VALLMONS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2017-2018
Inledning Vad står diskrimineringsbegreppen för Förskolans vision Policy Främjande åtgärder Förebyggande åtgärder 1 Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 4 Fel! Bokmärket är inte definierat. Kartläggning Barn och föräldrars delaktighet 4 Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling5 Fel! Bokmärket är inte d Rutiner för akuta situationer 5 Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn5 Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen6 Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller anställda kränks av förskolechef6 Fel! Bokmärket är inte de Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till6 Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för dokumentation Informera nyanställda och vikarier Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger 6 Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning Bilagor FN:s konvention om barnets rättigheter Diskrimineringslag (2008:800) Skollag (2010:800) Lisa på intranätet anmälan och utredning av diskriminering och annan kränkande behandling Alla förskolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och en plan för likabehandlingsarbete vilket är reglerat i nedanstående lagar sedan 1 januari 2009. De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Syftet är att ytterligare främja barns lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Lagen ställer också krav på att omständigheterna utreds är det kommit till personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vårt arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling styrs av: FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) Läroplanen för förskolan (Lpfö98) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen KRAFT Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande verktyg för att upptäcka, utreda, åtgärda, följa upp samt förankra densamma bland personal, barn och föräldrar. Förskolan ska vara en plats där man känner sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barnen och deras familj, ett arbete som startar redan vid det första besöket hos oss. Vårt mål är att utforma en verksamhet som är anpassad för alla barns förutsättningar och behov. Vi anser att det är en grundförutsättning för att alla ska känna trygghet hos oss. Vi vill medvetet arbeta för ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna är delaktiga i verksamheten. Vad står diskrimineringsbegreppen för En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling. Med detta menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock
inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier. Innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Med detta menas att någon inte identifiera sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet. Med detta menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder. Med detta menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning. Med detta menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan vara: Fysiskt våld ex slag, sparkar, olaga tvång Verbala kränkningar ex hot, skällsord, förtal, ryktesspridning Kränkningar i text och bild ex mail, sms, klotter, brev Psykosociala kränkningar ex utfrysning, uteslutning Förskolans vision Policy Förskolan där alla barn ges möjlighet att undersöka, utforska och utvecklas. Olika tema står i centrum och barnen utmanas på många olika sätt. Det skall råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på förskolan. Främjande åtgärder Arbeta efter Läroplanen för förskolan Lpfö98:16, Bjuvs kommuns värdegrund samt Vallmons Värdegrund utifrån KRAFT. Inneha och tillämpa kunskaper i konflikthantering. I arbetslagen sker fortlöpande diskussioner angående planens tillämpning i det dagliga
arbetet på förskolan. På arbetslagsreflektion diskutera begrepp som innefattar kränkning utifrån Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionshinder, Sexuell läggning samt/eller Ålder Planera individuella fortbildningsinsatser vid uppdaterandet av individuella kompetensutvecklingsplaner Kontinuerligt genomföra lekar och aktiviteter som främjar barnens samarbete. Förebyggande åtgärder Analysera när, var, hur och varför konflikter uppstår Genomföra Barnskyddsrond Genomföra Riskanalys utav förskolans inne och utemiljö Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Ha pedagoger som bekräftar och berömmer barnens positiva egenskaper utan att lägga fokus på yttre attribut. Vi har infört gemensam strategi vid konflikter. Denna gäller för all personal samt vikarier. Vi är närvarande pedagoger som finns i barnens närhet och observerar och agerar utifrån uppkomna situationer. Dialoger och samtal med barngruppen om våra olikheter samt varför en del barn reagerar på olika sätt kring vissa situationer. Vi arbetar med värdegrundsmaterial, har samarbetsövningar och har dialoger med barnen kring hur vi är mot varandra. Nolltolerans mot okamratskap i ord och handling gäller på förskolan. Vid de årliga inskolnings- och utvecklingssamtalen resonerar pedagoger och föräldrar kring planen, som finns tillgänglig för alla. I föräldrakontakten vid utvecklingssamtal, men framförallt vid hämtning och lämning är vi lyhörda för om barnen har upplevt sig kränkt, illa bemött eller på annat sätt känt utanförskap. Vid behov tar ansvarig pedagog beslut om vidare hantering. Punkt kring likabehandlingsplanen har införts vid arbetslags reflektionen för få en systematik i arbetet. Alla föräldrar fyller i en enkät under vårterminen. Insatser och mål utvärderas för att sedan presenteras för vårdnadshavarna. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Vi har som mål att inbjuda till inspirerande miljöer där barnen trivs och utvecklas. Med detta i åtanke ser vi miljön som en tredje pedagog där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Vi anser att med en tydlig miljö vet barnen vad som förväntas av dem i de olika lek- och lärmijöerna och vi kan stötta och bemöta i deras lek. Vi finns nära barnen i deras lek och undersökande, vi gör spaningar och observationer hur leken och olika barnkonstellationer fungerar inne och ute. I dialog med barnen använder vi hurfrågor för att får barnen att ha en metareflektion över hur deras handlande och hur de
