Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Kalmar Län Kompetensutvecklingsdag Skolsjuksköterskor maj 2017 Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Utbildningsplan vid universitet Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg Stadie / fasteori trad.kristeori 2 artiklar i Läkartidning 1962 59 kvinnor vid Sabbatsbergs förlossningsklinik som förlorat ett barn i samband med eller en vecka efter förlossningen Ostrukturerade intervjuer, kvalitativ metodik Indelning i 4 faser utifrån svar i intervjuerna Tidsaspekterna del av den retrospektiva forskningsmetoden dvs intervjuerna gjordes 12 mån efter dödsfallet Cullberg - Chockfas - Reaktionsfas - Bearbetningsfas - Nyorienteringsfas OBS föråldrad teori! Boken skrevs 1975 står ej i boken att det endast rör sig om 59 kvinnor Hur ser det ut i Sverige? Hur uppstår psykisk ohälsa? n Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen Ett psykiskt tillstånd påverkas av 1. Personens biologiska eller kroppsliga konstitution 2. Personens kognitiva förmåga att förstå och tolka omvärlden, kunna hantera dess krav för en optimal överlevnad 3. Miljöns utformning både socialt och materiellt inkl påfrestningar 1
Den psykosomatiska helhetssynen Innnebär att man vetenskapligt kunnat bevisa att de flesta av kroppens friska och sjuka funktioner påverkas av och själva påverkar den psykiska funktionerna Vilket betyder.. Behandling eller förebyggande av psykisk ohälsa kan förmedlas genom Kroppslig (biologisk) påverkan t.ex medicinering Psykologisk påverkan t.ex olika former av psykoterapi Förändring av den omgivande miljön Två utvecklingsförlopp mot psykisk ohälsa 1 - Kris 1 Psykiska besvär som ökar successivt, ökande symtom av sömnlöshet, trötthet, oro Lider av psykisk ohälsa utan att uppfylla kraven av psykiatrisk diagnos 2 Psykiska besvär som snabbt leder till utvecklandet av psykisk sjukdom Ofta föranlett av hög sårbarhet n Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll n Krisstöd att stärka människors motståndskraft Mognadsbundna kriser Traumatiska kriser/ situationsbundna kriser n Barn och ungdomsåren -spädbarnets utveckling - trotsåldern -skolåldern -tonårsperioden n Vuxenårens kritiska utveckling -flytta hemifrån -arbete/studier -att finna en partner -att bilda familj - 40-årskris /medelåldern -pensionering -ålderdom n En närståendes död n Olycka / sjukdom n Otrohet / skilsmässa / lögner n Sociala misslyckanden och skamsituationer n Uppsägning och påtvingade sociala uppbrott n Yttre katastrofer n Terrordåd 2
2 - Sorg Upplevelser av sorg / kris Innebär alltid en förlust Ett objektivt fakta Förlusten innebär en förändring Förändringen påverkar det sociala samspelet Emotionella ledsen, arg, skuld, lättnad, ångest etc Fysiska snabbandning, ont i bröstet, hjärtklappning, halsbränna etc Kognitiva förvirring, sänkt koncentration, sänkt minne, sänkt omdöme, hallucinationer etc Sorg och kris, ett naturligt förlopp Individer som befinner sig i kris / sorg behöver olika sorters bemötande Omständigheterna avgörande - Händelsen - Vad som hände / vem man förlorade - Plötsligt eller förväntat - Våldshandling / den skadade personen går ej att känna igen Individuella förutsättningar - Livsfas - Ålder - Ekonomi - Hälsa - Kulturella faktorer Heterogena reaktioner Kris Sorg Måttlig reaktion Upplever sig stärkt av situationen Posttraumatic- growth - upplevelser av positiv förändring som ett resultat av kampen efter mycket utmanande kriser. (Tedeschi&Calhoun 2004) Personerna inte bara återhämtar sig utan också efter en tid känner sig starkare Myter om sorg/kris n Att inte uppvisa oro/sorg/kris leder till komplicerad reaktion n Man måste bearbeta negativa och svåra erfarenheter n Avsaknad av sorgreaktion är patologiskt n Uppskjuten reaktion orsakad av förnekande leder till patologisk anpassning Burnett & Martinek 1993 n Saknar empirisk evidens Wortman&Borner 2007, Wortman& Silver 2001 3
4 myter om sorg Atle Dyregreov 1. Att sorgprocessen är indelad i stadier 2. Att alla måste gå igenom en sorgbearbetning 3. Att alla måste tala om det svåra 4. Att sorg är en process med en fast början och ett väldefinierat slut Ska sorgereaktioner behandlas? 50-60% klarar förluster bra 10-20% utvecklar normala former av sorg 10-15% kan utveckla complex bereavement related disorder Bör ej djupdyka i sorg Bör fokusera på normaliserande av sorgreaktioner De med komplex sorg bör få tillgång till KBT i komb. med SSRI I övrigt finns det inget vetenskapligt stöd för behandling av sorg (Manicini el al 2012) The Dual Process Modell of coping with bereavement (M Stroebe & Schut 1999, 2001) Definition av stressor associerad med förluster 1. Loss- orientation alla aspekter av upplevelsen av förlusten i sig 2. Restoration- orientation sekundära stressorer till följd av förlusten Båda innebär stress förenliga med såväl ångest som smärta och sorg men restoration- orientation innebär stress pga nytänkande n n n n Motståndskraft (rescilience) Socialt stöd kommunikationsförmåga positiva känslor, humor uppskattning altruism Självtillit n känsla av kontroll n självförtroende n positiv självbild n känsla av mening n flexibilitet n kognitiv förmåga n problemlösningsförmåga Motståndskraft; individen Personlighetsaspekter Positiv grundhållning, optimism, humor Kognitiv flexibilitet (Emotional Expressive Flexibility), förmåga att omvärdera Upplevd kontroll, självförstärkning Locus of control, bemästring, mentalisering Självtillit, acceptans, andlighet, altruism God fysisk kondition, träning Genetik, neurobiologi (Normala nivåer av DHEA, Neuropeptid Y, serotonin) Utvecklingspsykologi (Positivt föräldrabeteende) (Impact-kenniscentrum, 2006) (Southwick et al 2005;; Bonanno et al. 2011;; Gupta et al. 2011) 4
Motståndskraft; miljön Coping/Bemästring Socialt stöd Ekonomiska faktorer Förebilder Stöd från organisationen Ledarskap Utbildning Stressvaccinering Anpassade bemästringsstrategier Strategier som tillämpas för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss Mentala och beteendemässiga reaktioner som vidtas för att bemästra, tolerera eller reducera påfrestningar eller de känslor som påfrestningarna orsakar (Southwick et al. 2005;; Bonanno et al. 2011;; Mealer et al. 2012;; Jones et al. 2012 ) Psychological stress and the coping process R Lazarus 1966 R Lazarus & S Folkman 1986 Psykologisk stressteori Kognitiv bedömning av stressorn Stressfyllda händelser måste upplevas som påfrestande av individen för att en stressreaktion skall uppstå Individens bakgrund påverkar hotbedömningen hotsituationen är inte objektiv utan subjektiv Copingteori har tre grundläggande egenskaper: Processperspektiv Copingbegreppet måste betraktas i sitt aktuella sammanhang Copingstrategier är delar av processen redskap - och säger därmed ingenting om resultatet Två modeller Lazarus & Folkman 1986 forst The Coping Process Problemfokuserad coping Känslofokuserad coping Analysera problemet och vidta nödvändiga åtgärder för att minska hotet, själv eller med andra Försöka hantera de negativa känslor som påfrestningen orsakar Försöker ändra den relationella meningen Figure 12.1 The coping process Source: Adapted from Lazarus (1999: 198). 1999. Reprinted by permission of Free Association Books. 5
