Uppsala 20100212 MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, telefnmöte Fredagen den 12 februari 2010, kl 10.30 12.00 Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB, Anders Karlssn GSfacket, Bernt Hermanssn Skgsentreprenörerna (SMF), Bengt Palmqvist PEFC, Svenska kyrkan, Bernt Söderberg Entreprenörscertifiering (ECS), Håkan Önnehlm Jägarnas Riksförbund, Bdel Nrrby Svenska PEFC (sekr) :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: 1) Bdel rpade upp, knstaterade att hela arbetsgruppen var samlad. Resumerade vilka utskick av ändringstabell ch synpunkter sm finns att beakta under mötet. Synpunkter från Daniel på 3.2 Avtalsförhållanden km in, till hela gruppen, igår kväll, finns inte med i tabell eller kallelse. 2) Bernt hälsade arbetsgruppen välkmmen till fjärde arbetsmötet, första gången på telefn. 3) Den utsända dagrdningen gdkändes. Med tanke på den avkrtade mötestiden överenskms att priritera att få klart våra förslag till skrivningar i den sciala standarden. Det utskickade utkastet till en kmmande entreprenörsstandard får ligga till sig var ch en är välkmna att inkmma med synpunkter mellan möten. 4) Genmgång av vad vi har kvar att göra med texten i den sciala standarden. Överenskms att ansvariga för textavsnitten kvarstår (parentes), där vi inte stängt frågan, under tiden fram till Frum möte den 3/3. 3.2 Avtalsförhållanden. Lång diskussin, sm summerades i att vi verkar ha en någrlunda samsyn i syftet med punkten, tillämpningsförslagen däremt skiljer sig åt. Frågan sm kvarstår att ta ställning till är vem sm ska kntrllera att kllektivavtalen följs. Kntaterades att det är skillnad mellan att kntrllera innehållet i anställningsavtalen ch att kntrllera att företaget ifråga kan visa på rutiner sm säkerställer att kllektivavtalet följs. Gruppen påminde sig m syftet med den nu gällande skrivningen: Att skjuta ansvaret för revidering av anställningsavtal från certifieringsföretagen ch lägga det hs avtals parterna. Kan vi inte enas per mail ch nästa telemöte, tar vi med frågan i det lösta skick den är, till Frumet. (Daniel) 3.2 Avtalsförhållanden. drägliga levnadsvillkr Var ch en i arbetsgruppen tänker till ch inkmmer med gda idéer till utveckling/avgränsning/precisering till begreppet. Frågan inte kmmit längre sedan förra mötet. (Alla) 3.3 Arbetsmiljö. Knstaterades under förra mötet att ansvarsfrågan i arbetsmiljömrådet är en nyckelfråga, där vi behöver lägga krut. Anders ch Bernt S rapprterade krt från sitt besök på AMV: AMV knstaterade att vi just nu gör deras jbb. B A ännu inte mgna att knkretisera texten, återkmmer. (Bernt S ch Anders)
Uppsala 20100212 3.4 Arbetsrganisatin. Anders förslag diskuterades. Frmuleringen m att alla arbetsmment ska passa alla knstaterades prblematisk. Annars gillades förslaget. ( Anders) jbbar vidare. 3.5 Grundkmpetens. Bernt S har sett till att benämningarna på SYN kurser blir riktiga, samt att frmulera m ska förnyas efter fem år. OK 3.6 Kmpetensutveckling. Daniels förslag till ny skrivning gillades. OK 3.7 Urkppling av kriterierna 3.1 3.6 Alf ch Bernt S åtg sig att jbba m skrivningen. Medskick AK: Titta på m punkterna verkligen kpplar ur någt! (Alf Bernt S) 3.8 Samebeflkningen ch rennäringen. Alf ch Håkan föreslg, efter gjrda efterhöringar i sina nätverk, att vårt förslag till förra Frum mötet får kvarstå: Ändra rubriken till Skgsbruk ch rennäring, samt att stryka gråmarkerad text (=> prd miljögruppen) OK 3.9 Rekreatin ch allemansrätt. Frågan m punkten, med tanke på sin svårreviderbarhet, snarare brde ligga i den allmänna delen i början av standarden, lyfts till styrelsen=>frumet. Bdel ser till att frågan kmmer vidare. OK 3.10 Landsbygdsutveckling. Daniels förslag till ny skrivning gillades. OK Sammanfattningsvis har vi Stängt 3.1 (tidigare), 3.5, 3.6, 3.9 ch 3.10. En del kvar att göra har vi i 3.2 Avtalsförhållanden, i 3.3 Arbetsmiljö, i 3.4 Arbetsrganisatin samt i 3.7 Urkppling av kriterier. 5) Överenskms att arbetsgruppen den närmast följande tiden är aktiva i inskickandet av nya textförslag, samt synpunktar på varandras förslag. Redigeringstabellen skickar Bdel ut löpande, allt eftersm nya förslag kmmer in. 6) Överenskms att Niklas utkast till entreprenörsstandard behandlas på kmmande möten. Prcessen snabbas upp m synpunkter redan nu inkmmer till Niklas. 7) Nästa möte telefnmöte måndag den 1 mars 2010, kl 15 17.
3 Scial standard Förslag ny skrivning Kmmentar Ljusgrått utgår/ersätts med/skrivs m Innehavare av svenskt PEFC certifikat/bevis ansvarar för att följande kriterier uppfylls i innehavarens verksamhet. 3.1 Lagar ch arbetsmarknadsvillkr Den verksamhet sm har betydelse för svensk PEFC certifiering bedrivs så att gällande lagar, kllektivavtal ch praxis på arbetsmarknaden efterlevs. Diskuterades i Frumet: Att lagen gäller ch ska följas kan slås fast en gång för alla i en inledande del av den nya standarden, i stället för att sm nu återkmma på många lika ställen? Behöver ng finnas med både inledande ch en del hänvisningar i övrig text. Frågeställning från både sciala gruppen ch prduktin ch miljögruppen, till frumet (091124) 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch arbetstagare. I de fall 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall det svenska kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch Daniels kmmentar till förslag från Daniel (100114): Angående 3.2 tyckte jag att texten var så prblematisk att jag skrev m den ganska mycket det var en del nödiga dubbelskrivningar sm jag anser att nedanstående text kmmer till rätta med. Ett tydligt skäl sm jag ser det till att vi inte kan acceptera att de kllektivavtalsbärande parterna skall betraktas sm avtalsparter i ett
arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. ska finnas Ingångna avtal dkumenteras ch upprättats i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Rutiner för tecknande ch uppföljning av ingångna avtals efterlevnad Avtal, säkerhets ch arbetsinstruktiner, samt redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Avtalsparterna ansvarar för uppföljning av att ingångna avtal efterlevs.(parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Parter i ett affärsavtal är de sm anges i avtalet) Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast arbetstagare. I de fall arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. Affärsavtal skall tecknas skriftligt mellan uppdragsgivare ch uppdragstagare. Det är nrmalt uppdragsgivaren, det större företaget, sm ansvarar för att så sker. Avtalets innehåll skall överenskmmas mellan parterna ch följa praxis i branschen, exempel på detta är ABSE 09. Anställningsavtal sm infrmerar arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen skall tecknas skriftligt. Det är arbetsgivarens ansvar att så sker. Avtalets innehåll skall vara i enlighet med Lagen m anställningsskydd ch gällande svenskt kllektivavtal. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Ingångna avtal dkumenteras ch upprättats i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Rutiner för tecknande ch uppföljning av ingångna avtals efterlevnad skall finnas. Avtal, ch arbetsinstruktiner, samt anställningsförhållande är att krav ställs på att parterna skall ha likalydande exemplar av avtalet. Det skulle alltså innebära att alla anställningsavtal skall skickas både till Facket ch till SLA. Daniels förslag (i kmmentarsklumnen, för att lättare se det ställt mt tidigare ändringsförslag): 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall det svenska kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch arbetstagare. I de fall arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. Affärsavtal ch anställningsavtal skall tecknas skriftligt i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare ch arbetsgivare. Parter i ett affärsavtal är de sm anges i avtalet. Det är nrmalt uppdragsgivaren, det
driftsställe, eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda ges drägliga levnadsvillkr* under uppdragstiden. Anställningsavtal sm infrmerar arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen skall tecknas. Av överenskmmelsen skall framgå: Omfattning av uppdraget. Vem sm har arbets ch miljöansvar Hur ansvaret för samrdning av arbetsmiljö ch säkerhet skall tillämpas m det är flera aktörer inblandade. redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Avtalsparterna ansvarar för uppföljning av att ingångna avtal efterlevs. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Parter i ett affärsavtal är de sm anges i avtalet. Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast driftsställe, eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda ges drägliga levnadsvillkr under uppdragstiden. större företaget, sm ansvarar för affärsavtalet. Avtalets innehåll skall överenskmmas mellan parterna ch följa praxis i branschen, exempel på detta är ABSE 09. Anställningsavtalet ska infrmera arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen. Det är arbetsgivarens ansvar att så sker. Avtalets innehåll skall vara i enlighet med Lagen m anställningsskydd ch gällande svenskt kllektivavtal. Avtal, ch arbetsinstruktiner, samt redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Rutiner skall finnas för tecknande ch uppföljning av ingångna affärsavtal ch anställningsavtal, där skgsbrukaren... är avtalspart. Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast driftsställe, eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda ges drägliga levnadsvillkr under uppdragstiden.
*Att diskutera i Frumet: För de sm inte arbetar på hemrten: Tillförsäkra m gda levnadsvillkr sm avser bende, ksthållning, hygien ch sciala förhållanden under anställningen, samt regler för inställelse ch hemresa ch resr vid ledigheter, m anställningen pågår längre än.. Om den anställde betalar för bende ch resr via löneavdrag skall detta framgå av anställningsavtalet. 3.3 Arbetsmiljö Svenska PEFC certifierade företag skall verka för gd ch säker arbetsmiljö inm ramen för lagstiftning ch gd branschpraxis. Rimlig övergångstid tillämpas för åtgärder sm kräver större eknmiska insatser, exempelvis maskinmbyggnader ch maskinbyte. Arbetsgivare ch arbetstagare samverkar ch bedriver arbetsmiljöarbetet, så att alla anställda ch eventuella underentreprenörers anställda, mfattas.
Ansvar för ch utförande av företagets arbetsmiljöarbete dkumenteras. Av avtalet ska framgå: affärsavtalet Inga invändningar från Frumet (091124) Omfattning av uppdraget Vem sm har arbetslednings ch miljöansvar Hur ansvaret för samrdning av arbetsmiljö ch säkerhet skall tillämpas m flera aktörer är inblandade. Nödlägesrutiner ska upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att arbetstagare ch uppdragstagare förstår dem. På stra företag rganiseras skyddskmmitté Skyddsmbud ska finnas på företag med fler än fem anställda. I mindre företag är exempelvis reginala skyddsmbud ch lkala företagshälsvården lämpliga partners i skyddsarbetet. Arbetsgivaren svarar för att den företagshälsvård sm arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. (Med företagshälsvård avses en berende expertresurs inm mrådena
arbetsmiljö ch rehabilitering. Företagshälsvården skall särskilt arbeta för att förebygga ch undanröja hälsrisker på arbetsplatser samt ha kmpetens att identifiera ch beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, rganisatin, prduktivitet ch hälsa) När uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet, ch/eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren har ett dkumenterat, fungerande arbetsmiljöarbete, i enlighet med Svensk PEFC standard. 3.4 Arbetsrganisatin Svenska PEFC certifierade företag skall verka för en arbetsrganisatin sm ger persnalen utvecklingsmöjligheter. 3.4 Arbetsrganisatin Svenska PEFC certifierade Företag skall sträva efter ständiga förbättringar sm gör att de anställda kan utveckla sig själva ch verksamheten. De resurser sm avsätts skall anpassas till varje enskilt företags strlek ch situatin. En tydlig delegering av ansvar ch skyldigheter sm tydliggör individens rll i företagets rganisatin skall upprättas. Förslag Anders (100119) Anders kmmentar: Jag har gett mig på punkten 3.4 nu. Det var värre än jag trdde. sm vi knstaterat tidigare går 3.4 3.6 ihp ch riskerar att bli röriga. Alf har rätt när han påtalar tanken m prtalparagraf, jag vet däremt inte m det blir så med mitt förslag. Läs ch begrunda, arbetsrtatin finns frtfarande med liksm en liten skrivning m jämställdhet, för det finns inte på så många andra ställen i standarden nu.
Persnalen skall vara förtrgen med företagets långsiktiga mål. Arbetsrtatin skall finnas i de fall det finns medicinska ch ergnmiska skäl därtill. Arbetsrtatin skall även beaktas i syfte att ge dm anställda en yrkesmässig utveckling. Arbetsmmenten skall vara sådana att alla, trts lika fysiska förutsättningar, ska kunna utföra dem. Jämställdhet skall genmsyra framtidens arbetsplats. För att karlägga utbildningsbehv utifrån företagets ch individens behv skall utvecklingssamtal ch arbetsplatsträffar, sm dkumenteras, genmföras regelbundet. 3.5 Grundkmpetens Svenska PEFC certifierade företag skall rekrytera medarbetare med gd grundkmpetens sm bas för frtsatt lärande i skgliga arbeten. För visstidsanställda gäller att eventuella luckr i utbildningsnivå skall kmpenseras genm särskild utbildning, ledning ch tillsyn. anställda OK från frumet (091124) All persnal sm utför skgliga arbeten skall ha kmpetensbevis för natur ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN All persnal sm utför skgliga arbeten skall ha kmpetensbevis för natur ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN kurserna Natur ch Redigering Bernt S (100114) Red BS (100209)
katalgens kurser 9.1 ch 9.2. Kulturmiljövård. Lämplig grundutbildning är genmgången 3 årig naturbrukslinje med skglig inriktning. Denna kunskapsnivå kan ckså ha inhämtas genm erfarenhet ch annan utbildning inm näringen. I företag sm säljer kunskapsbaserade tjänster, upprättas befattningsbeskrivningar ch utbildningsplaner anpassade efter verksamhetens affärsplan. Försök att få med behv av mera kunskap hs ex. planläggare. (BS 100209) Kmpetensbeviset för natur ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN katalgens kurser 9.1 ch 9.2 ska förnyas efter fem år. För visstidsanställd persnal ch/eller för persnal utan skglig yrkesutbildning, vidtas åtgärder för att säkerställa utförande i enlighet med denna standard. Utbildning, ledning ch tillsyn utfrmas grundat på den visstidsanställda persnalens kmpetens ch erfarenhet ch redvisas årligen i uppdragsgivarens utbildningsplan. Synkursen Frtbildning i Natur ch Kulturmiljövård, genmförs minst vart femte år. grundutbildning Red BS (100114+ 100209) Kmmentar till Frumet: En definitin på vad vi menar med en Grön skgsbruksplan brde finnas någnstans i standarden. Beslutades: Prduktin miljögruppen definierar vad sm krävs av Grön Plan inm Pefc. arbetsgivarens Förslag Daniel (100114). Persnal sm utför skglig planering skall ha kmpetens att utföra skglig naturvärdesbedömning Förslag på tillägg
3.6 Kmpetensutveckling Systematisk kmpetensutveckling av tillsvidareanställda skall ingå sm en viktig del i det certifierade företagets persnalplitik. Detta utfrmas sm individuella/gruppvisa prgram. Utbildningsplan upprättas, med redvisning av genmförda ch planerade utbildningar. Genmförda utbildningars kursplaner dkumenteras. Utbildningsbehv identifieras ch g. Genmförda ch planerade utbildningar nedtecknas i utbildningsliggare. Att diskutera i Frumet. Knapphändigt gensvar i frumet (24/11 09) för våra funderingar. Förslag Daniel (100114) Red BS (100209) All återkmmande persnal skall mfattas av prgram för kmpetensutveckling. All regelbundet återkmmande persnal skall uppfylla kraven på Grundkmpetens ch mfattas av prgram för kmpetensutveckling. Förslag Daniel (100114) Red BS (100209) 3.7 Urkppling av kriterierna 3.1 3.6 Att diskutera i Frumet: Behövs punkten 3.7? Inga svar (091124) I familjeföretag utan anställda eller i samverkan mellan enskilda markägare, på någn av markägarnas fastigheter, behöver PEFC kriterierna 6.3.1 6.3.6 inte tillämpas.
