Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Kommentarer till resistensläget 2012

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Resistensrapport Västernorrland 2016

av MDR gramnegativa bakterier

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Antibiotikaresistens

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Multiresistenta bakterier

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

MRB Multiresistenta bakterier

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Multiresistenta bakterier

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens

Antibiotikaresistensövervakning

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Snabb standardiserad resistensbestämning

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Multiresistenta bakterier

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

vid infektioner som kan vara livsmedelsburna.

Antibiotikaresistensövervakning

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Antibiotikakompendium

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Dagordning Stramamöte

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Dagordning Stramamöte

Transkript:

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen, ett metodbyte, nya resistensmekanismer, klonala utbrott (epidemier) av resistenta bakterier. Dessutom ändras brytpunkter (de MIC-värden (inhibitoriska koncentrationer) som bestämmer om en bakterie anses känslig eller resistent. Förändringar i metod kan också påverka. I perioden 197 9 utfördes resistensbestämning med en metod fastlagd av den svenska referensgruppen för antibiotikafrågor (metodgruppen RAF-M). Sedan 9 utförs resistensbestämning med en metod som standardiserats för hela Europea, EUCASTmetoden. Se nedanstående länkar för mer information: http://www.eucast.org/ och http://www.nordicast.org/. Datainsamling Resistensdata samlas in nationellt via ResNet från samtliga landets mikrobiologiska laboratorier (http://13.37.97.5/resnet/index.jsp) vilket ger en god överblick över trender över tid både lokalt och nationellt. Allt oftare hämtas data ur det svenska resistensövervakningsprogrammet Svebar. För viss spektakulär resistens, ex.vis MRSA, ESBL-bildande Enterobacteriaceae, VRE m fl hämtas också information ur Sminet. Lokala faktorer För ovanliga bakterier och ovanlig resistens är lokala data ofta så sparsamma att man istället får hämta data på övergripande nationella data. Lokala variationer i screeningspolicy för multiresistenta bakterier mellan landstingen påverkar statistiken. Klinisk Mikrobiologi övervakar fortlöpande det lokala resistensläget och för diskussion med vårdhygien och smittskyddsläkare i händelse av utbrott av bakteriestammar med ovanliga resistensmönster eller resistens som i hög utsträckning påverkar den empiriska terapin.

er till års rapport * På grund av tekniska problem hos Folkhälsomyndigheten är -års resistenssiffror för S. aureus, E.coli och S. pneumoniae ännu inte tillgängliga (mars 17). All antibiotikaresistens hos E.coli ökar successivt sedan många år. Förekomsten av ESBL-bildande E.coli ökar och drar på grund av den kopplade multiresistensen med sig all annan resistens. I och med ett ökat ESBL-bärarskap i befolkningen ökar även antalet fynd av ESBL-bildande E-coli i blod och ligger runt 5. I Blekinge ses en kraftig ökning av både ESBL och MRSA jämfört med föregående år. Detta beror sannolikt på nya, utökade indikationer för screenodling. Motsvarande ökning av ESBL och MRSA ses inte i kliniska odlingar. Betalaktamresistens hos H. influenzae är ett ökande problem liksom penicillinresistens hos S. pneumoniae. 5 3 av alla H.influenzae i både Blekinge och Kronoberg uppvisar resistens mot något betalaktamantibiotikum. Resistensen är i huvudsak kromosomalt medierad vid mutationer i penicillinbindande proteiner, vilket innebär att klavulansyra är verkningslöst. Cefotaxim-resistens förekommer men är ännu ganska ovanlig. Blekinge har under 1 och 15 en ökad frekvens antibiotikaresistenta pneumokocker jämfört med tidigare vilket kan tyda på att en ny stam kommit i omlopp. Data för har ännu inte offentliggjorts. Screeningmetoden för betalaktamresistens hos S. pneumoniae är högkänslig och fångar även isolat vars betalaktamresistens inte påverkar kliniskt relevanta preparat. Separata data för PCV och PCG visar att resistensen för PCV ligger runt 1 jämfört med 15 om all betalaktamresistens räknas in.

Staphylococcus aureus* 1 1 1 1 6 S. aureus (Blekinge) 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 Cefoxitin Erytromycin Klindamycin Fusidinsyra 1 1 1 1 6 S. aureus (riket) Cefoxitin Erytromycin Klindamycin Fusidinsyra 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 1 1 1 1 6 S. aureus (Kronoberg) 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 Cefoxitin Erytromycin Klindamycin Fusidinsyra MRSA redovisas separat men ökad förekomst visas i form av ökande cefoxitinresistens. Samma patient kan förekomma flera gånger i en kolumn (t.ex. beroende på upprepade kontrollodlingar). Lokala odlingsrutiner kan därför ge intryck av en högre MRSA-förekomst i Blekinge och Kronoberg. Vid justering för detta ses en nivå jämförbar med rikets (se separat bild MRSA)

Antal fall totalt 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 Antal fall totalt Antal fall totalt MRSA 1 MRSA (Blekinge) 1 1 MRSA (Riket) 5 5 1 1 1 6 1 1 1 6 1 1 1 6 35 3 5 15 1 5 Antal fall/1. invånare och år Totalt antal fall under året (höger y- axel) 1 MRSA (Kronoberg) 1 1 1 1 6 1 1 1 6 Förekomsten av MRSA ökar långsamt men stadigt. MRSA upptäcks både i kliniska odlingar och i särskilda screenodlingar hos patienter som vårdats i utlandet. Många MRSA-bärare har en utlandskontakt i anamnesen, men en ökande spridning ses även inom landet. Liksom för andra resistenta bakterier löper äldre och vårdkrävande patienter särskilt stor risk att smittas.

MRSA i sårodlingar 1 9 MRSA i sår Blekinge 1 9 7 7 6 5 6 5 Antal fall 3 3 MRSA av alla S. aureus 1 1 1 11 1 13 1 15 1 9 MRSA i sår Kronoberg 1 9 7 6 5 3 1 7 6 5 3 1 Antal fall MRSA av alla S. aureus Dessa data omfattar fynd av MRSA i kliniska odlingar från primär- och slutenvård, men skiljer inte på känt och nyupptäckt MRSA-bärarskap. Data är justerade så att samma patient bara räknas en gång per år, men kan förekomma i odlingar från olika år. Riktade screenodlingar är inte medräknade. Primärvården står för ca 65 MRSA-fynden i sårodlingar. 1 11 1 13 1 15

1991 199 1997 1991 19911 1991 19917 19911 1991 199 1997 1991 19931 1993 19937 19931 1991 199 1997 1991 19951 1995 19957 19951 19961 1996 19967 19961 19971 1997 19977 19971 1991 199 1997 1991 19991 1999 19997 19991 1 7 1 11 1 17 11 1 7 1 31 3 37 31 1 7 1 51 5 57 51 61 6 67 61 71 7 77 71 11 Fusidinsyraresistens (S. aureus) i Kronoberg 199-11, Blå: > 1 år Röd: -1 år 7, 6, 5,, 3,, 1,,

1 9 7 6 5 3 1 1 9 7 6 5 3 1 1 13 1 15 Fusidinsyraresistens hos Stapylococcus aureus 1 - Fusidinsyraresistens S. aureus (Kronoberg) resistens (barn) Fusidinsyraresistens S. aureus (Blekinge) 1 13 1 15 resistens (vuxna) resistens (barn) resistens (vuxna) Efter laboratoriernas sammanslagning 1 finns även separata data för Blekinge. Fusidinsyraresistensen hos S. aureus fortsätter att vara låg hos både vuxna och barn (-1 år).

35 3 5 15 1 5 35 3 5 15 1 5 Escherichia coli* E.coli (Blekinge) 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 E.coli (Kronoberg) 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 35 3 5 15 1 5 E. coli (Riket) Ökningen i mecillinamresistens beror i huvudsak på byte av metod för resistensbestämning 1. ESBL rapporteras separat men ökningen framgår av resistensen mot cefadroxil. Nalidixinsyra var fram till 11 hyperkänslig screenmetod för kinolonresistens. 11 ersattes den av ciprofloxacin som fångar kliniskt relevanta resistensmekanismer. 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15

Antal fall totalt 7 9 1 11 1 13 1 15 Antal fall totalt Antal fall totalt ESBL 1 1 1 1 6 ESBL (Blekinge) 7 9 1 11 1 13 1 15 3 5 15 1 5 1 1 1 1 6 ESBL (Riket) 1 1 6 Antal fall/1. invånare och år Totalt antal fall under året (höger y-axel) 1 1 1 1 6 ESBL (Kronoberg) 7 9 1 11 1 13 1 15 3 5 15 1 5 Förekomsten av cefalosporinresistenta tarmbakterier (ESBL) är i stadigt ökande. ESBL återfinns framför allt i urinodlingar och ofta hos äldre och sköra patienter. Fynd av ESBL i blododlingar ökar med ett ökat bärarskap i befolkningen. ESBL-stammar är ofta resistenta även mot andra antibiotika. ESBL ingår i screenodling för multiresistenta bakterier. Lokala odlingsrutiner kommer därför att påverka antalet fall.

Escherichia coli i blododlingar 5 E. coli i blododlingar (Blekinge) 9 15 1 11 1 1 13 5 1 15 Cefotaxim Gentamicin Tobramycin 5 15 1 5 E.coli i blododlingar (Kronoberg) 9 1 11 1 13 1 15 Frekvensen ESBL-producerande E.coli-stammar i blododlingar( ses här som Cefotaximresistens ) ligger i dag runt 5 i Kronoberg och Blekinge. Cefotaximresistenta E.coli är nästan alltid resistenta mot alla andra cefalosporiner. Gentamicin- och Tobramycinresistens uppträder inte alltid som korsresistens, dvs en E.coli kan vara känslig för den ena och resistent mot den andra aminoglykosiden. Cefotaxim Gentamicin Tobramycin

Escherichia coli i urinodlingar 35 E.coli urin (Blekinge) 3 5 15 1 5 9 1 11 1 13 1 * Ny metod 11 ** Ej rutin innan 1 15 35 3 E.coli urin (Kronoberg) 5 15 1 5 9 1 11 1 13 1 För E. coli är korsresistensen betydande. En och samma stam uppvisar ofta resistens mot flera olika antibiotika samtidigt. 15

5 15 1 5 5 15 1 5 Streptococcus pneumoniae* S. pneumoniae (Blekinge) S. pneumoniae (Kronoberg) 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 5 15 1 5 ErytromycinKlindamycin Norfloxacin Oxacillin Tetracyklin S. pneumoniae (Riket) Oxacillin är en mycket känslig screensubstans för penicillinresistens. Betalaktamresistens kan variera mycket mellan olika stammar och kan även innebära att stammen är känslig för PcV och PcG. Klinisk Mikrobiologi testar alla oxacillinresistenta S. pneumoniae-isolat för relevanta betalaktamantibiotika. Norfloxacin beskriver all kinolonresistens hos pneumokocker. 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15

Streptococcus pneumoniae 1 9 S. pneumoniae (Blekinge) 7 6 5 3 PCV R PCG I PCG R 1 1 13 1 15 1 9 7 6 5 3 1 S. pneumoniae (Kronoberg) 1 11 1 13 1 15 PCV R PCG I PCG R Uttrycket av resistens mot betalaktamantibiotika hos pneumokocker varierar. Vid PCG-MIC-värden,15- mg/l tolkas isolatet som PCV R. Vid meningit tolkas PCG R. För övriga infektionsfokus tolkas PCG I. Vid MIC-värden > mg/l tolkas både PCV och PCG R för alla lokaler. Dessa isolat är ovanliga i både Blekinge och Kronoberg med en frekvens mellan - 1 per år.

Haemophilus influenzae 35 H. influenzae (Blekinge) 3 5 15 9 1 5 1 11 1 13 1 15 35 3 5 15 1 5 H. influenzae (Kronoberg) 9 1 11 1 Cefotaxim ingick inte i rutintestningen innan 1 i Blekinge. Resistensen för amoxicillin är fortsatt hög i båda landstingen. På grund av bristande koncensus kring screening för betalaktamresistens saknas jämförbara data från riket före 1. Resistensen för trimetoprim-sulfa ökade ligger nu runt 35 i både Blekinge och Kronoberg. 13 1 15

Pseudomonas aeruginosa 5 P. aeruginosa (Blekinge) 15 1 5 1 11 1 13 1 15 5 15 1 5 P. aeruginosa (Kronoberg) 1 11 1 13 Resistensen hos pseudomonas ökar generellt över tid. Det är vanligt med inducerad resistens hos nedsatta patienter med kronisk pseudomonaskolonisation och upprepade antibiotikabehandlingar. Vi ser ingen spridning av stammar med enzymatisk nedbrytning av karbapenemer (ESBL-carba). De enstaka fall som uppträder är importerade. 1 15

5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 5 6 7 9 1 11 1 13 1 15 VRE 1 1 1 1 6 VRE (Blekinge) Antal fall 1 1 1 1 6 VRE (Riket) 7 6 5 3 1 Antal fall/1. invånare och år Totalt antal fall under året (höger y-axel) VRE (Kronoberg) 1 1 1 1 6 Antal fall VRE ingår i screenundersökningen för multiresistenta bakterier. 13-1 hade Kronoberg ett utbrott av VRE som ledde till omfattande vårdhygieniska åtgärder. Den kraftiga ökningen i riket med efterföljande långsamma nedgång förklaras av epidemier fr.a. i Stockholm, Västerås och Halland. Även för perioden 13-1 ses ett ökat antal fall i storstadsregionerna.

,,3,6,15,5,5 1 3 6 1 56,,3,6,15,5,5 1 3 6 1 56 Antal isolat (1-1) Antal isolat (1-1),,3,6,15,5,5 1 3 6 1 56,,3,6,15,5,5 1 3 6 1 56 Antal isolat (1-1) Antal isolat (1-1) Bacteroides fragilis 1-1 1 9 7 6 5 3 B. fragilis (Meropenem) S I R Kronoberg Blekinge 1 9 7 6 5 3 B. fragilis (Metronidazol) S R Kronoberg Blekinge 1 1 1 9 7 6 5 3 1 B. fragilis (Piperaillin/tazobactam) Kronoberg Blekinge S I R 1 9 7 6 5 3 1 B. fragilis (Klindamycin) S R Kronoberg Blekinge