Lazarus & Folkman 1986 forst När behövs professionellt stöd? Bör ha tillgång till olika copingstrategier och kunna använda dem varierat för att ha god copingkompetens Copingmekanismer konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt- undvikande, planerad problemlösning, positiv omtolkning Komplicerad sorg och kris n Starka fysiska symtom n Starka skuldkänslor n Vrede n Ihållande depression n Våldsam förtvivlan n Livet har blivit inskränkt n Suicidalitet Psykotraumatologi PTSD DSM V Trauma och stressrelaterade symtom Ångesttillstånd till följd av en svår händelse eller chockartad upplevelse. PTSD karaktäriseras av återupplevanden ("flashbacks"), undvikande av det som påminner om händelsen, och överspändhet. Diagnoskriterier Händelsen A - Upplevt, bevittnat eller konfronterats med händelse som innebär död, allvarlig skada, hot om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet, sexuellt våld, fått info om död av nära vän/anhörig, exponerad för motbjudande händelse i sitt yrke B - Påträngande symptom (intrusiva symtom - återupplevande) C - Undvikande symptom D - Negativa kognitiva förändringar och neg förändringar av sinnesstämning E Markanta förändringar av stimulusreaktion (vigilans) F - Varaktighet mer än 1 mån G - Funktionsnedsättning Symtom Sömnsvårigheter Irritabilitet eller utbrott av ilska Koncentrationssvårigheter Hypervigilans - Vara på sin vakt, ständigt uppmärksam på omgivningen Förstärkt startle respons - förstärkta skrämslereaktioner Extrem stress är inte lika med PTSD 6
Förekomst Situationsfaktorer 5,6% livstidsförekomst i Sverige Allvarlighetsgrad Största risk; våldtäkt, sexuella övergrepp eller då det finns ett tydligt uppsåt - ca 70% Kris, katastrof, terrorism 30-60% Naturkatastrofer 20-50% Svåra sjukdomstillståd som hjärtinfarkt, cancer 5-20% Dos- respons (Rodriguez et al. 1998) Kroppsliga skador (Acierno et al. 1999; Koren et al. 2006) Att man själv är drabbad (Breslau et al. 1987) Möjlighet att påverka, klarhet (Enander et al. 1993) Markörer och riskfaktorer Kontroll - klarhet Upplevt livshot Bristande socialt stöd Uttalade reaktioner under och direkt efter händelsen Kön, ålder Begåvning och utbildningsnivå Socialgruppstillhörighet; minoritetsstatus Sårbarhet pga tidigare utsatthet. Parallell livsstress. Klarhet Påverkan, kontroll Brist på klarhet (Kreamer 1997, 2001; Brewin et al. 2000; Ozer et al. 2003) Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993) Traumatisering Före Under Efter Före Under Efter objektiva situationsfaktorer Skyddsfaktorer Genetik;; Traumatisk Reaktion Återhämtning Livshistoria händelse Centrala Traumatisering traumatiska teman Subjektiva bemästringsmöjligheter Riskfaktorer (Fritt efter Fischer et al. 2003;; Dunker 2009) Peritraumatiska upplvelser som sker i samband med Upplevda känslor Kategorier Rädsla Ilska Ledsenhet Avsky Stumhet Dimensioner Grader av arousal Emotionell upplevelse Värdering Händelsen hotar välbefinnandet och överstiger individens resurser Reaktioner Kognitioner Ytligt processande Oförmåga att relatera till sig själv Dissociation Peritraumatiskt beteende Aktivt/passivt Fysiologiska reaktioner Förhöjd hjärtfrekvens Yrsel Ytlig andning Värmevallningar Illamående Svettningar (Bovin et al. 2011) 7