Kartläggning kunde agerat utifrån händelsen. Arbetet med våra miljöer är en fortlöpande process där vi ser verksamheten utifrån vilket behov barngruppen har. Vi för reflektioner tillsammans i arbetslaget hur vi kan förbättra eller förändra miljön så alla känner sig välkomna och vill vara på Vallmons förskola. Våra kritiska aspekter kring likabehandlingen som plan dvs som ett levande dokument är att den inte får det systematiska utrymmet i verksamheten. Trots detta anser vi att den i det vardagliga arbetet finns med i varje situation som barnen ställs inför. Vi för samtal med barnen och uppmärksammar dem på orättvisor och att barnen ska bli goda medmänniskor och att vi bryr oss om varandra. Kompismaterialet Snick & Snack, samt START som värdegrundsmaterial har använts vid uppkomna situationer men inte lika systematiskt som tänk. Detta tar vi med oss till läsåret 2017/2018. Utvärdering av planen sker i samband med förskolans kvalitets och utvecklingsrapport (KUR). Förskolan arbetar aktivt med att kartlägga barnens trygghet och trivsel på förskolan genom att regelbundet genomföra barnintervjuer, samtal med barn enskilt eller i grupp. I detta arbete inkluderas vårdnadshavarna i samband med utvecklingssamtal. Pedagogerna genomför en barnskyddsrond där lokaler samt utemiljö analyseras utifrån säkerhet samt risker för kränkande behandling. Vid arbetslagsreflektion analyseras och diskuteras resultaten utifrån diskrimineringsgrunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och/eller ålder. Förskolan för även diskussioner i arbetslaget kring begreppet kränkande behandling utifrån vårt förhållningssätt, vår barnsyn och våra regler och rutiner. Arbetslagen har fortlöpande diskussioner kring miljön utifrån ett trygghetsperspektiv, det ska kännas tryggt och positivt för barnen i de olika miljöerna. START, Snick & Snack (finns även ytterligare material om behov finns) används i förskolans arbete med Barnkonventionen. Barn och föräldrars delaktighet Förskolan arbetar aktivt med att kartlägga barnens trygghet och trivsel på förskolan genom att regelbundet genomföra barnintervjuer, samtal med barn enskilt eller i grupp. Barnen är under året medverkande i utvärderingen och reflektionen i den dagliga verksamheten. I arbetet inkluderas vårdnadshavarna i samband med utvecklingssamtal, föräldramöten och i den dagliga kontakten vid lämning/hämtning. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Ha personal i närheten av barnen och vara uppmärksamma på situationer där det lätt uppstår konflikter Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar Vara lyhörd när barn berättar Använda Hur-frågor i dialog med barnen
Ha regelbundna föräldrasamtal Ha regelbundna samtal med barnen Personalens arbetssätt dokumenteras och utvärderas kontinuerligt för att se om några kränkningar sker i vårt dagliga arbete Reflektion och samtal om förskolan och vi som vistas här Vi tar hjälp från andra instanser om behov finns Dokumentera allvarligare och upprepade situationer i en händelsebok. Här dokumenteras även information och uppföljning kring händelsen. Rutiner för akuta situationer Ingripa direkt Dialog med berörda om händelsen på plats Kontakta förskolechef Kontakta berörda föräldrar till berörda parter Samtala om och analysera aktuella upplevelser och händelser Dokumentera upplevelser och händelser i LISA för medarbetare på intranätet. Om personal misstänks för kränkning av ett barn skall förskolechef och, vid behov, elevhälsan utreda och dokumentera ärendet Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Ingripa direkt Genomföra observation, barnintervju och samtal med barn och vårdnadshavare Vid behov hämta kunskap och råd hos elevhälsan Vid behov skriva handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter Följa upp och utvärdera beslutande åtgärder Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra liknande situationer på individ, grupp och enhetsnivå Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Ingripa direkt Genomföra och dokumentera samtal med den vuxne Genomföra samtal med barnet Kontakta förskolechefen Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter Följa upp och utvärdera beslutande åtgärder
Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra liknande situationer på individ, grupp och enhetsnivå Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller anställda kränks av förskolechef Kontakta förvaltningschefen vid kränkning från förskolechef. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till På förskolan finns ansvarspedagoger för varje barn och deras vårdnadshavare. Förskolan arbetar för ett vi-perspektiv där vi tillsammans ansvarar för de barn som går på förskolan. Förskolechefen och elevhälsan finns till förfogande. Rutiner för dokumentation Förskolan dokumenterar en kränkande behandling i LISA för medarbetare på intranätet. Vårdnadshavare går in på Bjuvs kommuns hemsida och fyller i en blankett för synpunkt och klagomålshantering. Informera nyanställda och vikarier I samband med nyanställning används en folder kring förskolan och dess rutiner, handlingsplaner och allmän information. Den nyanställde får en mentor som under det första halvåret har fortlöpande samtal. På förskolan finns en vikariepärm som informerar och överlämnar information kring förskolan. Vikarien får skriva under att de tagit del av informationen. Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger Förskolechef Ansvarar för att plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan uppdateras varje år Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas Ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal Pedagoger Ansvarar för kontakter med barn, vårdnadshavare och förskolechef Informerar och involverar barn och föräldrar om plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan