus på restaurang 2016

Årsstatistik för 2014

Vad kan finnas under ytan?

Gastroenterit & smitta. Hygienkonferens Hösten 2017

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Aktuellt smittskydd 2018

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Infektioner i mag-tarmkanalen

Smittspårning, grundkurs nov 2017

3/20. Meddelande /2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande fr o m

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

2/20. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande fr o m

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vad hände i Östersund?

Transkript:

Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22

Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad faeces 1 000 prover/år Calicivirus PCR-Faeces 1 000 prover/år Clostridium difficile Antigen-Faeces 2 000 prover/år Rota/Adenovirus Antigen-Faeces 200 prover/år 2010-04-22

Mål Enhetlig diagnostik: skapa ett gemensamt flöde för alla prover med diarréfrågeställning (Bakterier, parasiter och virus). ge möjlighet att kombinera analyser utifrån klinisk bild samt att gå vidare med samma prov om primär frågeställning blir negativ. Bakterier Virus Parasiter 2010-04-22

Metodval - PCR Finns metoder för alla smittämnen Bra sensitivitet/specificitet Automatisering Rimlig kostnad Kort analystid 2010-04-22

FaecesPCR 2011/2012 100 faecesprover med Baktfrågeställning per månad under ett år PCR-metoder mot 16 olika smittämnen; bakterier, virus och parasiter Upparbeta samtliga prover med gemensamt protokoll

Påvisade mikroorganismer Bakterier Virus Parasiter EAEC Norovirus G1 Cryptosporidium parvum/homini ETEC Norovirus G2 Dientamöba fragilis EHEC Sapovirus Giardia intestinalis Shigella/EIEC Rotavirus Salmonella enterica/bongori Astrovirus Campylobacter jejuni/coli Yersinia enterocolitica Clostridium difficile 16 targets + IAK och 1 136 prover -> 19 312 datapunkter

Andel positiva analyser 548 av 1136 positiva för minst ett smittämne (48 %) 23 % av positiva prover multipelpositiva 1.1 % inhibition primärt, 0.3 % inhib efter spädning 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0%

Smittämnen utland 323 utland 153 ej utland 660 ingen information Utlandsassocierade 30% 25% 20% 15% EAEC CAMP ETEC SALM GIA SHIG 10% 5% 0% Utland Ej utland och "vet ej" Ej utlands-associerade DIE NOR2 CDF SAP ROT

Diarrédiagnostik Hälsokontroll Campylobacter, Salmonella, Shigella/EIEC, EHEC, Yersinia, Inhemsk smitta Hälsokontroll plus Dientamöba, Cryptosporidium, Giardia. Utlandssmitta Inhemsk smitta plus EAEC, ETEC och Entamöba histolytica.

Virus och Clostridium Upparbetas med samma protokoll men separata beställningar på remiss Annan epidemiologi: Virus vårdrelaterad spridning Clostridium antibiotika-associerad 2010-04-22

Andel pos 9,0% PCR mot odling 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% CAMP SALM EHEC SHIG/EIEC YER PCR% 7,9% 3,1% 1,6% 1,3% 0,5% Odling% 6,4% 2,6% 0,6% 0,4% 0,2% Dessutom: undersökningar från olika ställen från faeces: mycket olika kvantiteter av organismer

Andel pos 9,0% PCR mot odling 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% CAMP SALM EHEC SHIG/EIEC YER PCR% 7,9% 3,1% 1,6% 1,3% 0,5% Odling% 6,4% 2,6% 0,6% 0,4% 0,2% Dessutom: undersökningar från olika ställen från faeces: mycket olika kvantiteter av organismer Nyckel: korrelation med klinisk bild

Och den gamla hederliga parasitmikroskopin ( cystor och maskägg )? behövs inte för cystor längre: de relevanta finns med i PCR-diagnostiken behövs knappt för maskägg: i genomsnitt 1 positivt fynd per år! 2010-04-22

Ny faecesdiagnostik - kliniska aspekter Daniel Wide Infektionskliniken Hallands Sjukhus 2013-03-15

Vad innebär nya faecesdiagnostiken och nya smittämnen för klinikern? PCR känsligare för känslig? bärarskap?? Kliniska bilder Dubbla fynd? Relation till lagstiftning? Behandla??