Överaktivitet i amygdala Stressreaktioner Prefrontala cortex Thalamus Amygdala Hippocampus Hypathalamus Överlevnad när fara hotar Kamp och flykt Frys och underkastelsereaktioner Hjärna är förprogrammerad att hitta den bästa lösningen för överlevnad Anpassar oss som organism i den miljö vi samspelar med för att försäkra överlevnad (LeDoux 2003, Egidius 2008) Neurobiologi Akut åtgärd HPA- axeln (hypotalamus, hypofysen samt binjurebarken) Amygdala tolkar situationen Beroende på situation, hur hotet bedöms, tidigare erfarenheter och genetiska förutsättningar, agerar hjärnan utifrån vad som bedöms som ändamålsenligt och möjligt (Preussner m.fl. 2010) Skapa förutsättningar för nedreglering av amygdala Skapa trygghet, försäkra omhändertagande Bidra till en upplevelse att den svåra händelsen nu är avslutad Om möjligt minska exponeringen Samtala så lite som möjligt i det akuta skedet Lugna Skapa hopp Tetris! Nedreglering Andas Avleda Iskyla Stå- ut- färdigheter Använda sinnena Göra bra saker för sig själv Can playing the computergame Tetris reduce the build- up of flashbacks for trauma? Holmes et al 2009 1. Hjärnan har begränsade resurser att utföra flera likartade saker samtidigt 2. 6- timmars fönster för påverkan av minneskonsolidering Falshbacks är ett minne av visuospatial karaktär. Tetris är ett spel som kräver visuospatial tillgång Hjärnan klarar inte av att hantera både lagring av traumaminne och spela Tetris samtidigt utan Tetris konkurrerar ut flashbacks! Emily A. Holmes, Molecular Psychiatry, online 28 March 2017 8
Inriktning av tidiga insatser Interventioner kan störa naturlig återhämtning Målet bör vara att öka motståndskraft och förmåga att återhämta sig (Ursano et al. 1996) Reaktioner bör betraktas som signaler snarare än symtom (Hart et al. 2005) Samverka med de drabbade (Hart et al. 2005) Inriktningen bör vara att interventioner baseras på bästa tillgängliga kunskap (Hobfoll et al. 2007) Det är inte situationen som avgör utan reaktionen/upplevelsen (Bonanno 2004, Bonanno & Mancini 2008, 2012) Omhändertagande och stöttning av motståndskraft, inte behandling (NICE 2005) Varken uppmuntra eller hindra människor från att berätta (TENTS 2009) Varje intervention som genomförs inom ett par dagar efter en mindre traumatisk händelse eller inom en månad efter en svår traumatisk händelse kommer sannolikt att störa den naturliga återhämtningsprocessen. Det är viktigt att akuta interventioner stör den egna återhämtningen i så liten utsträckning som möjligt. (Brewin, 2001) Bästa tillgängliga kunskap Processer över tid ISTSS Guidelines (Foa et al. 2009) NICE- report (2005) TENTS (2009) Fem principer med empiriskt stöd (Hobfoll et al. 2007) Stresstålighet och motståndskraft (Layne et al. 2007, Bonanno, 2006) Socialt stöd (Fullerton et al. 1992b; Norris et al. 1996, 2002; Kilpatrick et al. 2007; Bonanno et al. 2007; Prueksaritanond et al. 2007; Feng et al. 2007) Psykologisk första hjälp (National child traumatic stress network and National centre for PTSD, 2006) Krisstöd vid allvarlig händelse Socialstyrelsen 2008 KAMEDO- rapport 97 Socialstyrelsen 2011 OPSIC June2015 europeisk guideline Låg Funktionsnivå Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniske besvär 5-30% Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Tidigare besvär 5-10 % Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (APA DSM- IV, 1997) (Bonanno, 2004;; Norris et al. 2009;; Bonanno et al. 2013) National Institute for Clinical Excellence Fem principer för intervention med empiriskt stöd Drabbade bör få möjlighet till empatiskt stöd Stöd kan vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om vanliga reaktioner och råd för bemästring För individer med milda reaktioner och som varat mindre än fyra veckor är observerande väntan (eng. watchful waiting) tillräckligt Psykologisk debriefing vid ett tillfälle med enskilda individer bör man avstå från Screening med enkelt instrument av högriskindivider 1 månad efter traumat De med uttalade PTSD- symtom ska ha tillgång till KBT- behandling inom en månad (NICE- report, 2005) Förstärka känsla av säkerhet Lugna Förstärka känsla av självtillit och tillit till samhällets förmåga Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007) Hobfoll et al 2007 9
Psykologisk första hjälp PFA Är ett anpassat, tillvägagångssätt för att stödja människor omedelbart efter allvarliga händelser Är evidence- informed (interventionerna vilar på vetenskaplig grund men att helheten ännu inte har testats vetenskapligt) (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Psykologisk första hjälp PFA krisstöd i praktiken Kontakt och engagemang: Etablera mänsklig kontakt på ett icke- inträngande och medkännande sätt Säkerhet och trygghet: Tillgodose basala behov, förstärk känslan av säkerhet och trygghet Stabilisering: Lugna drabbade som är emotionellt överväldigade och panikslagna Behovsinventering: Bidra till att de drabbade kan formulera sina omedelbara behov Praktiskt stöd: Lämna stöd så att de drabbade kan tillgodose sina behov Socialt stöd: Bidra till att de drabbade kommer i kontakt med närstående och andra hjälporganisationer Info och bemästring: Psykoedukation Kontakt med övriga stödinsatser: Underlätta för fortsatta kontakter Psykologisk första hjälp PFH - krisstöd i praktiken Utmärkande drag i PFH Presentera dig själv och din organisation För drabbade till säker plats Lugna dem med uttalade reaktioner Undersök aktuella behov Förmedla praktiskt stöd i samarbete med drabbade Gör allt som underlättar socialt stöd Informera om vanliga reaktioner och positiva bemästringsstrategier Undersök bästa sättet för fortsatt stöd över tiden Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Fokuserar på omedelbara praktiska behov och problem som de drabbade har Fokuserar på att stödja positiva hanteringsstrategier som individen redan använder sig av Fokuserar på att göra de drabbade delaktiga och aktiva Betonar att det är av avgörande vikt att göra allt för att sammanföra människor och stärka sociala relationer Om att möte en drabbad PFH forst Starka känslor validera ;de 4 Hna Intensiva känslor t.ex. intensiv gråt behåll ditt lugn, informera, psykoedukation, det är inte farligt att gråta, det är jobbigt Frustration aggressivitet; normalisera Om någon är saknad ta tag i det och var problemlösande, lyssna och försök att skaffa information Om drabbade uttrycker tankar på att skada sig själv eller andra tag kontakt med sjukvård/polis Kom ihåg att drabbade inte har behov av att höra vad du känner (sympati) drabbade har behov att du försöker förstå vad de känner (empati) 10
Principer för att främja egenkontroll PFH Aktivitet Redan kända beteenden Att återupprätta egenkontroll kontrollförlust Barn och egenkontroll Stabilisering PFH Identifiera om det finns drabbade som verkar vara känslomässigt överväldigade av händelsen Vägled drabbade som är känslomässigt överväldigade så att de får kontakt med nuet igen Stabilisering med hjälp av grundning, läkarkontakt, psykologkontakt eller läkemedel Forts PFH Tidsaxel - Återhämtning Problem och behovsinventering Praktiskt stöd Socialt stöd Informera om reaktioner och bemästring faser som alla definierar olika behov, krav och risker för att avgöra vem som är drabbad och behöver vård och vem som klarar sig utan professionell hjälp. Immediate (akutfas) Acute (mellanfas) primära behoven är säkerhet, trygghet samt praktiskt, emotionellt och socialt stöd. Reaktionerna under denna fas är ofta starka, personer kan vara förvirrade, känslorna är intensiva och någon är desorienterad vilka är normala och förväntade reaktioner. Under dessa första dygn är sam- talsbehandling inte lämpligt då de drabbade inte är mottagliga. I mellanfasen handlar det om att avläsa hur den drabbade anpassar sig till konsekvenserna av det inträffade. Här är det avgörande med organisation, kontakt med professionella eller hjälpare, struktur från såväl samhällets sida som i det sociala nätverkets. De som behöver behand- ling bör ha identifierats under denna fas. 11
