Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun
UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 CYKELPLAN ENKÖPINGS KOMMUN FOTO Omslg Mtton Imges Övrig foton Mtton Imges & Enköpings kommun
Foto: Susnn Järlund Enköping stsr på ykel I en hållbr kommun sk ll - kvinnor som män, ung oh gml - h smm möjlighet tt kunn t sig till jobbet, ffären oh ndr pltser i vårt smhälle. Ingen sk behöv känn sig otrygg i de offentlig miljöern eller begränsd på grund v ett ineffektivt trnsportsystem. Det här är något som vi i Enköpings kommun strävr efter. För tt nå dit måste gång- oh ykeltrfiknter prioriters eftersom få färdsätt är lik jämställd, miljövänlig oh hälsosmm som dess. Det är därför viktigt tt skp rätt förutsättningr; välutbyggt ykelvägnät, säkr ykelvägr, br belysning oh skyltr tt orienter sig efter för tt ykeln sk bli det självklr lterntivet. Av denn nledning hr Enköpings kommun tgit frm Cykelpln 2014-2018. För tt få ett hållbrt, jämställt oh effektivt trnsportsystem jobbr kommunen efter 4-stegsprinipen. Dett innebär tt vi i steg 1 oh 2 försöker påverk människors beteende oh gör små förändringr i vägnätet så tt fler väljer tt res hållbrt. I steg 3 oh 4 bygger vi ny vägr oh genomför större projekt. Cykelplnen berör ll steg. För tt få fler tt ykl så måste vi sts på ny oh bättre ykelvägr smtidigt som mrkndsföring oh informtion inte får glömms bort. När vi nu med ykelplnen vet vilk stsningr vi sk gör på ykelnätet blir steg 1-åtgärder en ännu viktigre del för tt få fler tt välj ykeln frmför bilen. Dett är något vi sk rbet vidre med för både dgens oh frmtidens yklister. Ann Wiklund (M) Ordförnde kommunstyrelsen Bengt-Åke Gelin (M) Ordförnde teknisk nämnden
Innehållsförtekning Förord 2 Innehållsförtekning 3 1. INLEDNING 6 Bkgrund 6 Mål 6 Syfte 6 Andr mål oh dokument 6 Arbetsproess oh förnkring 6 Inkomn yttrnden 7 Uppföljning 7 Avgränsning 7 Läshänvisning 7 2. ENKÖPINGS KOMMUN SATSAR 8 PÅ CYKEL Attrktivt tt ykl 8 God livsmiljöer 8 Miljöspekter 8 Folkhäls 9 Ekonomi 9 Trygghet oh säkerhet 10 3. NULÄGESBESKRIVNING 12 Gång- oh ykelvägnätet 12 Målpunkter 14 Felnde länkr 16 Korsningspunkter 17 Lndsbygden 18 Prkering 19 Underhåll 19 Skyltning 19 Belysning 19 4. FRAMTIDA ÅTGÄRDER 21 Medel för ykelstsningr 21 Behov v åtgärder på det befintlig vägnätet 21 Ny gång- oh ykelvägr i tätortern 21 Ny gång- oh ykelvägr på lndsbygden 21 Prkering 22 Underhåll 22 Skyltning 22 Belysning 22 Pumpsttioner/servie 23 Projektet Säkr skolvägr 23 Kommunen som gott exempel 23
Mtton Imges
Mtton Imges 1. Inledning BAKGRUND I dg måste vi plner för ett långsiktigt hållbrt smhälle oh en viktig del i det är tt underlätt för ett hållbrt resnde. För tt tillgodose god livsmiljöer även i frmtiden måste vi sts på lterntiv färdmedel till bilen. Om kommuninvånrn väljer tt ykl eller gå istället för tt t bilen kn luftföroreningr, buller oh trängsel komm tt minsk. Smtidigt som vi förbättrr miljön genom tt ykl kn vi även gör ekonomisk smhällsvinster oh stärk vår häls. Av dess nledningr fik teknisk nämnden år 2011 i uppdrg v kommunfullmäktige tt upprätt en ykelpln för Enköpings kommun. MÅL Cykelplnens övergripnde målsättning är tt skp ett ttrktivt, tryggt, trfiksäkert, funktionellt oh smmnhängnde ykelvägnät som lokr fler människor till tt ykl. SYFTE Cykelplnens syfte är vr ett effektivt verktyg i frmtid utvekling v gång- oh ykelvägnätet i Enköpings kommun. ANDRA MÅL OCH DOKUMENT Cykelplnen knyter n till en rd ntionell mål oh riktlinjer som påverkr den kommunl plneringen. Åtgärder som leder till tt ndelen kort bilresor flytts över till ykel, bidrr även till tt uppnå de ntionell övergripnde miljö-, energi- oh folkhälsomålen. På regionl nivå koppls ykelplnen till Länstrnsportplnens prioriteringr oh finnsieringen v gång- oh ykelvägsutbyggnd. Innn sommren 2014 kommer en ny Länstrnsportpln tt nts (giltighetstid 2014-2025) där delr v de redovisde prioriteringrn i Enköpings ykelpln kommer tt finns med. På kommunl nivå bidrr ykelplnen till tt uppfyll de strtegisk mål som finns frmtgn för Enköpings kommun där fokus ligger på hållbr utvekling oh god ekonomi. Något som en förflyttning från biltrfik till ykeltrfik bidrr till. För den fysisk plneringen innebär ykelplnenen tt det blir enklre tt integrer gång- oh ykelvägsplneringen i den fysisk plneringen då tydlig prioriteringr finns frmtgn i ett helhetsperspektiv. ARBETSPROCESS OCH FÖRANKRING Arbetet med ykelplnen inleddes i smbnd med frmtgndet v en ny översiktspln (ÖP 2030) där gång- oh ykelvägr på lndsbygden inventerdes oh frmtid behov prioriterdes. En tvärsektionell rbetsgrupp tog frm en remissversion till ykelpln som godkänndes i teknisk nämnden oh kommunstyrelsens rbetsutskott innn den skikdes ut på remissrund under sommren 2013. Det reviderde plnförslget hr sedn godkännts för ntgnde v teknisk nämnden, pln-, mrk- oh exploteringsutskottet, kommunstyrelsen oh kommunfullmäktige. I oh med tt ykelplnen nts hr kommunen åtgit sig tt fortsätt utvekl gång- oh ykelvägnätet i kommunen. 6
INKOMNA YTTRANDEN Under remisstiden inkom 10 yttrnden från kommunl instnser, politisk prtier oh privtpersoner. Dess hr tgits hänsyn till i det reviderde plnförslget. Inkomn yttrnden gällnde förslg på detljerde fysisk åtgärder skiks vidre till gtukontoret. Dett då ykelplnen är ett mer övergripnde dokument. UPPFÖLJNING Cykelplnen föreslås uppdters vrje mndtperiod för tt behåll ktulitet oh dess syfte tt vr ett effektivt plneringsverktyg. Uppdteringen v plnen kommer främst berör frmtid åtgärder oh prioriteringr v projekt. I rbetet med tt t frm ykelplnen hr ett ntl ykelräkningr utförts i olik knutpunkter. För tt grovt följ upp ntlet yklnde föreslås tt sådn fortstt ykelräkningr genomförs på årsbsis. Det är även viktigt tt dess genomförs under liknnde förhållnden oh under smm perioder från år till år. AVGRÄNSNING Plnen är inriktd på hur mn med på informtiv oh fysisk åtgärder kn ök yklndet i Enköpings kommun. Åtgärdern i plnen syftr främst till tt ök yklndet till oh från rbete, skol oh fritidsktiviteter det vill säg tt ök vrdgsyklingen hos invånrn. Fritidsykling oh turiststråk är inte lik högt prioriterde i denn pln även om dett ändå ts upp. Plnen berör i först hnd åtgärder för ykeltrfiken men medför även fördelr för både gångtrfiknter oh mopedister. LÄSANVISNING Avsnitt två beskriver de positiv effektern v ökt yklnde. I vsnitt tre behndls dgsläget, hur ykelvägnätet ser ut idg oh vilk brister som förekommer. Det vslutnde kpitel fyr redogör för frmtid åtgärder. 7
Mtton Imges 2. Enköpings kommun stsr på ykel Att fortsätt utvekl gång- oh ykelvägnätet är en viktig del i kommunens rbete mot ett hållbrt trnsportsystem. I dett vsnitt beskrivs de positiv effektern som en ökd ykling kn bidr till smt kort om vd som gäller som yklist. ATTRAKTIVT ATT CYKLA Olik fktorer påverkr nvändndet v ykeln som trnsportmedel. För tt fler sk välj tt ykl måste det vr ttrktivt tt ykl i jämförelse med ndr färdmedel. Dett ställer krv på ett smmnhängnde oh lättöverskådligt ykelvägnät där det känns tryggt oh är säkert tt ykl. Även fktorer som belysning, skyltning, seprering melln yklister oh fotgängre, vinterväghållning, god oh trygg ykelprkeringr smt beläggning v ykelvägen är ll v betydelse för tt ykling sk ses som ett ttrktivt oh tryggt trnsportmedel. Cykelvägnätet bör vr så finmskigt tt yklistern undviker tt t genvägr genom biltrfiken. Cyklister strävr i regel efter tt t den snbbste vägen. Det verklig vståndet melln strt- oh målpunkt bör därför inte vr mer än 25 proent längre än fågelvägen för tt inte uppftts som en omväg, vilket bidrr till tt yklisten söker sin egn genvägr. 1 1 TRAST Underlg GODA LIVSMILJÖER För tt stärk kommunens ttrktivitet är det viktigt tt t tillvr oh utnyttj de värden vi hr i kommunen. Närheten till nturen är en sådn viktig kvlitet. Med br gång- oh ykelvägr kn fler människor få tillgång till nturen. Cykeln är ett br redskp för tt nå rekretion men den är även ett utmärkt vl v trnsportmedel vid pendling till oh från skol, rbete oh fritidsktiviteter. En ökd ndel resor med ykel minskr dessutom buller oh vgser i stden vilket är positivt för dess livsmiljö. MILJÖASPEKTER Biltrfiken är ett stort miljöproblem då den lstrr vgser, buller oh vibrtioner. Sttens institut för kommuniktionsnlys (Sik) hr gjort prognoser över människors resnde som visr på tt ntlet personresor med bil kommer tt ök med en proent per år under perioden 2001-2020 oh de kortväg resorn förvänts ök ytterligre något mer. 2 Det är viktigt för kommunen tt möt upp dett oh kunn erbjud br förbindelser med lterntiv trnsportmedel till exempel kollektivtrfik oh ett br ykelvägnät. Cykeln är särskilt lämpd för tt ersätt kort bilresor där bilen är som mest miljöskdlig oh ineffektiv på grund v kllstrter. Bilens vgsrening fungerr dåligt när motorn är kll oh utsläppen v hälsofrlig ämnen 2 TRAST Underlg 8
oh bränsleförbrukningen är därför högst vid kllstrter. Smtidigt är det just dess resor som är enklst tt ersätt med ykeln. Erfrenheter från ndr kommuner visr tt 10-50 proent v resorn under tre kilometer är möjlig tt överför till ykel. Resor som hr särskilt stor potentil är skolresor, rbetsresor oh kombintionsresor med kollektivtrfik. Cykeln hr även potentil för längre resor om lämplig infrstruktur finns. Vrje ykld kilometer ger i genomsnitt en koldioxidbespring på 214 grm i jämförelse med tt smm res skulle skett med bil. 3 FOLKHÄLSA Övervikt oh dålig kondition är ett tilltgnde hot mot folkhälsn oh ntionell forskning oh befolkningsundersökningr kring livsstil oh levndsvnor visr på en minskd fysisk ktivitet blnd befolkningen. En stillsittnde livsstil bidrr till en ökd ohäls, produktionsbortfll oh ökde sjukvårdskostnder. Dett medn fysisk ktivitet förbättrr den fysisk, mentl, funktionell oh soil hälsn. Värdet v den fysisk ktiviteten är så stor tt den förtid dödligheten kn komm tt minsk med irk 30 proent genom en hlvtimmes gång eller ykling per dg. Forskning visr tt det är den regelbundn motionsutövningen som främjr hälsn oh tt t ykeln till oh från rbete eller skol istället för bilen är ett enkelt sätt tt få vrdgsmotion på. Brn blir lltmer stillsittnde oh vrt femte brn i Sverige är överviktigt. Sedn börjn v åttiotlet hr ntlet brn som på egen hnd tr sig till skoln hlverts. I stället skjutss brnen till skoln i bil trots tt de flest bor inom ykelvstånd till skoln. En v orskern är tt biltrfiken blivit intensivre oh tt skolvägrn inte upplevs som säkr. Brn som yklr till oh från skoln hr bättre motorisk färdigheter, lungfunktion, högre energiförbrukning oh emotionell häls. De brn som generellt är mer fysiskt ktiv får en ökd konentrtions- oh inlärningsförmåg. Attityden till fysisk ktivitet grundläggs tidigt oh präglr en resten v livet. Ur ett hälsofrämjnde oh förebyggnde perspektiv är målgruppen brn oh ung extr viktig. Om ktiv trnsporter är en nturlig del v brnens vrdg är snnolikheten betydligt större tt det följer dem även i vuxen ålder. Som rbetsgivre finns det myket tt tjän på tt medrbetre yklr till oh från jobbet men även inom tjänsten. Medrbetre som rör på sig blir friskre vilket leder till minskd sjukfrånvro oh ökd produktivitet. 3 Svensk Cykling EKONOMI Smhällsekonomisk vinster Smhällsekonomisk modeller visr tt nyinvesteringr i väginfrstruktur mång gånger inte är förenligt med målet om begränsd klimtpåverkn, eftersom utbyggd oh förbättrd väginfrstruktur oft leder till ett ökt bilresnde. Om nyinvesteringen istället syftr till tt ök kpiteten oh ttrktiviteten för tt gå, ykl eller åk kollektivt bidrr den däremot oftst till tt nå klimtmålet. 4 Även effektern på hälsn kn ge väsentlig smhällsekonomisk vinster. De negtiv effektern i form v ökd olyksrisk (där risken för skdor är högre med ykel än med bil), överstigs v de positiv hälsoeffektern. 5 Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är det myket fördelktigre tt bygg gång- oh ykelväg i jämförelse med bilväg. En gång- oh ykelväg är tre meter bred medn en vnlig bilväg är sju meter bred. Slitget från en ykel på sflten är obefintlig jämfört med slitget från en bil med dubbdäk. Asflten på en gt hr en livslängd på melln 10 till 15 år beroende på ntlet fordon som kör på den. Beläggningen på en gång- oh ykelväg håller till dess tt bindemedlet torkr vilket kn t upp till melln 30 oh 35 år. Vintertid är kostnden för tt snöröj en gång- oh ykelväg betydligt mindre än en bilväg. Kommunens ekonomi Om kommunens nställd i större utsträkning promenerde oh yklde i tjänsten skulle de kort resorn med tjänstebil minsk, smtidigt som kostnden för drivmedel skulle minsk. År 2011 köpte kommunen drivmedel för nästn 1,7 miljoner kronor. Att få personlen tt ykl till oh från rbetet kn även det ge ekonomisk vinster i form v minskde sjukdgr oh minskde kostnder för prkeringspltser. I Uppsl läns lndsting deltog 480 yklister i ett ykl till jobbetprojekt (hälsotrmpre) under 2003-2004. Utvärderingen v projektet visr tt ntlet sjukdgr minskde med 50 proent. Kostndsbespringen för dett uppskttdes till irk 1,3 miljoner kronor. En summ som kn jämförs med projektkostnden som uppskttts till irk 270 000 kronor. Med ndr ord så överstiger nyttn kostnden med nästn fem gånger. 6 4 Trfikverket 5 Trivetor Trfi, rpport 2009:71 6 Pernill Hyllenius nd Mlin Gibrnd, Long term effets of Helth Cylist in the County Counil of Uppsl, Sweden, Pper ECOMM Sn Sebstin 13-15th of My 2009 9
Privtpersonens ekonomi Totlkostnden för en ny bil ligger enligt Motormännens bilkostndsklkyl från 2007 på 34-70 kronor per mil. Den kostnden inkluderr fst kostnder såsom försäkring, grge, ränt oh värdeminskning smt rörlig kostnder för drift oh underhåll, oh bsers på bilr i prisklssen 125 000-340 000 som körs 1500 mil per år. Motsvrnde kostnd för en ykel med nypris 6 000 kronor, försäkring, värdeminskning, ränt, årlig servie som går 200 mil per år är irk fem konor per mil (Vägverket hr beräknt kostnden för tt ykl till 4-5 kronor per mil inklusive kpitlkostnder.) Det innebär tt den som hr fem kilometer till rbetet oh yklr istället för tt t bilen kn spr melln 6 000-14 000 kronor per år på tt ykl. 7 TRYGGHET OCH SÄKERHET För tt ök trfiksäkerheten för yklister, frmförllt för brn oh ung, är ökd trfiksäkerhetskunskp viktig. Smtidigt behöver elevers färdsätt oh färdväg till oh från skoln ses över, llt för tt vänd den negtiv olykssttistiken för till exempel mopedåknde ungdomr. Vrje dg skds när hundr yklister i Sverige. De flest v dem skds när de kör omkull utn tt någon nnn är inblndd. Någr få krokr med bilr eller ndr trfiknter. Orsken till tt mn kör omkull på ykel kn vr en sten på vägen, en grop i vägbnn eller något fel på ykeln. Det kn händ vem som helst, när som helst. Därför sk du som yklist lltid nvänd hjälm. I smm ögonblik som ditt oskyddde huvud slår i mrken är det för sent; du kn h fått en hjärnskd som förändrr ditt liv för lltid. Vd säger lgen? 8 Om ykelhjälm All brn under 15 år som yklr eller blir skjutsde sk enligt lg nvänd ykelhjälm. Om ykelbelysning Utrustningskrven på belysning oh reflexer för ykel gäller enbrt vid färd under mörker. Cykeln sk vr utrustd med: en lykt bktill som visr rött ljus oh tydligt kn ses på ett vstånd v 300 meter. Bklyktn får vr v blinknde typ om den blinkr med minst 200 blinkningr per minut. en strålkstre frmtill som vger vitt eller gult ljus med sådn ljusstyrk tt fordonet under mörker kn förs på betryggnde sätt, eller en lykt frmtill som visr vitt eller gult ljus oh tydligt kn ses på ett vstånd v 300 meter. röd reflex bktill, vit reflex frmtill oh, vit eller orngegul reflex åt sidn. En tillkoppld ykelkärr sk h en röd reflex bkåt eller en bklykt som visr rött ljus om reflex skns. Skötseln v sidovegettion påverkr trygghetskänsln. Kombiners bristnde skötsel v grönområden med undermålig belysning finns risken tt invånrn känner sig otrygg i det offentlig rummet. Konsekvenser kn då bli tt mn väljer lterntiv vägr, som upplevs som tryggre. I mång fll kn den lterntiv vägen vr osäkrre utifrån ett trfiksäkerhetsperspektiv. Ett exempel är när mn yklr i knten på en större bilväg som inte är trfiksäkert utformd för yklister för tt undvik en mörk pssge på ykelvägen. 7 Trivetor Trfi, rpport 2009:71 8 TSFS 2010:141 10
Trfikregler för dig som yklr Väjningsplikt När du hr väjningsplikt innebär det tt du som yklist i god tid sk sänk hstigheten eller stnn. Du får kör vidre br om det kn ske utn fr eller hinder. Cykelöverfrt På viss ställen finns så kllde ykelöverfrter. Dess är mrkerde med vit kvdrter i vägbnn. Här måste du som yklist vr försiktig oh br kors vägen om det kn ske utn fr. Väjningsplikten gäller inte strikt, men du bör ldrig ykl rkt ut över en väg. Övergångsställe Det är inte förbjudet för dig som yklr tt kors en väg på ett övergångsställe, men övergångsstället är tänkt för gående oh det är därför olämpligt tt ykl där. Om du kliver v ykeln oh leder den räkns du som gående oh då gäller smm regler som för gående. En yklnde som ändå korsr en väg på ett övergångsställe hr lltid väjningsplikt både mot gående oh mot fordon på vägen. Gågt eller gångfrtsområde När du yklr på en gågt eller ett gångfrtsområde är högst hstigheten gångfrt oh du hr väjningsplikt mot gående. Att sväng åt vänster Ge teken i god tid innn du börjr sväng. Då vet ndr trfiknter vrt du är på väg. Om det är myket trfik eller om du känner dig osäker, kn du gör den stor svängen. Lägg dig längst till höger oh fortsätt rkt frm över den korsnde vägen. När det är fritt kn du slutför vänstersvängen genom tt ykl eller led ykeln över vägen. Cykl på ykelbnn Om det finns en ykelbn, sk du normlt nvänd den. Reglern för plering är desmm som på vägen: du yklr på höger sid oh gör omkörning till vänster. Mtton Imges 11
3. Nulägesbeskrivning I dett vsnitt beskrivs dgens gång- oh ykelvägnät i kommunens tätorter oh på lndsbygden smt identifierde brister oh behov. Bristern är främst tgn ur Trfiknätsnlys för Enköping 2012, där ykelvägnätet oh dess pssger hr nlyserts ur ett trfiksäkerhets- oh frmkomlighetsperspektiv. 9 Även ndr förutsättningr som är v betydelse för ykling redoviss, så som till exempel belysning, prkering oh skyltning. I näst kpitel redoviss under motsvrnde indelning hur kommunen vser tt rbet vidre med frågorn i form v mål oh konkret åtgärder. GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄTET Det finns idg ett irk ått mil långt kommunlt gång- oh ykelnät som i de flest fll ägs oh sköts v Enköpings kommun. För båd funktionsklssern gäller följnde: I först hnd eftersträvs seprt ykelvägr plnerde på ett sådnt sätt tt de hr bättre frmkomlighet än de förbindelser där ykeltrfiken inte är seprerd från biltrfiken. I ndr hnd eftersträvs lågt trfikerde blndtrfikgtor med en mxhstighet på 30 km/h eller gångfrt. På lättrfikerde vägr som trfikers med mindre än 100 fordon per dygn kn blndtrfik epters upp till en hstighet på 50 km/h. 10 På följnde uppslg redoviss gång- oh ykelvägnätet i krtor för Enköping oh övrig mindre tätorter i kommunen. I viss fll skns dt för viss orter, vrför de inte redoviss i krt. Huvud- oh loklnät i tätortern Cykelvägnätet hr delts upp efter funktion i ett huvudgångoh yklelvägnät oh ett loklt gång- oh ykelvägnät. Huvudvägnätet utgör stommen i ykelvägnätet oh nvänds i huvudsk för trnsport melln olik stdsdelr/ områden oh för yklister som färds längre sträkor, till exempel melln bostden oh rbetspltsen, entrum, skol eller större fritidsnläggningr. I det lokl ykelnätet sker mestdels kort ykelturer inom närområdet eller som nslutning till det övergripnde huvudvägnätet. 9 Enköpings kommun (2012) Trfiknätsnlys för Enköpings tätort 10 SKL Trfikverket (2010) GCM-hndboken 12
Huvud- oh loklt gång- oh ykelvägnät Enköping Romberg Enögl Stenvreten Vårfrukyrkn Fnn Munksundet Bergvreten Copyright Lntmäteriet Gånst Huvud- oh loklt nät Huvudnät Loklnät Vtten Örsundsbro Copyright Lntmäteriet 13
Målpunkter För tt kunn nlyser ykelvägnätets brister hr hänsyn tgits till vr målpunkter finns. Som målpunkt räkns skolor, vårdentrler, större rbetspltser, hndelspltser, kollektivtrfiknoder oh idrottspltser. Enköping Copyright Lntmäteriet Munksundet Enögl Munksundet G Romberg G Enögl G Romberg Vårfrukyrkn Vårfrukyrkn G G G G G G G G G Fnn Fnn Bergvreten Stenvreten Stenvreten Gånst Bergvreten Målpunkter Gånst Målpunkter Målpunkter Enköping Kollektivtrfik Arbetsplts Arbetspltser Hndel Hndel Idrott Skol Kommuniktion Idrott G Sjukvård G Sjukvård Skol Vtten 14
Hummelst Grillby Grillby Målpunkter krns Hummelst Arbetsplts Hndel Idrott 0 250 500 Met 0 250 500 Meter 0 250 500 Meter 0 250 500 Meter Lillkyrk Lillkyrk Skolst Skolst 0 250 500 Meter 0 250 500 Meter 0 250 500 Meter 0 250 500 Meter Fjärdhundr Fjärdhundr Örsundsbro Örsundsbro G G G G G G Målp Örsu 15
Felnde länkr Felnde länkr är sträkor där det skns delr v huvudvägnätet för tt bind smmn olik områden eller där en del v loklvägnätet ännu inte är utbyggt inom ett område. Felnde länkr kn även beskrivs som när du yklr på en ykelväg som plötsligt tr slut oh du befinner dig mitt ute på en bilväg. Enköpings tätort hr ett nnorlund utseende i jämförelse med tätorter i smm storlek. Stor torget är inte loklisert intill järnvägssttionen oh då vägen Drottninggtn från Tullgtn till Bngårdsgtn vid Torget sknr ykelväg är den en felnde länk. Enköping Romberg Enögl Stenvreten Vårfrukyrkn Fnn Munksundet Bergvreten Gånst Felnde länkr Felnde länkr Huvudnät Loklnät Vtten Örsundsbro Copyright Lntmäteriet Copyright Lntmäteriet 16
Korsningspunkter I Enköpings tätort finns det ungefär 35 kilometer gång- oh ykelväg som räkns till huvudvägnät. Längs dess finns 132 korsningspunkter oh ll dess är riskbedömd efter de fem olik kriteriern: belysning sikt hstighet hstighetsdämpde åtgärd beläggning De olik kriteriern är i sin tur uppdelde oh poängbedömd efter utmärkt, br, god oh mindre god. Då ingen korsningspunkt uppnår betyget utmärkt återfinns inget teken för utmärkt i krtn. Exempelvis kn kriteriet belysning tilldels olik poäng beroende på om förstärkt belysning finns, om belysning finns oh om belysning skns. Enköping Romberg Copyright Lntmäteriet Enögl Romberg Enögl Stenvreten Stenvreten Vårfrukyrkn Fnn Munksundet Vårfrukyrkn Fnn Bergvreten Munksundet Bergvreten Gånst Gånst Copyright Lntmäteriet Korsningspunkter Korsningpunkt Br Br God God Mindre god Mindre god Vtten G- vägr huvudnät 17
Cykelvägnät, målpunkter oh felnde länkr på lndsbygden På lndsbygden skns till stor del seprt ykelvägr oh yklingen sker istället på både större oh mindre trfikerde vägr i bilvägnätet. Viss seprerde delsträkor finns men är i klr minoritet. De regionl oh ntionell ykelledern Sverigeleden oh Mälrdlsleden korsr tillsmmns med Upplndsleden kommunen vilket bidrr till ett större smmnhängnde stråk för vndring oh ykling. Den främst yklingen på Enköpings lndsbygd består v kortre trnsporter melln till exempel hemmet oh lokl målpunkter som servie oh hndel eller som turism-, frilufts- eller motionsyklnde. Arbetspendling med ykel på lndsbygden är begränsd oh i det fll den förkommer är det främst melln hemmet oh nnn knutpunkt för byte till kollektivtrfik eller småkning med bil. För de som yklr på Enköpings lndsbygd är trfiksäkerheten den viktigste frågn oh knske störst begränsningen i nvändndet v ykeln. Fler v de större vägrn i kommunen, exempelvis riksväg 55 oh riksväg 70, upplevs som osäkr för yklister då vägrenen är obefintlig eller sml smtidigt som trfiken är intensiv oh tung. Målpunkter På lndsbygden finns en rd olik sorters målpunkter. Mälrens bdpltser är myket välbesökt under sommrhlvåret oh mång yklr till strnden där möjlighet ges. Den seprerde ykelvägen till Bredsnd möjliggör för sommrlovsledig brn tt själv ykl till bdet. Mn kn på ykel även t sig till mång ndr frilufts-, sportoh rekretionsområden, men ökd tillgänglighet oh trfiksäkerhetshöjnde åtgärder skulle möjliggör för ännu fler tt nå dess målpunkter. Ny gång- oh ykelvägr på lndsbygden - en länsfråg I regionförbundets ny Länspln för år 2014-2025 finns ett förslg på tt Länsplnen helt oh hållet sk finnsier sttlig gång- oh ykelväg, med ndr ord gång- oh ykelväg på lndsbygden. En prioritering v ykelvägr på lndsbygden i Enköping hr gjorts tillsmmns med regionförbundet i Uppsl län. Se vidre under frmtid åtgärder. FJÄRDHUNDRA ÖRSUNDSBRO KÄRSTA OCH BREDSDAL ENKÖPING HUMMELSTA GRILLBY HAGA LILLKYRKA Cykelvägr på lndsbygden Målpunkter - bdpltser, idrottsnläggningr oh kollektivtrfikpunkter Cykelleder (Sverigeleden oh Mälrdlsleden) Felnde länkr Upplndsleden 0 2,5 5 10 Kilometer 18
PARKERING Med ett ökt ntl yklnde invånre ökr ntlet yklr vilket kräver ykelprkeringr vid olik målpunkter. Exempel på målpunkter som förmods behöv fler ykelprkeringr är vid knutpunkter för kollektivtrfik vrifrån mång fortsätter med ndr färdmedel oh vid idrottsnläggningr dit mång brn oh ungdomr yklr. Vrje målpunkt kräver nlys v ykelprkeringsbehov oh vr prkeringen sk plers. Viktigt är tt prkeringen blir en del v pltsens gestltning smt för tt det sk känns tryggt tt lämn oh hämt sin ykel. UNDERHÅLL Underhållet v kommunens gång- oh ykelvägr innefttr både själv vägbnn oh de ngränsnde mrkområden runtomkring. De sflterde ykelvägrn kräver beläggningsunderhåll i begränsd omfttning, däremot behöver de blåss ren från höstlöv oh snöröjs på vintern. Grusde ykelvägr kräver regelbundet ny tillförsel v grus oh eventuellt även skrpning oh pkning då grus är ett rörligt mteril. I kommunens tätorter finns olik typer v belysning på ykelvägrn: Seprt ykelväg med egen seprt belysning Cykelväg direkt i nslutning till bilväg med egen seprt belysning Cykelväg direkt i nslutning till bilväg med släpljus från bilvägens belysning. Tunnelbelysning (ll tunnlr). Det finns viss kortre sträkor i kommunens orter som helt sknr belysning. På lndsbygden är ykelvägrn belyst i myket begränsd utsträkning. I mång fll hr inte heller de lndsvägr som mn yklr på någon belysning. Kommunen röjer kontinuerligt vegettionen i nslutning till gång- oh ykelvägr för tt undvik tt träd oh buskr hänger ut över vägen vilket riskerr frmkomlighet oh trfiksäkerhet. Skötseln v sidovegettion påverkr även trygghetskänsln. Cykelvägr på lndsbygden är i stor omfttning grusbelgd. Längre ykelturer sker därför främst under den snöfri delen v året. Vrpå skötselnivån i form v till exempel snöröjning kn vr lägre än i tätortern. SKYLTNING I kommunen finns ett ntl vndrings- oh ykelleder smt Hälsns stig i entrl delrn v Enköping. Dess leder är mrkerde med olik vägvisre oh skyltr. I Enköpings tätort finns även skyltr som är till för tt guid gångoh ykeltrfiknter melln stdens mång prker oh grönområden. Viss målpunkter är skyltde som till exempel järnvägssttion, idrottspltser, prker oh bdpltser. I övrigt är skyltning för ykeltrfiken begränsd. BELYSNING Belysning hr en stor inverkn på om ett gång- oh ykelstråk känns tryggt under dygnets oh årets mörk timmr. Det är dessutom ytterst viktigt tt den belysning som finns är rätt npssd för ändmålet. Viss belysningsrmturer riktr ljuset åt fel håll, iblnd till oh med rkt upp mot himlen, vilket ger ykelvägen ett ännu mörkre intryk. 19
Enköping Romberg Romberg Enögl Stenvreten Enögl Vårfrukyrkn Fnn Stenvreten Munksundet Vårfrukyrkn Fnn Bergvreten Munksundet Bergvreten Gånst Copyright Lntmäteriet Gånst Belysning Ingen belysning Belysning vi gtubelysning Seprt belysning LED Seprt belysning Belysning vi solell Vtten Örsundsbro Copyright Lntmäteriet 20
Foto: Tord Lillj 4. Frmtid åtgärder Utifrån de förutsättningr, brister oh behov som beskrivits i tidigre vsnitt redoviss här åtgärder inför frmtiden. Det kn rör sig om övergripnde mål för det fortstt rbetet smt förslg på konkret åtgärder som kn hjälp till tt upp nå plnens mål. Åtgärdern ryms inom 4-stegsprinipen då de rör llt från beteendefrågor till nynläggning v infrstruktur. MEDEL FÖR CYKELSATSNINGAR För tt på llvr kunn sts på åtgärder för ett ökt yklnde sk teknisk nämnden inför vrje ny årsbudget t ställning till vilk ykelprojekt som sk genomförs det kommnde året oh sätt v medel för dess. Kommunen sk ktiv sök pengr ur länstrnsportplnen för tt förverklig de gemensmt prioriterde ykelvägrn på lndsbygden i Enköping. BEHOV AV ÅTGÄRDER PÅ DET BEFINTLIGA VÄGNÄTET För tt uppnå det ttrktiv smmnhålln gång- oh ykelvägnätet sk de identifierde felnde länkrn åtgärds. Felnde länkr som bör prioriters de närmste åren är Drottninggtn, Vulnusvägen, Frleden i Bredsnd oh Tullgtn. Trfiksäkerhetshöjnde åtgärder sk genomförs i kors ningpunkter oh de oskyddde trfiknterns behov sk prioriters högst. NYA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR I TÄTORTERNA Dess instser berör nyutbyggd bostds- oh verksmhetsområden. När ny bilvägs byggs sk även seprt gång- oh ykelväg med egen belysning byggs inom rmrn för projektet. Mrk sk reservers för gång- oh ykelvägr i detljplneläggning v ny områden. Ny gång- oh ykelvägr sk smmnkoppls med befintligt gång oh ykelvägnät för tt inte skp ny felnde länkr. I plnering oh explotering v ny områden nsvrr explotören för byggnde v gång- oh ykelväg. NYA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR PÅ LANDSBYGDEN En prioritering v gång- oh ykelvägsprojekt på lndsbygden hr tgits frm både v kommunen oh regionförbundet inom rmen för länstrnsportplnen. De två prioriteringslistorn hr i denn ykelpln vägts smmn till en. De objekt som pekts ut v både kommunen oh regionförbundet mrkers nedn. För dess objekt finns möjlighet till helfinnsiering genom länstrnsportplnen men de konkurrerr då även med de ndr kommunern i länets prioriterde ykelvägr. 21
1. Enköping - Hummelst väg 515. Måld ykelväg finns men vägen sk kompletters med trfikseprernde element. (Prioriterd i länstrnsportpln). 2. Örsundsbro - Alstbdet väg 569. Ny gång- oh ykelväg utmed befintlig väg för tt koppl ihop tätorten med ett viktigt friluftsområde. 3. Enköping - Fjärdhundr riksväg 70. Trfikverket plnerr tt bygg om sträkn till 2+1-väg. Behov finns då v tt bygg ykelväg melln Skälby vägskäl-krleby. (Prioriterd i länstrnsportpln). 4. Grillby oh Skolst väg 530/539. Ny gång- oh ykelväg utmed befintlig väg för tt bind smmn ortern, vrv Skolst hr myket god kollektivtrfik. (Prioriterd i länstrnsportpln). 5. Enköping - Litslen riksväg 55. Längs med sträkn finns ett ntl målpunkter oh delsträkor som hr god förutsättningr för ökt yklnde. Beroende på om Litslen utvekls till bytespunkt för kollektivtrfik oh vägen byggs om till 2+1 ökr behovet v ykelförbindelser ytterligre. (Prioriterd i länstrnsportpln). 6. Ekolsund - Listlen väg 263. Utpekd ykelväg i åtgärdsvlstudie för väg 263. Möjlighet finns tt mål ykelbnn på den reltivt bred vägen. Viss sträkor behöver dok nynläggs. Beroende på om Litslen utvekls till bytespunkt för kollektivtrfik ökr behovet v ykelförbindelser ytterligre. (Prioriterd i länstrnsportpln). 7. Svinnegrn - Spelbo riksväg 55 söderut. Sträkn är idg tungt trfikerd oh inbjuder inte till ykling. Om vägen byggs om till 2+1 ökr behovet v ykelförbindelser ytterligre. Från Spelbo oh in till Enköping finns en lterntiv gång- oh ykelväg. (Prioriterd i länstrnsportpln). 8. Hjulst-Svinnegrn riksväg 55 söderut. Sträkn är idg tungt trfikerd oh inbjuder inte till ykling. Om vägen byggs om till 2+1 ökr behovet v ykelförbindelser ytterligre. 9. Listlen - Örsundsbro riksväg 55. Består idg v 2+1-väg vilket försvårr möjlighet tt ykl på vägen. Sträkn är tungt trfikerd. (Prioriterd i länstrnsportpln). 10. Enköping - Lillkyrk Boglösvägen. Längs med sträkn finns ett ntl målpunkter oh utifrån ett rekrtions- oh friluftslivsperspektiv. Ny gång- oh ykelväg hr god förutsättningr tt ök fritidsyklndet. (Prioriterd i länstrnsportpln) 11. Väg 515 melln Hummelst oh Östnbro. Ny gång- oh ykelväg på befintlig vägbn (gml E18) för tt bättre möjliggör för trfikering till/från lndsbygdsområden i Västerås kommun. Då en ny gång- oh ykelväg på lndsbygden berör mång mrkägre, från kommun oh sttligt ägnde till ett ntl privt mrkägre föreslår kommunen tt mrkfrågorn i först hnd löses genom frivillig upplåtelse v mrk. PARKERING Befintlig bristnde ykelprkeringr sk rusts oh underhålls för tt ök säkerheten för ykelförvring smt minsk vndliseringen. På kommunens ykelprkeringr sk överskådligheten vr god oh ykelställens konstruktion ändmålsenlig. Prioriterde lägen för ny ykelprkeringr är i knutpunkter för kollektivtrfiken. Förutsättningrn för en ykelprkering i nslutning till busshållpltsen i Skolst sk undersöks. Smrbete krävs med Trfikverket. UNDERHÅLL I korsningspunkter sk trfiksäkerheten för oskyddde trfiknter prioriters högst. En underhållspln för beläggning på gång- oh ykelvägrn som beskriver vr oh i vilken tkt underhåll sk ske bör ts frm. Gång- oh ykelvägr på lndsbygden kn h något lägre stndrd än i tätortern, till exempel kn de i större utsträkning vr grusde vägr. Även vinterskötseln kn vr mer begränsd då den huvudsklig nvändningen nses ske under den snöfri perioden v året. SKYLTNING Ett helhetsgrepp behöver ts för hur kommunen rbetr med skyltning oh vägvisning v det egn gång- oh ykelvägnätet. En ykelkrt med målpunkter oh besöksmål i kommunen bör ts frm i smrbetet med turism- oh näringslivsktörer. BELYSNING En stndrd för belysning v ykelvägr sk ts frm, något som i sin tur kn medför krv på stndrdhöjningr v belysning på befintligt gång- oh ykelvägnät. De ykelvägr som är obelyst sk inom ett kort tidsperspektiv belyss. I stråk som nvänds i begränsd utsträkning kn eventuellt belysning vr släkt under sen nttimmr. 22