Kvalitetsredovisning 2016/17 Djurmo och Kyrkbyns Förskola

Kvalitetsredovisning 2016/17 Djurmo och Kyrkbyns Förskola BITR. FÖRSKOLECHEF: ANNA-LENA ELFSBERG POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN 5 0241-151 00 0241-151 01 472-4134 212000-2155 WWW.GAGNEF.SE 785 80 GAGNEF DJURÅS

Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2015/16... 1 Året i verksamheten... 1 Kompetensutveckling... 2 2:1 Normer och värden... 2 2:2 Utveckling och lärande... 3 2.3 Barns inflytande... 4 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 5 Förskolechefens slutord... 6 Förskolans fortsatta utvecklingsarbete för läsåret 2016/2017... 7

Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, fördelning av pedagoger, stödfunktioner, arbetslag etc. Jag har jobbat som biträdande förskolechef med ansvar för verksamheterna på Kyrkbyns, Skogens och Djurmo förskolor. Jag har haft ansvar för arbetsmiljö på delegation och när det gäller ekonomin har Else-Britt haft det övergripande ansvaret. Djurmo förskola har under läsåret haft 66 barn placerade, fördelat på 4 avdelningar. Kyrkbyns förskola hade under början av hösten inte fulla barngrupper, men efterhand fylldes avdelningarna så att vi haft 59 barn placerade där, på 4 avdelningar. Skogen har haft 12 barn 1-3 år. 2 stycken dagbarnvårdare finns i Kyrkbyn/Gräv som bedriver pedagogisk omsorg i hemmet. Fördelningen mellan förskollärare och barnskötare på de tre förskolorna har i snitt varit: 55% förskollärare och 45% barnskötare beräknat på personer, (räknat på tjänster blir andelen fskl några procent lägre). På respektive förskola ser det däremot lite olika ut. Det är en högre andel förskollärare i Kyrkbyn än i Djurmo. På Djurmo förskola har vi även haft 1,75% resurs för flera barn i behov av extra stöd, fördelat på 2 personer. Sammanlagt har det varit 31 anställd på förskolorna, (exkl resurserna). Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2015/16 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. Se nedan. Jobba vidare med att utveckla den lokala arbetsplanen: Under hela året har jag varje månad gett alla arbetslag feedback på deras arbete i den Lokala Arbetsplanen. Några arbetslag har även fått extra stöd av våra Pedagogiska Handledare under en längre tid. Fokus har legat på att de utifrån sina uppföljningar och utvärdering ska kunna dra slutsatser och göra en analys som leder framåt. Detta har visat sig svårt för flera av arbetslagen. Arbeta vidare med på lika villkor : Djurmo förskola har även detta år blivit godkända och därmed behållit sin På Lika Villkor certifiering. När det gäller Kyrkbyns förskola gjorde vi aldrig någon ansökan då Falu Kommun nu tar ut en avgift på 2000:- kr, för certifieringen. Däremot finns genusfrågorna med i verksamheten på avdelningarna och i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av myndighet ska redovisas. Det reparationsarbete som pågick på Djurmo förskola under hela hösten, påverkade verksamheten i stor utsträckning. Gröna avdelningen flyttade tillbaka in i Sifferbo bystuga efter sommarsammanslagningen, men vi fick bara vara kvar där till första dagarna i oktober. Därefter fick vi låta 5-åringarna från Blå vara i ett av f-klassens rum på Djurmoskolan, och barnen på Gröna fick flytta in på Blå under en dryg månad. Förskolan hade inget kök under hela denna period, så vi fick äta i omgångar i en barack som fastighetsavdelningen ordnat med. Det handlade om mycket logistik för att få allt att flyta på. 1

Flera avdelningar med yngre barn har använt sig av figurerna i Babblarna (ett språk material), som grund för sitt temaarbete under det gångna året. De olika figurerna symboliserar olika språkljud och är kopplade till olika känslor och passar bra i värdegrundsarbetet, men också för att låta barnen möta olika utmaningar t ex experiment, matematik, drama, skapande och sång och musik. En avdelning lät barnen bygga ett hus åt de olika figurerna och skapade möbler mm för att barnen skulle få pröva på att jobba med olika material i sitt skapande. Man bjöd även in dramapedagogen som knöt an till det aktuella temat när man jobbade med känslor och barns rätt till sin kropp. En avdelning med äldre barn, har haft som tema att våga. Här har de arbetat med att alla barn ska våga utmana sig i olika uttrycksformer så som drama, musik, experiment, dans, bild, tecken som stöd, konstruktion, tal- och skriftspråk. Genom olika observationer har man sett att barnen vågar uttrycka sig mera mångsidigt än tidigare. Barnen har på många sätt fått vara med och påverka verksamheten i vardagen, och avdelningarna har genom olika enkäter och samtal med föräldrarna även låtit dem få ge uttryck för sina åsikter och tankar kring verksamheten. De flesta föräldrar är nöjda med verksamheten och i det fall avdelningen fått ett sämre resultat har personalen tagit till sig detta och gjort förändringar. Arbetsmiljöverket kom till Djurmo förskola för en inspektion av det systematiska arbetsmiljöarbetet den 1 mars. Det framkom synpunkter på flera brister som vi fått ta tag i, bland annat krävs att alla ska gå en ergonomiutbildning regelbundet, och AV lyfter även fram vikten av att personalen lämnar in tillbudsrapporter när det uppstår situationer som skulle kunna innebära en säkerhetsrisk. Detta för att arbetsgivaren ska kunna se vad som behöver åtgärdas. Här finns det ett mörkertal. Vi har delat ut små block för tillbudsrapportering, som AV tillhandahöll, för att det ska vara enkelt att anmäla, men trots detta har det bara inkommit rapporter från två avdelningar. En avdelning har noterat 11 tillfällen (under vårterminen) då man inte fått in någon vikarie trots behov. Detta leder till stress och oro för att något ska hända barnen. Den andra avdelningen har på grund av att nästan alla barn har långa dagar inte haft tillräckligt med personal kvar på eftermiddagarna. När det gäller ergonomiutbildningen har vi tagit fram en plan tillsammans med Adleva där en anställd per avdelning kommer att få ett kurstillfälle redan i höst, och att vi sedan upprepar detta årligen så att på sikt alla får utbildningen. Kompetensutveckling Redogör för personalens kompetensutveckling under läsåret. (ej enskilda fortbildningsinsatser). Redogör för hur/om fortbildningsinsatserna har bidragit till att utveckla verksamheten. PUG: Den Pedagogiska Utvecklings Gruppen har träffats en gång i månaden för att lyfta utvecklingsarbetet i förskolan. Under vårterminen har spjutspetsarna och jag även läst boken Samarbete i förskolan för barnens skull av Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström tillsamman. Pedagogerna har tyckt att boken varit bra och den har lett till att vi fört fördjupade diskussioner kring vårt förhållningssätt utifrån ICDP och Den Goda förskolan. DGF: Alla arbetslag fick vid ett tillfälle under vt-17 en utbildning i Den Goda förskolan. För de som varit med sedan framtagandet blev det en påminnelse och fördjupning, och för dem som blivit anställda senare blev det en bra grund för vidare arbete med vår grundsyn, våra grundpelare och våra kärnprocesser. HLR och GU: Under året har ny personal gått på, (en grundutbildning som Dala Mitt håller i och som alla ska gå.) Dessutom har 3 st gått SBA utbildning för att bli brandskyddskontrollanter då det behövdes nya på alla tre förskolorna. 2:1 Normer och värden Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska prägla verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer genom konkreta upplevelser och de vuxna fungerar då som förebilder. De vuxnas förhållningssätt bidrar till barnens uppfattningar. (allmänna råd, Förskolan 2013). Beskriv hur personalen på förskolan analyserar, reflekterar och kritiskt granskar sina egna värderingar. 2

Generellt har förskollärarna och barnskötarna på avdelningarna gjort ett bra arbete när det gäller att skapa trygghet och ett gott klimat i barngrupperna utifrån Normer och Värden. De flesta avdelningar beskriver i LAPen att man är förebilder för barnen och att man därför tänker på hur man bemöter både barn och vuxna. En avdelning tog fram några frågor som man ville diskutera i tvärgrupper på en APT, för att få till en bättre samsyn kring vår grundsyn som finns i Den Goda Förskolan. Det blev bra diskussioner. Det är modigt att våga lyfta detta att vi inte alltid tänker och säger lika. Vilka regler ska vi ha? Är det okej att? De flesta avdelningar beskriver vikten av att vara nära barnen så mycket det går, för att finnas till hands för att stödja och hjälpa barnen i deras relationer till varandra, och att lösa ev. konflikter. När det gäller att diskutera genusfrågor och vilka värderingar vi har, så finns det många goda exempel. Det finns pedagoger som brinner extra för detta och de försöker att lyfta/vidga sina kollegors tänkande kring genus. Dessvärre kan man ändå höra kommentarer som visar att inte alla alltid är medvetna om, hur det man säger, påverkar barnen i deras utveckling av att bryta könsmönster. Analys och Åtgärder för utveckling Det finns fortfarande ett behov av att lyfta olika dilemman när det gäller våra värderingar, så att vi får en ännu högre medvetenhet kring dessa frågor. Vad vi vuxna tycker och säger speglar sig hos barnen. Ibland händer det att pedagogerna även får förklara för föräldrar, som inte förstår vad detta med genus handlar om. Det har tillkommit några nya förskollärare som inte gått På Lika Villkor än, både i Djurmo och i Kyrkbyn. Om vi ska fortsätta att behålla vår certifiering måste dessa få gå utbildningen På Lika Villkor. Oavsett utbildningen eller inte, så behöver vi ständigt påminna oss själva och varandra när vi märker att vi inte lever upp till På lika Villkor. Här kommer det an på mig som chef att se till att hålla dessa frågor levande i arbetslagen, så att alla pedagoger får en fördjupad insikt i värdegrunden och att det blir naturligt att bemöta pojkar och flickor lika. Det måste bli synligt i handling och inte bara i fina ord. 2:2 Utveckling och lärande Förskolläraren har ett särskilt ansvar, i den verksamhet som personalen genomför gemensamt, för att läroplanens mål uppfylls och att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande. (Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolans 2017) Redovisa hur förskolans personal har organiserat och utformat miljön på förskolan så att barnen ges möjlighet till att pröva, undersöka, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera. På Röda och Gröna avdelningarna i Djurmo har det skett en synbar förändring i innemiljön i och med ombyggnationen. Det var en process där några pedagoger tillsammans med en pedagogisk handledare var med i utformningen av de nya lokalerna. Man fick till öppnare lokaler som kan vara lättare att förändra utifrån verksamhetens behov. De äldre barnen får möta innehållet i NTA-lådor (vatten och luft) som bygger på praktiska uppgifter där man utforskar dessa element. På Skogens förskola har man gett barnen många tillfällen till att utforska, undersöka, skapa, och leka. De har anpassat lokalerna så att det finns utrymmen för barnen att vara nyfikna och kreativa. Pedagogerna har även försökt att utveckla utemiljön då denna är mycket torftig. I stort sett finns det bara en sandlåda och några buskar. Kyrkbyns lokaler är slitna och trånga vilket gör det svårjobbat, men alla avdelningar har rum för skapande och utforskande och man använder sig av NTA-lådorna även här. Genom att pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt finns möjligheter för barnen att komma med egna idéer så att de kan få pröva sig fram inom olika områden. Redovisa hur förskolan tar reda på barns olika förutsättningar och behov och tar hänsyn till dessa vid organisering och planering i verksamheten. 3

Alla avdelningar har sina utvecklings- och inskolningssamtal i början av varje termin. Där får vårdnadshavarna berätta om sitt barn och de förväntningar som föräldrarna har på förskolan. Barnens intressen och behov lyfts också, och detta ligger sedan till grund för hur pedagogerna planerar sin verksamhet. Det kan vara väldigt specifika önskemål för vissa barn, och mer generella för andra barn. De flesta föräldrar säger att barnens trygghet är det som är absolut viktigast, samt att barnen har kamrater. Förskollärarna och barnskötarna gör även observationer i barngruppen som de sedan har som grund för att möta barnens behov av utmaningar. Förskolan ska enligt lpfö 98/10 erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, och bland de yngre barnen läggs ofta, av naturliga skäl, mera fokus på omsorgs- och fostransbiten. När det gäller lärandet så kommer språkutveckling som nummer ett, detta då det är grundläggande för att barnen ska kunna tillgodogöra sig all annan undervisning. Ju äldre barn desto mera undervisning upplever jag att det blir. Dock kan kvaliteten på verksamheten variera, då förskollärarna upplever att de inte har tillräckligt med tid för planering, förberedelse i fråga om material, iordningställande innan och reflektioner efter, samt dokumentering av själva lärtillfället. Berätta hur förskolan använder digitala hjälpmedel för att utveckla barns lärande. Oftast handlar det om att man söker information tillsammans med barnen eller att man tar foton, men det varierar lite mellan avdelningarna. Däremot ser jag sällan att barnen använder dator eller I-pad på egen hand när jag är ute i verksamheterna. Ett barn har en dock egen I-pad, med olika program, som är framtagna med tanke på hens funktionsnedsättningar. Där är I-pad ett ovärderligt hjälpmedel. Det finns bra appar som underlättar i kommunikationen och som möjliggör för barnet att berätta vad hen vill, eller återberätta något som hen gjort under dagen. Det fungerar som en bra länk mellan hemmet och förskolan. 