Chronic (Långtidsfas) Debriefing? I den sista fasen, långtidsfasen, handlar det om att behandla och följa upp de personer som har bestående svårigheter till följd av traumat (Michel et al 2010, Litz 2010, Bonanno 2011 ) Varför gör man det? Minska stressreaktioner efter trauma samt påskynda återhämtningsprocessen 7 faser introduktion, fakta, tanke, känslor, symtom, undervisning, avslutning 1-3 dagar efter trauma Möte ca 2-3timmar Max 12 stycken i gruppen Kritik STUBBE Per- Olof Michel 2011 Förebygger inte PTSD problematik Retraumatisering De heterogena grupperna skapar svårigheter sekundär traumatisering Rekommenderas ej längre som regelmässig åtgärd Screen and treat Stöd Psykologisk första hjälpen Förmåga till psykisk återhämtning Uppföljning Utse kontaktperson Proaktiv kontakt Bedömning Screening; 1, 3, 12 mån Värdera behandlingsbehov Behandling Evidensbaserad Traumafokuserad Evidensbaserad behandling Barn specifikt riskfaktorer EMDR KBT TR PE (Prolonged Exposure) SSRI- preparat Barn och vuxna framgångsrika studier med Tetris! Låg grad av socialt stöd Peritraumatisk rädsla Upplevt livshot Socialt undandragande Samtidiga psykiska problem Bristande familjefunktion PTSD fanns redan före händelsen Undviker att tänka otäcka tankar Trickey et al 2012 12
Frågeställningar med utgångspunkt för ensamkommande flyktingbarn Christina Fischler Psykologi A B Bra länkar /material Rädda barnen Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) Svenska psykotrauma föreningen (SPTF) Sveriges Ensamkommande Förening SEF FORTE Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Linköpings Universitet / Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen Barnombudsmannen Barn på flykt 2016 Barn och ungdomspsyk. Skåne Regionalt vårdprogram traumarelaterade tillstånd Avhandling Soorej Puthoopparannbil Uppsala Univ. Life in immigration Detention Centers: An exploration of health of immigrant detainees in Sweden and three other EU member states Självvald utsatthet Christina Fischler Psykologi A B Stöd till personal Christina Fischler Psykologi A B Christina Fischler Psykologi A B Hur såg familjelivet ut? Vad avgjorde att man valde att skicka iväg sitt barn? Hur såg flyktvägen ut? Hur såg mottagandet i Sverige ut? Asylprocessens olika steg? Adekvata reaktioner? Psykiatri / Omvårdnad? Kartläggning och process följer samma mönster som för vuxna dvs Fas 1 kartläggning/kontakt, Fas 2 tekniker för ångestreducering/nedreglering, uppföljning, screening, barn och unga bör bedömas och följas upp vad gäller riskfaktorer och motståndskraft etc Fas 3 behandling Bäst utfall för behandling är KBT i grupp eller individuellt Depression, ångest och sorg kan minska genom att fokusera på traumasymtomen Sorg bör inte behandlas med terapi annat än då det är väldigt allvarligt Farmakologiska interventioner rekommenderas inte annat än då det är absolut nödvändigt. Pfefferbaum et al 2013 Personal är mer skyddad än de drabbade då de är utbildade och har valt att frivilligt medverka i den här typen av arbete. Personal har övning och erfarenhet som bidrar till bättre skyddsfaktorer än om de var drabbade Groteska moment kan vi inte alltid skydda oss mot - sårbarhetsfönster Christina Fischler Psykologi A B Exponeringen är t.ex. att veta om att en förälder drabbats Påträngande symtom inte alltid uppenbara, syns i t.ex. lek Innehållet i ev mardrömmar behöver inte handla om den specifika händelsen Barn behandling Christina Fischler Psykologi A B Barns uttryck av ev trauma 13
Organisation - Arbetsmiljö En bra organisation som utbildar och förbereder personalen väl Bra ledarskap och god sammanhållning System för stöd, uppföljning, bedömning och behandling av personal Systemen vilar på de 5 principerna för stöd genom PFH, Första hjälpen vid Stress After Action Review - samling efter händelse Social stöd inom organisationen för individer och grupper kamratstödsverksamhet Fem stödprinciper Förstärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Förstärka självtillit och tillit till samhället Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp michelmentor.se (Hobfoll et al. 2007) Kamratstödjares uppgifter Samling efter händelse (informell AAR) Att vara empatiskt lyssnande Förmedla icke- professionellt psykologiskt stöd Identifiera kamrater som är i behov av stöd Att underlätta kontakt med professionellt stöd Efter varje händelse, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? michelmentor.se (Creamer et al. 2012) michelmentor.se (Nash et al. 2010;; NFFF, Watson et al. 2013) (http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnadf360.pdf) Gruppmöten After Action Review AAR Syfte att göra utvärdering av insats Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad kan vi lära till nästa gång? Combat and Operational Stress First Aid (COSFA) Nash et al 2013 Firefighters First Stress Aid (FSA) (Första hjälpen vid stress FHS)Watson et al 2013 Kontinuerlig koll av medarbetare Kamratstödjare Vid behov remittera till företagshälsovård eller dylikt Stresskontinuum michelmentor.se http://www.researchgate.net/publication/275335459_stress_first_aid_for_firefi ghters_and_emergency_medical_services_personnel 14
Vanliga stressreaktioner Varierande aktivitetsförmåga Sömnsvårigheter Känslomässig stumhet/avdomning Irritation, ilska och frustration Du kan själv komma att uppleva chock, rädsla, skräck eller hjälplöshet Känsla av förvirring, förlorad uppmärksamhet och oförmåga att bestämma dig Kroppsliga reaktioner som huvudvärk, magbesvär eller lättskrämdhet Nedstämdhet eller ångest Minskade sociala aktiviteter Extrema stressreaktioner På grund att du är medkännande kan du uppleva stressreaktioner som hjälplöshet, förvirring, isolering Utmattningssymtom som demoralisering, främlingsskap eller resignation Upptagenhet eller tvångsmässigt återupplevande av traumatiska händelser, direkt eller indirekt Behov av att i vissa situationer överkontrollera dig själv eller andra Att du drar dig undan eller isolerar dig Förhindrar känslor genom att ta något lugnande, hänger dig åt överarbete eller låter bli att sova, alternativt sover för mycket Nedstämdhet med hopplöshetskänslor Onödigt risktagande Vad leder till påverkan? Många dödade och skadade Där barn dör eller blir skadade Händelser med stor massmedial bevakning Händelser där man känner någon som drabbats Bristande ledarskap Välkända faktorer kopplade till stressreaktioner och känd ökad belastning på personal (Michel 2010) Andra exempel på påfrestningar som leder till stress Att arbeta i en kaotisk och oförutsägbar miljö som kommer att präglas av ny information, motsägelsefull information och brist på information Att tvingas göra hårda prioriteringar bland dem som är skadade och behöver hjälp Uppleva bristande förståelse från omgivningen kring vad som görs eller inte görs Arbeta i miljöer där det finns risk för den egna hälsan Arbeta med drabbade som inte önskar eller vill ha någon hjälp Arbeta tillsammans med personer man normalt inte arbetar med och där alla inte är lämpliga för uppdraget Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006 REDO REAGERAR PÅVERKAD SYMTOM Optimal funktion Anpassnings- förmåga Välmående TECKEN Är som bäst Välutbildad och förberedd Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Fokuserad på uppgiften Motiverad Lugn och samlad Har trevlig Beter sig moraliskt oklanderligt Milda, övergående reaktioner och funknedsättningar Återhämtar sig helt Låg risk ORSAKER Vilken stressor som helst TECKEN Irriterad, orolig, nedstämd Förlorat motivation Tappat fokus Sömnsvårrigheter Muskelspänningar Inget roligt längre Svårare kvarstående reaktioner Minnes kvarstår Högre risk ORSAKER Livshot, förlust, brott mot egen moral Långvarig stress, slitage TECKEN Kontrollförlust Panik, aggressivitet. Nedstämdhet Inte som vanligt Uttalad skam/skuld Kliniskt syndrom Oläkt stressskada med nedsatt funktionsnivå TILLSTÅND PTSD Despression Ångestsyndrom Missbruk TECKEN Symtom kvarstår och förvärras över tid Svåre reaktioner eller uttalad påverkan på socialt eller arbetsfunktion Tidiga reaktioner Psykologisk första hjälp 2006 Typ Negativa reaktioner Positiva reaktioner Kognitiva Känslomässiga Sociala Kroppsliga Förvirring, desorientering, oro, påträngande tankar och bilder, självanklagelser Chock, bedrövelse, sorg, nedstämdhet, rädsla, ilska, känslomässig stumhet/avdomning, irritation, skuld och skam Extremt undandragande, interpersonella konflikter Trötthet, huvudvärk, muskelspänningar, magbesvär, ökad hjärtfrekvens, sprittighet, sömnsvårigheter Beslutsamhet och bestämdhet, skärpt uppfattningsförmåga, mod, optimism, förtröstan Känsla av närvaro, utmaning och att man är samlad Social samhörighet, behov av att hjälpa andra Alert, beredd att ingripa, ökad energi 15
Vad göra efteråt? Ge dig tid att fundera på hur du har det Du behöver inte prata om du inte vill! Gör det du mår bra av! Ev ledighet Ta emot omtanke och stöd Var med på sånt som får dig att skratta Släpp ansvaret och undvik att fortsätta vara expert som under insatsen Undvik Alkohol Stora förändringar i livet Nedvärdera ditt bidrag Sätta upp egna hinder som att prioritera och hjälpa andra isstället för dig själv Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006 Take- home- message Aktuella guidelines utifrån modern kristeori För tidiga interventioner kan skada återhämtningen Att prata om händelsen kräver kunskap om individuella faktorer. Samtalet är inte en första åtgärd Psykologisk Första Hjälpen/Första Hjälpen vid Stress Få personer är i behov av professionellt stöd De som är i behov av professionellt stöd bör ges bästa tillgängliga behandling vilket idag är TR- KBT, EMDR Kunskap om trauma är föränderligt vilket betyder att yrkespersoner har skyldighet att hålla sig uppdaterade Boken är här! Psychological First Aid APP Sara Hedrenius Sara Johansson Röda Korset University of minesota Fler Appar på väg! SAM Smart Assessment on Your Mobile Psykologipodden - Jacquline Levi Support coach( Miranda Olff) På svenska under 2017 PTSD Coach Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Christina Fischler Vuxna http://psykologipodden.libsyn.com/terrorddet- trauma- och- krishantering- fokus- vuxna- med- psykolog- christina- fischler Anna Norlén Barn http://psykologipodden.libsyn.com/terrorddet- hur- bemter- jag- mitt- barn- med- psykolog- anna- norln 16
Tack för uppmärksamheten! Christina.fischler@gmail.com Christina Fischler Psyklogi AB 070-686 9190 17