Nyheter i faecesdiagnostiken Turistdiarré E. coli: ETEC enterotoxinbildande E. coli EAEC enteroaggregativa E. coli EIEC enteroinvasiva, toxin-gen gemensam med Shigella Diarréorsakande parasiter: Giardia intestinalis Entamoeba histolytica Cryptosporidium parvum / hominis Dientamoeba fragilis

E. coli-varianter: Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik EIEC: Invasiva stammar, speciellt lokaliserad till colon. Symtom är feber, slemmig och ibland blodig diarré. ETEC: Liknar kolera, rikliga, vattniga diarréer, buksmärtor, kräkningar och ibland feber och kan snabbt bli uttorkad. Klassisk turistdiarré. EAEC: Barn, men också turistdiarré hos vuxna. En del stammar patogena. Vattniga diarréer med slem. (Jfr tyska EHEC 2011). Flertalet av dessa sjukdomstillstånd antibiotikabehandlas inte, men vätskeersättning kan behövas. God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta.

Dientamoeba fragilis: D. fragilis är inte en amöba utan en s.k. flagellat, släkt med Giardia. Sannolikt med en stor andel friska bärare. Kan ge gastrointestinala symtom. Vanligast då långvarig diarré och buksmärtor. I prover med parasitfrågeställning vid Mikrobiologen har 54/305 (18 %) varit positiva. För barn 0-12 år var andelen 36 % (33/91). Parasiten har ingen cystform = överlever inte i miljön. Studier har funnit D. inuti springmaskens ägg, en samtidig överföring av två parasiter!?

Dientamoeba fragilis forts. Vid långvariga besvär kan metronidazol användas. Eradikeringeffekten beskrivs till 60-70%. Fekal-oral smittväg - god handhygien huvudbudskapet! Asymtomatiska barn kan gå i förskola/skola. Samma bedömning gäller även personer med riskyrke.

Cryptosporidios Cryptosporidium är ett urdjur, protozo. C. måste ha en värd för förökning. Kan inte ske i miljön. Intracellulär. Infektion med C. parvum är en zoonos. Fr. a. unga djur, som kalvar och lamm, drabbas av sjukdom. Över hälften av C. parvum-patienterna smittade i Sverige C. hominis så gott som uteslutande hos människa C. hominis de flesta smittade utomlands.

Cryptosporidium parvum / hominis Smitta från fekalt förorenat vatten eller via födoämnen Smitta från person till person genom direkt och/eller indirekt kontakt kan också förekomma. Infektionsdosen är liten. Inkubationstiden är inte känd, 2-12 dygn anges. God hand-, vatten- och livsmedelshygien förebygger smitta. Cryptosporidium är, liksom flera andra protozoer, mycket motståndskraftiga mot klorering.

Cryptosporidios forts. Sjukdomsbild: vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber. Kräkningar ovanliga. En del smittade får inga symtom alls. Hos 69 procent av patienterna symtom i >10 dagar. Vid uppföljning efter 2 3 år uppgav 15 procent att de fortfarande hade tarmbesvär. Komplikationer ovanliga, men livshotande om patienten är immunsupprimerad (som vid aids). Behandlingen är symtomatisk - vätskeersättning vid behov. Ingen specifik behandling finns.

Smittskyddsaspekter Faecal-orala smittor Smittskyddslagen behandlande läkares ansvar! Informera Smittspåra Förhållningsregler Smittskyddsbladen! Anmäla Kontrollprover? Smittfriförklaringar? När? Var? Hur? Med vem?

Indelning enl SmL Allmänfarliga sjukdomar - Förhållningsregler och smittspårning! Campylobacter, Salmonella, Salm. typhi, Salm. paratyphi, Shigella, EHEC, Giardia Anmälningspliktiga med smittspårningsplikt: Entamoeba histolytica, Yersinia, Cryptosporidium Utanför SmL: Turistdiarré E. coli: EIEC, EAEC, ETEC Dientamoeba

Hur hantera nya diagnostiken? Provtagningsindikationen oförändrad klinisk indikation! Vi hittar fler och samtidiga patogener Utlösande agens? samtidig smitta!? vs bärarskap? Klinisk bild! Bättre epidemiologiskt underlag med tiden Bättre underlag för interventioner på fr.a. institutioner Vi lär oss mer och kan förklara mer!

Tack!