2.3 Barns inflytande Förskolläraren ansvarar för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. (Lpfö 98) Beskriv hur det går till på din förskola? I småbarnsavdelningarnas Lokala arbetsplaner kan jag se att man lägger stor vikt vid att utveckla barnens verbala förmåga, detta för att öka barnens möjlighet till att ge uttryck för sina önskningar och åsikter. Alla barn blir ändå mötta med respekt för sina behov och önskningar då pedagogerna är bra på att läsa av de små barnens kroppsspråk och språkljud och hjälper dem att sätta ord på det de vill. På en avdelning med lite äldre barn har man frågat barnen vad de kan påverka, och då kom svaret: att man får välja vem man vill leka med, och vad man ska leka. Ofta handlar det om enklare händelser i vardagen som barnen kan påverka, men också under mera planerade former, som att 5-åringarna, tillsammans två och två, har fått planera och genomföra gymnastikpass. Efteråt har de fått reflektera över hur de tyckte att det blev. Genom intervjufrågor har barnen visat att de upplevt detta som positivt. På avdelningarna med mellan- och äldre barn har man jobbat med att synliggöra demokrati och demokratiska principer genom att låta barnen delta i olika röstningsförfaranden och lära sig förstå t ex majoritetsbeslut. På en av avdelningarna fick barnen först komma med önskemål om en saga/berättelse som de skulle vilja spela upp som teater. Dessa förslag sattes upp på en vägg och sedan fick barnen rösta. Namnlappar sattes upp på respektive saga och detta gjorde det hela mycket konkret och barnen kunde se vilket förslag som hade fått flest röster. Analys och åtgärder för utveckling Begreppet reellt inflytande är tolkningsbart och därför behöver man fortsätta att diskutera vad det står för, men utifrån stigande ålder får barnen större möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande över verksamheten. Ofta försöker förskollärarna och barnskötarna att tillmötesgå barnens önskemål direkt, men om man inte har möjlighet till det, har man rutiner för att skriva upp önskemålen så att de inte blir bortglömda. 4

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. (lpfö 98) Redogör för förskolans systematiska kvalitetsarbete. Varje vecka har avdelningarna haft pedagogisk utvecklingstid, s.k. PUT, där förskollärarna har haft ett särskilt ansvar för att leda reflektionerna över verksamheten och barnens utveckling. Detta har dokumenterats i avdelningens reflektionsbok. På avdelningsmötena 1 g/mån har arbetslaget följt upp arbetet i den Lokala arbetsplanen digitalt, och jag som chef har gett dem feedback kontinuerligt. Redogör för måluppfyllelsen i avdelningarnas lokala arbetsplaner. (varje avdelning separat) Kullan: Deras LAP är tydlig och har en struktur som gör den enkel att följa från mål till resultat. De har lyckats med att få bra målresultat på fyra områden, men skriver självkritiskt att de inte lyckats nå målet under uppföljning, utvärdering och utveckling. Detta då man inte kom till skott med att hitta ett nytt sätt att dokumentera varje månad. Jag vet att de ändå haft en bra dokumentation över barnens utveckling, och mot slutet av vårterminen prövade man att filma barnen när de lekte, vilket ledde till goda diskussioner kring barnens samarbete och lek. Masen: De hade en tuff start med många barn och lite pedagoger i höstas, samt att deras lokaler gjort att både barn och vuxna inte mått bra. (Sanering och reparationer är på gång nu.) Jag ser att det här är en avdelning där pedagogerna kämpar för att få till sina mål och som upplever det frustrerande när inte förutsättningarna är de bästa. De beskriver aktiviteter de gjort, men inte alltid vad det lett till för resultat. Detta gör att de har svårt att se nyttan