3.8 Samebeflkningen ch rennäringen Skgsbruk ch rennäring Relatinerna mellan rennäringen ch skgsbruket bygger på ömsesidig respekt för ch avvägningar mellan lika behv av markanvändning i nrra Sverige. Lkal samverkan ch behvsanpassade avvägningar eftersträvas för att lkalt finna de mest lämpliga lösningarna, t.ex. för sknsam markbehandling av lavrika marker, för hänsyn vid avverkning i hänglavbärande skg eller för hänsyn vid vägbyggande eller andra särskilt viktiga platser. För familjeskgsbruket tjänar tecknade avtal mellan LRF Skgsägarna ch Samernas Riksförbund ch LRF plicyn "Familjeskgsbruk ch renskötsel i samverkan för Nrrland" sm utgångspunkt, samt Svenska PEFC styrelsens plicy för Skgsbruks ch Rennäringsintressen. Hänsyn tas till rennäringen enligt skgsvårdslagens 12, 21 ch 31. Vad beträffar samråd tillämpas föreskrifter ch allmänna råd enligt skgsvårdslagens 20 ch 31, m inte annat överenskmmits utanför renskötselns åretruntmarker. Se vidare Svenska PEFCs Plicy för balans mellan Skgsbruks ch Rennäringsintressen i Svenska PEFC, bilaga E, sid. 58.
3.9 Rekreatin ch allemansrätt Svenska PEFC värnar m allemansrätten vilken ger människr tillgång till skgsmark sm inte är att anse sm tmtmark. Allemansrätten innebär str frihet att vistas i naturen men har ckså sin begränsning. Miljön får inte skadas, inte heller får markägaren åsamkas eknmisk skada eller hindras från att utnyttja sin mark. medför ckså ansvar ch skyldigheter. 3.10 Landsbygdsutveckling Svenska PEFC stödjer principen m bärkraftig landsbygdsutveckling i hela Sverige. Eknmiskt såväl småskaligt sm strskaligt skgsbruk inklusive turism baserad på natur ch kulturmiljö är en viktig plattfrm för landsbygdsutveckling. Skgsägaren samt virkesinköps ch servicerganisatiner skall sträva efter de skgsskötsel ch skgsbruksmetder samt den försäljning eller förädling av skgens prdukter sm är mest ändamålsenlig för att behålla ch utveckla arbetstillfällen, knkurrenskraft ch lönsamhet. Skgsägarna ch rganisatinerna skall dessutm i görligaste mån tillämpa åtgärder för att säkerställa virkesförsäljning, virkesleveranser ch Skgsbrukaren ger lkala entreprenörer möjligheter att lämna in fferter, ch överväger under i övrigt Förslag Daniel (100114)
servicesystem i hela landet, inklusive glesbygdsmråden med långa transprtavstånd. Lkala intressenter skall beaktas under marknadsmässiga villkr. Skgsmiljöns rekreatinsvärden för lkalbeflkningen skall uppmärksammas. marknadsmässiga villkr anpassningar av uppdragets strlek till mindre lkala entreprenörsföretag. Markägaren/Skgsbrukaren/Certifikatsinnehavaren har en rutin sm beskriver hur övervägandet görs. Bra! (BS 100209)