med arbetet i LAP. Lilla Bäverhyddan: Detta var ett helt nytt arbetslag som behövde tid för att få till en samsyn kring verksamheten och det tog mycket av deras tid i början av hösten. De hade även tekniska problem med dator som ställde till en del bekymmer. Ambitioner har det funnits och under året har det skett framsteg i arbetet med LAP. Det som varit svårt har varit att formulera målen utifrån SMART. (=Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidssatt.) Vilket gjort målen svåra att följa upp. LAPen visar ändå att man nått en ganska bra måluppfyllelse trots allt, men att arbetslaget behöver få stöd i att ta LAPen ytterligare ett steg. (Arbetslaget är detsamma till hösten så de behöver inte starta om från noll.) Stora Bäverhyddan: Då hela barngruppen var ny inne på S.B. och det även kom barn från Kullan, så lade man mycket fokus i början på att få ihop gruppen. Normer och värden fanns med under hela höstterminen och man hade ett gott stöd av Tina Cherin, (dramaped), i arbetet då hon var en i arbetslaget. Detta gick även som en röd tråd under området utveckling och lärande i LAP. Man använde sig av ett material som heter Vännerna i Kungaskogen. Sammantaget har man jobbat med sina utvecklingsområden och nått målen, men uppföljningarna har inte alltid skrivits ner och detta gör att det är svårt att dra slutsatser vad det beror på, att man fått det resultat man fått. Skogen: När verksamheten startade upp efter sommaren var det några barn som bet och rev andra barn. Detta gjorde att pedagogerna tittade mycket på sitt eget förhållningssätt och diskuterade hur de skulle kunna bryta detta beteende hos barnen. Man har beskrivit tydligt i LAP vilka metoder man jobbat med och vad de har lett till för resultat. Arbetslaget har nått de flesta målen med gott resultat, men uttrycker ändå att man inte är riktigt nöjd då man inte hunnit göra allt man tänkt. Innehållet i LAP är tydligt och man kan följa deras arbete inom de olika områdena, och de har även dragit slutsatser av sitt arbete och vad de behöver tänka på inför nästa läsår. Gröna: Pedagogerna flyttade in på sin nyrenoverade avdelning under ht-16 och kom därför igång sent med planeringen i LAP. De har fått extra stöd i arbetet, av pedagogisk handledare och av mig som chef, men upplever svårigheter kring dokumentationen. Målen blev först för stora, och när de såg att det inte skulle vara möjligt att följa upp så bytte man mål, vilket gjorde att man fick börja om. Detta ledde till tidsbrist för att hinna göra olika 5

mätningar inför utvärderingen. I arbetslaget finns behov och en önskan av ytterligare stöd när det gäller både digital kompetens och innehållet i LAP. Röda: Även Röda avdelningen har begärt, och fått, extra stöd av Pedagogisk handledare. De fick hjälp med att formulera tydliga mål, men har sedan haft svårt att hitta metoder och sätt att följa upp målen. I LAPen beskriver pedagogerna på flera ställen sådant som de upplever som brister i förutsättningarna. När det gäller själva dokumentet och användandet av datorn har pedagogerna visat att de blivit säkrare på hur man gör. De skriver dock att de vill ha fortsatt stöd. Blåa: De har en tydlig LAP som visar att de nått sina mål, även om det känns det lite tunt i beskrivningen under uppföljningen av målen. Pedagogerna har ändå gjort analyser av sina resultat, även om de inte alltid är underbyggda, och lyft fram saker att ta med till nästa läsår. T ex tycker man att vissa mål varit för stora och svåra att mäta. Något som är positivt är att de har lagt in resultatet av sina barnintervjuer och föräldraenkäter i LAP. Då har man tillgång till dessa när det är dags för utvärderingen. Gula: Här arbetar medvetna förskollärare och barnskötare. Målen som är tydliga har man även satt in i PUTboken, för att ha dem nära till hands varje vecka, när man reflekterar över verksamheten. LAPen visar på en god måluppfyllelse inom fyra områden, men pedagogerna är inte riktigt nöjda när det gäller målet i området som handlar om dokumentation då de inte hunnit skriva i sin observationspärm i den utsträckning som man tänkt. Tiden har inte funnits. Mycket fokus i det dagliga arbetet har lagts på att alla barn ska få samma förutsättningar oavsett kön, och pedagogerna har medvetet delat upp sig för att vara nära barnen hela tiden. Detta för att minimera konflikter och hårda tag. Beskriv rutinerna för hur förskolans personal och förskolechef samverkar kring kvalitetsarbetet samt vilka underlag som används vid utvärdering och sammanställning. Den pedagogiska utvecklingstiden, PUT, har varit svårt att få till på alla avdelningar. På Skogen och i Sifferbo bystuga har PH tagit hand om barnen för att frigöra tid för arbetslaget, och när Röda och Gröna äntligen kom på plats i Djurmo behövde vi förstärka med två vikarier för att säkra upp då det oftast varit fulla barngrupper, ca 25-30 barn sammanlagt, att ta hand om. Alla avdelningar har använt sig av mallen för LAP som tagits fram på central nivå. En gång i månaden har det varit tänkt att de skulle skriva vad som gjorts sedan förra gången, och hur det gått, för att få en bild av hur arbetet mot målet framskrider. LAPen har sedan sparats i en mapp på kommunens intranät där jag som chef kunnat följa deras arbete och där jag gett dem feedback på detta. I några av arbetslagen har jag även varit med när de arbetat med LAP för att kunna hjälpa dem mera konkret. Detta har varit en lärorik process även för mig, då jag kunnat se utvecklingen hos alla avdelningar. Några har kommit en liten bit och andra har kommit längre. Utvärderingar av målen i LAP har gjorts på andra och tredje kvalitetsdagen. Analys och åtgärder för utveckling Beskriv dina tankar kring arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet. Styrkor och svagheter kring dokumentationsarbetet samt utvecklingsbehov. Fortfarande är det många som tycker att det är svårt att formulera målen så att de går att följa upp. En konsekvens blir att man inte får fram några mätbara resultat som sedan kan kvalitetssäkras. Förskollärarna behöver fortsatt stöd och det tror jag att vi kan få till på våra PUG-träffar i höst. Förra året hade vi höstens kvalitetsdag väldigt sent (7/10), vilket gjorde att de arbetslag som inte blev klara med sina mål då, kom ända in i november innan man kunde börja jobba utifrån den planering man gjort. Nu till hösten kommer alla arbetslag att ha sin kvalitetsdag den 8/9. Förskolechefens slutord På Djurmo förskola påverkades alla avdelningarna, på olika sätt, av det reparationsarbete som pågick fram till i november. Det innebar många turer där vi fick byta lokaler innan allt blev klart, men personalen har ändå gjort ett 6

fantastiskt jobb som klarat av detta. Resultatet blev att vi fick ljusa och fina lokaler och en mycket bättre ljudmiljö. På Skogen har det pga sjukdom, och olika lösningar med vikarier, varit mycket arbete med att få till ett fungerande personalschema. Verksamheten har ändå varit god, och föräldrarna har varit mycket nöjda med hur verksamheten svarar upp mot deras förväntningar och hur de blivit lyssnade på. Detta har visat sig i den enkät som gick ut till samtliga vårdnadshavare på Schoolsoft. Tyvärr var det ett ganska lågt deltagarantal. Kyrkbyns förskola präglas av en god sammanhållning och positivt tänkande, vilket varit till stor hjälp när det upptäckes behov av att åtgärda innemiljön inne på Masen. Föräldrar har visat en stor oro för barnens hälsa då både barn och vuxna blivit dåliga när de vistats i lokalerna. I Kyrkbyn har flera förskollärare slutat under året. Anledningarna har varit lite olika, men det märks att det finns en marknad för förskollärare och det är viktigt att vi som kommun har detta i åtanke framåt. Hur kan vi behålla de förskollärare vi har? Förskolans fortsatta utvecklingsarbete för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Fortsätta arbetet Genom att aktivt Varje månad i form Förskolechefen med att stödja arbetslagen i av feedback på tillsammans med använda/utveckla deras arbete med planen, samt att föra förskollärarna LAP när det gäller LAP diskussioner med målformuleringar, spjutspetsarna på mätning av resultat PUG. Vid behov och att göra analyser även finnas med på Föra diskussioner om våra värderingar kring genus Utveckla arbetet med digitalisering i förskolan Avsätta tid till diskussioner Genom att diskutera krav och förväntningar utifrån en ny skrivning i Lpfö. avdelningsmötena. På en APT i början av höstterminen Förskolechefen När och hur följer vi upp? Varje månad och vid kvalitetsdagarna. Vid framtagandet av den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt vid utvärderingen av densamma På PUG och på APT Förskolechefen Vid vårens utvärdering på kvalitetsdagen 7